Handlingsprogram för Höörs kommun enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) och lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinär händelser i fredstid, och höjd beredskap (2006:544)
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Målsättning 4 2.1 Nationella mål angivna i Lagen om skydd mot olyckor 5 2.2 Inriktningsmål angivna i Lagen om skydd mot olyckor 5 2.3 Övergripande kommunala inriktningsmål 5 3 Lokala förhållanden 5 3.1 Sårbara områden 7 3.1.1 Samhällsviktiga funktioner 7 3.1.2 Kulturhistoriska objekt 7 4 Förebyggandeverksamhet 8 4.1 Tillsyn 8 4.2 Rådgivning och information 9 4.3 Samordning och samverkan 9 4.4 Risklinjen 9 4.6 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 10 4.7 Vattensäkerhet 10 4.8 Krisstöd 11 4.9 Tillstånd enligt lagen om brandfarliga varor 12 4.10 Alarmering och varning 12 4.11 Olycksutredning 12 5 Räddningstjänst 13 5.1 Riskbild inom Höörs kommun 14 5.2 Statistik över räddningsinsatser i Höörs kommun 15 5.2 Resurser i Höörs Kommun 16 5.3 Förmåga att hantera olyckor 17 5.4 Utbildning 17 5.4 Samverkan 18 5.5 Avsteg i beredskapen eller förmågan 18 5.6 Släckvatten försörjning 19 5.7 Beslut under och efter räddningsinsats 20 5.8 Alarmering 21 5.9 Räddningstjänst under höjd beredskap 21 6 Lokala mål 22 Bilaga 1 27 VMA 27 Viktigt Meddelande 27 Flyglarm 28
1 Inledning Följande handlingsprogram är framtaget enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid, och höjd beredskap (LXO). Handlingsprogrammet beskriver hur kommunen med samlat förebyggande arbete och räddningstjänst ska möta nuvarande och framtida olyckor och olycksrisker. Arbetet enligt handlingsprogrammet bygger på att kommunens samlade resurser inom olika områden måste användas och kunna samverka, samt att stor vikt läggs vid samverkan även utanför kommunen. Särskild betydelse i samverkan utanför kommunen har samarbetet inom Skåne Nordost där kommunens räddningstjänst inom området ska vara en aktiv samarbetspartner. Programmet innehåller mål inom området skydd mot olyckor, samt de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Programmet anger även hur den förebyggande verksamheten är ordnad och planerad samt räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsatser i både fred och höjd beredskap. Målstyrning via sker via nationella mål som i sin tur bryts ner i kommunala inriktningsmål och effektmål i handlingsprogrammet. Dessa mål kommer årligen att följas upp och redovisas för kommunfullmäktige.
2 Målsättning Vision 2025 Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagande. Tolkning av visionen Med mötesplatser menar vi att vi, utifrån vårt geografiska läge och vår natur, verkar för att vara en betydande och känd mötesplats i regionen. Det handlar om att vi, på olika sätt och i olika situationer, utvecklar och stimulerar möjligheterna till möten mellan människor, som ett sätt att skapa både trygghet och kreativitet. Kreativitet handlar om att utveckla och stimulera miljöer där vi kan se nya möjligheter och där nya idéer föds. För vår verksamhet innebär det att vi både arbetar på ett planerat och långsiktigt sätt samtidigt som vi anpassar oss till och reagerar på förändringar. Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. För vår verksamhet handlar det om att vi tar ansvar för hur våra beslut och aktiviteter påverkar samhället och miljön, har en dialog med alla berörda och agerar etiskt med öppenhet och med utgångspunkt i lagar och internationella normer. För vårt samhälle handlar det om att vi vill skapa förutsättningar för livskvalitet och framtidstro utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Med begreppet tillvarata naturens möjligheter menar vi att naturen är en resurs för vår samhällsutveckling som vi på ett hållbart sätt vill använda för att finna lösningar på de gemensamma utmaningar vi står inför. Ledord i vårt arbete Vi söker kreativa lösningar för alla livssituationer. Vårt agerande bygger på samarbete och präglas av ansvar, trygghet, öppenhet och respekt. Strategier för att nå visionen Vi arbetar med sex strategier för att nå visionen; - Kommunikationer som förenklar livet - Attraktiv boendeort mitt i regionen - Hållbar utveckling - Höör en del av kunskapsregionen - Kreativt möteslandskap - Stärka positionen i regionen
2.1 Nationella mål angivna i Lagen om skydd mot olyckor Regeringen har i sin proposition 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning, uttalat sig i sin viljeinriktning med den nya lagen. Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs. Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 1 LSO. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 1 kap 3 LSO. 2.2 Inriktningsmål angivna i Lagen om skydd mot olyckor För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 3 kap 1 LSO. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. 1 kap 6 LSO. 2.3 Övergripande kommunala inriktningsmål I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö, brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas Räddningsinsatserna skall påbörjas inom godtagbar tid och genomföras effektivt. Dessa målsättningar ligger sedan till grund för kommunens inriktnings- och effektmål. 3 Lokala förhållanden Höörs Kommun präglas av sina två urskiljbara delar. Söder om Ringsjön med lätt kuperad åkermark, norr om Ringsjön starkt kuperad terräng med stenbunden mark och skog. De här två olika delarna har olika karaktärer och olika förutsättningar. Det bor cirka 15 500 människor i hela kommunen, och ungefär hälften av dem bor i centralorten Höör. Höörs kommun har anor från 1100-talet, men fick sitt riktiga uppsving när järnvägsstationen byggdes 1858. Fortfarande är järnvägstrafiken viktig för Höörs
