Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2017-10-24 Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2017/114 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tisdag 24 oktober 2017, klockan 09.00 15.30 Ösel, Rådhuset Visborg Frånvaro anmäls till Nina Gustavsson per e-post: nina.gustavsson@gotland.se Föredragningslista Förslag på justerare: Ayman Aboulaich Ärende 1 Månadsrapport. September BUN 2017/5 Föredras: Ekonomichef Jimmy Söderström 2 Överföring av resultat år 2017 BUN 2017/675 3 Kostnadsjämförelser med andra kommuner BUN 2017/600 Revidering i enlighet med arbetsutskottets beslut samt redaktionell ändring, rapporten sidan 18, avseende kostnad för egna kommunen år 2016, viken ska vara 12,4 procent) Föredras: Ekonomichef Jimmy Söderström 4 Översyn av finansieringen av särskilda undervisningsgrupper samt förslag till fördelningsmodell BUN 2017/529 5 Analys av kostnadsökningen för skolskjuts vid delat boende BUN 2017/669 Föredras: Skolskjutskoordinator Elinor Löfgren 6 Information. Inför verksamhetsplan 2018 (VP 2018) BUN 2017/605 Underlag för kännedom; VP 2017 samt beslut om integration Föredras: Kvalitets- och utvecklingschef Elisabeth Jonsson Höök 7 Uppföljning av verksamhetsplan 2017. Analysrapport 1 - höst BUN 2016/716 Föredras: Kvalitets- och utvecklingschef Elisabeth Jonsson Höök 8 Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 BUN 2017/596 Redaktionella ändringar har gjorts på sidorna 9 och 10, se markering. Föredras: HR-chef Eva Edin och HR-konsult Carl-Magnus Jonsson 9 Remiss från regionstyrelsen. Motion om införande av elevstödjare BUN 2017/528 Redaktionell ändring har gjorts avseende uppgift om sparbeting för gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. 10 Information. Ändring av huvudman, förskolan Positivet BUN 2017/645 11 Val till nämndernas samrådsgrupp, personer med funktionsnedsättningar BUN 2014/570 Kommentar Bilaga (Bilaga) Bilaga, rev ÄRENDET UTGÅR (Bilaga) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga (Bilaga) --- Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2017-10-24 Kallelse BUN 2017/114 Ärende 12 Förslag till sammanträdesordning, 2018 BUN 2017/670 13 Förteckning över nämndens faddrar per förskole-/skollinje BUN 2015/622 14 Komplettering av nämndens delegationsordning BUN 2016/821 Kommentar (Bilaga) Bilaga Bilaga 15 Information. Samverkan för en tillgänglig utbildning på Gotland - Så gör vi det möjligt! BUN 2017/316 Ärendet föredras av chefen för förskolan Susan Meuller och chefen för grundskolan Torsten Flemming Bilaga 16 Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten. Fritidshem BUN 2017/156 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming tillsammans med fritidspedagoger från Terra Nova 17 Anmälningsärenden BUN 2017/79 18 Information om vissa inkomna handlingar BUN 2017/132 19 Förvaltningschefens information BUN 2017/441 20 Ev. övriga ärenden Ev. underlag delas ut på sammanträdet Brittis Benzler Ordförande 2 (2)
Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2017/5 12 oktober 2017 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning 2017. September Förslag till beslut Barn-och utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten. Sammanfattning Ekonomichefen har genomlyst periodens utfall och resultat till och med september månad och gör bedömningen, att tidigare lämnad prognos kvarstår (delårsrapport 2). Att månadsrapporten för september inte blir heltäckande med prognoser från verksamheten har sin förklaring i det regionsstyrelsebeslut, att antalet månadsrapporter med prognos från verksamheten endast kommer att bli tre stycken under året och avser delår 1, maj och delår 2 samt årsbokslut Tidigare lämnad prognos för delårsrapport 2 Prognosen för helåret 2017 visar ett positivt resultat på 4,4 miljoner kronor. Prognosen innefattar verksamheternas inlämnade prognoser som har negativt resultat på 2,8 miljoner kronor, prognosen påräknas även täckning för indirekta kostnader genom återsökta statsbidrag för mottagandet av asyl på 7,2 miljoner kronor. Grundskolan tillsammans med fritidshem och förskoleklass har en positiv prognos på 0,7 miljoner kronor. Förskolan redovisar en positiv prognos på 1,1 miljoner kronor. Förvaltningsstab inklusive för- och grundskolechef redovisar en positiv prognos på 1,3 miljoner kronor, i prognosen ligger även ett underskott med i barn och elevvolymer till fristående huvudmän med 10,1 miljoner kronor vilket till stora delar balanseras med hjälp av nämndens buffert, särskolan redovisar även ett positivt resultat på 0,9 miljoner kronor. Prognosen för barn och elevvolymer visar på ett underskott på 16,9 miljoner kronor, det är en försämring med 6,9 miljoner kronor i jämförelse med prognosen för maj månad. En förklaring till underskottet är att budgeterat antal barn för fristående förskola är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Det som även påverkar 1 (4) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Tjänsteskrivelse BUN 2017/5 prognosen för antalet barn och elever är ökningen av antalet barn och elever som får uppehållstillstånd." Resultatrapport per den 30 september 2017 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Prognos Prognos Not 1. Intäkter -55 640-93 873 38 233 31 353 43 062 1a. Flödesbidrag, rörliga -407 492-417 472 9 980 6 757 24 655 1b. Flödesbidrag fasta -41 339-53 378 12 039 15 649 15 649 2. Personalkostnader 527 496 560 840-33 343-39 429-51 575 3. Lokalkostnader 113 815 114 018-202 132 82 4. Övriga kostnader 145 753 137 291 8 462-3 377 4 051 4a. Flödesbidrag rörliga 407 493 417 513-10 020-6 757-24 655 4b. Flödesbidrag fasta 55 323 53 378 1 946 2 999 2 999 5. Enskild verksamhet 99 970 110 085-10 115-10 144-9 904 Summa 845 380 828 402 16 978-2 817 4 364 Exklusive kommunbidrag och projekt 492 mottagande av asyl Not Inklusive projekt 492 mottagande av asyl Resultatrapport per den 30 september 2016 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Bokslut Not 1. Intäkter -56 643-72 125 15 482 52 484 1a. Flödesbidrag, rörliga -411 797-408 079-3 718 12 239 1b. Flödesbidrag fasta -50 225-51 942 1 717 1 490 2. Personalkostnader 539 196 528 793 10 403-9 935 3. Lokalkostnader 117 211 117 391-179 -507 4. Övriga kostnader 150 572 140 941 9 631-5 236 4a. Flödesbidrag rörliga 411 802 408 073 3 729-12 239 4b. Flödesbidrag fasta 52 963 51 942 1 021 2 162 5. Enskild verksamhet 92 313 107 074-14 762-24 416 Summa 845 393 822 069 23 324 16 041 Exklusive kommunbidrag och projekt 492 mottagande asyl och nyanlända Not Inklusive projekt 492 mottagande av asyl och nyanlända Tabellerna visar periodens omslutning, januari-september, för åren 2017 och 2016. Nettokostnaden har för perioden ökat med 6,3 miljoner kronor. I jämförelse mellan åren minskar periodens resultat från 23,3 miljoner kronor till 17 miljoner kronor vilket gör att periodens resultat har försämrats med 6,3 miljoner kronor. I periodens nettokostnadsökning ligger bland annat en ökning i utbetalningar till enskild verksamhet med 3 miljoner kronor, även intäkter avseende lärarlönelyftet saknas för perioden och är cirka 2 miljoner kronor. 2 (4)
Tjänsteskrivelse BUN 2017/5 Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutveckling 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 År 2017 År 2016 Ovan diagram avser hela nettokostnaden, inklusive statsbidrag och kostnader för asyl och nyanlända. Nettokostnaden har totalt sett ökat med 3,3 miljoner i jämförelse med 2016 (motsvarar 3,9 promille). Här saknas dock cirka 5,2 miljoner i statsbidrag rörande lärarlönelyft, etableringsersättning och återsökta statsbidrag för asyl. Att augusti och september månad för 2017 fluktuerar kraftigt har sin huvudsakliga förklaring i de periodiseringar som gjordes för delårsrapport 2. Barn och elevvolymer Kommunal huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Förskola 217 028 218 916-1 888 2 194 2 222 28 Pedagogisk omsorg not 1 676 676 0 8 8 0 Fritidshem 59 851 61 205-1 354 2 202 2 260 57 Förskoleklass 27 313 26 879 434 560 555-5 Grundskola not 2 238 458 243 046-4 588 4 571 4 673 102 Summa 543 326 550 722-7 396 9 535 9 718 182 not 1 Avser endast vårterminen not 2 Exkluderar särskild undervisningsgrupp Fristående huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Förskola 53 890 63 519-9 629 425 501 76 Pedagogisk omsorg 1 485 1 340 145 18 16-2 Fritidshem 9 952 10 445-493 307 323 16 Förskoleklass 4 046 4 384-338 50 54 4 Grundskola 63 139 63 302-163 647 653 6 Summa 132 512 142 990-10 478 1 447 1 547 100 Totalt 675 838 693 712-17 874 10 982 11 265 282 Prognosen för barn och elevvolymer visar på ett underskott på 17,9 miljoner kronor, det är en försämring med en miljon kronor i jämförelse med prognosen för delårsrapport 2. En förklaring till underskottet är att budgeterat antal barn för fristående förskola är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Det som även 3 (4)
Tjänsteskrivelse BUN 2017/5 påverkar prognosen är ökningen av antalet barn och elever som får uppehållstillstånd. Mottagande av asylsökande Resultaträkning Utfall Justerat Not 2 Intäkter, statsbidrag -14 190-18 191 Intäkter, flödesbidrag Not 1-6 621-6 621 Personalkostnader 9 967 9 967 Lokalkostnader 83 83 Flödesbidrag 5 870 5 870 Övriga kostnader 594 594 Enskild verksamhet 228 228 Kostnadsnetto -4 069-8 070 Not 1 Här ingår ersättning för modersmål 710 tkr Not 2 Justerat för jan-sept återsökta statsbidrag för asyl och etableringsersättning Kostnadsnettot för perioden visar på ett överskott om 8,1 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 900 000 kronor jämfört med delårsrapport 2. I intäkterna från Migrationsverket (statsbidrag) är även schablonersättningen (etableringsersättning) medräknad och är den ersättning som tillfaller regionen för de barn och elever som fått uppehållstillstånd. Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till 4 (4)
Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2017/600 17 oktober 2017 Barn- och utbildningsnämnden Kostnadsjämförelse med andra kommuner Förslag till beslut Rapporten tas emot Bakgrund Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade i mars att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta räkenskapssammandrag för posten Övriga kostnader i syfte att jämföra kostnader med andra kommuner och hitta möjligheter att sänka kostnaden per elev. Förvaltningens arbete har lagts på att ta fram en rapport som beskriver olika kostnadsjämförelser för de skolformer som förekommer inom förvaltningens nämndområden. har högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen, enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad på 212 miljoner kronor. För år 2015 var motsvarande kostnad 238 miljoner kronor, det innebär att överkostnaden för år 2016 har minskat med 26 miljoner kronor vilket motsvarar 11 procent. Minskningen är inom barn- och utbildningsnämndens skolområden. Rapporten har i enlighet med arbetsutskottets beslut kompletterats med prognostiserad effekt för budget år 2018 genom beslut om avslutande av samlad skoldag, se bilaga. Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv 6 042 1 469 11 150 3 936 Referenskostnad, kr/inv 4 965 1 135 9 472 3 371 Skillnad, kr/inv 1 077 334 1 678 565 Skillnad, mnkr 62,5 19,4 97,3 32,8 Avvikelse procent 21,7% 29,4% 17,7% 16,7% 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Beslutsunderlag - Rapport, Kostnadsjämförelser Utbildning 2012 till 2016 - Rapport. Prognostiserad effekt för budget år 2018 genom beslut om avslutande av samlad skoldag. Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)
Jimmy Söderström Christoffer Mårhén Ärendenr Handlingstyp Rapport Datum 28 september 2017 1 (21) Kostnadsjämförelser Utbildning År 2012 till 2016 - En översikt - s Verksamhetsområden Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr 2 (21) Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förskola 3 Pedagogisk omsorg 4 Fritidshem 5 Förskoleklass 7 Grundskola 9 Grundskola per kategori 10 Grundsärskola 14 Gymnasiesärskola 14 Gymnasieskola 14 Gymnasieskola per kategori 15 Vuxenutbildning 18 SFI 19 Folkhögskola 20 Jämförelse av referenskostnad och nettokostnad år 2016 21
Ärendenr 3 (21) Kostnadsjämförelser år 2012 till 2016 Inledning Materialet har till uppgift att ge läsaren en vägledning om den egna kostnaden i jämförelser med andra kommunkategorier. I materialet benämns Turism- och besöksnäringskommuner som Kommungruppen och Strukturliknande kommuner som - Liknande kommuner. Kommunkategorin Samtliga kommuner avses i det här materialet som samtliga kommuner med redovisade värden. Alla ekonomiska uppgifter har hämtats från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). För personalstatistik har Skolverkets kommunblad använts. För ekonomiska uppgifter hämtade från Kolada används ovägda medelvärden för de två kommunkategorierna -Samtliga kommuner och - kommungruppen. Med ovägt medelvärde menas att alla kommuners redovisade värden summeras ihop och divideras med det antal kommuner som redovisat värden. Det ovägda medelvärdet beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner, hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Uppgifter om olika ekonomiska nyckeltal kan hämtas från andra källor än Kolada som exempelvis från Sveriges Kommuner och Landsting, Statiska centralbyrån, Skolverket Siris med flera. Att just uppgifter hämtade från Kolada används i materialet har sin grund i att ledningskontoret i Region Gotland gör detsamma och att materialet här igenom blir koncernlikt. Förskola Liknande kommuner för år 2016 är: Norrtälje, Hudiksvall, Falkenberg, Ängelholm och Skövde. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 154 982 153 237 148 868 141 927 137 307 Samtliga kommuner 142 975 136 897 131 699 127 034 123 875 Jämförelser Liknande kommuner 142 513 137 333 133 187 125 963 123 699 Kommungruppen 154 317 146 426 141 028 134 090 129 837 Tabell 1: Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 12,9 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 16,5 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,1 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 5,72 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 8 380 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 9,3 procent och 13 018 kronor högre per elev.
Ärendenr 4 (21) 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 4,5 4,5 4,9 4,7 5,0 Jämförelser Samtliga kommuner 5,1 5,2 5,3 5,3 5,4 Kommungruppen 4,8 4,9 5,2 5,0 5,0 Tabell 2: Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, avser samtlig regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal inskrivna barn per årsarbetare har under den senaste femårsperioden minskat, vilket medför att personalkostnaderna för motsvarande period har ökat. Antal inskrivna barn per årsarbetare är bibehållet när 2015 jämförs med 2016. Förskola per kategori 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 114 382 114 098 111 149 104 267 101 380 Samtliga kommuner 103 918 99 789 96 300 93 139 91 133 Jämförelser Liknande kommuner 105 817 101 102 96 481 93 135 89 828 Kommungruppen 114 288 106 990 103 315 98 951 96 135 Tabell 3: Kostnad personal kommunal förskola, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 12,8 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 16,9 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med mindre än en procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 5,9 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 6 374 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 11,2 procent och 11 471 kronor högre per elev. Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunal förskola dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 17 779 16 607 16 880 14 477 16 910 Samtliga kommuner 19 362 18 638 17 954 17 263 16 652 Jämförelser Liknande kommuner 19 229 18 542 17 904 16 800 15 767 Kommungruppen 19 722 19 751 18 383 17 129 15 539 Tabell 4: Kostnad lokaler kommunal förskola, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 5,1 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 21,7 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 7,1 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 8,5 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 1 659 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 12,5 procent och 2 370 kronor lägre per elev.
Ärendenr 5 (21) Bruttokostnad lokaler i kommunal förskola dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 22 822 22 532 20 839 23 184 19 017 Samtliga kommuner 19 695 18 470 17 445 16 632 16 131 Jämförelser Liknande kommuner 17 467 17 689 18 803 16 028 18 104 Kommungruppen 20 306 19 685 19 330 18 011 18 164 Tabell 5: Kostnad övrigt kommunal förskola, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 20 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 10,1 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,3 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 19,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 3 666 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 21 procent och 3 917 kronor högre per elev. Kostnad kommunal förskola (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal inskrivna barn i förskola i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada Pedagogisk omsorg Upphörde i den kommunala verksamheten den 14 juli 2017. Fritidshem Liknande kommuner för år 2016 är: Norrtälje, Hudiksvall, Falkenberg, Ängelholm och Skövde. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 40 155 41 460 41 397 40 600 46 430 Samtliga kommuner 37 245 36 416 36 058 35 490 34 775 Jämförelser Liknande kommuner 31 815 30 957 30 664 29 535 30 733 Kommungruppen 38 742 38 459 39 041 39 881 36 104 Tabell 6: Kostnad kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 13,5 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 6,0 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 3,1 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 11,7 procent högre än kommunkategoriernas
Ärendenr 6 (21) genomsnittliga kostnad och motsvarar 4 221 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 17,5 procent och 6 183 kronor högre per elev. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 20,4 19,6 17,5 16,7 - Jämförelser Samtliga kommuner 21,7 21,9 21,8 21,3 - Kommungruppen 21,4 21,4 20,4 19,5 - Tabell 7: Fritidshem, Antal inskrivna barn per årsarbetare, samtlig regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal inskrivna barn per årsarbetare ökar för åren och medför en lägre personalkostnad. Fritidshem per kategori 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 27 667 - - - - Samtliga kommuner 26 688 - - - - Jämförelser Liknande kommuner 22 630 - - - - Kommungruppen 28 680 - - - - Tabell 8: Kostnad personal kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnadsnivån för år 2016 är 6,4 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 1 668 kronor per elev. Data finns ej tillgängligt för perioden 2012-2015. Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunalt fritidshem dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 6 893 7 335 7 636 6 245 7 308 Samtliga kommuner 5 639 5 498 5 426 5 496 5 438 Jämförelser Liknande kommuner 4 583 3 828 3 902 4 728 5 260 Kommungruppen 5 183 4 870 5 268 6 010 5 867 Tabell 9: Kostnad lokaler kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har minskat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 5,7 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 6,9 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med sex procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 34,2 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 1 758 kronor per elev för år 2015 var skillnaden 26,9 procent och 1 554 kronor högre per elev. Bruttokostnad lokaler i kommunalt fritidshem dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett
Ärendenr 7 (21) medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 5 594 5 189 5 185 5 373 4 681 Samtliga kommuner 4 918 4 702 4 750 4 487 4 257 Jämförelser Liknande kommuner 4 602 4 947 3 727 2 466 3 023 Kommungruppen 4 879 5 374 4 727 3 955 3 547 Tabell 10: Kostnad övrigt kommunalt fritidshem, kr/inskrivet barn, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 19,5 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 35,1 procent Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 7,8 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 16,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 794 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 3,6 procent och 181 kronor högre per elev. Kostnad kommunalt fritidshem (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal inskrivna barn i fritidshem i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada Förskoleklass Liknande kommuner för år 2016 är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar och Sundbyberg. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 82 975 81 618 78 859 72 661 63 904 Samtliga kommuner 59 946 57 918 55 924 54 355 52 994 Jämförelser Liknande kommuner 63 986 65 087 62 599 56 422 58 634 Kommungruppen 66 810 62 980 64 214 61 555 61 367 Tabell 11: Kostnad kommunal förskoleklass, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 29,8 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 10,4 procent Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,66 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 30,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 19 394 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 31,7 procent och 19 623 kronor högre per elev.
