Medborgardialoger - metodfrågor Sysforma AB Detta PM vill ta upp några metodfrågor till diskussion kan man ställa nya krav på ett programdokument för att tillgodose medborgarnas behov av beslutsunderlagets utformning finns det ett medborgarperspektiv på medborgardialoger? Programdokumentet får tjäna som diskussionsunderlag för denna frågeställning. Framförda synpunkter ska alltså inte tolkas som kritik rörande dokumentets utformning som ett arbetsmaterial för förtroendevalda politiker och för tjänstemän som arbetar med planeringsfrågor. Programdokumentet finns på www.nynashamn.se -> under "Aktuellt ->Tidigare nyheter" Finns det ett medborgarperspektiv på medborgardialoger? Kommunstyrelseförvaltningen vid Nynäshamns kommun har publicerat förslag till Samhällsbyggnadsprogram för 2003-2011 på www.nynashamn.se. Används i detta PM som diskussionsunderlag. För innehållet i detta PM svarar Bo Djörke, Sysforma AB. Lämna synpunkter till: bo.djorke@sysforma.se Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 1
En kort sammanfattning av programinnehållet: 1 Syftet med Samhällsbyggnadsprogrammet beskrivs. Antagandet av planen innebär inga "skarpa beslut", däremot att man lägger fast inriktning, beskriver insatser som krävs, att programmet utgör grund för prioritering av planarbete 2 En framtidsvision presenteras avseende befolkningsutveckling, infrastruktur samt arbete och näringsliv. (Outtalat vilka beslut på kommunal nivå som visionen förutsätter.) 3 Bakgrundsfakta presenteras i form av historik rörande befolkningsutveckling, sysselsättning och pendling. Rörande framtida utveckling hänvisas till andra dokument: kommunens tioåriga framtidsvision, samt Vision 2006 framtagen tillsammans med näringslivet. 4 Hur kan Samhällsbyggnadsprogrammet påverka utvecklingen? Ja, genom att redovisa kommunens ambitioner gällande bostadsbyggandet, samt att ge en mall för i vilken ordning de olika fysiska planerna ska tas fram. 5 Befolkningsprognoser för hela Storstockholmsregionen redovisas. Poängteras vikten av att kommunen bildar sig en uppfattning om efterfrågan på bostäder efter utbyggnaden av väg 73 och Nynäsbanan år 2007/2008. 6 Efterfrågan på boende i olika former belyses. Såväl för hyresrätter som för bostadsrätter, villor, radhus och permanentning av fritidshus framkommer att den förväntade efterfrågan förutsatt "rimliga" priser - kommande år är fortsatt mycket hög och ej kan tillgodoses genom tillräckligt ökad tillgång. 7, 8 Effekter av befolkningstillväxt på omsorg, förskola, skola exemplifieras liksom de kommunalekonomiska effekterna. 9 Planerat byggande för 2003-2011 redovisas för ett knapp 30-tal områden. För ett flertal av områdena som kan komma ifråga de närmaste åren redovisas respektive områdes förutsättningar för kommunikationer, offentlig service, sociala aspekter etc. (Antagande av programdokumentet innebär inga beslut att exploatera dessa områden.) 10 En befolkningsprognos för 2002-2011 redovisas. Fokus på åldersfördelning - barn och ungdomar, respektive åldringar. Starka reservationer för osäkerhet i prognoserna. Med anledning av prognoserna föreslås inga konkreta åtgärder. Inga skarpa beslut? I ovanstående sammanfattning har kursiverad text använts för att markera graden av beslutstagande i programdokumentet. Det är svårt för en medborgare att identifiera förslag till "skarpa beslut". Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 2