kommun, och både Pågatåg och Öresundståg stannar här. E22 samt riksvägarna 23 och 13 går genom kommunen. Höörs Kommun är en blomstrande småföretagarort. Turism och hälsa är profilnäringar där området har starka traditioner. Välkända utflyktsmål som Frostavallen, Skånes Djurpark och Bosjökloster, flera konferensanläggningar samt det anrika hälsocentret Orup ligger här. I Höörs Kommun finns också framgångsrika företag inom exempelvis tillverkning, handel och konsulttjänster. Höörs Kommun är till ytan 293 km 2 och ligger i centrala delarna av Skåne. Höörs Kommun är av tradition en handels- och jordbrukskommun som efterhand har utvecklas till en kommun som idag även har ett omfattande näringsliv som domineras av små- och medelstora företag. Höörs Kommun har ett flertal korsande och anslutande transportleder där det är hög trafik intensitet och där det även fraktas större mängder farligt gods.
3.1 Sårbara områden 3.1.1 Samhällsviktiga funktioner Höörs Kommun har ett flertal viktiga funktioner som måste fungera vid en större olycka eller kris. Därför har kommunen en krisledningsnämnd som skall leda kommunen vid en extraordinär händelse. Kommunens centrala delar och förvaltningar spelar en viktig roll vid en större olycka eller kris, då det är dit människor vänder sig för att få hjälp och svar. Att kommunen fungerar som en katalysator och motor vid en sådan händelse är av central roll. I kommunen finns det flera vattentäkter som är sårbara vid en olycka eller sabotage. Både förorenat släckvatten och kemikalier kan skada vattentäkterna allvarligt. Flera av vattentäkterna ligger i närheten av vägar där det transporteras farligt gods. I kommunen finns det flera avloppsreningsverk som är sårbara vid en olycka och sabotage. Värmeverket i Höörs tätort har en stor betydelse för många människor, och vid en störning eller sabotage så kan det bli konsekvenser för många. Vårdcentralen spelar en viktig roll vid en större händelse, då många människor vänder sig dit för att få vård och stöd vid en olycka och kris. 3.1.2 Kulturhistoriska objekt Höörs kommun har flera byggnader som har ett kulturhistoriskt värde. Att vårda och ta hand om dessa byggnader är viktigt för kommunen.
4 Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten i Höörs kommun är en viktig aktör i kommunens övergripande arbete med skydd mot olyckor. Det olycksförebyggande arbetet har därför en central roll för organisationens samtliga delar och alla medarbetare. Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska främja människors förmåga att skydda sig själva och andra, sin och andras egendom och miljön. 4.1 Tillsyn Räddningstjänsten i Höörs kommun skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten skall vara att höja nivån på skydd mot olyckor. Tillsyn över brandskyddet enligt LSO ska genomföras enligt tillsynsplan som räddningstjänsten i kommunen tar fram och reviderar kontinuerligt. Den personal som för kommunens räkning genomför tillsyn över brandskyddet enligt LSO ska ha lägst utbildningsnivå tillsyn A eller förebyggande 1. I tillsynsplanen skall, efter det att Länsstyrelsen fastställt dessa, framgå vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 LSO, anläggningar med farlig verksamhet där en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor och miljö samt vilka särskilda krav som ställs vid tillsynen av dessa anläggningar. Tillsynen ska ske i samverkan med andra berörda myndigheter. Särskilt gäller detta andra berörda kommunala instanser Samverkan mellan kommunerna inom området Skåne Nordost ska medföra likartade bedömningar vid tillsyn. Samverkan och erfarenhetsutbyte ska vara en naturlig del av arbetet genom samverkansgrupper inom området Skåne Nordost och via aktivt deltagande i sakområde skydd och säkerhet inom RäddSam Skåne. Räddningstjänsten i Höörs kommun har även uppdraget att utföra tillsyn enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Denna tillsynsverksamhet skall koordineras med ovanstående tillsyn enligt LSO och tillsynsplanen skall även omfatta de verksamheter som berörs av detta. Räddningstjänsten i Höörs kommun skall som en del i sin tillsynsverksamhet ta emot och hantera de skriftliga redogörelser som lämnas in till kommunen i enlighet med 2 kap. 3 LSO. De objekt som innefattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet finns beskrivet i SRVFS 2003:10. Den skriftliga redogörelsen bör utgöra ett underlag vid tillsyn av de verksamheter som omfattas av kravet på inlämning av skriftlig redogörelse.