Ärendenr 8 (21) 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 11,1 12,5 12,0 11,8 10,9 Samtliga kommuner 16,5 16,4 16,6 16,5 15,6 Jämförelser Kommungruppen 13,7 13,9 14,4 13,7 13,5 Tabell 12: Förskoleklass, Antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal elever per lärare är lägre för den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunerna, vilket medför en högre lärarkostnad per elev. Antalet elever per lärare har för perioden, 2012 till 2016, ökat med 1,8 procent i jämförelse med de andra kommunkategoriers genomsnittliga ökning på 3,7 procent. Förskoleklass per kategori 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 59 810 59 131 56 192 49 809 42 682 Samtliga kommuner 39 756 38 453 36 784 35 550 34 841 Jämförelser Liknande kommuner 42 064 40 986 40 631 39 608 36 762 Kommungruppen 44 652 42 717 42 161 42 680 39 613 Tabell 13: Kostnad personal kommunal förskoleklass, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 40,1 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 13,8 procent Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,2 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 41,9 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 17 653 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 45,2 procent och 18 412 kronor högre per elev. Personalkostnader (löner och personalomkostnader) i kommunal förskoleklass dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 8 116 8 713 9 551 7 650 10 288 Samtliga kommuner 10 505 10 457 10 263 10 168 9 807 Jämförelser Liknande kommuner 12 019 12 024 12 419 11 337 9 675 Kommungruppen 11 622 11 336 11 207 10 798 11 637 Tabell 14: Kostnad lokaler kommunal förskoleklass, kr/elev källa: Kolada Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 21,1 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 10,4 procent Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 6,9 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 28,7 procent lägre än kommunkategoriernas
Ärendenr 9 (21) genomsnittliga kostnad och motsvarar 3 266 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 22,7 procent och 2 559 kronor lägre per elev. Bruttokostnad lokaler i kommunal förskoleklass dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 15 049 13 773 13 116 15 201 10 935 Samtliga kommuner 9 912 9 225 9 091 8 979 8 681 Jämförelser Liknande kommuner 9 903 12 077 9 549 5 478 12 197 Kommungruppen 11 477 9 761 11 836 11 317 12 284 Tabell 15: Kostnad övrigt kommunal förskoleklass, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 37,6 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 3,7 procent Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 9,3 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 44,3 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 4 618 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 33 procent och 3 419 kronor högre per elev. Kostnad kommunal förskoleklass (bruttokostnad minus interna intäkter och köp av huvudverksamhet) minus lokalkostnader och personalkostnader dividerat med antal elever i förskoleklass i kommunens egen regi, per kalenderår. Med kalenderår avses ett medelvärde av mätningarna 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada Grundskola Liknande kommuner för år 2016 är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar och Sundbyberg. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 114 317 112 765 111 569 103 387 101 166 Samtliga kommuner 106 930 98 419 95 566 93 868 92 336 Jämförelser Liknande kommuner 99 394 95 266 92 707 91 385 90 229 Kommungruppen 119 191 110 168 107 380 103 861 105 550 Tabell 16: Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev, källa: Kolada Kostnadsutvecklingen är lika i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen är 13 procent för perioden 2012-2016. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,4 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 5,4 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 5 812 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 11,3 procent och 11 481 kronor högre per elev.
Ärendenr 10 (21) 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 11,7 11,6 10,5 10,8 10,6 Samtliga kommuner 11,3 12,1 12,0 12,1 12,0 Jämförelser Kommungruppen 11,8 11,6 11,2 11,0 10,9 Tabell 17: Grundskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal elever per lärare har under perioden 2012-2016 ökat för den egna kommunen. Ökningstakten är högre för den egna kommunen i jämförelse med genomsnittsvärdet för de andra kommunkategorierna. Grundskola per kategori 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 61 470 58 445 57 623 53 484 51 207 Samtliga kommuner 58 183 51 754 49 612 48 564 47 315 Jämförelser Liknande kommuner 57 823 53 223 50 873 51 663 48 198 Kommungruppen 63 680 55 037 54 073 52 098 49 760 Tabell 18: Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Undervisningskostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 20 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 23,6 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 5,2 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 2,6 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 1 575 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 9,6 procent och 5 107 kronor högre per elev. Undervisningskostnad grundskola skolkommun, dividerat med antal elever i kommunens grundskola. Kostnader avseende samtliga förekommande läro och timplan bundna aktiviteter, d.v.s. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals (t.ex. fritidspedagogers, förskollärares och specialpedagogers) löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering. Lön för skolledningen, exempelvis lön för rektor samt övrig personals arbete med ledningsfunktion ingår. Om läraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever redovisas den delen av lönen under Övrigt. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater redovisas här. Kostnader för lärarfortbildning bruttoredovisas som kostnad för undervisning och statsbidraget som erhålls som kompensation för ökade lönekostnader redovisas som intäkt under Övrigt. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB Kolada
Ärendenr 11 (21) 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 4 067 4 120 4 020 3 845 3 678 Samtliga kommuner 4 623 4 226 3 971 3 793 3 606 Jämförelser Liknande kommuner 5 236 4 216 3 734 3 718 3 977 Kommungruppen 4 610 4 601 4 019 3 846 3 539 Tabell 19: Kostnad för lärverktyg i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har en lägre ökningstakt i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 10,6 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 30 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 1,3 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 15,7 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 756 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 5,2 procent och 228 kronor lägre per elev. Avser läroböcker, inklusive skön och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild och ljudmedier, AV centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. Kostnader för internetanslutning och e postadresser i skolan till elever och lärare, service och underhåll t.ex. av datorutrustning eller annan utrustning som används i undervisningen och kalkylerade kapitalkostnader för denna utrustning inkluderas. Som intäkt redovisas t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen ska användas. Om AV centralen är gemensam för flera kommuner redovisas endast den egna kommunens kostnader. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 3 215 2 851 2 927 2 833 2 815 Samtliga kommuner 3 259 3 017 2 918 2 797 2 631 Jämförelser Liknande kommuner 3 209 2 827 2 689 2 974 2 649 Kommungruppen 3 976 3 533 3 504 3 634 3 372 Tabell 20: Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaden för elevhälsa är för den egna kommunen är lägre i jämförelse med de tre andra kommunkategorierna genomsnittliga kostnader. Avser enbart intäkter och kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Lokalkostnader för dessa verksamheter redovisas inte här utan under lokalkostnader. Kostnader för elevassistenter, skolvärdar och elevförsäkringar ingår inte, dessa kostnader ingår under Övrigt. Likasom kostnader för ev.
Ärendenr 12 (21) fritidspersonal som arbetar i skolan med annat än pedagogisk verksamhet. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS ska redovisas under avdelningen Vård och omsorg. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 7 015 7 104 6 760 6 110 5 847 Samtliga kommuner 6 457 6 350 6 299 6 130 6 063 Jämförelser Liknande kommuner 5 685 6 156 6 005 6 024 5 774 Kommungruppen 6 930 7 211 7 108 6 651 7 231 Tabell 21: Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 20 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på mindre än en procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 1,3 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 10,3 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 658 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 8,1 procent och 532 kronor högre per elev. Skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter och material), cafeteria, administrativa kostnader (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av en från kommunen fristående entreprenör. Även intäkter från leveranser av mat till annan verksamhet redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. Lokalkostnader för skolmåltider redovisas inte här utan under lokaler. De skolor som köper sin sina skolmåltider från storkök och betalar ett portionspris ska exkludera kostnaden för lokaler om de ingår i portionspriset. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 19 901 20 985 21 646 20 442 20 802 Samtliga kommuner 17 630 17 659 17 564 17 889 17 979 Jämförelser Liknande kommuner 17 092 18 717 18 967 16 325 16 965 Kommungruppen 20 654 21 764 21 530 20 541 21 787 Tabell 22: Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaden har minskat mer för den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 4,3 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 2,1 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 5,2 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 7,8 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 1 442 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 8,3 procent och 1 605 kronor högre per elev.
Ärendenr 13 (21) Kostnader för såväl egna som hyrda lokaler, inklusive kostnader för inventarier. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftkostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som lärverktyg. Kostnad för vaktmästare avseende fastighetsskötsel redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet, ska endast de kostnader som avser skolverksamheten redovisas. Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokal och inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara lärverktygskostnader. Elevhemsboende redovisas under Bostadsverksamhet. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 18 650 19 259 18 593 16 673 16 817 Samtliga kommuner 16 779 15 409 15 203 14 696 14 742 Jämförelser Liknande kommuner 10 349 10 127 10 439 10 680 12 666 Kommungruppen 19 340 18 021 17 147 17 090 19 861 Tabell 23: Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 10,9 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 2,4 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 3,2 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 20,4 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 3 161 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 32,6 procent och 4 740 kronor högre per elev. Under övrigt ingår t.ex. barn och utbildningsförvaltningen eller motsvarande OH kostnader som ska fördelas ut på de olika skolformerna, administration, kostnader för kompetensutveckling utom lönekostnader för personal under tid för kompetensutveckling, t.ex. kursavgifter, konferenser etc., kostnader för utvecklingsarbete, stipendier, fackligt arbete, kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), kostnader för SYV (studie och yrkesvägledare), intäkter av statsbidrag inklusive bidrag från Migrationsverket som avser asylsökande. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada
Ärendenr 14 (21) Grundsärskola 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 463 920 552 867 503 404 459 135 529 038 Jämförelser Samtliga kommuner 563 409 545 457 553 784 523 235 535 311 Liknande kommuner 529 819 497 103 468 967 509 685 596 198 Kommungruppen 564 371 593 223 597 712 563 317 520 000 Tabell 24: Kostnad grundsärskola, kr/elev, avser samtlig regi, källa: Kolada Den egna kommunens kostnad har minskat för perioden 2012-2016 med 12,3 procent. I jämförelse med föregående år så har kostnaden minskat med 16,1 procent. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 2,8 2,3 1,8 2,7 2,1 Jämförelser Samtliga kommuner 3,8 3,9 3,5 3,2 3,0 Kommungruppen 3,2 2,8 2,4 2,7 2,4 Tabell 25: Grundsärskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal elever per lärare är för den egna kommunen lägre i jämförelse med de övriga kommunkategorierna, detta medför en högre personalkostnad per elev i jämförelse. Gymnasiesärskola 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 2,0 2,3 1,8 2,7 2,1 Samtliga kommuner 3,6 3,9 3,5 3,2 3,0 Jämförelser Kommungruppen 2,2 2,8 2,4 2,7 2,4 Tabell 26: Gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antal elever per lärare är för den egna kommunen lägre i jämförelse med de övriga kommunkategorierna, detta medför en högre personalkostnad per elev i jämförelse. För den egna kommunen har lärartätheten minskat med 4,8 procent för perioden 2012-2016 Gymnasieskola Liknande kommuner för år 2016 är:, Varberg, Kalmar, Luleå, Trelleborg och Norrtälje. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 134 823 132 379 130 325 121 327 119 748 Samtliga kommuner 130 679 135 910 136 557 131 145 124 959 Jämförelser Liknande kommuner 117 322 110 458 108 270 102 040 97 756 Kommungrupp 144 425 144 527 143 179 138 443 135 891 Tabell 27: Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 12,6 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra
Ärendenr 15 (21) kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 10,3 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,8 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 3,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 4 014 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 1,6 procent och 2 081 kronor högre per elev. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 10,7 11,1 10,1 10,6 10,8 Jämförelser Samtliga kommuner 11,4 11,4 11,4 11,7 11,6 Kommungruppen 9,4 9,3 9,1 9,1 9,5 Tabell 28: Gymnasieskolan, antal elever per lärare (heltidstjänst), kommunal regi, källa: Skolverkets kommunblad 2012-2016 Antalet elever per lärare har för den egna kommunen och perioden 2012-2016 minskat och nivån till samtliga kommuner har ökat medan det har minskat till kommungruppen. Gymnasieskola per kategori 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 63 596 63 458 58 057 54 312 53 605 Samtliga kommuner 68 991 70 020 68 025 64 880 60 350 Jämförelser Liknande kommuner 52 255 53 792 52 335 48 153 47 387 Kommungruppen 67 824 76 637 71 318 70 188 66 001 Tabell 29: Kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 18,6 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 9,1 procent. Den egna kostnadsutvecklingen för år 2016 är mindre än en procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är mindre än en procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 573 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden fem procent och 3 358 kronor lägre per elev. Kostnader avseende samtliga förekommande läro och timplan bundna aktiviteter, d.v.s. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov och arbetslivsorientering. Lön för skolledningen, exempelvis lön för rektor samt övrig personals arbete med ledningsfunktion ingår. Om läraren till en del av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever redovisas den delen av lönen under Övrigt. Lönekostnader för lärare och annan pedagogisk personal under tid för kompetensutveckling ska ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Kostnader och ersättning för handledning av lärarkandidater redovisas här. Kostnader för lärarfortbildning bruttoredovisas som kostnad för undervisning och statsbidraget som erhålls som kompensation för ökade lönekostnader redovisas som intäkt under Övrigt. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada
Ärendenr 16 (21) 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 13 211 14 220 13 313 12 521 11 890 Samtliga kommuner 9 573 10 130 9 779 8 810 8 425 Jämförelser Liknande kommuner 9 948 8 790 10 338 9 224 7 858 Kommungruppen 11 818 13 005 12 328 10 690 9 791 Tabell 30: Kostnad för lärverktyg i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 11,1 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 20,3 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 7,1 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 26,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 2 765 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 33,6 procent och 3 578 kronor högre per elev. Avser läroböcker, inklusive skön och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild och ljudmedier, AV centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. Kostnader för internetanslutning och e postadresser i skolan till elever och lärare, service och underhåll t.ex. av datorutrustning eller annan utrustning som används i undervisningen och kalkylerade kapitalkostnader för denna utrustning inkluderas. Som intäkt redovisas t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen ska användas. Om AV centralen är gemensam för flera kommuner redovisas endast den egna kommunens kostnader. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 2 117 2 114 2 007 1 718 1 615 Samtliga kommuner 2 775 2 935 2 658 2 343 2 080 Jämförelser Liknande kommuner 2 167 2 661 2 144 2 173 1 995 Kommungruppen 2 514 3 404 3 389 3 297 3 084 Tabell 31: Kostnad elevhälsa i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaden för den egna kommunen år 2016 är 14,8 procent lägre än de andra kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad. Kostnadsutvecklingen för år 2016 är mindre än en procent i jämförelse med år 2015. Avser enbart intäkter och kostnader för skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och skolkurator, inklusive eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting. Lokalkostnader för dessa verksamheter redovisas inte här utan under lokalkostnader. Kostnader för elevassistenter, skolvärdar och elevförsäkringar
Ärendenr 17 (21) ingår inte, dessa kostnader ingår under Övrigt. Likasom kostnader för ev. fritidspersonal som arbetar i skolan med annat än pedagogisk verksamhet. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS ska redovisas under avdelningen Vård och omsorg. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 5 869 5 789 5 805 5 541 5 115 Samtliga kommuner 5 642 5 851 5 525 5 384 4 922 Jämförelser Liknande kommuner 4 658 5 206 5 806 5 541 5 115 Kommungruppen 5 925 6 285 5 981 5 720 6 142 Tabell 32: Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 14,7 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 7,8 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 1,4 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 8,5 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 461 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden mindre än en procent och 6 kronor lägre per elev. Avser skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter och material), cafeteria, administrativa kostnader (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av en från kommunen fristående entreprenör. Även intäkter från leveranser av mat till annan verksamhet redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. Lokalkostnader för skolmåltider redovisas inte här utan under lokaler. De skolor som köper sin sina skolmåltider från storkök och betalar ett portionspris ska exkludera kostnaden för lokaler om de ingår i portionspriset. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 31 987 30 741 30 973 26 958 26 193 Samtliga kommuner 20 285 23 275 23 121 22 709 21 221 Jämförelser Liknande kommuner 24 655 24 414 24 267 23 378 24 130 Kommungruppen 21 786 27 084 25 935 25 691 26 399 Tabell 33: Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 22,1 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 6,6 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 4,1 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för den egna kommunen år 2016 är 43,8 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 9 745 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 23,3 procent och 5 817 kronor högre per elev.