Antag att kommunen politiker och tjänstemän vill få till stånd en livaktig medborgardialog kring samhällsbyggnadsprogrammets innehåll. Behöver då programdokumentet utformas på något speciellt sätt? Detta är grundfrågeställningen för detta PM. För att pröva olika aspekter på medborgarperspektivet är vissa ståndpunkter framförda på ett sätt som kanske kan upplevas som ganska provocerande utifrån de etablerade arbetsmönstren. Men man vet väl egentligen väldigt litet om vad som krävs/förväntas för att det ska bli möjligt för medborgare att deltaga i samhällsbyggandet. Den första frågan: "Ska jag engagera mig i detta?" Som ekonom vill jag utgå ifrån att medborgaren gör någon sorts nyttokalkyl: "Ska jag satsa tid på Nynäshamns samhällsbyggnadsprogram för 2003-2011 och i så fall vad nytta eller välbefinnande har jag av detta? Eller ska jag avstå?" Svaret på frågan, kräver svar på några ytterligare frågor. Vet jag redan vad politikerna med röstmajoritet vill göra och är detta OK? Om JA Tolkning 1: Jag använder min tid till annat? Tolkning 2: Genom att deltaga i medborgardialogen kan jag ge deras förslag mitt stöd vad det nu är värt. Om NEJ/1 Följdfråga 1: Kan jag läsa mig till/få reda på vad partierna vill det har ju nyligen varit kommunalval. Fråga är ställd: vad säger partierna på sina webbsidor (nås via kommunens hemsida)? Socialdemokraterna: S i Nynäshamn presenterar sin politik under rubriker som Arbete, Bostad, Miljö etc. Informationen är helt inriktad på åtgärder som S genomfört under tidigare mandatperiod. Inget finns på webben om politik för den nya mandatperioden, som kan ge vägledning om S rörande samhällsbyggnadsprogram 2003-2011. Dock omnämns att ett handlingsprogram finns som är ett styrdokument för de förtroendevalda dock ej allmänt tillgänglig på webben. Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 3
Styrdokumentet innehåller inga särskilda uttalanden rörande framtida bostadspolitik, annat än att AB Nynäshamns Bostäder inte ska säljas ut. Moderaterna: Saxat ur M's webb ur texter med anknytning till Samhällsbyggnadsprogrammets innehåll: "Näringslivet: Fler som bor här ska kunna ha sitt jobb på hemmaplan". "Miljö- och bostadspolitik: Målet för befolkningstillväxten analyseras avseende praktiska och ekonomiska konsekvenser". "Näringslivet: Centrumkärnan förtätats med stadsliknande bebyggelse. Sälja ut icke strategisk mark". Vänsterpartiet: (Vp's webbplats är färskvara: "Du är besökare 0007", var beskedet 2003-02-05). Vp's framtidsvision för Nynäshamn presenteras i en jämfört med andra partier relativt omfattande text. När det gäller avsnitten om "Befolkning" och "Infrastruktur" innehåller texten formuleringar som ordagrant överensstämmer med texten i dokumentet från kommunstyrelseförvaltningen. Någon har uppenbarligen kört "kopiera och klistra" i ordbehandlaren. Vid noggrann jämförelse mellan texterna, visar det sig att inget i den text som förvaltningen publicerar rörande framtidsvisionen, motsägs av andra ståndpunkter i den text som vp publicerar inom dessa politikområden. Alltså enkelt för medborgaren: Gillar man vp's vision om Befolkning resp Infrastruktur, så gillar man kommunstyrelseförvaltningens motsvarande vision. På andra politikområden har vp's vision tydliga ställningstagande som skiljer sig från förvaltningens dokument. Vp's vision inriktas exempelvis på nya hyreslägenheter i allmännyttiga bostadsföretag medan förvaltningens programtext talar om olika upplåtelseformer. Å andra sidan är kanske inte antagandet av samhällsbyggnadsplanen den beslutspunkt där detta avgörs. Miljöpartiet: Publicerar sin vision år 2010 på webben. En lägre befolkningstillväxt (2-3000) anges jämfört med förvaltningens programförslag (5.000). Infrastrukturutbyggnaden går i lägre takt. Mp säger också att nya bostäder ska byggas i redan bebyggda områden förtätning. Kristdemokraterna: Kd presenterar sin politik för Nynäshamn i 18 punkter. Bortsett från att underlättande av övergång från hyresrätt till bostadsrätt och ett förord för eget ägande, innehåller dessa nio sidor inget om de frågor som tas upp i Samhällsbyggnadsprogrammet. Centerpartiet: Webb-sidan innehöll en rubrik "Partiprogram för Centerpartiet i Nynäshamn", men var i övrigt blank. Folkpartiet Liberalerna: Fp presenterar ett program för 2003-2006 på sin webbplats. Uttalar stöd för kommunens 10-årsvision. Tar ställning för "försiktig utbyggnad" av Hamnviken, planering av nya bostadsområden även strandnära, samt att tillåta permanentboende Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 4