4.2 Rådgivning och information Lagen om skydd mot olyckor anger att kommunen genom rådgivning och information skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Dessutom skall räddningstjänsten utifrån sitt myndighetsuppdrag bistå andra myndigheter och organisationer med sin kompetens och sina kunskaper. Samtliga anställda inom Höörs Räddningstjänst skall vid förfrågan kunna ge en generell och översiktlig information till den enskilde inom Räddningstjänstens kompetensområde. Räddningstjänsten i Höörs kommun skall dessutom inom organisationen hålla kompetens för att kunna ge kvalificerad information och rådgivning. Räddningstjänsten skall aktivt använda information som ett verktyg för att höja medvetenheten och kunskaperna i samhället omkring brandskydd och riskhantering. Räddningstjänsten i Höörs kommun skall hålla resurser och kompetens för att kunna svara på remisser och andra förfrågningar från övriga myndigheter och verksamheter. 4.3 Samordning och samverkan Den plan- och byggprocess som kommunen ansvarar för utgör en stomme i samhällets arbete med skydd mot olyckor och lägger grunden för ett robust och säkert samhälle. Räddningstjänsten i Höörs kommun innehar här en viktig kompetens och viktiga kunskaper som bör komma kommunen till del i detta arbete. Räddningstjänsten i Höörs kommun skall därför aktivt och på ett naturligt sätt delta i alla relevanta delar i denna process och verka för robusthet och säkerhet i samhället. 4.4 Risklinjen Höörs kommun har för avsikt att införa en risklinje under mandatperioden dit allmänheten kan vända sig för att rapportera faror och risker som kan föranleda olyckor eller skador på människor, egendom eller miljö men som inte faller in under räddningstjänstbegreppet enligt LSO då man skall larma Räddningstjänsten via SOS Alarm. Rapportering skall kunna ske via telefon och webbformulär. När kommunen har fått in en anmälan om risk kommer man att vidarebefordra den till berörd verksamhet, myndighet eller ägare. Exempel på risker man kan rapportera är: Farliga kommunala trafikmiljöer. Farliga kommunala lekplatser. Träd som blåst eller håller på att rasa ner på kommunala vägar eller på elledningar.
4.6 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Rengöring av eldstad genomförs av kommunens sotare. Kommunen kan efter ansökan ge den enskilde fastighetsägaren dispens att själv sköta rengöring i de anordningar som enligt lag skall omfattas av detta. Frister för rengöring (sotning) tillämpas i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning), SRVFS 2004:5 Brandskyddskontroll utförs av kommunens sotare i de anordningar som enligt lag skall omfattas av detta. Frister för brandskyddskontroll tillämpas enligt Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll; SRVFS 2003:11 4.7 Vattensäkerhet Höörs kommun skall genom förebyggande arbete minska risken för drunkning inom kommunen. Målsättningen är att arbeta efter Svenska livräddningssällskapets (SLS) framtagna 6 kriterier för att öka vattensäkerheten och uppfylla kraven för en vattensäker kommun. 1. Kommunen skall i sitt handlingsprogram enligt skydd mot olyckor tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap 1 LSO. En plan skall tas fram hur målen uppnås och hur ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker skall bedrivas. Planen skall även beskriva hur tillsynen skall ske, samt hur ansvarsfördelningen ser ut. 2. Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: Alla elever senast i slutet av det sjätte skolåret skall ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever senast i slutet av det nionde skolåret skall kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri skall även innefattas kunskap om hjärtlungräddning, HLR.