Ärendenr 18 (21) Kostnader för såväl egna som hyrda lokaler, inklusive kostnader för inventarier. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftkostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som lärverktyg. Kostnad för vaktmästare avseende fastighetsskötsel redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet, ska endast de kostnader som avser skolverksamheten redovisas. Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokal och inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara lärverktygskostnader. Elevhemsboende redovisas under Bostadsverksamhet. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 18 044 16 057 20 171 20 277 21 330 Samtliga kommuner 23 414 26 103 27 449 27 019 27 961 Jämförelser Liknande kommuner 28 251 15 553 14 109 14 643 12 237 Kommungruppen 34 559 18 114 24 229 22 857 24 474 Tabell 34: Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev, källa: Kolada Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 15,4 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 30 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat 12,4 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 37,2 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 10 697 kronor per elev, för år 2015 var skillnaden 19,4 procent och 3 866 kronor lägre per elev. Under övrigt ingår t.ex. barn och utbildningsförvaltningen eller motsvarande OH kostnader som ska fördelas ut på de olika skolformerna, administration, kostnader för kompetensutveckling utom lönekostnader för personal under tid för kompetensutveckling, t.ex. kursavgifter, konferenser etc., kostnader för utvecklingsarbete, stipendier, fackligt arbete, kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), kostnader för SYV (studie och yrkesvägledare), intäkter av statsbidrag inklusive bidrag från Migrationsverket som avser asylsökande. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser egen regi. Källa: SCB. Kolada Vuxenutbildning 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 45 273 42 843 43 546 49 773 47 825 Jämförelser Samtliga kommuner 52 237 53 767 48 849 51 570 52 214 Kommungruppen 76 606 77 335 71 629 69 115 67 182 Tabell 35: Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande, avser samtlig regi, källa: Kolada Kostnaderna har minskat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsminskningen för den egna kommunen är 5,3
Ärendenr 19 (21) procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 11,8 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 5,7 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 32,3 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 21 649 kronor per heltidsstuderande, för år 2015 var skillnaden 34,6 procent och 22 708 kronor lägre per elev. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 120 057 85 375 85 651 81 478 95 560 Jämförelser Samtliga kommuner 56 156 55 849 54 456 58 584 57 868 Kommungruppen 34 073 33 653 53 219 60 453 44 160 Tabell 36: Nettokostnad grundlläggande vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande, avser kommunal regi, källa: Kolada Kostnaderna har ökat mer i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsutvecklingen för den egna kommunen är 25,6 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga minskning på 12,9 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har minskat med 40,6 procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2016 är 166,1 procent högre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 74 943 kronor per heltidsstuderande, för år 2015 var skillnaden 90,8 procent och 40 624 kronor högre per elev. 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 32 549 31 151 30 907 35 020 30 932 Jämförelser Samtliga kommuner 48 844 43 249 40 187 39 765 43 245 Kommungruppen 76 452 66 885 57 947 51 381 55 286 Tabell 37: Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/heltidsstuderande, avser kommunal regi, inklusive upphandlade utförare källa: Kolada Kostnaderna har ökat mindre i den egna kommunen i jämförelse med de andra kommunkategorierna. Kostnadsökningen för den egna kommunen är 5,2 procent för perioden 2012-2016 att jämföras med de andra kommunkategoriernas genomsnittliga ökning på 25,6 procent. Den egna kostnaden för år 2016 har ökat med 4,5 en procent i jämförelse med år 2015. Kostnadsnivån för år 2015 är 48 procent lägre än kommunkategoriernas genomsnittliga kostnad och motsvarar 30 099 kronor per heltidsstuderande, för år 2015 var skillnaden 43,4 procent och 23 916 kronor lägre per elev. SFI 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland 145 157 148 113 151 Jämförelser Samtliga kommuner 294 247 220 197 184 Kommungruppen 274 250 264 227 217 Tabell 38: Kostnad svenska för invandrare, kr/inv, avser samtlig regi, källa: Kolada Den egna kostnaden har för perioden 2012-2016 minskat och ligger lägre än de andra kommunkategorierna. I Kolada finns ingen uppgift om kostnad per heltidsstuderande.
Ärendenr 20 (21) Folkhögskola 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland - 3 962 3 584 3 512 3 845 Jämförelser Landstingsskolor riket - 4 162 4 007 3 976 4 001 Tabell 39: Total kostnad (kr) per deltagarveckor i 2015 års priser (KPI) Uppgifter för år 2016 är i dagsläget inte publicerade. Kostnaden för den egna kommunen är något lägre i jämförelse med landstingskolor riket år 2015 2016 2015 2014 2013 2012 Gotland - 1 742 1 486 1 177 1 337 Jämförelser Landstingsskolor riket - 1 848 1 748 1 686 1 678 Tabell 40: Kostnad (kr) undervisande personal per deltagarvecka i 2015 års priser (KPI) Uppgifter för år 2016 är i dagsläget inte publicerade. Kostnaden för den egna kommunen är lägre i jämförelse med landstingsskolor i riket år 2015.
Ärendenr 21 (21) Jämförelse av referenskostnad och nettokostnad år 2016 Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv 6 042 1 469 11 150 3 936 Referenskostnad, kr/inv 4 965 1 135 9 472 3 371 Skillnad, kr/inv 1 077 334 1 678 565 Skillnad, mnkr 62,5 19,4 97,3 32,8 Avvikelse procent 21,7% 29,4% 17,7% 16,7% Tabell 41: Avvikelse nettokostnad och referenskostnad år 2016 Tabellen visar att har högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad på 212 miljoner kronor (238 miljoner kronor för 2015). Referenskostnaden ersätter den tidigare strukturårsjusterade standardkostnaden. Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden det vill säga den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna 1. Nettokostnaden avser samtlig regi och grundskola inkluderar förskoleklass. Norrtälje-exempel Genomgående i materialet så finns Norrtälje med som en kommun i kommunkategorin Liknande kommuner. Intressant är att se hur Norrtäljes nettokostnad ser ut i jämförelse med referenskostnaden per skolform. Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Nettokostnad, kr/inv 5 387 1 014 9 972 3 271 Referenskostnad, kr/inv 5 078 1 111 9 623 3 622 Skillnad, kr/inv 309-97 349-351 Skillnad, mnkr 18,4-5,8 20,7-20,9 Avvikelse procent 6,1% -8,7% 3,6% -9,7% Tabell 42: Avvikelse nettokostnad och referenskostnad år 2016 Överkostnaden är på drygt 12 miljoner kronor (80 miljoner kronor för 2015). För skolformen fritidshem och gymnasieskola kan det tolkas som att ambitionsnivån är lägre eller att det föreligger en högre effektivitet. 1 Vad kostar verksamheten 2010-2015, sid 17, SKL
Jimmy Söderström Ekonomichef Bilaga BUN 2017/600 11 oktober 2017 (Barn- och utbildningsnämnden) Prognostiserad effekt för budget år 2018 genom beslut om avslutande av samlad skoldag Sammanfattning I fastställandet av internbudget 2017 och beslutet om att avsluta samlad skoldag från och med höstterminen 2017 var den totala årsbudgeten för samlad skoldag 29 miljoner kronor. Genom att avsluta samlad skoldag skulle en besparing motsvarande 13 miljoner kronor i den kommunala budgeten uppnås, genom att 10 miljoner kronor i årsbudget återfördes till fritidshem och 6 miljoner kronor kvarhölls i årsbudget för åk F-3. Genom att barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om att avsluta samlad skoldag från och med höstterminen 2017, medförde detta att grundbelopp framöver för F-3 reduceras och grundbeloppet för fritidshem ökar vilket får en budgeteffekt för såväl den fristående som kommunala huvudmannen. Beräkningen av samlad skoldag har sin grund i 2017 års prognostiserade elevtal och den kommunala budgeterade kostnaden vid tillfället. Vid en omräkning med elevtalen hämtade från strategisk plan och budget 2017-2019 blir effekten av besparingen för år 2018 större än 13 miljoner kronor. Prognostiserad effekt beräknat utifrån elevvolymer hämtade från strategisk plan och budget år 2018 blir för den kommunala huvudmannen, att de interna ersättningarna minskas med 13,5 miljoner kronor och utbetalningar till den fristående huvudmannen minskar med 1,2 miljoner kronor (exklusive moms), den totala effekten (besparing) motsvarar 14,7 miljoner kronor. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Tjänsteskrivelse BUN 2017/600 Elevtal 2018 Differens Not grundbelopp Belopp tkr förskoleklass kommunal 558-9 058-5 054 År 1-3 kommunal 1 629-10 469-17 054 fritids kommunal 2 146 3 984 8 550 Summa 4 333-13 559 förskoleklass enskild 55-9 330-513 År 1-3 enskild 185-10 782-1 995 fritids enskild 304 4 089 1 243 Summa, exkl moms 544-1 189 totalt 4 877-14 748 Not Skillnad i grundbelopp beroende på samlad skoldag Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)
Verksamhetsplan 2017 Fastställd av Framtagen av Datum 23 november 2016 Gäller 2017 Ärendenr BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Version [1.0] Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org. nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan 2017 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion... 3 2 Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag... 4 2.2 Nulägesbeskrivning... 5 3 Mål och uppdrag... 6 3.1 Mål från övergripande nivå... 6 3.1.1 Koncernstyrkortet... 6 3.1.2 Statligt uppdrag... 8 3.1.3 Koppling mellan koncernövergripande mål och det statliga uppdraget... 8 3.1.4 Uppdrag från regionfullmäktige till respektive nämnd... 9 3.1.5 Koncernledningsgruppens prioriterade områden... 10 3.2 Nämndmål, indikatorer och uppdrag... 10 3.2.1 Nämndmål... 10 3.2.2 Prioriterade uppdrag från nämnderna... 11 4 Prioriterade utvecklingsområden... 12 4.1 Likvärdig och tillgänglig utbildning... 12 4.2 Arbetsmiljö... 12 4.3 Allas ansvar för skolans uppdrag... 12 4.4 Kompetensförsörjning... 13 4.5 Integration... 13 5 Strategier... 13 6 Prioriterade aktiviteter... 14 7 Ekonomi... 15 7.1 Barn- och utbildningsnämnden... 15 7.2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 16 8 Medarbetare... 17 9 Uppföljning... 17 2 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion s nya koncernstyrkort beslutades i Regionfullmäktige 2016-06-20 och gäller för perioden 2016 2019. Med det nya koncernstyrkortet lämnas systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplat till styrkortet. Verksamhetsplanen är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelnings- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål och prioriterade områden. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen ser för att nå målen samt strategier och aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Med verksamhetsplanen som utgångspunkt gör sedan varje avdelning en arbetsplan och varje enhet en handlingsplan. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Verksamhetsplanen beskriver mål och uppdrag från flera nivåer. För att underlätta för läsaren att se vilket nivå den befinner sig på, har figurerna kopplat till de olika nivåerna har olika färger: Övergripande nivå Nämndnivå Förvaltningsnivå 3 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 2 Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens uppdrag är att erbjuda en god, likvärdig och hälsofrämjande lärmiljö med verksamheter av hög kvalitet som främjar alla barns, elevers, studerandes och deltagares positiva utveckling och lärande. Kort sagt: vi ska skapa förutsättningar för att alla ska få möjlighet att lyckas. Målsättningen är att elever och studerande ska fullfölja sin skolgång och studier, ge möjlighet till ett livslångt lärande för enskilda medborgare, ge en god grund för att aktivt kunna delta i samhällslivet, att höja utbildningsnivån på Gotland, att erbjuda utbildningar som matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov samt att arbeta för en hållbar kompetensförsörjning på Gotland. har cirka 2000 medarbetare som leds av utbildningsdirektören. Det politiska ansvaret för verksamheterna delas mellan barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Figur 2 Organisationsbild. Beskriver förvaltningen och proportionerna mellan verksamheterna 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag ansvarar för: förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, barn- och elevhälsa, kulturskola, Fenomenalen Science Center, s vuxenutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå inklusive särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, folkhögskola, arbetsmarknadsinsatser, uppföljning av ungdomar upp till upp till 20 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg (kommunala aktivitetsansvaret), studie- och yrkesvägledning samt mottagandet och etableringen av nyanlända invandrare och kvotflyktingar. 4 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 2.2 Nulägesbeskrivning präglas av att vara en förvaltning i ett uppbyggnadsskede. Arbetet med att samla förvaltningen kräver tid och tydlig ledning och styrning. Erfarenheten från det gångna året är att det finns fortsatt behov av tydligare ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet och prioritering mellan olika satsningar. Ledningsgrupper har bildats för varje avdelning, men är i fortsatt behov av utveckling. För de flesta av s verksamhetsområden har kostnaden 1 ökat mellan 2014 och 2015, med undantag av grundsärskolan, vuxenutbildningen, svenska för invandrare (SFI) och Gotlands Folkhögskola 2. Jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner 3 och riket har Gotland har i perioden 2011-2015 en procentuellt högre kostnadsökning för de flesta verksamhetsområden förutom fritidshem och vuxenutbildning. Den faktiska kostnaden 2015 är högre än genomsnittet för jämförbara kommuner på alla områden förutom vuxenutbildningen, SFI och folkhögskolan. Skolinspektionens tillsyn som genomfördes våren 2015 har efter uppföljning avslutats och tidigare kritiserade områden inom verksamheterna anses vara avhjälpta. Det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen har utvecklats, men fortsatt behov finns av att utveckla medarbetarnas delaktighet i analysarbetet och att förbättra det kollegiala lärandet, övergångar och samverkan, anpassning av undervisningen och ett inkluderande arbetssätt. Inom flera sammanhang saknas ett samlat grepp eller gemensamma rutiner. Kunskapsresultaten 2016 för de kommunala grundskolorna och gymnasieskolan och vuxenutbildningen på Gotland är generellt i nivå med, eller bättre än, genomsnittet för riket tidigare år (siffror för 2016 är ej tillgängliga). Oroväckande är att andelen elever som nått kunskapskraven i nationella prov i svenska och matematik årskurs 3 har sjunkit betydligt jämfört med 2015. Övriga resultat för grundskolan är stabila. Både andel elever som uppnår examensbevis efter avslutat gymnasium och andelen elever som uppnått högskolebehörighet har sjunkit något. Däremot är det färre elever än tidigare som avbryter sina studier. Skillnader finns mellan könen, då flickor och kvinnor generellt har bättre resultat än pojkar och män. Skillnader finns även mellan enheter, medarbetarnas kunskap, medvetenhet och arbetssätt när det gäller genus. Stora variationer i resultaten finns även mellan enheter och områden, vilket bland annat beror på att särskilt landsbygdsskolorna har svårt att rekrytera och behålla lärare inom vissa ämnen. Detta medför att eleverna får olika förutsättningar och därmed att likvärdigheten brister över ön. Förutom lärare är även skolledare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, förskolelärare, psykologer och kuratorer svårrekryterade grupper. Svårigheten med att rekrytera personal i kombination med regionens pressade ekonomiska läge oroar medarbetarna. Chefer och medarbetare upplever en ökad arbetsbelastning, där de bland 1 Med kostnad avser: Kostnad/inskrivet barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kostnad/elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Kostnad per heltidsstuderande på vuxenutbildning, kostnad/ invånare i svenska för invandrare och kostnad/ deltagarveckor på folkhögskolan. För alla områden avser kostnaden samtlig regi. 2 För Gotlands folkhögskola avser kostnadsjämförelsen 2013-2014 3 Jämförbara kommuner är kommungruppen turism- och besöksnäringskommuner, samt likhetsutsökade kommuner från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. 5 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 annat anger att de inte hinner med att utföra sitt arbete inom arbetstiden. Det högsta sjuktalet i förvaltningen finns inom förskolans verksamhetsområde. Asylmottagandet har påverkat alla verksamheter. Integrationsenhetens uppdrag har vuxit och behöver förtydligas. Förskola och grundskola har löst uppdraget att ta emot ett stort antal nyanlända och asylsökande barn, med utgångspunkt i samverkan, samarbete och flexibla lösningar. Wisbygymnasiet har haft ett stort och snabbt inflöde av elever på språkintroduktionsprogrammet, vilket har varit påfrestande för organisationen. 3 Mål och uppdrag 3.1 Mål från övergripande nivå Förvaltningen förhåller sig till mål från olika nivåer i styrkedjan. Här beskrivs vilka övergripande mål förvaltningen har att förhålla sig till från regionövergripande nivå och den statliga styrningen, samt prioriterade områden från koncernledningsgruppen och prioriterade utvecklingsområden från nämnderna. 