och förtätning i fritidshusområdena. Ingen vägledning från partierna... Summan av denna hastiga genomgång är ett intryck att majoritetspartiernas (s + fp) ställningstaganden till Samhällsbyggnadsprogrammet är svårförutsägbart med utgångspunkt från partiernas politikinformation på webben. Låt oss återkomma till ämnet nedan under avsnittet "Det kommunala beslutsfattandet..." under avsnittet "Det politiska ansvaret". Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 5
Om NEJ/2 (NEJ på frågan om jag vet vad politikerna med röstmajoritet vill göra) Följdfråga: Vilka beslut är det nu man ska ta ställning till? Kortfattat! Vad händer om inte jag agerar? Kan jag be en bekant som läst programdokumentet att sammanfatta på två minuter så att jag kan svara på dessa frågor? Knappast... Möjligtvis kanske bekanten säger att kommunen nu nog håller på att överge en tidigare restriktiv politik när det gäller befolkningstillväxt för att framåt föra en mer expansiv politik. Därför att bekanten allmänt uppfattat det så (10-årsvisionen). Men det går inte att utläsa ur dokumentet. Och dokumentet innebär inget förslag till beslut om en sådan politikändring. Har sådant beslut fattats, så har det skett i annat sammanhang. Vilket redovisas inte. Att säga till medborgaren att inget särskilt händer om denne inte agerar på förslaget till Samhällsbyggnadsprogram 2003-2011 är säkert rätt. Eller säkert fel. Det visar sig kanske när grävskoporna står på granntomten. Medborgarens problem med att följa politikutvecklingen ligger i att det är svårt att identifiera "de skarpa" beslutstillfällena. När togs/tas de oåterkalleliga besluten? När var tillfället att exempelvis bilda opinion mot en expansiv befolkningsutveckling i Nynäshamn. - När det förra samhällsbyggnadsprogrammet togs? - När gällande fördjupade översiktsplan (FÖP) togs 1998/99? - När Vision 2010 fastställdes? - När budgeten togs för 2002? 2003? Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 6
- När FÖP för Nynäshamn stad var ute på remiss 2002? - Eller nu när förslaget till Samhällsbyggnadsprogram 2003-2011 ska beslutas? Eller när nytt beslut ska tas om dess uppdatering nästa år? Eller tas de skarpa besluten först när man beslutar om framtagande av detaljplaner för nybyggnation? Man måste ifrågasätta medborgarnas möjligheter att följa de nuvarande beslutsformerna: Innebär dagens beslutsprocesser i exempelvis planfrågor att de stora besluten sker i flera 'vaga' steg som till slut leder till att betydelsefulla beslut faktiskt tagits? I så fall hur ska medborgaren kunna förstå, följa och medagera i detta? Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 7
Om jag nu ska engagera mig i Samhällsbyggnadsprogrammet vilka handlingsalternativ har jag att ta ställning till? Här kommer medborgarperspektivet på medborgardialogen in. Ett nytt perspektiv som ställer andra krav på utformningen av programdokumentet. Något hårddraget kanske ser de olika perspektiven ut så här: Den förtroendevalde politikern och tjänstemannen som arbetar med planeringsfrågor, ser programdokumentet som en vidareut veckling av tidigare dokument. Dessa ger uttryck för en viss inriktning på besluten. Det nya dokumentet uppdaterar och förfinar den väg för planeringen som man tidigare valt. Deras förväntan på medborgardialogen är att man ska få OK att jobba vidare med den presenterade inriktningen. Det finns därför ringa behov av att presentera alternativa beslut. Intresset för en bred diskussion är måttligt. Rimligen är medborgaren betydligt friare alltså mindre bunden av tidigare medverkan