3. Kommunen skall ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilt behov. För en god vattensäkerhet krävs en god simkunnighet. På badplatser som drivs av kultur- och fritidskontoret finns livräddningsutrustning. På dessa sker det regelbunden tillsyn och underhåll av den livräddningsutrustning som kommunen tillhandahåller. 4. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen skall ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen skall vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. 5. Kommunen skall aktivt på hemsidor, i simhallar och på annat sätt: Dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta. Dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. 6. I kommunen skall finnas en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Räddningstjänsten i Höörs kommun fungerar som kommunens flytvästdepå. Där finns det flytvästar i olika storlekar för allmänheten att låna. Flytvästdepån är ett samarbete mellan kommunen och Svenska Livräddningssällskapet, för att gemensamt öka vattensäkerheten i kommunen. 4.8 Krisstöd I samband med olyckor, dödsfall och andra plötsliga liknande händelser blir människan utsatt för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. Många människor upplever olika efterverkningar lång tid efteråt. Därför är det speciellt viktigt att få stöd och hjälp att bearbeta det som inträffat för att kunna gå vidare i livet. Krisstöd Höör är en sammansatt grupp av människor som utgör en resurs i kommunen vid oväntade och akuta händelser. Krisstöd Höör kan bland annat hjälpa den enskilde individen genom att vara en stödperson till den drabbade eller den drabbades familj, upprätta ett informations- och stödcentra och hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för hjälp på längre sikt. Krisstöd Höör nås via SOS alarm.
4.9 Tillstånd enligt lagen om brandfarliga varor Räddningstjänsten är tillståndsgivare för explosiva varor inom kommunen enligt lagen om brandfarliga- och explosiva varor. Tillståndshandläggningen skall ske av en för uppgiften utsedd tjänsteman. 4.10 Alarmering och varning Räddningstjänsten i Höörs kommun har avtal med SOS-Alarm som tjänar som kommunens larmcentral. Räddningstjänsten är larmmottagare för ett antal automatiska brandlarmsanläggningar som går via SOS-Alarm. Det finns möjlighet att larma räddningstjänsten genom larmknapp placerad på räddningsstationen i Höörs tätort. Räddningstjänsterna i Skåne län har en gemensam plan för åtgärder vid störningar i telenätet I Höörs tätort kan allmänhetens uppmärksamhet omgående påkallas genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-Alarm samt från räddningsstationen i Höörs tätort. I de delar av kommunen som inte nås av signalen skall information och varning till allmänheten ske via radio och TV. Räddningstjänsten har framtagna rutiner för sändande av viktigt meddelande till allmänheten. Beskrivning av VMA finns i bilaga 1 4.11 Olycksutredning Räddningstjänsten utför olycksutredning enligt 3 kap. 10 i LSO. Samtliga räddningsinsatser i Höörs kommun skall utredas i insatsrapporteringen. Beroende på olyckans omständigheter eller konsekvenser skall det göras en fördjupad olycksutredning. Denna skall följa riktlinjer i olycksundersökningsplanen som är framtagen för Höörs kommun.
5 Räddningstjänst När den enskildes förmåga att hantera olyckor inte räcker till, skall kommunen genom räddningstjänståtgärder hjälpa till och stödja den enskilde. Med räddningstjänst avses, enligt 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och vi överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, miljön eller egendom och som kan inträffa såväl i fred som under höjd beredskap och där det är påkallat att samhället träder in. Behovet av att samhället ingriper definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnaderna för insatsen Omständigheterna i övrigt Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande om statlig räddningstjänst Fjällräddningstjänst (Polisen) Sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket) Flygräddningstjänst (Luftfartsverket) Efterforskning av försvunna personer i andra fall (Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen) Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp (Länsstyrelsen). All annan räddningstjänst som inte är statligt räddningstjänst är kommunal räddningstjänst. Kommunstyrelsen har ansvaret för den kommunens räddningstjänst och ansvarar för uppföljning och tillsyn av verksamheten.
5.1 Riskbild inom Höörs kommun En förutsättning för utveckling av räddningstjänstens verksamhet är att vi är medvetna om de risker som finns och vilka konsekvenser de kan få. Allmänt kan en risk definieras som En oönskad händelse, Det är osäkert att händelsen inträffar eller inte. Systematiskt genomförda riskanalyser är därför grunden för säkerhetsarbetet. Kunskapen/medvetenheten om riskerna ger möjlighet att Planera för säkerhet inte för olyckor. Men när det oundvikliga händer skall det finnas beredskap för att begränsa konsekvenserna. En riskinventering gjordes 2004 inför antagande av handlingsprogrammet enligt LSO. Denna är uppdaterad 2011 inför framtagandet av detta handlingsprogram. De största riskerna i Höörs kommun bedöms vara Farligt gods -transporter på väg E22 och riksvägarna 13 och 23, samt på stambanan Bränder i flerfamiljshus med vindar och källare. Ett flertal bensinstationer som finns etablerade i tätorten där brand- explosion och utflöde kan utgöra stora spridningsrisker. Brand i köpcentra, där det tidvis vistas många människor i lokalerna. Vård- och sjukhem är många till antalet. Brand i dessa lokaler, där flera har låsta paviljonger kan försvåra utrymning. Bränder i servicecentra, skolor, daghem och fritidshem där en organiserad utrymning kan vara svårt att genomföra snabbt. Bränder i kommunens industriområden med hög brandbelastning och spridningsrisk. Bränder i större lantgårdar med djurbesättningar och/eller lagrar och hanterar stora mängder handelsgödsel, växtskyddsmedel etc. Trafikolyckor på kommunens vägnät, samt tågolycka på södra stambanan.