3.1.1 Koncernstyrkortet Figur 3 s koncernstyrkort s koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 3 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för. 6 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhet Samhälle Verksamhetsplan 2017 Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Alla elever fullföljer gymnasieskolan Utveckla Gotland som ekokommun Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Hög andel gotlänningar i arbete eller studier God tillgång till vuxenutbildning Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ett gott näringslivsklimat Ökad folkmängd (också ett visionsmål) Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten av god kvalitet Gotlands klimatavtryck ska minska Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön. Medarbetare Kvalitet Ekonomi Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgänglighet till God kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditaeten ska vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar ska vårdas Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent Direkt tillämpliga mål Indirekt tillämpliga mål Ej tillämpliga Figur 4 Tillämpliga mål från koncernstyrkortet 7 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 3.1.2 Statligt uppdrag Det statliga uppdraget för skolväsendet regleras i skollagen (2010:800) och innebär kortfattat att skolan ska: främja alla barns och elevers personliga utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar arbeta för att fler studerande når de nationella målen ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt ett aktivt deltagande i samhällslivet utbildningen ska vara likvärdig - oavsett var i landet den bedrivs. Figur 5 Statlig uppdrag för skolväsendet Läroplanerna för respektive skolform utgör grunden för all pedagogisk planering. För den del av vuxenutbildningen som hör till skolväsendet gäller motsvarande uppdrag i tillämpliga delar. Det är i sammanhanget viktigt att framhäva att i skolans 4 grunduppdrag ingår på olika sätt lärande som omfattar många av målen i koncernstyrkortet. Folkhögskolans uppdrag utgår från förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977) och där anges bland annat att folkhögskolans verksamhet ska bidra till att: stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet Figur 6 Statlig uppdrag för folkhögskolan 3.1.3 Koppling mellan koncernövergripande mål och det statliga uppdraget I kraft av att efterleva och lyckas med det statliga uppdraget för skolväsendet och folkbildningen bidrar s verksamheter per automatik till att nå flera av målen som rör social hållbarhet och ekologisk hållbarhet i det övergripande koncernstyrkortet. Utbildning påverkar både den fysiska och psykiska hälsan på flera sätt, och forskning visar att högre utbildningsnivå ger bättre hälsa 5. Genom att uppfylla de statliga kraven om en likvärdig och tillgänglig utbildning till alla bidrar därmed Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen till god folkhälsa på Gotland. Verksamheterna bidrar även till ökad folkmängd genom att göra Gotland attraktivt avseende kvalitet och tillgång på utbildning 4 I begreppet skola menar vi alla utbildningsformer från förskola till vuxenutbildning 5 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige 2016, 2016:7 8 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 och arbete, som är en viktig faktor för kvarboende och inflyttning. Aktivt och hållbart integrationsarbete bidrar också till ökad folkmängd, genom att nyanlända väljer att stanna kvar på Gotland. De koncernövergripande målen om att gotlänningar ska känna sig delaktiga och om ett rikt och tillgänglig kultur- och fritidsliv, bidrar verksamheterna till på genom det statliga uppdraget 6. Skolväsendet bidrar till att ge en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet och att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar. Folkhögskolan bidrar genom sitt uppdrag att bredda intresset för att öka delaktighet i kulturlivet och att stärka och utveckla demokratin. Förvaltningens verksamheter arbetar med miljöfrågor utifrån s miljöprogram, genom både läroplanernas portalparagrafer och kursplanerna. Miljöperspektivet i undervisningen bidrar till att målen i koncernstyrkortet som rör ekologisk hållbarhet nås genom att verksamheternas barn, elever, studerande och deltagare får grundläggande kunskap och insikt om miljöpåverkan och globala miljöfrågor, samt ett personligt förhållningssätt kring miljöfrågorna. Miljöarbete genomförs också på skolorna, i form av till exempel kompostering, skräpplockning, projekt för att minska matsvinn vid lunchservering med mera. 3.1.4 Uppdrag från regionfullmäktige till respektive nämnd Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden 2017-2019, utifrån följande strategier: Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och kommande serviceplan. Effektivitet kring och inom programstruktur på gymnasiet. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Effektivisera små skolors verksamhet. Fler ska nå gymnasieexamen Figur 7 Strategier för kostnadsminskning 2017-2019 6 Även kulturskolan och Fenomenalen bidrar till att uppnå de nämnda målen 9 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 3.1.5 Koncernledningsgruppens prioriterade områden Koncernledningsgruppen leds av regiondirektören. Koncernledningsgruppen består av förvaltningarnas respektive förvaltningschef, samt HR-direktör, kommunikationsdirektör och ekonomidirektör. Koncernledningsgruppens uppgift är att få hela organisationen att arbeta för regionfullmäktiges antagna vision och övergripande mål. Koncernledningsgruppen har en egen verksamhetsplan. Utifrån signaler som koncernledningsgruppen har fångat upp från verksamheterna, har gruppen i sin verksamhetsplan valt att prioritera områdena digitalisering, service, kompetensförsörjning och styrning. Digitalisering Verksamhetsutveckling e-tjänster Service Service, bemötande och tillgänglighet Förtroendefrågan varumärke företagsklimat Kompetensförsörjning Ledarskap Lönebildning Organisationskultur/stolthet Sjuktal Styrning Ekonomistyrning Koncernstyrning Samspel med politiken Figur 8 KLG prioriterade områden 3.2 Nämndmål, indikatorer och uppdrag Utöver mål och uppdrag från övergripande nivå har barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden satt egna mål, som löpande följs upp genom en rad indikatorer. Nämnderna har även beslutat om prioriterade uppdrag som förvaltningen skall genomföra under året. 3.2.1 Nämndmål Kunskapslyft för barn, unga, vuxna En god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Kunskapslyft i arbetslivet Att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Utbildning, lärande, ung företagsamhet, entreprenöriellt lärande och arbetsmarknadsinsatser leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. Lyckad integration Utbildning, arbetsmarknads- och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls- och arbetslivet, där mångfald ses som en tillgång. Figur 9 Nämndernas mål 10 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 3.2.2 Prioriterade uppdrag från nämnderna Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat om nedanstående prioriterade uppdrag som förvaltningen skall genomföra under 2017. Flera av de prioriterade uppdragen finns även med i prioriterade utvecklingsområden, strategier och aktiviteter, som har tagits fram av förvaltningen. Stärka styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet o Utveckla det kollegiala lärandet o SKLs PRIO (Planering Resultat Initiativ Organisation) i grundskolan och gymnasieskolan. Utvecklingen av inkluderande lärmiljöer utifrån barns och elevers olikheter. o Tidiga och förebyggande insatser o Säkra övergångar och samverkan mellan skolformer. Digitalisering som del i att utveckla lärandet. Satsning på matematikämnet och språkutvecklande arbetssätt Värdegrundsarbete o Demokratistärkande och integrationsskapande aktiviteter o Genus och jämställdhet o Sex- och samlevnad o Arbeta för minskad psykisk ohälsa Sänka sjuktalen bland medarbetarna Tydliggöra kopplingen mellan gymnasiet och vuxenutbildningen och kompetensbehov i arbetsmarknaden o Få fler sökande till, samt utveckla, yrkesprogrammen och naturoch teknikprogrammen o Samverka med branschen o Fånga upp näringslivets behov och inventera våra möjligheter till att bidra till att behoven möts Insatser för nyanlända o Extra insatser för att nå gymnasieexamen för att få ta del i arbetsliv och samhällslivet o Säkerställa att obligatorisk kartläggning genomförs och dokumenteras o Jobba för att utlandsfödda barn kommer i förskola Miljöprogrammet, med fokus på vattenförsörjning Figur 10 Prioriterade uppdrag från nämnderna 11 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 4 Prioriterade utvecklingsområden De prioriterade utvecklingsområdena är områden som förvaltningen behöver utveckla eller bevara i syfte att öka måluppfyllelsen avseende de direkt tillämpliga målen från koncernstyrkortet och nämndens egna mål. Områdena har valts ut på bakgrund av nuläget och ur ett omvärldsperspektiv, och bedöms vara viktiga för organisationen i sin helhet. 4.1 Likvärdig och tillgänglig utbildning Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning, men i nuläget brister likvärdigheten på Gotland. Rekryteringssvårigheter för vissa skolor och yrkesgrupper medför att elever får olika förutsättningar. Även ökningen av elever med behov av särskilt stöd och/eller anpassning i skolan och mottagandet av asylsökande och nyanlända elever bidrar till behov av ett ökat fokus på tillgänglig utbildning och lärmiljö för alla Gotlands elever. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan God kvalitet i skolan God tillgänglighet i Lyckad integration Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Figur 11 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 4.2 Arbetsmiljö Ökande sjuktal och många medarbetares och chefers upplevelse av hög arbetsbelastning, samt fortsatt behov av att arbeta för att utveckla det kollegiala lärandet och gemensamma rutiner är alla tydliga indikationer på att arbetsmiljön för förvaltningens medarbetare behöver utvecklas och förbättras. Medarbetare har förutsättningar att bidra i verksamhetsutveckling Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Figur 12 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.3 Allas ansvar för skolans uppdrag Det finns ett behov av att tydliggöra och sätta fokus på alla medarbetares gemensamma ansvar för skolans kärnuppdrag i alla nivåer. Tilliten och förtroendet behöver öka till att varje funktion och roll bidrar på bästa sätt för att barn, elever och deltagare ska lyckas i våra verksamheter. Samverkan, delaktighet och analysarbete är därför viktigt att utveckla vidare. Att medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag ingår även som ett eget mål i koncernstyrkortet Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckli ng Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag God kvalitet i skolan Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Kunskapslyft i arbetslivet Lyckad integration Figur 13 Utvecklingsområdets koppling till övergripande mål och nämndmål 12 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 4.4 Kompetensförsörjning Behoven av kompetens i verksamheten förändras och konkurrensen om arbetskraften ökar, både nationellt och lokalt. Det innebär att förvaltningen måste satsa aktivt och brett på kompetensförsörjningens alla delar; attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla. Rekryteringssvårigheter medför att likvärdigheten i utbildningen brister, och även att arbetsmiljön påverkas. Kompetensförsörjning är därför ett viktigt utvecklingsområde. Arbete med förvaltningens kompetensförsörjningsplan pågår och antas vara klart vid årsskiftet 2016/2017. Ett jämlikt och jämställd Gotland Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgång till vuxenutbildning God kvalitet i skolan God tillgänglighet till Figur 14 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.5 Integration Alla förvaltningens verksamheter har påverkats av att Gotland på kort tid har tagit emot många asylsökande. Asylsökande och nyanlända elever har tagits emot i våra förskolor, grundskolor och gymnasieskola med varierande resultat. Skillnader i språk och kultur och bristande organisatorisk och fysisk flexibilitet medför utmaningar för verksamheterna. Att utveckla och säkerställa en hållbar integration är därför ett viktigt utvecklingsområde. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Lyckad integration Figur 15 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 5 Strategier Förvaltningen kommer att jobba med följande strategier för att lyckas med de prioriterade utvecklingsområdena. Strategierna 4.1 4.3 ingick som prioriterade utvecklingsområden i verksamhetsplanen för 2016. Tydlig styrning och ledning på alla nivåer Hållbart ledarskap Hållbart medarbetarskap En samlad, hållbar och inkluderande förvaltning Effektiv resursanvändning 13 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 6 Prioriterade aktiviteter Kommer att arbetas vidare med i förvaltningsledningsgrupp. Strategi Aktivitet Ansvarig Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i hela förvaltningen Öka kostnadseffektiviteten i processer och strukturer Tydlig styrning och ledning på alla nivåer Skapa förutsättningar och arenor för samt en kultur som bidrar till kollegialt lärande Fokusera på tidiga och förebyggande insatser Hur ska vi göra för att fokusera? Utreda förutsättningarna för ledarnas administrativa stöd, som beslutsunderlag för en eventuell omfördelning av resurser beroende av varierande behov Stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer Hållbart ledarskap Chefsutveckling (coachande ledarskap) och på alla nivåer Utveckla ledningsgrupperna Upprätta medarbetarkontrakt Upprätta arbetsplaner för året Hållbart medarbetarskap Utveckla arenor för dialog och samverkan genom att samverkansavtalets intentioner förstärks på alla nivåer: medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper Kompetenshöjande insatser kring kärnuppdraget för att öka likvärdigheten och måluppfyllelsen (t.ex. genom Skolverket och SPSM) Kompetensförsörjningsplan En samlad, hållbar och inkluderande förvaltning Effektiv resursanvändning Vidareutveckla arenor för dialog, lärande och informationsöverföring mellan avdelningar, enheter/skolor/förskolor samt medarbetare som bygger en trygg kultur Utveckla och kommunicera våra interna rutiner som ska underlätta vårt arbete Planera för en långsiktigt hållbar utbildningsorganisation med beredskap för förändringar Samverka för ökad inkludering och psykisk hälsa både internt och externt Fortsatt skolutveckling med digitalisering och moderna verktyg Att skapa långsiktigt hållbara skolstrukturer Att skapa inre effektivitet Samverka över förvaltningsgränserna Öka den externa finansieringen Utveckla resursfördelningssystemet Tabell 1 s prioriterade aktiviteter under 2017 14 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 7 Ekonomi bidrar till att når sina ekonomiska mål genom att förvaltningens kostnadsutveckling ska vara lägre än kostnadsutvecklingen för jämförbara kommuner, att respektive nämnd har en buffert vid årets början, och att ha ett positivt resultat vid alla enheter, avdelningar och förvaltningen som helhet. 7.1 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhet Skolform Budget 2016 tkr Budget 2017 tkr Förändring 2017-2016 11 Nämnd Kostnader 995 1 063 68 Summa 1 063 1 063 68 32 Science center, Fenomenalen Intäkter -1 138-1 138 Kostnader 1 138 1 353 250 Summa 0 250 250 39 Kulturskolan Intäkter -2 644-2 644 0 Kostnader 12 592 12 592 0 Summa 9 948 9 948 0 40 Gemensam verksamhet Intäkter -4 649-4 093 556 Kostnader 64 704 55 110-9 594 Summa 60 055 51 017-9 038 41 Förskola Intäkter -39 375-38 995 380 Kostnader 355 262 361 032 5 770 Summa 315 887 322 037 6 150 42 Pedagogisk omsorg Intäkter -150-60 90 Kostnader 2 767 2 207-560 Summa 2 617 2 147-470 43 Fritidshem Intäkter -12 950-12 500 450 Kostnader 88 099 96 334 8 235 Summa 75 149 83 834 8 685 44 Förskoleklass Kostnader 45 789 51 401 5 612 Summa 45 789 51 401 5 612 45 Grundskola inkl grundsärskola Intäkter -10 198-6 216 3 982 Kostnader 595 244 594 672-572 46 Gymnasiesärskola Intäkter -948 0 948 Kostnader 26 461 18 200-8 261 Summa 25 513 18 200-7 313 47 Särskild utbildning för vuxna Kostnader 2 544 9 100 6 556 Summa 2 544 9 100 6 556 Tabell 2: Verksamhetens samlade intäkter och kostnader, barn- och utbildningsnämnden 15 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 BUN Budget 2017 Nettoinvesteringar 30 000 Tabell 3: Investeringsram, barn- och utbildningsnämnden 7.2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Verksamhet Skolform Budget 2016 tkr 11 Nämnd Budget 2017 tkr Kostnader 851 851 - Summa 851 851 0 Förändring 2017-2016 46 Gymnasieutbildning Intäkter -6 900-7 339-439 Kostnader 229 980 235 141 5 161 Summa 223 080 227 802 4 722 49 Folkhögskola Intäkter -24 800-27 150-2 350 Kostnader 45 833 48 282 2 449 Summa 21 033 21 132 99 47 Vuxenutbildning Intäkter -6 480-9 200-2 720 Kostnader 32 416 30 837-1 579 Summa 25 936 21 637-4 299 61 Integration Intäkter -3 199-6 240-3 041 Kostnader 4 699 9 026 4 327 Summa 1 500 2 786 1 286 62 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter -6 168-6 480-312 Kostnader 14 144 16 544 2 400 Summa 7 976 10 064 2 088 Nettoram 280 376 284 272 3 896 Intäkter avser prognos om externa intäkter, interna ersättningar är ej medräknade Tabell 4: Verksamhetens samlade intäkter och kostnader, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden GVN Budget 2017 Nettoinvesteringar 3 300 Tabell 5: Investeringsram, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 16 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 8 Medarbetare Personal 2015 (BUF+GVF) 2016 (UAF) Antal anställda 1854 1902 varav - kvinnor 1517 1553 - män 337 349 - tidsbegränsat anställda 262 217 * Vik med egen tv-anst räknas bara som tv anst i ovanstående Tabell 6 Medarbetare 9 Uppföljning Förvaltningen följer upp om vi är på rätt väg genom att en rad olika resultatindikatorer följs upp och redovisas för nämnd. Se bilaga 1 för översikt över vilka resultatindikatorer som följs upp. Resultatindikatorerna levereras även två gånger om året, i början på höstterminen och en gång under vårterminen, till förskolechefer, rektorer och chef för vuxenutbildningen. Med detta som underlag skall de, i samarbete med sina medarbetare, ta fram analys- och åtgärdsrapport 1 på våren och analys- och åtgärdsrapport 2 på hösten. Analys- och åtgärdsrapporterna levereras till kvalitets- och utvecklingsavdelningen, som ger återkoppling på inlämnad rapport. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen kallar därefter till uppföljningsmöten. Analys- och åtgärdsrapport Resultat, underlag, snabbanalys Genomförande Med utgångspunkt i enheternas analyser samt uppföljningsmötena, utarbetar kvalitets- och utvecklingsenheten analysrapport 1 på hösten och analysrapport 2 på våren. Analysrapport 1 fokuserar på kunskapsresultat och analysrapport 2 på resultat av elevenkäterna. Rapporterna innehåller en sammanfattande analys av resultaten på förvaltningsnivå och beskriver verksamheternas utveckling gentemot de nationella målen och målen uppsatta i verksamhetsplanen. Analysrapporterna redovisas för respektive nämnd. I slutet av vårterminen levererar enheterna en statusrapport baserad på de planerade åtgärderna i analys- och åtgärdsrapport 1 och 2. Analysrapport Uppföljningsmöte Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Genomförande Figur 16 Systematiskt kvalitetsarbete i Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Enhet 17 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 BILAGA 1 Indikatorer som löpande följs upp redovisas för nämnd Indikatorer för målbilden kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förskola Föräldrars nöjdhet med förskola Språkutveckling, språklig medvetenhet Grundskola Arbete med bedömningsstöd i åk 1 i svenska pch matematik Elevers syn på skola och undervisning, enkäter år 3, 5 och 8. Andel elever i åk 3 som nått godkänt på nationella prov i svenska och matematik. Andel elever i åk 6 som når godkänt på nationella prov i svenska, engelska och matematik Andel elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram. Fritidshem Föräldrars nöjdhet med fritidshem Elevers utveckling enligt läroplanen Grund- och gymnasiesärskola Elevers syn på skolan och undervisning Föräldrars nöjdhet med skolan Elevernas utveckling enligt läroplanen Gymnasiet Elevers syn på skola och undervisning Andel elever med examensbevis från gymnasieskolan inom fyra år. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år Programval till år 1 - andel som får sitt förstaval Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning Genomsnittligt betygspoäng för elever med examensbevis Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Uppföljning av introduktionsprogrammen. Andel elever som går vidare till arbete eller studier Vuxenutbildning Studerandes syn på skola och undervisning enkät, nöjd elevindex Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller högre i Ma1, Eng 5, Sv 1 Andel studerande som uppnår målen för svenska för invandrare (Sfi) resultat nationella slutprov. Gotlands folkhögskola Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften Nöjd deltagarindex 18 (19)
Ärendenr RS BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Datum [Beslut/publiceringsdatum] Verksamhetsplan 2017 Indikatorer för målbilden kunskapslyft i arbetslivet Arbetsmarknadsenheten Andel studerande som påbörjat högskolestudier inom tre år Andel studerande som är etablerade på arbetsmarknaden inom två år Antal ungdomar 16-20 år inom aktivitetsansvar (utanför arbete och studier) Andel invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar Gotlands folkhögskola Antal deltagare i studiemotiverande folkhögskolekurs Indikatorer för målbilden lyckad integration Förskola Antal barn med födda utomlands som skrivs in i förskolan Grundskola Andel elever födda utomlands som uppnår gymnasiebehörighet Gymnasieskola Andel elever födda utomlands med gymnasieexamen Andel elever födda utomlands som går på språkintroduktionsprogrammet som når gymnasiebehörighet Integrationsenheten Antal nyanlända vi skriver in i den gotländska förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen samt folkhögskolan under 2017 Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-25 år som varken förvärvsarbetar eller studerar Gotlands folkhögskola Andelen deltagare födda utomlands. Andel studeranden i SFI som når målen för svenska för invandrare (Sfi) i respektive nivå. Antalet deltagare i Etableringsutbildning 19 (19)