i beslutsprocesserna - inför sitt beslut än de professionella beslutsfattarna. Man vill se fler än ett beslutsalternativ. Vitaliteten i den demokratiska styrelseformen förutsätter en livaktigt dialog - att det finns olika lösningar att diskutera. Nynäshamns programdokument saknar redovisning av handlingsalternativ och diskussion av dessa. Några exempel: Befolkningsexpansionen: Programförslaget utgår från en befolkningsökning med 5.000 invånare över 10 år, totalt med över 20 %. I prognosen anges ökningen till 5.745 invånare. Under senaste tioårsperioden har invånarantalet i stort sett legat still. Eftersom Nynäshamn idag är i stort sett utan outhyrda bostäder så innebär en förutsättning för befolkningsökningen att ett antal beslut måste tas på kommunal nivå. Om inte dessa beslut för bostadsbyggande tas, kommer inte befolkningsökningen till stånd (med reservation för tillskott genom fortsatt permanentning av fritidsbostäder). Förutsatt naturligtvis att bostadsefterfrågan i Storstockholm även fortsättningsvis kommer att överstiga tillgången. Handlingsalternativen: vad innebär en alternativ befolkningsökning med 2.000 invånare, eller 8.000 invånare. Eller fortsatt oförändrad storlek för Nynäshamn. Som komplement till 5.000 innevånare-alternativet? Frågor: Om vi blir 8.000 fler än idag ökar trafikunderlaget så vi får bättre pendeltågförbindelser än med 5.000. Om vi blir 5.000 fler försvinner då den karaktär som Nynäshamn har idag? Om vi ska bli 8.000 fler måste då stora nya bebyggelseområden öppnas. Och i så fall var då? Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 8
Bebyggelseområden: Programmet redovisar ett knappt 30-tal områden för ny bebyggelse med 1760 lägenheter för tioårsperioden. Vilket torde motsvara behoven för att uppnå en befolkningstillväxt på just 5.000 invånare. Huvuddelen avser förtätning av Nynäshamns stad samt Ösmo och Sorunda Centrum. Även här finns frågan vilka är alternativen? Utöver dessa 30 områden vilka andra möjliga bebyggelseområden kan komma ifråga om man kvarhåller ambitionen att i första hand satsa på förtätning? Finns alternativ till förtätning som huvudlinje vad innebär det att satsa mer på öppnande av helt nya bostadsområden (förr eller senare blir man tvungen att göra det om befolkningsexpansionen ska fortsätta...)? Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 9
Om jag nu ska engagera mig i Samhällsbyggnadsprogrammet vilken är belöningen för mitt deltagande? På fråga om belöningen för engagemanget är det kanske så att svaret beror på ett antal faktorer, såsom exempelvis: 1. Allmänt i sak: Besluten som ska tas innebär det att vi har ett annat Nynäshamn om tio år och i så fall är det en väsentlig förändring till det bättre eller sämre? 2. Speciellt i sak: Berör besluten några speciella områden som är angelägna för just mig t ex tillgång på båtplatser/möjligheter till friluftsliv, bättre kommunikationer till Stockholm. 3. Politisk kultur: Vilka erfarenheter finns från tidigare engagemang som medborgare och/eller partimedlem att påverka beslutsfattandet? Såväl personliga erfarenheter, som allmänt för medborgare/partimedlemmar. "Dom lyssnade faktiskt förra gången" 4. Publicitetstrycket: Ju större publicitet en åsiktsyttring får desto starkare kan dess genomslag bli. 5. Ensam är inte stark: Att få genomslag för en åsikt i en verksamhet som bygger på demokratiska grundvärderingar, förutsätter att man är många som delar åsikten. 6. Ring så spelar vi-faktorn: "Det var roligt att vara med" i medborgardialogen..." Vilken blir då belöningen? Utan att egentligen veta svaret på frågan i detta konkreta fall, säger nog intuitionen att oddsen får anses vara ganska dåliga på att få en belöning utöver "roligt att vara med"- upplevelsen. Huvudorsaken till dåliga belöningar är nog kulturellt: att medborgarna/partimedlemmarna är ovana att utöva inflytande och att förtroendevalda politiker/tjänstemän är ovana att lyssna på medborgarna och på att hantera deras åsikter. Detta blir mer märkbart när tyngden i medborgarnas budskap ökar. Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 10