5.2 Statistik över räddningsinsatser i Höörs kommun Höörs Räddningstjänst hade 178 till 295 insatser mellan åren 2003 till 2010 och där trafikolyckor var den mest frekvent förekomna olyckstypen. Fördelning av insatser 80 70 60 50 40 30 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20 10 0 Översvämning vattendrag Utsläpp av farligt ämne Trafikolycka Stormskada Sjukvård under delegation Nödställt djur Nödställd person I väntan på ambulans Hjälp till polis Hjälp till ambulans Hiss, ej nödläge Förmodad räddning Förmodad brand Falsklarm räddning Falsklarm brand Drunkning/tillbud Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Automatlarm, ej brand Annat uppdrag Annat ras Annan vattenskada Annan olycka/tillbud Händelser Diagram 1. Fördelningen av olyckstyper under åren 2003-2010.
5.2 Resurser i Höörs Kommun Då Räddningstjänst är en kommunal angelägenhet är det viktigt att säkerställa funktionen för möjligheterna att genomföra räddningsinsatser. Höörs kommuns brandmän och brandbefäl är till största delen deltidsanställda och det är viktigt att se till att behovet av brandmän och brandbefäl säkerställs. Genom att göra hela kommunen uppmärksam att rekryteringen av deltidsbrandmän är viktig så ökar förmågan att kunna säkerställa beredskapen som är fastställd. Att ta fram policydokument som verkar för möjligheten att rekrytera deltidsbrandmän och brandbefäl samtidigt när man rekryterar personal till andra verksamheter i kommunen så ökar man möjligheten att säkerställa den fastställda beredskapen i kommunen. Nuvarande beredskap i Höörs kommun är: Styrka Placering Höörs tätort Beredskap Kompetens Anspännings tid 1 st. styrkeledare Rä A/BfD 5 min Rä ins/bmd 6 st. RIB Anmärkning Norra Rörum Räddningsvärn Internutbildning - 13 st. räddningsvärnsmän Gudmundtorp Räddningsvärn Internutbildning - 13 st. räddningsvärnsmän Insatsledare Höörs kommun Vaktahavande brandingenjör Höörs kommun 1 st. Insatsledare 1 st. VBI Tabell 1. Normal bemanning och kompetens inom Höörs kommun Rä B / BM 90 sek Il beredskapen delas inom Höörs och Hörby kommun Brandingenjör 90 sek Samverkansavtal inom Skåne Nordost, utgår från brstn Kristianstad
5.3 Förmåga att hantera olyckor Deltidsstyrkan i Höörs kommun skall självständigt kunna utföra följande insatser: Invändig släckning eller livräddning med rökdykare i enklare objekt eller industri med korta inträngningsvägar och samtidigt ha förmåga att genomföra en alternativ utrymning eller säkerställa vattenförsörjning. Livräddande insats vid mindre kemikalieolycka. Begränsning och släckning av mindre bränder i upplag, skog och mark. Losstagning av fastklämda i en bil vid trafikolycka. Enklare miljösanering av olja i mindre omfattning på land och vatten. Hjälp till ambulans för terrängtransport av skadade till farbar väg. Räddning av enstaka boskap Livräddning inom kommunens vatten. Restvärdesräddning Indikering av radioaktivitet i luft eller på mark. IVPA/sjukvårdslarm enligt avtal med Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC) Räddningsvärnen i Norra Rörum och Gudmuntorp kan utföra följande uppgifter på begäran: Hjälp till ambulans för terrängtransport av skadade till farbar väg. Vattentransport Enklare sjukvårdsinsats vid en olycka Inhämtande av uppgifter rörande olyckans art, omfattning och ge förberedande lägesrapport till styrkor på väg till olyckan Påbörja slangsystem för rökdykning Påbörja yttre begränsning/släckning av brand 5.4 Utbildning För att bibehålla och öka kompetensen för personalen som utövar räddningstjänst genomförs regelbundna utbildningar och övningar. Inriktningen på övningarna styrs av aktuell riskbild och behov av att underhålla befintlig kompetens. Personal Övningstimmar Rch och Stf Rch 25/år SL och RIB 50/år Räddningsvärn 30/år IL 25/år Tabell 2. övningstimmar för beredskapspersonal inom Höörs kommun