Regionfullmäktige 2017-09-25 Protokoll Rf 118 Integrationsstrategi RS 2016/146 - Förslag till integrationsstrategi, och Länsstyrelsen Gotlands län 2017-09-22 - Regionstyrelseförvaltningen 2017-08-04 - Regionstyrelsen 2017-08-31, 183 Regionfullmäktiges beslut Integrationsstrategi för Gotland 2017-2020 fastställs, inkluderande ett fjärde strategiskt vägval under rubriken Arbete, samt komplettering under rubriken Övergripande integrationsmål sidan ett och sidan 3 där texten för kvinnor/flickor och män/pojkar kompletteras med texten samt personer med annan könsidentitet. Integrationsstrategin inkluderas i samtliga nämnders verksamhetsplaner från och med 2018. Jäv Filip Reinhag (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling. Regionstyrelsen gav dåvarande ledningskontoret ett uppdrag att ta fram ett förslag till en regional integrationsstrategi (RS 59, 2016-04-07). Förslaget är framtaget tillsammans med länsstyrelsen på Gotland. s integrationsnätverk fick uppdraget att hålla samman arbetet med framtagandet av integrationsstrategin. Framtaget förslag på strategi har gått på remiss internt och till myndigheter, civilsamhällets organisationer och volontärsnätverk. Inkomna svar har medfört vissa mindre förändringar. Regionstyrelseförvaltningen bedömer att den föreslagna integrationsstrategin för Gotland har stöd i både s förvaltningar och nämnder såväl som bland övriga inblandade aktörer och remissinstanser. Utifrån detta föreslår regionstyrelseförvaltningen att regionstyrelsen beslutar om att föreslå för regionfullmäktige att anta strategin. Förvaltningen föreslår vid dagens sammanträde en komplettering med ytterligare ett fjärde strategiskt vägval på området Arbete: Strategiskt vägval: Stödja en lärande organisation som stärker arbetsplatsens interkulturella kompetens. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande:
Regionfullmäktige 2017-09-25 Protokoll Rf 118 forts. Exempel på möjliga åtgärder: Erbjuda utbildning, rådgivning, mentorskap och nätverk till stöd för arbetsplatser. Göra insatser för ökad kunskap om attityder och värderingar. Implementera modell som stödjer integration på arbetsplatsen. Regionstyrelsen fattade på sitt sammanträde beslut om att Regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att utarbeta former för dialogforum mellan nyanlända gotlänningar och representanter för samt eventuella intresseföreningar. Slutlig version till integrationsstrategi ska bifogas kallelsen till fullmäktige. Regionstyrelsen föreslog att integrationsstrategi för Gotland 2017-2020 fastställs, inkluderande ett fjärde strategiskt vägval under rubriken Arbete, samt komplettering under rubriken Övergripande integrationsmål där texten för kvinnor/flickor och män/pojkar kompletteras med texten samt personer med annan könsidentitet. Integrationsstrategin inkluderas i samtliga nämnders verksamhetsplaner från och med 2018. Slutlig version till integrationsstrategi är bifogad kallelsen till fullmäktige. Yrkanden Meit Fohlin (S) yrkar med instämmande av, Saga Carlgren (V), Frans Brozén (L), Jonas Niklasson (C), Isabel Enström (MP), Eva Gahnström (C), Anna Hrdlicka (M), Inger Harlevi (M), Johan Thomasson (L) och Eva Petterson (SD), bifall till regionstyrelsens förslag. Hannes Müller (-) yrkar att integrationsstrategin ska avslås. Elin Bååth (Fi) yrkar att det på sid tre i integrationsstrategin under rubriken Arbete, på samma sätt som på sid ett, ska texten kompletteras med samt personer med annan könsidentitet. I detta yrkande instämmer Meit Fohlin (S). Ordförande ställer proposition på regionstyrelsens förslag och Hannes Müllers avslagsyrkande och finner att integrationsstrategin antas. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande:
Regionfullmäktige 2017-09-25 Protokoll Rf 118 forts. Ordföranden ställer därefter proposition på Elin Bååths tilläggsyrkande och finner att det bifalls. Expedieras: Alla nämnder Regionstyrelseförvaltningen Social hållbarhet Justerande: Utdragsbestyrkande:
RAPPORT Analysrapport HÖST 2017 Framtagen av Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Datum 2016-10-16 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Analysrapport HÖST 2017 Analysrapport HÖST 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 3. Metod och underlag... 5 4. Analys och diskussion... 5 4.1. Förskola... 6 4.2. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem... 7 4.3. Grundsärskola och gymnasiesärskola... 9 4.4. Gymnasieskola... 9 4.5. Vuxenutbildning... 10 4.6. Folkhögskola... 11 5. Slutsatser... 11 Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 2 (12)
Analysrapport HÖST 2017 1. Sammanfattning Analysrapporter tas fram två gånger per läsår och är del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Analysrapport HÖST har större fokus på kunskapsresultat och analysrapport VÅR har större fokus på värdegrundsarbete och trivsel. Skolledarna 1 fortsätter utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom sina enheter och respektive linje. Verksamhetsplanen med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner i dag har utvecklats till att bli funktionella verktyg i det vardagliga arbetet. I analysarbetet av kunskapsresultaten från läsår 16/17 och kvalitetsuppföljningssamtal som har genomförts under hösten 2017 kan vi se några tydliga områden som återkommer på tvärs av skolformerna. Tydligast är behovet av att utveckla arbetet med övergångar och samverkan mellan skolor, årskurser och skolformer. Skolledarna uttrycker god vilja och engagemang kring att utveckla, alltså att skapa rutiner och kvalitetssäkra detta arbete. Andra områden som återkommer är skolledarnas fokus på digitalisering, kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Slutligen märks ett ökat intresse och en ökad medvetenhet kring att följa barnet, eleven 2 och deltagaren genom de olika skolformerna. På så sätt dras lärdom till de pågående processerna och ger barn och elever de bästa förutsättningar utifrån vars och ens individuella behov. I de förskolor och skolor som har elever från andra länder och kulturer uttrycker skolledarna att det är en utmaning att säkerställa en likvärdig och tillgänglig utbildning för alla. Samtidigt upplevs en positiv effekt av att förmågan att individualisera undervisningen och därmed möta alla barn och elevers olika behov har ökat. Projektet nyanländas lärande lyfts fram av skolledarna i detta sammanhang. I särskolan finns en särskild utmaning i att få tag i en tolk med rätt kompetens för att genomföra en etiskt riktig och rättssäker utredning av potentiella särskoleelever. I samband med mottagandet av nyanlända barn och elever har interkulturalitet 3 fått ökat fokus och är ett återkommande begrepp som används i samtalen. Arbete med att främja närvaro fortsätter på olika sätt i grundskolan, gymnasieskolan och folkhögskolan. Folkhögskolans erfarenhet visar att det är avgörande för att säkra närvaron att tidigt skapa grupper och sammanhang för eleverna. Nära kopplat till närvaro och frånvaro är psykisk ohälsa. Både i grundskolan och gymnasieskolan märks en ökande psykisk ohälsa hos eleverna, särskilt bland flickor och kvinnor. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 Resultat av kartläggningen av språklig medvetenhet som genomförs i förskoleklass under höstterminen ger indikationer på att arbetet med språklig utveckling i förskolan ger resultat. Resultaten har förbättrats i perioden 2014-2016 och förskolecheferna använder i större grad än tidigare resultatet av språklig medvetenhet i sina analyser. Förskolorna har stort fokus på att arbeta med språkutvecklande arbetssätt, till exempel i form av bildstöd och teckenstöd. Även digitaliseringen skjuter fart i de flesta förskolor. Kunskapsresultaten för Gotlands kommunala grundskola avseende läsår 2016/2017 visar med några få undantag en försämring på totalnivå jämfört med tidigare år. Det finns skillnad i resultat mellan skolor och även mellan pojkar och flickor. Analysen visar att antal och andel nyanlända elever i de gotländska skolorna kan påverka skolans resultat. Ett arbete med att 1 Skolledare syftar i rapporten till förskolechefer och biträdande förskolechefer, samt rektorer och biträdande rektorer i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, folkhögskola och vuxenutbildning. 2 Elev är man enligt skollagen från förskoleklass till och med vuxenutbildningen 3 Interkulturalitet avser interkulturell kommunikation inom skolan och inom ett samhälle, dvs mötet mellan personer från skilda kulturer och ömsesidig förståelse dem emellan 3 (12)
Analysrapport HÖST 2017 utveckla våra system och analysverktyg påbörjas under hösten 2017 med syftet att kunna följa de nyanländas kunskapsinhämtning och progression, samt för att förbättra förutsättningarna för analysarbetet framöver. Insatsen PRIO 4 har påbörjats i flera skolor där kunskapsresultaten har varit sämre över tid. Utöver PRIO pågår flera olika insatser i grundskolan med syfte att öka likvärdigheten för alla barn och elever. I grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns inga kunskapsresultat att följa upp, men vikten av att följa elevernas utveckling och progression lyfts i höstens kvalitetsuppföljningssamtal. Att lärarna har höga förväntningar på eleverna är viktigt för att eleverna ska nå sin fulla potential. Gymnasieskolans kunskapsresultat för läsåret 2016/2017 visar inga större förändringar på totalnivå jämfört med läsåret innan. Undantaget är andelen som uppnår högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram som har ökat jämfört med läsåret 2015/16. Generellt har högskoleförberedande program högre resultat än yrkesprogram och kvinnor högre resultat än män. Elevernas försämrade läsförståelse över längre tid är en anledning till att Wisbygymnasiet läsåret 2017/2018 deltar i Skolverkets satsning Läslyftet. För vuxenutbildningen finns en utmaning i att hitta goda indikatorer för att följa upp verksamheten och ett arbete kring detta har påbörjats. Det finns även behov av att hitta sätt att kvalitetssäkra den upphandlade distansutbildningen. Att delar av vuxenutbildningens utbildning är upphandlat medför även svårigheter med att säkra likvärdigheten för vuxenutbildningens alla elever. Folkhögskolans uppdrag skiljer sig gentemot andra skolformer som styrs av Skollagen. Folkhögskolan mäter inte kunskapsresultat och sätter inte betyg, men bedömer färdigheter och mäter behörighet till högskolestudier. Folkhögskolan upplever är en ökning av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har påbörjat en utbildningsinsats för lärarna inom detta området. 2. Bakgrund och syfte Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 Analysrapporter tas fram två gånger per läsår och är del av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet skall enligt skollagen inriktas mot att uppfylla de nationella målen med utbildningen och innebär systematiskt och kontinuerlig uppföljning, analys, planering och utveckling av såväl huvudmän som förskole- och skolenheter (Skolverket 2012:5). Analysrapporterna följer upp de verksamheter inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen som har ett lagstadgat krav på systematiskt kvalitetsarbete. Dessa verksamheter är förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Analysrapporterna är uppdelade utifrån skolans två huvuduppdrag, kunskaper och värden. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. (Skollagen 2010:800) Analysrapport HÖST som görs på hösten, fokuserar på kunskapsresultat medan analysrapport VÅR som skrivs på våren fokuserar på värdegrundsarbetet inom verksamheterna, bland annat 4 PRIO är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad, står för prioritering, resultat, initiativ, organisation. 4 (12)
Analysrapport HÖST 2017 trygghet. De två huvuduppdragen, att förmedla kunskap och skapa trygghet är beroende av varandra och påverkar varandra. Även Gotlands Folkhögskola har fått ett ökat krav på systematiskt kvalitetsarbete, vilket följs upp. Syftet med analysrapporterna är att utveckla kvaliteten i Gotlands kommunala skolverksamheter genom att följa upp innevarande års verksamhetsplan. Därmed blir analysrapporterna även ett viktigt underlag till det kommande årets verksamhetsplan. 3. Metod och underlag Kvalitets- och utvecklingsavdelningen ansvarar för att ta fram en förvaltningsövergripande analysrapport två gånger per läsår. Ett utkast tas fram av avdelningen gemensamt genom att använda nedanstående underlag. Utkastet bearbetas därefter i förvaltningsledningsgrupp och sedan i barn- och utbildningsnämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott. Därefter fastställs analysrapporten av utbildningsdirektören efter samverkan med de fackliga organisationerna. Följande underlag har använts i framtagandet av analysrapport HÖST: Verksamhetsplan 2017, med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner Kvalitetsuppföljningssamtal med skolledare (se bilaga 1 för frågeställningar som lyftes i samtalen) Resultatsammanställningar efter läsår 16/17 Samtliga skolledares skriftliga analys av respektive skolas resultat Analysrapport 1 2016/2017 Analysrapport 2 2016/2017 Analysarbetet i kvalitets- och utvecklingsavdelningen Analysarbetet i avdelningschefsmöte och arbetsutskott för barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Delårsrapport 2 2017 4. Analys och diskussion Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 I analysarbetet av kunskapsresultaten från läsår 16/17 och kvalitetsuppföljningssamtal som har genomförts under hösten 2017 kan vi se några tydliga områden som återkommer. Tydligast är behovet av att utveckla arbetet med övergångar och samverkan mellan skolor, årskurser och skolformer. Skolledarna uttrycker god vilja och engagemang kring att utveckla, alltså att skapa rutiner och kvalitetssäkra detta arbete. Andra områden som återkommer är skolledarnas fokus på digitalisering, kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Slutligen märks ett ökat intresse och en ökad medvetenhet kring att följa barnet, eleven och deltagaren genom de olika skolformerna. På detta sätt dras lärdom till de pågående processerna och barn och elever ges de bästa förutsättningar utifrån vars och ens individuella behov. I de förskolor och skolor som har elever från andra länder och kulturer uttrycker skolledarna att det är en utmaning att säkerställa en likvärdig och tillgänglig utbildning för alla. Samtidigt upplevs en positiv effekt av att förmågan att individualisera undervisningen och därmed möta alla barn och elevers olika behov har ökat markant. Projektet nyanländas lärande lyfts fram av 5 (12)
Analysrapport HÖST 2017 skolledarna i detta sammanhang. Även interkulturalitet är ett återkommande begrepp som används i samtalen. Vi ser att skolledarna fortsätter utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom sina enheter och respektive linje. Många uttrycker att verksamhetsplanen med tillhörande arbetsplaner och handlingsplaner i dag har utvecklats till att bli funktionella verktyg i det vardagliga arbetet. 4.1. Förskola Resultatsammanställning av språklig medvetenhet görs i förskoleklass enligt rutiner i utbildnings- och arbetslivsförvaltningens gemensamma språkplan. Den ger indikationer på resultatet av arbetet med språklig utveckling inom förskolan. Kartläggningen genomförs hösttermin och vårtermin. Särskilt höstterminens resultat ger en indikation på hur förskolan medvetet har arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Även i år visar höstterminens resultat på skillnader mellan pojkar och flickor, enheter och linjer. På kommunnivå har andelen elever som nått gränsvärdet för okej 5 ökat något höstterminen 2016 jämfört med höstterminen 2015. Under perioden 2014 2016 ser vi dock en glädjande utveckling, där båda andelen elever som nått gränsvärdet för okej ökat och andelen som nått gränsvärdet för allvarligt minskat. Resultaten hösten 2016 visar på marginella skillnader mellan könen i andel som uppnår okej. Dock visar resultaten att flickor i större utsträckning når gränsvärdet för varning, till skillnad från pojkar som i större utsträckning hamnar inom gränsvärdet för allvarligt. Förskolecheferna beskriver att förskolorna har ett stort fokus på att arbeta med språkutvecklande arbetssätt, bland annat i form av bildstöd och teckenstöd. Även digitalisering och användandet av digitala hjälpmedel som pedagogiska verktyg har börjat ta fart i förskolan Behovet av att arbeta både med språkutvecklande arbetssätt och digitala hjälpmedel har ökat i samband med mottagande av nyanlända inom förskolan. I kvalitetssamtalen framkommer även att förskolecheferna i högre grad än tidigare använder resultaten av kartläggningen av språklig medvetenhet i sina analyser. Svårigheter att följa upp resultaten finns dock för de förskolor vars barn överlämnas till flera olika skolor. Övergång och samverkan mellan förskola och skola är ett återkommande tema, där kvalitet och förutsättningar varierar. Det finns ett behov av att utveckla och förankra de gemensamma rutiner som redan finns inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. I Hemse har ett samarbete mellan folkhögskola och förskola påbörjats för att stödja vårdnadshavare som går SFI på folkhögskolan. Samarbetet gynnar de nyanlända familjerna och förskolans verksamhet och kan utvecklas ytterligare. Kulturella skillnader bjuder på utmaningar både för personal och för de nyanlända själva, som exempelvis förståelse av förskolans verksamhet och uppdrag, genus och jämställdhet med mera. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 Planerad personalrotation lyftes som positivt i analysrapport 2 läsår 16/17 och genomförs nu inom flera förskoleområden. De positiva effekterna är att barn och vårdnadshavare känner större trygghet när en personal följer med vid avdelningsbyte och att fastlåsta kulturer och arbetssätt i arbetslagen motverkas. 5 Höstterminens test består av fyra delar, där varje klarat deltest ger maximalt 4 poäng. Maxpoäng for hela testet är 16. Barn i spannet 9 13 poäng (varning) följs upp extra och för barn i spannet 0 8 poäng (allvarligt) kan insatser behöva sättas in. Barn som uppnår 14 16 (okej) poäng anses inte vara i behov av extra uppföljning eller särskilda insatser. I framtida resultatsammanställningar och analysrapporter kommer begreppen ok, varning och allvarligt att omarbetas och förankras. 6 (12)