Tillbaka till praktikfallet: Samhällsbyggnadsprogrammet 2003-2011 i Nynäshamn. Vad kan göras åt belöningsfrågan? Veterligt är Nynäshamn den kommun som tidigast arbetat med medborgardialoger (inkl på webben) och som genomfört ett flertal försök inom just planområdet. Några erfarenheter kan lyftas fram: Före inbjudan av medborgarna till dialog: Arrangören av dialogen måste tydligt tala om vilken belöning man utfäster. Alltså: vad kommer man att göra med det material som medborgardialogen genererar, exempelvis: - löften att följa resultaten av dialogen (beslutande omröstning); - löften att sammanställa och med dialogdeltagarna diskutera innehållet i framförda åsikter; - löften att sammanställa och för kommunledningen redovisa innehållet samt att även redovisa vilka beslut som påverkats av medborgardialogen; - löften att sammanställa och för kommunledningen redovisa innehållet; eller - inga förhandslöften alls. För den första medborgardialogen om FÖP Nynäshamn 1999 var löftena tämligen outtalade. Man såg det som en fortsättning av tidigare hantering av remissvar på FÖP. Synpunkterna skulle sammanställas och redovisas. Vid FÖP för Nynäshamns stad 2002 var utfästelserna tydligare uttalade dock kvar på samma nivå: sammanställa och redovisa innehållet. Att redovisa hur medborgardialogens resultat synbarligen påverkat vissa beslut har hittills ej kunnat ske. Efter slutförande av dialogen kan säkert viktiga insatser göras för att ge medborgaren belöning för sin medverkan: Det första och relativt enkla att inse är naturligtvis att man ska leverera den belöning som utlovats före dialogen. Dock finns annat att fästa uppmärksamhet på väl så viktigt. Förslaget till Samhällsbyggnadsprogram är ett steg i en process. Processen har en historia och här gäller det att redovisa effekterna av tidigare utredningar och beslut. Och medborgardialoger. Medborgaren bör ha rätt till svar på frågor av typen: "Vad blev det av mitt tidigare engagemang?" Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 11
Vidare: "Om nu kommunledningen inte delade mina tidigare åsikter vilka var argumenten för ledningens beslut". Här har förtroendevalda politiker och tjänstemän ett merjobb som måste göras. Ett jobb som tidigare inte fanns när ambitioner saknades att engagera medborgarna/partimedlemmarna i beslutsprocesserna. Ett exempel från detta programdokument: Vid medborgardialogen för Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för Nynäshamns stad gällde en fråga vilka av nio olika faktorer som var mest väsentlig resp mest oväsentlig för skapande av attraktiva bostadsområden. Resultaten visar att den viktigaste faktorn för att skapa attraktiva bostadsområden är "Goda kollektivtrafiklägen" gott och väl för Samhällsbyggnadsprogrammets satsning på förtätning av befintliga bostadsområden. Som de mest oviktiga faktorerna framgår av dialogen dels "Blandningen av privatägande/hyresrätt" och "Blandning av bostäder/ verksamheter". Detta får man säga går på tvärs med Samhällsbyggnadsprogrammet på dessa punkter. Medborgardialogen kring FÖP säger att blandning av bostäder och verksamheter i bostadsområden är en oviktig faktor ickedestotrots säger Samhällsbyggnadsprogrammet att detta är angeläget. Samma sak med blandningen av privatägande och hyresrätter oviktig faktor i medborgardialog FÖP, men prioriterad i Samhällsbyggnadsprogrammet. Det borde vara rimligt att deltagarna i FÖP-dialogen får den belöningen av kommunstyrelseförvaltningen att man noterat att dessa medborgare givit uttryck för en annan uppfattning än den i programmet framförda, och att man tydligt motiverat varför man intagit en annan ståndpunkt. Skyldigheten gäller inte att rätta sig efter allt som framkommer i en medborgardialog men nya krav ställs på pedagogiken: man måste förklara sig. Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 12