5.4 Samverkan För att klara av att upprätthålla beredskapen och att bibehålla förmågan, effektiviteten och uthålligheten hos räddningsstyrkorna i samband med större och komplicerade räddningsinsatser i Räddningsregion Skåne Nordost, har samverkansavtal tecknats. Organisationen möjliggör och optimerar ledning och samordning av resurserna. De ledningsområden som regleras i samverkansavtalet är gemensam vakthavande brandingenjör i jour. Inom Räddningsregion Skåne Nordost sker resursutbyte (släckhjälp m.m.) enligt principen gränslös räddningstjänst för Skåne Län. Eventuella ersättningsanspråk stäms av vid varje årsskifte. Stabsorganisation i form av ledningsfordon, stabschef i beredskap samt stabsbefäl sker enligt gemensamma samverkansformer för Skåne Län. Kemberedskap i form av utrustning och personal sker enligt gemensamma samverkansformer för Skåne Län Med de övriga kommunerna i Skåne sker resursutbyte enligt formerna för gränslös räddningstjänst för Skåne Län. 5.5 Avsteg i beredskapen eller förmågan Ibland kan det uppkomma situationer som föranleder att man måste förändra beredskapen och kompetensen på förmågan att hantera olyckor. Exempel på tillfällen då avsteg är: Man är redan ute på ett räddningstjänstuppdrag som tar en stor del av resurserna under en lång tid. Olyckor och sjukfall hos beredskapspersonal Prioriteringar av larm när många händelser inkommer till Räddningstjänsten t.ex. skyfall När en extraordinär händelse inträffar Avsteg i beredskapen får bara fattas av kommunstyrelsen, räddningschef, stf. räddningschef och vakthavande brandingenjör inom Skåne Nordost. Avsteg skall alltid rapporteras till kommunstyrelsen. I rapporten skall det anges vilken typ av avsteg det varit samt hur länge avsteget varat.
5.6 Släckvatten försörjning För att kunna säkerställa släckvatten försörjning skall det finnas brandposter i Höörs tätort. Släckvattensförsörjningssystemet skall vara dimensionerat efter VAV- norm för brandposter. Samråd skall ske mellan Räddningstjänsten och Tekniska kontoret vid ändringar i brandpost nätet. Tekniska kontoret ansvar för underhållet och service av brandposterna i det befintliga vatten ledningsnätet. Tekniska kontoret ska ansvar för att meddela Räddningstjänsten vid tillfälliga förändringar i brandpost nätet.
5.7 Beslut under och efter räddningsinsats De beslut som fattas och den myndighetsutövning som vidtas i samband med en räddningsinsats skall dokumenteras och redovisas skriftligt. Av dokumentationen skall framgå följande: Vem som fattat beslutet. Skälen för beslutet och tidpunkten när beslutet fattats. Vem eller vilka som blivit berörda av beslutet. Exempel på beslut som avses i ovanstående stycke är bland annat beslut om enskildas medverkan i räddningsinsats genom tjänsteplikt, 6 kap. 1 LSO, ingrepp i annans rätt, 6 kap. 2 LSO, samt beslut om att räddningsinsats är avslutad, 3 kap. 9 LSO. Gemensamma blanketter för dokumentation av besluten har tagits fram inom Skåne Nordost. Viktiga tidpunkter och beslut ska dessutom loggas och föras in i utryckningsrapporten. När en räddningsinsats är avslutad skall en olycksundersökning vidtas för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Räddningstjänsten ansvarar för att dessa olycksundersökningar vidtas då en räddningsinsats är genomförd. Erfarenheter och resultat av olycksundersökningar är mycket viktiga ingredienser i räddningstjänstens övergripande uppföljning av verksamheten och är en förutsättning för att kunna erhålla en helhetssyn på arbetet med skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall ha rutiner för hur olycksundersökningarna och dess resultat återkopplas, både internt tillbaka in i verksamheten och externt till andra aktörer och intressenter inom området. Inom Räddningstjänsten Skåne Nordost finns särskilt utbildade och utsedda personer för samordning och uppföljning av olycksundersökningarna.