Analysrapport HÖST 2017 4.2. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem För tester inom språklig medvetenhet del 2 som görs på vårterminen i förskoleklass visar resultaten på kommunnivå att en lägre andel barn bedöms okej i jämförelse med höstens resultat. Att notera är dock att testerna som görs på hösten inte går att jämföra med de tester som görs på våren då det är olika färdigheter som bedöms. När vårterminen 2017 jämförs med vårterminen 2016 visar resultaten på kommunnivå en marginell minskning av andelen barn som bedömts okej samt en marginell ökning av andelen barn som bedömts med varning. Vårens tester visar precis som höstens tester skillnader mellan pojkar och flickor, enheter och linjer. Resultaten för nationella prov årskurs 3 inom matematik visar att andelen som fått godkänt på samtliga delprov har ökat under 2017 i jämförelse med 2016. Skillnader mellan flickor och pojkar är marginell. Gotland når dock inte upp till de höga resultat som redovisades under 2015. I analysrapport 1 2016/2017 funderades det kring orsakerna till den stora nedgången i resultat mellan 2015 och 2016. En teori var att 2015 års höga resultat var en effekt av matematiklyftet som genomfördes samma år och att nedgången i resultatet till 2016 berodde på att effekten av satsningen på matematiklyftet redan hade klingat av. En annan teori var att provet för 2016 var svårare än i 2015, vilket i så fall borde medföra en liknande nedgång mellan åren för övriga kommuner och riket i sin helhet. Resultat för riket 2016 finns nu tillgängliga och visar ingen liknande skillnad i resultat mellan 2015 och 2016. Resultaten för nationella prov årskurs 3 i svenska/svenska som andraspråk visar att andelen som fått godkänt på samtliga delprov har minskat under 2017 i jämförelse med 2016. Skillnader mellan pojkar och flickor är markant där pojkarnas resultat är ca tio procentenheter lägre än flickornas. I svenska/svenska som andraspråk ser vi en negativ trend under de senaste fem åren där resultaten har fallit. För nationella prov inom årskurs 3 ser vi även stora skillnader mellan skolorna på Gotland. Resultaten för nationella prov årskurs 6 i matematik visar på en försämring i måluppfyllelse i jämförelse med de senaste fyra årens mätningar. Skillnaden mellan flickor och pojkar ökar under 2017. Det beror på att pojkarnas måluppfyllelse minskar ytterligare i förhållande till flickornas. Resultaten i nationella prov årskurs 6 i svenska/svenska som andraspråk visar även på en försämring i måluppfyllelse i jämförelse med de senaste fyra årens mätningar. Skillnaderna mellan pojkar och flickor kvarstår där flickorna i högre utsträckning når godkänt på proven än pojkarna. Resultaten i nationella prov årskurs 6 i engelska visar på en försämring i måluppfyllelse i jämförelse med de senaste årens mätningar. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är marginella. Inom samtliga ämnen för nationella prov årskurs 6 har Gotlands kommunala skolor legat i nivå med riksgenomsnittet de senaste tre åren. Intressant att följa är om trenden håller i sig och att vi kommer att se en lägre måluppfyllelse nationellt under 2017 eller om de gotländska resultaten avviker. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 I svenska och matematik presterar på kommunnivå flickorna bättre än pojkarna, men i engelska finns på kommunnivå inga skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har minskat i jämförelse med 2016 men ligger i nivå med resultaten för 2015. De senaste åren har de kommunala eleverna i årskurs 9 presterat i nivå med riket eller bättre. För 2017 går det endast att jämföra med statistik från riket och jämförbara kommuner där asylsökandes resultat är medräknade. I dessa fall ligger de gotländska kommunala skolorna i nivå med jämförbara kommuner och riket. Skillnader i andelen behöriga finns mellan skolor och mellan flickor och pojkar. Andelen flickor som blir behöriga till yrkesprogram på gymnasiet är större än andelen pojkar. Även andelen elever med fullständiga betyg har sjunkit från 2016. Andelen flickor som går ut grundskolan med fullständiga betyg är högre än andelen pojkar. 7 (12)
Analysrapport HÖST 2017 I analysarbetet av kunskapsresultaten för grundskolan på Gotland ser vi att andelen nyanlända i de gotländska skolorna kan påverka skolans totala resultat. Antal och andel nyanlända skiljer sig i de olika skolorna. I många fall har de nyanlända eleverna inte hunnit få den kunskap som krävs för att nå målen på de nationella proven eller för att få ett godkänt betyg i årskurs 9. Denna aspekt är viktig att ta med i analysen av varje skolas resultat. För att kunna följa de nyanländas kunskapsinhämtning och progression ser vi ett stort behov av att utveckla våra system och analysverktyg. Ett arbete kommer att ta fart under hösten 2017 för att i möjligaste mån förbättra och fördjupa analysarbetet framöver. Några skolor visar resultat som över tid sticker ut i negativ riktning. Dessa resultat kräver ytterligare analyser, åtgärder och uppföljningar som genomförs av kvalitets- och utvecklingsavdelningen i samarbete med chef för grundskolan. En insats som redan har påbörjats på flera skolor där resultaten har varit sämre över tid är PRIO. Utbildnings-och arbetsförvaltningen avser att genomföra PRIO på alla Gotlands kommunala grund- och gymnasieskolor. Vidare är det viktigt att ha i åtanke att flera skolenheter har få elever i de årskurser där resultaten mäts och därmed kan enstaka elevers resultat ge stora utslag i statistiken. En annan insats är skolornas deltagande i Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdragsutbildning Så gör vi det möjligt och Skolverkets Specialpedagogik för lärande. Här uttrycks i höstens kvalitetsuppföljningssamtal en stark vilja att öka lärarnas kompetens och förmåga att anpassa lärandemiljön och undervisningen och därmed öka likvärdigheten för alla barn och elever. Ytterligare en åtgärd som är vidtagen och som gäller från och med höstterminen 2017 är de av utbildnings- och arbetslivsförvaltningens framtagna handlingsplaner. Syftet är att kvalitetssäkra undervisning och uppföljning och därmed höja måluppfyllelsen och likvärdigheten inom Gotlands kommunala skolor. Utöver handlingsplanen i matematik finns språkplanen som har reviderats under 2017. I kvalitetsuppföljningssamtalen lyfts vikten av att se elevens hela skoldag. Gemensam planering och konferenstid för personal och pedagoger i skola och fritidshem bidrar till att skapa goda förutsättningar för detta. Ett annat exempel på att se elevens hela skoldag är att ha rastpedagoger från fritidshemmet som har ansvar för rastaktiviteter. Detta har införts på Lyckåker och upplevs ha positiv effekt på lektionerna eftersom antalet konflikter under rasten minskar och att möjligheten för lärande utanför lektionstid ökar. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 Arbetet med att främja närvaro pågår både lokalt, regionalt och nationellt. Ett exempel på framgångsrikt arbete med närvaro genomförs på Solberga, som har anställt socialpedagoger som följer upp alla elevers närvaro varje dag. Framtagandet av utbildnings- och arbetslivsförvaltningens handlingsplan för att förebygga och åtgärda frånvaro samt främja närvaro pågår. Nära kopplat till närvaro och frånvaro är den ökande psykiska ohälsan bland eleverna. Flera skolledare uttrycker en ökande tendens till att särskilt flickor i nian blir utbrända under vårterminen. Ökande psykisk ohälsa märks även på gymnasieskolan, mer om detta under 4.4 Gymnasieskola. 8 (12)
Analysrapport HÖST 2017 4.3. Grundsärskola och gymnasiesärskola För grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns inga kunskapsresultat att följa upp. Däremot används Schoolsoft som ett verktyg där utarbetade matriser underlättar för eleverna att förstå bedömningen av deras kunskapsnivå. Avsaknad av kunskapsresultat till trots lyfts vikten av att följa elevernas utveckling och progression i kvalitetsuppföljningssamtalen. Viktigt är att särskolans elever utvecklas till att klara sig självständigt utifrån sina förutsättningar. Rektor för gymnasiesärskolan beskriver att det är viktigt att jobba med elevens förståelse av vad utvecklingsstörningen innebär för eleven själv. Lika viktigt är det att arbeta med pedagogerna och deras inställningar och förväntningar på eleverna. Att ha höga förväntningar på eleverna är viktigt för att eleverna ska nå sin fulla potential. Man ser en ökning av antalet elever i yngre åldrar på väg in i grundsärskolan. I kvalitetsuppföljningssamtalen framförs behov av flexibilitet kring fritidshemsplats för särskolans elever, vilket även uppmärksammas i delårsrapport 2 2017. Svårigheter finns kring inskrivning och mottagning av nyanlända elever i grundsärskolan. Att få tag på en tolk med rätt kompetens medför att det kan ta tid innan det är möjligt att göra en etiskt riktig och rättssäker utredning av potentiella nyanlända särskoleelever. 4.4. Gymnasieskola Andel avgångselever som uppnått examensbevis efter att ha avslutat sin utbildning på Wisbygymnasiet 2017 är oförändrat jämfört med 2015 och 2016. Jämfört med 2016 har andelen ökat något för yrkesprogrammen och minskat något för de högskoleförberedande programmen. Skillnaden mellan könen är 2017 mindre för yrkesprogram än för högskoleförberedande program. Andelen elever som uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram på Wisbygymnasiet har ökat 2017 jämfört med 2016. Kvinnor uppnår i högre grad högskolebehörighet än män, men för både kvinnor och män gäller att andelen har ökat jämfört med 2016 och att skillnaden i resultat mellan könen har minskat. För Wisbygymnasiet totalt är genomsnittligt betygspoäng för elever med examensbevis oförändrat 2017 jämfört med 2015 och 2016. Resultatet för Wisbygymnasiet har varit högre än genomsnittet för riket i perioden 2014 2016 och är även 2017 högre än tidigare års genomsnitt för riket. Siffror för riket 2017 finns ej att tillgå. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 Generellt gäller att kvinnor har högre resultat än män, att högskoleförberedande program har högre resultat än yrkesprogram och att det finns stora skillnader i resultat mellan de olika programmen och för ett och samma program över tid. Skillnader i resultat mellan program och för ett program över tid måste dock tolkas med försiktighet eftersom flera program har ett lågt antal elever i den årskurs som mäts vilket medför att enstaka elevers resultat kan ge stora utslag i statistiken. En annan påverkande faktor är skillnader och förändringar i söktryck och konkurrens vilket ger olikheter i meritvärdet eleverna har från grundskolan på de olika programmen. En farhåga har varit att Wisbygymnasiets omorganisering samt återflytt till Sävehuset under 2017 skulle ha en negativ påverkan på elevernas resultat. I kvalitetsuppföljningssamtalen uttrycks glädja över att elevernas resultat detta till trots har varit stabila. I kvalitetsuppföljningssamtalen framkommer en oro från gymnasiets sida kring försämringen över tid i elevernas läsförståelse. Till exempel har dagens gymnasieelever svårt att förstå texter 9 (12)
Analysrapport HÖST 2017 som gymnasieeleverna för tio år sedan inte hade problem med att förstå. Det är en anledning till att alla lärare på Wisbygymnasiet läsåret 17/18 deltar i Skolverkets satsning Läslyftet. Hösten 2017 genomförde Wisbygymnasiet screening i svenska och matematik av samtliga elever i år 1, vilket även beskrivs i delårsrapport 2 2017. I likhet med grundskolans skolledare uttrycker även gymnasiets skolledare ett behov av att utveckla arbetet med övergång och samverkan mellan högstadiet och gymnasiet. Av denna anledning har arbetet med att revidera utbildnings- och arbetslivsförvaltningens handlingsplan för övergång och samverkan mellan grundskola och gymnasieskola påbörjats. Positivt är att vi under kvalitetssamtalen har sett ett påfallande stort intresse och vilja från skolledare både på högstadieskolor och gymnasiet att ta del av varandras arbete och att utveckla samverkan mellan skolformerna. Arbete med att främja närvaro fortsätter. Bland annat har en ny s.k. frånvarotrappa6 tagits fram. Nära kopplat till närvaro och frånvaro är ökande psykisk ohälsa bland eleverna, särskilt bland kvinnor på utvalda program. En enkät har genomförts bland eleverna på dessa programmen för att kartlägga och motverka den ökade psykiska ohälsan. Enkätresultaten visade att elevernas upplevelse av den ökande psykiska ohälsan till stor del berodde på skolans höga krav. En insats som har gjorts för att minska den psykiska ohälsan på dessa program är att eleverna numera läser färre kurser/ämnen åt gången. Wisbygymnasiet har även initierat ett brett hälsofrämjande projekt i samarbete med elevhälsan, vars syfte är att minska den psykiska ohälsan. Projektet ska pågå över flera år. I och med Wisbygymnasiets omorganisation och återflytt till Sävehuset är elever på språkintroduktionsprogrammet inte längre samlade i en egen byggnad, vilket har haft positiv effekt vad gäller integrationen på skolan. 4.5. Vuxenutbildning För gymnasial vuxenutbildning sammanställs andel kursdeltagare med lägst betyget E i svenska 1, matematik 1b och engelska 5. Andelen kursdeltagare på Gotland med lägst betyget E i svenska 1 har ökat betydligt i perioden 2013 2016 och resultatet 2016 är även betydligt högre än resultatet för riket. Andelen kursdeltagare på Gotland med lägst betyget E i matematik 1b har minskat något i perioden 2014 2016 och är marginellt lägre än för riket. Andelen med lägst betyg E i engelska 5 ökade för Gotland i perioden 2013 2015 och var även högre än för riket totalt. Andelen med lägst betyg E i engelska minskade sedan betydligt mellan 2015 och 2016 och blev även lägre än för riket. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 För vuxenutbildningen sammanställs även andel kursdeltagare som uppnår målen i nationella prov i svenska för invandrare (SFI). Resultaten som redovisas är hämtade från Skolverkets nationella statistik. För några år och kurser saknas resultat eftersom underlaget är litet och redovisas därför inte av sekretesskäl7. Statistiken specificerar ej heller vilken skola utbildningen genomförs på utan inkluderar alla som har genomfört nationella prov i svenska för invandrare och som är folkbokförda på Gotland. Utmaningar finns i att hitta bättre indikatorer att följa upp och ett arbete kring detta har påbörjats. Utmaningar kring att följa upp vuxenutbildningen lyfts även i kvalitetsuppföljningssamtalen. Särskilt diskuterades möjligheterna att kvalitetssäkra den upphandlade distansutbildningen från Hermods och att säkra likvärdighet i vuxenutbildningen. Som exempel lyfts i samtalen att lärare på vuxenutbildningen deltar i ett utvecklingsarbete genom Specialpedagogiska 6 Verktyg och vägledning när en elev är frånvarande 7 Skolverket redovisar ej resultat om antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. 10 (12)
Analysrapport HÖST 2017 skolmyndigheten, en satsning som inte riktar sig mot lärare i den upphandlade utbildningen Rektor för vuxenutbildningen lyfter även behovet av att kvalitetssäkra utbildningen i svenska för invandrare i och med det ökade antalet elever på utbildningen. Flexibilitet i organisationen lyfts som avgörande för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla och anpassad efter individens livssituation. 4.6. Folkhögskola Folkhögskolans uppdrag skiljer sig gentemot skolformer som lyder under Skollagen. I folkhögskolan mäts inte kunskapsresultat och betyg sätts inte. Däremot bedömer folkhögskolan färdigheter och mäter behörighet för högskolestudier motsvarande treårigt gymnasieprogram. I kvalitetsuppföljningssamtalen uppmärksammar folkhögskolans skolledare att skolan upplever en ökning av deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En utbildningsinsats för lärare inom detta området har påbörjats. I likhet med grundskolan och gymnasieskolan arbetar Gotlands folkhögskola aktivt med att främja närvaro. Rektor berättar att det första året på folkhögskolan kan vara en utmaning för mindre studiemotiverade deltagare. Skolans erfarenhet visar att det för att säkra närvaron är avgörande att tidigt skapa grupper och sammanhang för deltagarna. Folkhögskolan har svenska från dag ett för asylsökande, svenska för invandrare och etableringskurs som riktar sig till nyanlända. Som redan nämnts under 4.1 Förskola pågår samarbete mellan förskolan och folkhögskolan i Hemse. 5. Slutsatser Digitalisering och användandet av digitala hjälpmedel som pedagogiska verktyg har börjat ta fart framförallt i förskolan. Arbetet med språkutvecklande arbetssätt i förskolan kan troligen delvis förklara de förbättrade resultaten i språkscreeningen. Här finns dock behov av att hitta system för återkoppling från förskoleklass tillbaka till förskolan samt från förskola till förskoleklass i de områden där förskolorna överlämnar barn till flera olika skolor. Fördelarna med planerad personalrotation inom förskolan har uppmärksammats hos flertalet förskolechefer och har nu blivit verklighet i flertalet av Gotlands kommunala förskoleområden. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 När det gäller övergång och samverkan behöver rutinerna revideras, förankras och stämma överens med kommande nya direktiv. I delårsrapport 2 för 2017 föreslås det att elever som nått gymnasiebehörighet med extra anpassningar och/eller särskilt stöd på högstadiet ska ha särskild överlämning. Den ökade viljan och engagemanget kring att samarbeta och utveckla arbetet med övergångar och samverkan tyder på att den nya utbildnings- och arbetslivsförvaltningen börjar hitta nya former för möten och samverkan. Integration har varit en särskild punkt i kvalitetsuppföljningssamtalen. Detta till trots har integration och mottagande av nyanlända barn och elever inte fått stort utrymme, utom i de samtal där verksamheter som fortfarande har många nyanlända barn och elever har deltagit. Kring nyanlända inom skolan behöver förvaltningen göra ett krafttag då vi i dagsläget inte i detalj kan redogöra för antalet nyanlända i de gotländska skolorna samt eventuell påverkan på de kunskapsresultat som redovisats. Förvaltningen ser även stora behov av att kunna kartlägga nyanlända elevers utveckling i skolan. 11 (12)
Analysrapport HÖST 2017 Ett växande behov finns av att följa och utveckla vårt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos elever och deltagare inom alla skolformer. Nära kopplat till elevers och deltagares psykiska ohälsa är deras höga frånvaro. Arbetet med att ta fram utbildnings- och arbetslivsförvaltningens nya handlingsplan för att förebygga, förhindra och åtgärda frånvaro pågår. De insatser som redan pågår för att höja kvaliteten i våra verksamheter är prioriterade efter noggrann nulägesanalys och enligt prioriterade utvecklingsområden i verksamhetsplanen för 2017. Det är av stor vikt att ha en plan för det fortsatta arbetet efter varje insats slut för att få långsiktig effekt som påverkar barn och elevers kunskapsresultat och måluppfyllelse. Specialpedagogiska skolmyndighetens kompetensutveckling Så gör vi det möjligt förväntas ha en positiv effekt i alla skolformer när det gäller övergång och samverkan, tillgängliga lärmiljöer, ökat trygghet och närvaro. Satsningen är långsiktig och processen ska pågå över flera år. Vår samlade analys av arbetet med verksamhetsplanen för 2017 är att de prioriterade utvecklingsområdena bör vara i fokus även i verksamhetsplanen för 2018. Ärendenr BUN 2016/386 & GVN 2016/132 Datum 2016-10-16 12 (12)
Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 1 september 2017 Bilaga 1 Kvalitetsuppföljning med förskolechefer, rektorer, biträdande förskolechefer/rektorer Hej på er alla! Kvalitets- och utvecklingsavdelningen står nu i startgroparna att påbörja kvalitetsuppföljningssamtal med alla er skolledare inom Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt, planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagen 4 kap 3 Genom kvalitetsuppföljningssamtalen får vi en chans att ta del av varandras utvecklingsarbeten inom respektive förskole- och skolområde och på så sätt sprida goda exempel och erfarenheter. Vi ser verkligen fram emot att lyssna på era analyser av verksamheternas resultat och planer för att nå högre måluppfyllelse under nästa verksamhetsår. Utgångspunkten för samtalen är VP 2017, delårsrapporter nr 2 och övriga resultat du har från din verksamhet. Vi kommer att fokusera kring nedanstående frågeställningar vilka sammanfattas av oss i en skriftlig analysrapport 1. Den redovisas för BUN och GVN i slutet av oktober. Välkomna! Elisabeth Jonsson Höök Chef kvalitets- och utvecklingsavdelningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Heléne Wallerstedt Kvalitetsutvecklare Caroline Gränefjord Kvalitetscontroller Christina Højland Nielsen Kvalitetscontroller Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland
Bilaga 1 2 (4) Frågeställningar från prioriterade utvecklingsområden VP 2017 4.1 Likvärdig och tillgänglig utbildning Lärande Kan du utifrån resultaten i våras se en förändring i någon riktning, positiv eller negativ? Vilka är orsakerna? 4.5 Integration Nyanländas lärande Vilka utvecklingsområden har du arbetat med och vilka resultat har du nått?