Det kommunala beslutsfattandet några ytterligare synpunkter värda ett medborgarperspektiv Efter att ha arbetat igenom Samhällsbyggnadsprogrammet och försökt förutse rimliga medborgarsynpunkter på det beslutsfattande som programmet inrymmer, finns ytterligare några synpunkter att ta upp: Det kommunala beslutskompetensområdet behöver redovisas tydligare. Kommunen har i sin hand att bestämma ett tak för innevånareantalets tillväxt genom att begränsa nybyggnationen. Däremot är det utanför kommunens kompetens att höja standarden på Nynäsvägen eller förbättra pendeltågstrafiken. Möjligen kan man göra en bytesaffär med staten att ta på sig mer av kraven för regionen på ökat bostadsbyggande mot att man får Nynäsvägen ordnad. Men kvar står intrycket att det för en "vanlig medborgare" i programmets redovisning framstår som oklart vad kommunen kan åstadkomma och vad inte. De beslut som kommunen själv har att fatta är inte tydligt markerade. Samma invändningar kan riktas mot partiernas valinformation de tangerar också att ge budskap som lätt uppfattas "Rösta på xyz-partiet så blir det dubbelspår för pendeltrafiken". Spåret är en landstingsfråga, mig veterligt. Den aktuella diskussionen av trängselavgifter och folkomröstning för såväl Stockholm stad som för grannkommunerna handlar också om kompetensområden. Är storstockholmstrafiken en kommunal, regional eller statlig angelägenhet? Kan en Stockholmare förklara för en Lidingöbo, varför Lidingöbon inte får rösta på trängselavgifterna. Och kan Lidingöbon förklara för Stockholmaren varför Lidingöbon ska slippa betala för att för köra på Stockholms gator? Medborgarengagemang och medborgarperspektiv på samhällsbesluten skulle stimuleras av att beslutskompetensområdena var bättre avgränsade. Eller som ett första steg: att olika kommunala medborgardialoger kunde vara "samverkande" för att uppnå gemensamma mål. Det politiska ansvaret. Utarbetande av detta PM gav anledning att studera de politiska partiernas positioner när det gäller samhällsbyggnadsfrågor. Det är lätt att tycka att den nogsamme väljaren inte har haft det enkelt. Inte så att utomstående ska komma med pekpinnar på hur ett kommunalpolitiskt handlingsprogram för ett politiskt parti ska ställas upp för att underlätta jämförelser, men det vore onekligen både värdefullt och praktiskt om de huvudrubriker som man använde sig av återspeglade det sätt som kommunen ordnar sitt arbete på i nämnder etc. Att den politiska viljan och verkligheten var strukturerade på samma sätt. Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 13
Även om det nog hör till ovanligheterna idag, så skulle det ändå vara en poäng att kunna stämma av det politiska ansvaret att jämföra majoritetspartiernas handlingsprogram inför ett kommunalval och exempelvis innebörden av ett samhällsbyggnadsprogram som man därefter beslutar genomföra under mandatperioden. Vem gör nästa Billström? Planperspektivet tio år. Varför det. En betydande del av framställningen i programdokumentet handlar om svårigheter att prognosera efterfrågan av bostäder på en tioårsperiod. Rimligtvis är svårigheterna också stora. Så frågan är varför ha ett tioårigt planperspektiv. Och mer konkret vilka beslut måste kommunen fatta år 2003 för att motsvara krav och behov som uppstår 2008-2011? Det går inte att utläsa av programtexten att några beslut av denna karaktär finns att fatta. Därför borde man gå medborgarens tidsperspektiv tillmötes. Koncentrera på skarpa beslut. Som måste fattas nu. Sysforma AB. Bo Djörke. Nynas_Samhallsbyggn program_20030304 Utskrift: 2003-03-21 12.08 14