5.8 Alarmering Kommunen är ansvarig för att det finns anordningar för alarmering av räddningstjänsten. En snabb alarmering är viktig för att i ett tidigt skede kunna begränsa konsekvenserna av en olycka. Höörs kommun har avtal med SOS alarm att larma ut Räddningstjänsten vid räddningsinsatser. Detta sker genom fastställda händelseplaner. 5.9 Räddningstjänst under höjd beredskap Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i huvudsak på kommunens fredstida organisation och ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge förstärks organisationen med civilpliktiga räddningsmän och andra samverkande resurser med specialkompetenser. Under anpassningsperioden genomförs även utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Idag anses anpassningsperioden vara längre än tio år. Utöver normala fredstida uppgifter ska räddningstjänsten även anpassas att ansvara för: Utmärkning och röjning av farliga områden. Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. Lokalisering av instängda personer samt utföra räddningsinsats i rasområden, skyddsrum m.m. Planering för åtgärderna ska kontinuerligt göras och upprätthållas. Kommunens räddningstjänst är ansvarig att se till att detta görs.
6 Lokala mål Det nationella målet bryts ner till lokala inriktningsmål och effektmål som skall vara framtagna utifrån riskbilden inom kommunen. Inriktningsmålen formuleras utifrån den enskildes perspektiv och anger vilken effekt eller vilket resultat som eftersträvas. För att kunna följa upp inriktningsmålen bör de så långt som möjligt vara formulerade i mätbara termer. Effektmålen anger hur kommunen skall uppnå inriktningsmålen. Detta inbegriper både de lokalt anpassade målen samt de nationella målen och grundläggande verksamhetsmål som lagen anger. Effektmålen formuleras i termer av vilka åtgärder och aktiviteter som skall utföras. Utifrån effektmålen bör kommunen ange vem som ska utföra aktiviteterna, vilka resurser som behövs och hur samverkan kan ske. Uppföljning av målen skall ske kontinuerligt under perioden 2012-2015. Inriktningsmål 1: I Höörs kommun har alla rätt till en trygg och säker miljö. Brand- och olycksriskerna skall fortlöpande minskas Effektmål 1:a: Räddningstjänsten skall genomföra en risk- och sårbarhetsanalys över kommunen och föreslå skadeförebyggande åtgärder för de fem största riskerna Effektmål 1:b Samtliga anställda inom Höörs kommun skall regelbundet genomgå grundläggande brand- och olycksutbildning samt sjukvårdsutbildning. Utbildningen skall anpassas efter respektive organisations verksamhet. Effektmål 1:c Under mandatperioden skall rutiner för verksamhetsövergripande stab och ledning arbetas fram. Nyckelpersoner vid respektive verksamhet skall utbildas och stab- och ledningsövningar skall ske minst en gång årligen. Effektmål 1:d Räddningstjänsten skall erbjuda 3 st. utbildningsdagar för respektive klass i 7-9 årligen i förebyggande trygghets och säkerhetsarbete. Ansvar: kommunstyrelsen
Inriktningsmål 2: Den enskildes förmåga att hantera olyckor skall öka. Effektmål 2:a Den enskilde medborgaren skall ha möjlighet att få enskild rådgivning och information i brandskyddsfrågor i syfte att stärka den enskildes kunskap. Effektmål 2:b Höörs kommun skall erbjuda tydlig, aktuell och enkel information på hemsidan under ämnesområdet Trygghet och säkerhet. Effektmål 2:c Skoleleverna i årskurs F, 2 och 5 skall årligen erbjudas brandkunskapsutbildning. Utbildningen skall dokumenteras samt vara anpassad till barnets ålder och förutsättningar. Ansvar: Barn och utbildningsnämnden Effektmål 2:d Räddningstjänsten skall utbilda minst 3.000 personer under mandatperioden i någon form av brandskyddsutbildning. Effektmål 2:e Under mandatperioden skall samtliga hushåll i kommunen få information via utskick om hur man hanterar vanliga olyckshändelser. Inriktningsmål 3: Räddningsinsatserna i Höörs kommun skall påbörjas inom godtagbar tid Effektmål 3:a Räddningstjänsten skall vara framme inom 10 minuter vid 90 procent och inom 20 minuter vid 100 procent av alla olyckor som räddningstjänsten larmas inom Höörs kommun. Effektmål 3:b Räddningstjänsten skall inom 15 minuter efter framkomst bryta den negativa händelseutvecklingen så att olyckan inte förvärras.