Bilaga 1 3 (4) 11 september kl 1400 1600, Storgraut - förskola-grundskola Heléne, Christina och Torsten Minnah Storm Jan Wahlèn Carina Lindby Jessica Passvik Klinte/Sanda So Lärbro So Terra Nova So Roma/Dalhem/Endre Fo 11 september kl 1400 1600, Stora Karlsö - förskola-grundskola Karin och Caroline Cecilia Lundberg Åsa Olofsson Stig Nilsson Jenny Nilsson Marie Andersson Solklint So Lyckåker So Gråbo Fo Roma/Endre/Dalhem Fo Fole/Stenkyrka Fo 12 september kl 0830 1030 Stora Karlsö förskola-grundskola Karin, Christina och Torsten Anki Munther Marika Pettersson Cecilia Magnusson Ted Kahlbom Ingrid Swebilius Vicky Linderborg Lyckåker SO Hemse Fo Norrbacka/St Hans So Solberga So Norrbacka/St Hans Fo Högby So 12 september kl 1300 1500 Storgraut - förskola-grundskolagrundsärskola Karin och Christina Siv Bendelin Ann-Sofi Lindgren Jan Östre Emma Jansson Johanna Herbst Grundsärskolan Fole/Stenkyrka So Väskinde So Garda/Stånga So/Fo Lyckåker Fo 21 september kl 1000 1200 Storgraut - högstadiet-gymnasietfolkhögskola Karin, Caroline och Lena Linda Ekedahl Wisby gymnasiet Gun Thomsson Solklintskolan åk 7 9 PeO Sahlberg Folkhögskolan Karin Lekander Wisby gymnasiet Jessica Nilsson Klinte skola åk 7 9 21 september kl 1000 1200 Stora Karlsö - högstadiet-gymnasietfolkhögskola Heléne, Christina och Torsten Peter Lerman Wisby gymnasiet Jane Ahrling Wisby gymnasiet Kerstin Andersson Solbergaskolan åk 7 9 Björn Sölvhammar Folkhögskolan
Bilaga 1 4 (4) 21 september kl 1300 1500 Storgraut högstadiet-gymnasietvuxenutbildning Karin, Christina, Lena och Torsten Lovisa Jansson Hanna Sällström-Jonasson Erik Rudstedt Cecilia Tofftén Helen Hansesjö Wisby gymnasiet Vuxenutbildningen Solberga So Södervärn So Wisby gymnasiet 22 september kl 1000 1200 Stora Karlsö förskola grundskola Karin och Caroline Laila Borwall Ingemar Andersson Bo Kristiansson Klinte/Sanda Fo Tjelvar So Fårösundsskolan So 22 september kl 1300 1500 Stora Karlsö - förskola-grundskola Elisabeth, Susan och Caroline Jörgen Norström Anneli Eriksson Michaela Unger Anneli Sandell Petra Larsson Gråbo So Västerhejde Fo Terra Nova Fo Dalhem/Endre So Väskinde Fo 22 september kl 1300 1500 Storgraut förskola-grundskola Karin, Christina och Torsten Per Wessman Cecilia Thomasson Marianne Gustavsson Estelle Östergren Allé/Humlegårds So Tjelvar Fo Lärbro/Fårösund/Solklint Fo Norrbacka/St Hans Fo 26 september kl 1430 1630 Storgraut -högstadiet-gymnasietfolkhögskola-gymnasiesär/lärvux Karin, Christina, Lena och Torsten Luis Barnes Wisby gymnasiet Marcus Larsson Södervärn åk 7 9 Helena Jungenstam Högbyskolan åk 7 9 Thomas Nilsson Folkhögskolan Anders Stoltz Gymnasiesärskolan/Lärvux Viktoria Norberg Roma skola åk 7 9 26 september kl 1430 1630 Stora Karlsö - förskola-grundskola Heléne, Caroline och Susan Irene Uddin Gitte Daun Henrik Hammarskjöld Robert Edfeldt Anna Herlöfsson Eva Gutenwik Gråbo Fo Humlegårds Fo Norrbacka/St Hans So Roma So Öja/Havdhem So/Fo Gråbo So
Bilaga 3 Insatser vid de enheter som redovisar svaga resultat över tid Sammanfattning Utbildnings och arbetslivsförvaltningen fick vid BUN:s arbetsutskotts sammanträde 2017-10-03 i uppdrag att tydligare beskriva de insatser som riktas mot enheter som visar på svaga resultat över tid. För att identifiera dessa enheter har en sammanställning av resultat för 2014 2017 på nationella prov använts. I åk 3 för ämnena svenska och matematik, för åk 6 i svenska, matematik och engelska samt betyg i åk 6. Utifrån ovanstående kan fyra enheter i både åk 3 och åk 6 identifieras för att under flera år i rad ha uppnått svaga resultat. För årskurs 9 har andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet använts som mått. Förutom det har även SALSA-värdet använts, dvs det förväntade resultat en skola bör ha jämfört med skolans verkliga resultat. För åk 9 klarar alla högstadieskolor förutom Klinte och Högby sig bättre än förväntat och resultat över tid är goda eller mycket goda. Klinte och Högby ligger under förväntat värde. Grundfrågan var, vad gör vi med enheter som uppvisar svaga resultat över tid? För att svara på frågan har vi analyserat hur de förskolor som levererar elever till de här fyra enheterna fungerar. Samt inte minst hur förskolor till de enheter som år efter år levererar goda resultat fungerar. Två framgångsfaktorer visar sig: - ett tydligt och kontinuerligt ledarskap. Ledare som driver utveckling och som har en systematik i sitt kvalitetsarbete lyckas. - att aktivt styra resurser dit de bäst behövs. Intressant är att sjuktalen på just de här enheterna har sjunkit trots att de efter sammanslagning till större enheter har fler elever per anställd. Analysen är att tydlig; ledare och medarbetare som har kollegor att utveckla tillsammans med får framgång. Bedömning För att bryta en kedja av svaga resultat bör slutsatsen vara att än mer aktivt göra det som vi redan vet ger framgång. 1. Att stärka ledarskapet 1 (3) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Bilaga 3 2. Att styra resurser där de bäst behövs 3. Att organisera för kollegialt lärande 4. Att följa upp de insatser som görs Vad innebär det i praktiken? 1. För att stärka ledarskapet har grundskolan och hela utbildnings- och arbetslivsförvaltningen under året satsat väldigt hårt på kompetensutveckling. Det har varit och är; Ledarskapsutveckling för alla chefer (Edvard Lynx), Ledarskap inom Nyanländas lärande (Skolverket), Systematiskt kvalitetsarbete genom PRIO (SKL), Förändringsledning i skolan genom digitalisering (ATEA) och Ledare i en tillgänglig skola (SPSM). Föregående år rekryterade grundskolan 12 skolledartjänster. Ovanstående insatser har varit en medveten satsning på att öka attraktiviteten för att behålla och rekrytera skolledare. Skickliga och trygga skolledare som stannar kvar ger förutsättningar för lärare och elever att leverera resultat över tid. I år har vi hittills inte behövt rekrytera någon skolledare. 2. För att öka jämlikheten mellan våra enheter och styra resurser mot de enheter som uppvisar lägre resultat över tid så finns möjligheter. Några har vi provat men grundskolan kan bli än mer aktiv när det gäller resursfördelning. - Vi styr våra riktade statsbidrag mot enheter som har störst behov. Redan i grundbeloppet tas hänsyn till olikheter. Vi har socioekonomisk viktning och vi har en resursfördelningsmodell som skjuter medel till våra små enheter på landsbygden. Förutom detta så har vi riktat framförallt lågstadie- och fritidshemsatsning samt bidrag för ökad jämlikhet mot enheter som har svårt att nå goda resultat. - Eftersom kompetensförsörjning är en stor utmaning så är vi mer aktiva i fördelning av vissa yrkeskategorier t.ex. specialpedagoger. Att tvinga lärare att byta arbetsplats är ingen framkomlig väg. Vi har däremot valt att rikta förstelärartjänster och lönetillägg där det varit extra svårt att rekrytera lärare. - Förstelärare har linjeövergripande ansvar för att öka likvärdighet. Om en skola har ett svagt resultat i ett ämne år efter år så har en förstelärare varit med i en handledande och vid något tillfälle undervisande roll, som modellärande. 3. Kollegialt lärande har blivit ett något uttjatat begrepp men forskning och beprövad erfarenhet visar att lärare som samarbetar, ger varandra feedback, diskuterar undervisning, skuggar varandra på lektioner etc. ger effekt. Att skolor samrättar och sambedömer är kvalitetssäkring. Kollegialt lärande är alltså något som gynnar alla enheter men extra viktigt är att enheter med svaga resultat över tid får möta enheter som år efter år lyckas väl med läroplansuppdraget. 2 (3)
Bilaga 3 På samma vis styr vi det systematiska kvalitetsarbetet för skolledare. Man möts i samtal kring resultat under organiserade former. Ledare för skolor som lyckas väl och skolor som har stora utmaningar. 4. Utifrån ovanstående punkter kan man konstatera att det inte saknas insatser för att lyfta skolor med svaga resultat. Det görs mycket! Det vi kan utveckla än mer är uppföljning av våra insatser. Vilken effekt får vårt resursfördelningssystem? Kan vi nyttja våra förstelärare och lektorer på ett än mer effektivt sätt? Kan vi tillsammans med de fackliga hitta vägar för lärare som faktiskt inte håller måttet? Kan vi utveckla samarbetet med hemmen? Avdelningschefernas uppföljning i form på både enhets- och linjenivå är bra instrument. De uppföljningar som avdelningschef gör tillsammans med handläggare på kvalitets- och utvecklingsavdelningen utifrån vad som kommit fram i samband med kvalitetsuppföljningssamtal och i inspektions- och klagomålsärenden fungerar. Men det är svårt att ändra kulturer. Det handlar oftast om utveckling på lång sikt och inte om snabba lösningar. Torsten Flemming Chef Grundskolan Bilagor SALSA vad är det? Andelen elever med fullständiga betyg vårterminen 2016 i jämförelse med SALSA Meritvärde vårtermin 2016 i jämförelse med SALSA Andelen elever med fullständiga betyg i jämförelse med SALSA för åren 2015 2016 Meritvärde i jämförelse med SALSA för åren 2015 2016 3 (3)
Barn- och utbildningsnämnden Bilaga 2 Nyanlända i grundskolan på Gotland Barn och utbildningsnämnden gav utbildning och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att redovisa hur många nyanlända elever vi har i den kommunala grundskolan på Gotland. Uppdraget skulle mynna ut i en analys av hur antalet nyanlända eventuellt kunde vara en förklarande variabel till de kunskapsresultat som hämtats in för läsåret 2016/2017. Att söka fram information kring vilka elever som är nyanlända i Gotlands kommunala skolor har visat sig vara en utmaning med de system vi använder idag. Efter flertalet försök att söka fram informationen i våra system har förvaltningen insett att vi i våra nuvarande system inte har funktionen att söka fram nyanlända. Svårigheterna ligger i definitionen av begreppet nyanländ. För att kunna söka ut nyanlända ur våra system måste datumet då eleven kom till Sverige framgå. I dagsläget går det endast att söka fram elever utifrån det datum då eleven skrevs in i skolan. Definition nyanländ: För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Då systemen inte varit behjälpliga har förvaltningen önskat in information om hur många nyanlända respektive kommunal skola på Gotland hade under läsåret 2016/2017 i årskurserna 3, 6 och 9. Informationen har hämtats in via e- post genom kontakt med rektorer och skolassistenter. Resultaten visar att vi hade 12 stycken nyanlända i årskurs 3, 6 stycken i årskurs 6 och 29 stycken i årskurs 9 när vi räknat bort antalet asylsökande. Anledningen till att vi räknat bort antalet asylsökande kommer av att de resultatsammanställningar vi tidigare redovisat bland annat är redovisade exklusive asylsökande. 1
Bilaga 2 Antal nyanlnda läsår 16_17 Åk 3 Ex asyl Åk 6 Ex asyl Åk 9 andel nyanlända på skolan (exkl. Åk 9 Ex asyl asyl) Alléskolan 0 0 0 0 Dalhem 0 0 0 0 Endre 1 1 0 0 Eskelhem 2 0 0 0 Fole 2 0 0 0 Fårösund 1 0 2 0 11 8 29,63% Garda 0 0 0 0 Gråbo inkl Int.kl; exkl samba 5 0 6 0 Havdhem 0 0 0 0 Högby 0 0 4 9 8 15,09% Klinte 6 4 2 1 6 3 8,11% Kräklingbo 0 0 0 0 Lyckåker 0 0 0 0 Lärbro 1 0 1 0 Norrbacka Roma 0 0 0 0 0 0 0,00% St Hans Sanda 0 0 Solberga 2 2 16 9 5,52% Solklint 3 3 2 2 5 1 2,50% Stenkyrka 0 0 0 0 Stånga 0 0 0 0 Södervärn 0 0 0 0 9 0 0,00% Terra Nova 1 1 0 0 Tjelvar inkl språkis 3 3 0 Vänge Väskinde 0 0 1 0 Västerhejde 2 0 0 0 Öja 0 0 1 1 Summa 27 12 21 6 56 29 6,21% Påverkan på resultaten I årskurs 3 har Endre skola, Klinteskolan, Solklintsskolan, Terra Novaskolan och Tjelvarskolan redovisat att de hade nyanlända (exkl. asylsökande). I årskurs 6 har Klinteskolan, Solbergaskolan, Solklintskolan och Öja skola redovisat att de hade nyanlända (exkl. asylsökande). I årskurs 9 har samtliga skolor förutom Romaskolan redovisat att de hade nyanlända. Störst andel nyanlända i förhållande till antalet elever i årskurs 9 på skolan hade Fårösundskolan. 2
Bilaga 2 Framöver För att framöver kunna söka fram de nyanlända ur systemen för att dels kunna analysera resultaten på ett mer korrekt sätt samt kunna följa de nyanländas kunskapsutveckling gör vi nu under hösten en satsning på att skriva in det datum då eleven kom till Sverige i våra system. I detta arbete kommer vi att ta hjälp av personal på skolorna samt Lotsen. 3
Bilaga 4 1 (4) Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum 24 juli 2017 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förskola: Språkutveckling, språklig medvetenhet screening i förskoleklass Språklig medvetenhet, förskoleklass Kompetensstation Språklig medvetenhet består av tre delar varav två redovisas och sammanställs för kommunen, en på höstterminen och en på vårterminen. Kompetensstation 1 a Språklig medvetenhet ht 2016 Alla förskoleklassbarn testas i språklig medvetenhet del 1 a under höstterminen. Del 1 a består av fyra delar; rim, syntes, segment och första ljud. Varje klarat deltest ger fyra poäng, maxpoäng är 16. De barn som inte uppnår minst 14 poäng följs upp extra och för de i spannet 0-8 poäng kan insatser behöva sättas in. Gränsvärden Poäng 0 8 Allvarligt Poäng 9 13 Varning Poäng 14 16 Okej Andel barn per gränsvärde per linje och totalt för kommunen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fårösund Slitelinjen Språklig medvetenhet 1a, f klass ht 2016 Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Allvarligt 9% 1% 5% 11% 6% 7% Varning 13% 21% 14% 17% 15% 15% Okej 78% 78% 81% 72% 79% 78% Högst andel barn som bedömts okej finns inom Solbergalinjen (81 %), lägst andel finns på Södervärnslinjen (72 %). I kommunen är det 7 % av barnen som behöver följas upp med insatser. En del enheter väljer att testa barnen som är inom spannet 0-13 poäng med språklig medvetenhet del 1 b som är en frivillig del men används som en del i uppföljningen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Bilaga 4 2 (4) Andel flickor och pojkar per gränsvärde per linje och kommunen totalt 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fårösund Slitelinjen Språklig medvetenhet 1a, f klass ht 2016 Flickor pojkar Romalinjen Kommunen Allvarligt Flickor 9% 0% 3% 7% 6% 5% Allvarligt Pojkar 9% 3% 7% 15% 7% 9% Varning Flickor 13% 21% 16% 21% 12% 17% Varning Pojkar 12% 21% 12% 13% 19% 14% Okej Flickor 78% 79% 81% 72% 82% 78% Okej Pojkar 79% 76% 81% 73% 74% 77% Av de barn som bedömts allvarligt är det flest pojkar, fyra procentenheter högre än flickorna och störst andel återfinns på Södervärnslinjen. Störst variationer mellan flickor och pojkar finns i Södervärnslinjen. Kompetensstation del 2, språklig medvetenhet, vårterminen 2017 Alla förskoleklassbarn testas i språklig medvetenhet del 2 under vårterminen. Del 2 består av fyra delar; första ljud, sista ljud, räkna ljud och skriva själv. Varje klarat deltest ger fyra poäng, maxpoäng är 16 och bedömningen görs enligt samma gränsvärden som i del 1 a. Andel barn per gränsvärde per linje och totalt för kommunen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Fårösund Slitelinjen Språklig medvetenhet 2, f klass vt 2017 Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Allvarligt 11% 3% 7% 11% 9% 8% Varning 15% 15% 24% 22% 20% 21% Okej 74% 82% 69% 67% 71% 71% Högst andel barn som bedömts Okej finns inom Romalinjen (82 %), lägst andel finns inom Södervärnslinjen (67 %). Romalinjen har lägst andel barn som bedömts Allvarligt (3 %). I kommunen är det 8 % av barnen som behöver följas upp med insatser.