Inriktningsmål 4: Antalet omkomna av drunkning i Höörs kommun skall minska fram till 2015. Effektmål 4:a Skolorna skall tydligt dokumentera simkunnigheten och uppfyller läroplanens mål genom att: Alla elever senast i slutet av sjätte skolåret skall ha god vattenvana, vara trygg i vattnet, kunna simma 200 meter, varav 50 på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt-, och isvett. Alla elever senast i slutet av det nionde skolåret skall kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp, häri skall även innefattas kunskap om hjärt- och lungräddning, HLR. I Höörs kommun skall 100 procent av alla grundskoleelever erbjudas simundervisning Ansvar: Barn och utbildningsnämnden Effektmål 4:b Det skall finnas godkänd livräddarutrustning bestående av minst en livboj med kastlina på alla kommunala badplatser. Ansvar: Kultur och fritidsnämnden Effektmål 4:c Höörs kommun skall ha en besiktigad och god flytvästdepå på räddningsstationen för utlåning till allmänheten. Effektmål 4:d Badplatserna i Höörs kommun skall säkerhetsbesiktigas inför och under varje badsäsong. Ansvar: Kultur och fritidsnämnden Effektmål 4:e Räddningstjänsten skall kunna undsätta en nödställd person på vattenytan inom tvåhundra meter från land med hjälp av ytlivräddare. Effektmål 4:f I Ringsjön skall Räddningstjänsten kunna undsätta en nödställd med båt
Inriktningsmål 5 Antalet olyckor bland äldre skall minska fram till 2015 Effektmål 5:a Äldre invånare skall ges möjligheten till att få information och åtgärder i bostäder för att antalet fallolyckor i kommunen skall minska. Ansvar: socialnämnden Effektmål 5:b Räddningstjänsten skall i samråd med socialnämnden erbjuda alla kommuninvånare som är äldre än 70 år eller äldre en säkerhetsgenomgång av det egna hemmet. Ansvar: socialnämnden Inriktningsmål 6: Samarbetet inom kommunen, med ideella organisationer, myndigheter och näringsidkare gällande risk- och säkerhetsarbetet skall öka. Effektmål 6:a Höörs kommun skall ha ett lokalt trygghetsråd där kommun, näringsliv, myndigheter och frivilliga resursgrupper finns representerade enligt det geografiska områdesansvaret. Effektmål 6:b Höörs kommun skall utbildas i och använda sig av det webbaserade informationssystemet (WIS) för att kunna förmedla samt ta del av aktuell information under en skarp situation.
Inriktningsmål 7: Höörs kommun skall ha en organisation som är väl lämpad för att hantera extraordinära händelser i framtiden. Effektmål 7:a Inom mandatperioden skall Höörs kommun ha förmågan att kommunicera inom Rakelsystemet mellan verksamheter och krisledningsnämnd Effektmål 7:b En prioriteringslista över kommunens samhällsviktiga verksamhet som bedrivs skall tas fram för att underlätta beslutsförfarandet vid skarp situation Effektmål 7:c Höörs kommun skall ha framtagna platser som skall fungera som värmestugor vid ett längre strömavbrott. Effektmål 7:d Höörs kommun skall ha reservkraftverk vid utsedda äldreboende för att fastställa de äldres trygghet och säkerhet. Effektmål 7:e Höörs kommun skall ta fram en reservkraftplan för att fastställa VA-verksamhetens skydd. Ansvar: Tekniska nämnden Inriktningsmål 8: Antalet bränder skall minska fram till 2015 Effektmål 8:a Sotaren skall utföra rengöring och brandskyddskontroll på 100 procent av de sotningspliktiga objekt enligt fastställd sotnings och brandskyddskontrolls frister. Effektmål 8:b Under mandat perioden skall samtliga hushåll inom kommunen få information om hur man hanterar en brand i bostad.
Bilaga 1 VMA Viktigt Meddelande Vid beslut om att allmänheten skall varnas används signalen Viktigt meddelande direkt åtföljd av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion, informationen kan också komma i TV och text-tv Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Ett VMA kan även sändas utan att det föregås av signalen Viktigt meddelande. Viktigt meddelande Signalen Viktigt meddelande: 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. Signalen betyder: Gå in Lyssna på radio Stäng dörrar, fönster och ventilation Varningssystemet testas fyra gånger per år. Faran över. Signalen Faran över: En 30-40 sekunder lång signal.
Flyglarm Signalen flyglarm: Korta signaler i 1 minut. Signalen varnar för anfall med flygplan eller andra vapen. När du hör signalen ska du: Skynda dig till ett skyddsrum eller annan skyddad plats Ta med batteriradio, andningsskydd och mat Stanna i skyddet tills du hör signalen "Faran över" eller tills du på annat sätt får veta att du kan lämna skyddet. Signalen Faran över: En 30-40 sekunder lång signal.