Bilaga 4 3 (4) Andel flickor och pojkar per gränsvärde per linje och kommunen totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Språklig medvetenhet 2, f klass, flickor & pojkar vt 2017 Fårösund Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Allvarligt Flickor 13% 0% 7% 6% 10% 7% Allvarligt Pojkar 9% 6% 7% 14% 8% 10% Varning Flickor 16% 10% 17% 23% 15% 17% Varning Pojkar 15% 22% 30% 22% 25% 24% Okej Flickor 71% 90% 76% 71% 75% 76% Okej Pojkar 76% 72% 63% 64% 67% 66% På vårterminens test är andelen pojkar som bedömts Allvarligt tre procentenheter högre än andelen flickor. Det är vidare lägre andel pojkar som bedömts okej på våren (66 %) än på hösten (77 %). Andelen pojkar som bedömts Okej är tio procentenheter lägre än flickor på våren.
Bilaga 4 4 (4) Jämförelse hösttermin del 1 a och vårtermin del 2, språklig medvetenhet, per linje och kommunen totalt 78% 74% 78% 82% 81% 69% 72% 67% 79% 71% 78% 71% 13% 22% 15% 24% 17% 20% 21% 21% 15% 14% 15% 15% 9% 11% 1% 3% 5% 7% 11% 11% 6% 9% 7% 8% ht 2016 vt 2017 ht 2016 vt 2017 ht 2016 vt 2017 ht 2016 vt 2017 ht 2016 vt 2017 ht 2016 vt 2017 Fårösund/Slitelinjen Romalinjen Solbergalinjen Södervärnslinjen Klinte/Sudretlinjen Kommunen Okej 78% 74% 78% 82% 81% 69% 72% 67% 79% 71% 78% 71% Varning 13% 15% 21% 15% 14% 24% 17% 22% 15% 20% 15% 21% Allvarligt 9% 11% 1% 3% 5% 7% 11% 11% 6% 9% 7% 8% Endast Romalinjen visar en positiv förändring gällande andel barn som bedöms Okej från höst till vår. Stor skillnad har det blivit i Solbergalinjen där tolv procentenheter färre bedöms Okej under våren jämfört med hösten. Sätt över hela kommunen visar ovan jämförelse att andelen barn som bedömts Allvarligt har ökat med en procentenhet från hösten till våren samt att andelen barn som bedömts Okej har sjunkit med sju procentenheter. Observera dock att det är olika tester som görs på hösten respektive på våren vilket gör att en jämförelse mellan testerna inte är helt optimal.
Bilaga 5 Handlingstyp Resultatsammanställning Datum 24 juli 2017 1 (3) Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Grundskola: Årskurs 3 andel elever som nått godkänt på nationella prov i matematik och svenska/svenska som andra språk Resultatsammanställning 2017 Andel kommunala elever som uppnått godkänt på alla delprov, redovisningen är inklusive elever i särskild undervisningsgrupp och nyanlända men exklusive asylsökande. Matematik Antal och andel som nått godkänt på samtliga delprov Flickor Andel Pojkar Andel Totalt Andel 154 66,7 194 71,9 348 69,5 Andelen elever som uppnått godkänt på samtliga delprov är 69,5 %. Skillnaden mellan flickor och pojkar uppgår till 5,2 procentenheter. Det är stora skillnader mellan skolorna i andelen elever som uppnått godkänt på alla delprov, variationen är från 0 % på en skola till 100 % på två skolor. Svenska/svenska som andra språk Antal och andel som nått godkänt på samtliga delprov Flickor Andel Pojkar Andel Totalt Andel 184 79,7 188 69,6 372 74,3 74,3 % av alla elever har uppnått godkänt på alla delprov. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar. Andelen flickor som uppnått godkänt på alla delprov är 10,1 procentenheter högre än andelen pojkar. Det är stora skillnader mellan skolorna i andelen som uppnått godkänt på alla delprov, variationen är från 0 % på en skola till 100 % på två skolor. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Bilaga 5 2 (3) Resultat år 2014-2017 Nedan redovisas andel elever i årskurs 3 som uppnått godkänt på alla delprov i nationella proven i matematik och svenska/svenska som andra språk mellan år 2014 och 2017. En jämförelse görs även med riket och jämförbara kommuner. Matematik 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel elever åk 3 som uppnått godkänt alla delprov i matematik 2014 2017 Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, oväg medel** 2014 72,0% 64,0% 68,0% 65,0% 61,0% 2015 78,0% 80,0% 79,0% 68,0% 67,0% 2016 64,0% 64,0% 64,0% 68,0% 65,0% 2017 66,7% 71,9% 69,5% *) Liknande kommuner åren 2014-2015 är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn Liknande kommuner året 2016 är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov år 2017 har ökat i jämförelse med år 2016. I jämförelse med liknande kommuner och riket år 2016 har Gotland sämre resultat medan 2017 års resultat ligger något högre än resultaten i liknande kommuner och riket för år 2016.
Bilaga 5 3 (3) Svenska/svenska som andra språk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever åk 3 som uppnått godkänt på alla delprov i svenska/svenska som andra språk 2014 2017 Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel** 2014 83% 71% 77% 75% 71% 2015 92,0% 79,0% 85,0% 74,0% 72,0% 2016 85,0% 71,0% 78,0% 81,0% 75,0% 2017 79,7% 69,6% 74,3% *) Liknande kommuner åren 2014-2015 är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn Liknande kommuner året 2016 är: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik **) Riket, ovägt medel avser ett ovägt medelvärde för alla kommuner i Sverige källa: Kolada Andel elever som uppnått godkänt på alla delprov 2017 har minskat i jämförelse med 2016. För året 2016 ligger Gotland högre än riket men lägre än liknande kommuner. För åren 2014 2016 har Gotland samtliga år ett högre resultat än riket.
Bilaga 6 1 (5) Handlingstyp Resultatsammanställning Datum 24 juli 2017 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Grundskola: årskurs 6 andel elever som nått minst provbetyg E på nationella proven i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk Resultatredovisning 2017 Redovisningen per ämne avser de elever som gjort alla delprov och därmed fått ett provbetyg. Engelska 30% 25% 20% 15% 10% 5% Nationellt prov åk 6 engelska, fördelning provbetygsgrad 0% F E D C B A Flickor 10% 17% 13% 20% 21% 19% Pojkar 9% 12% 13% 26% 25% 15% Totalt 9% 15% 13% 23% 23% 17% Majoriteten av eleverna har fått provbetyg A-C. Något större andel pojkar har fått de högre provbetygen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Bilaga 6 2 (5) Matematik Nationellt prov åk 6 matematik, fördelning provbetygsgrad 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% F E D C B A Flickor 9% 28% 25% 24% 11% 4% Pojkar 14% 29% 24% 21% 9% 4% Totalt 12% 29% 24% 22% 10% 4% Fördelningen mellan provbetygsgraderna visar att de flesta får provbetyg C-E. Flickor har i högre utsträckning än pojkar fått provbetyg A-C, skillnaden är fem procentenheter. Svenska/svenska som andra språk 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nationellt prov åk 6 svenska/svenska som andra språk, fördelning provbetygsgrad F E D C B A Flickor 6% 13% 24% 23% 24% 10% Pojkar 13% 27% 34% 18% 7% 1% Totalt 10% 20% 29% 20% 15% 6% Även här visar fördelningen mellan provbetygsgraderna att de flesta får provbetyg C-E. Provbetygen i svenska/svenska som andra språk uppvisar stora skillnader mellan könen, 57 procent av flickorna har provbetyg A-C medan endast 26 procent av pojkarna har provbetyg A- C.
Bilaga 6 3 (5) Resultat 2014-2017 Redovisningen avser andel elever som gjort alla delprov och fått provbetyg A-E. Engelska 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever åk 6 som uppnått minst provbetyg E, engelska 2014 2017 Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel 2014 98% 91% 95% 94% 92% 2015 95% 96% 95% 95% 94% 2016 95% 94% 94% 94% 2017 90% 91% 91% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada För år 2016 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg A-E år 2017 är 91 %, tre procentenheter lägre än året innan samt för riket år 2016.
Bilaga 6 4 (5) Matematik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever som uppnått minst provbetyg E, matematik 2014 2017 Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel 2014 93% 93% 93% 92% 90% 2015 95% 91% 93% 92% 91% 2016 94% 92% 93% 90% 2017 91% 86% 88% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada För år 2016 fanns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrevs. Andel elever med provbetyg A-E år 2017 är 88 % vilket är en försämring med fem procentenheter i jämförelse med tidigare år. 2017 års resultat ligger även under rikets resultat för år 2016.
Bilaga 6 5 (5) Svenska/svenska som andra språk 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever åk 6 som uppnått minst provbetyg E, svenska/svenska som andra språk Flickor Pojkar Totalt Liknande kommuner* Riket, ovägt medel 2014 99% 92% 95% 95% 94% 2015 97% 95% 96% 95% 94% 2016 97% 91% 94% 94% 2017 93% 87% 90% *) Liknande kommuner är: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn källa: Kolada För år 2016 finns ingen statistik över liknande kommuner när denna rapport skrivs. 2017 är andelen med provbetyg A-E 90 %, fyra procentenheter lägre än året innan samt riket för år 2016.
Bilaga 7 1 (5) Handlingstyp Resultatsammanställning Datum 9 oktober 2017 Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Slutbetyg årskurs 9 gymnasiebehörighet Resultatredovisning 2017 Behörighet till yrkesprogram 2017 Elever med minst betyg E i engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk samt i ytterligare fem ämnen blir behöriga till gymnasiets yrkesprogram. I diagrammet ingår alla elever som fått slutbetyg i årskurs 9, även de asylsökande elever som påbörjade sin skola januari 2017. Antal mottagna asylsökande elever varierar mellan skolorna vilket innebär att om en liten skola tar emot många asylsökande påverkar det skolans resultat i mycket hög grad. Andelen behöriga till yrkesprogram varierar mellan skolorna. I Romaskolan har man högst andel behöriga elever medan Klinteskolan visar lägst andel behöriga elever. (I Klinteskolans resultat ingår även resultatet för Sudermattis). Andelen flickor behöriga till yrkesprogram är högre än andelen pojkar på samtliga skolor. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Bilaga 7 2 (5) Nedan diagram visar hur behörigheten till yrkesprogram se ut med de asylsökande eleverna exkluderat. Andelen behöriga till yrkesprogram i kommunen ökar med fem procentenheter när asylsökandes resultat exkluderas.
Bilaga 7 3 (5) Resultat 2014-2017 Nedan diagram visar behörighet till yrkesprogram under åren 2014 2017, exklusive asylsökande *) Andelen elever för år 2017 är preliminär och beräknad exklusive asylsökande men inklusive övriga nyanlända **) Liknande kommuner 2014-2015: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn År 2016 är liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Källa: Kolada Vilka fristående skolor som årligen rapporterat in sina resultat till förvaltningen har varierat mellan åren. Resultatet bygger på de skolor som rapporterat in sina resultat för angivet år. Andel elever med behörighet till yrkesprogram åren 2014-2015 är högre än riket men lägre än jämförbara kommuner samma år. År 2016 är antal elever med behörighet till yrkesprogram högre än både riket och jämförbara kommuner. År 2017 visar Gotlands kommunala skolor ett lägre resultat än de senaste tre åren.
Bilaga 7 4 (5) Riket och jämförbara kommuner 2017 Årskurs 9: behörighet yrkesprogram 2014 2017 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2014 2015 2016 2017 2017* Gotland, kommunala skolor* 86,3% 85,1% 88,6% 85,0% 80,0% Gotland, fristående skolor 88,6% 88,9% 88,9% 96,0% 96,0% Gotland, alla * 86,7% 85,7% 88,6% 86,6% 82,5% Liknande kommuner** 88,5% 87,8% 85,9% 79,8% Riket, ovägt medel 86,2% 84,4% 84,5% 80,5% *) Andelen elever för år 2017 är preliminär och beräknad exklusive asylsökande men inklusive övriga nyanlända **) Liknande kommuner 2014-2015: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn År 2016 är liknande kommuner: Norrtälje, Skövde, Östersund, Kalmar, Sundbyberg, Luleå och Västervik Källa: Kolada Vilka fristående skolor som årligen rapporterat in sina resultat till förvaltningen har varierat mellan åren. Resultatet bygger på de skolor som rapporterat in sina resultat för angivet år. För resultaten 2017 har Kolada valt att presentera data inkl. asylsökande. Av denna anledning presenteras här två kolumner i tabellen där den första avser resultat exkl. asylsökande och den med * avser resultaten för samtliga elever inkl. asylsökande. Resultaten i riket samt i liknande kommuner ligger i nivå med Gotlands kommunala skolors resultat.
Bilaga 7 5 (5) Nedan diagram visar behörighet till yrkesprogram under åren 2014 2017 könsuppdelat, exklusive asylsökande *) Andelen elever för år 2017 är preliminär och beräknad exklusive asylsökande men inklusive övriga nyanlända **) Liknande kommuner: Skövde, Norrtälje, Östersund, Kalmar, Västervik, Luleå, Karlshamn För 2016 finns ej könsuppdelad statistik gällande liknande kommuner Källa: Kolada och Siris Vilka fristående skolor som årligen rapporterat in sina resultat till förvaltningen har varierat mellan åren. Resultatet bygger på de skolor som rapporterat in sina resultat för angivet år. Vid uppdelning av behörighet till yrkesprogram på kön visar sig större skillnader mellan de kommunala skolorna i jämförelse med de fristående. De fristående skolorna visar ingen skillnad gällande behörighet till yrkesprogram uppdelat på kön för år 2017. Skillnader i kön har ökat under 2017 i de kommunala skolorna.
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Gymnasieskola Kunskapsresultat avgångselever 2017 Uppföljningar av verksamhetsplan Andel elever med högskolebehörighet efter avslutad yrkesgymnasium Andel elever med examensbevis efter avslutad gymnasium Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis Gemensamma krav för gymnasieexamen För att nå en gymnasieexamen (yrkes- eller högskoleförberedande) ska eleven ha minst 2250 godkända gymnasiepoäng på en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng. Eleven ska även ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 1, engelska 5 och matematik 1 samt en kurs gymnasiearbete, 100 poäng. Dessutom krävs det även följande för att uppnå: Yrkesexamen Av de programgemensamma ämnena måste minst 400 poäng vara godkända. En elev som har en yrkesexamen och har läst kurser i svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6, med godkända betyg, har grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Högskoleförberedande examen Man ska ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6. En högskoleförberedande examen ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Genomsnittlig betygspoäng (GBP) beräknas genom att poäng tilldelas för vart och ett av en elevs kursbetyg. Betyget A i en kurs ges värdet 20 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget D 12,5 poäng, betyget F 0 poäng. Poängen per kurs multipliceras sedan med kursens omfattning i kurspoäng. Summan av de viktade kurspoängen divideras sedan med 2400, vilket är den totala mängden gymnasiepoäng där eleven betygssätts med betygen F till A. Gymnasiearbetet och kurser lästa inom utökat program exkluderas från beräkningen. OBS! Siffror för riket: Siffror för riket finns ej tillgängliga för 2017. Siffrorna för riket avser kommunala huvudmän och är hämtat från Skolverkets statistik. Skolverket räknar i sin statistik endast med elever betygsatta i kurser omfattande minimum 2500 poäng. I siffrorna för Wisbygymnasiet har alla avgångselever från högskoleförberedande program och yrkesprogram räknats med, oberoende av poäng. Siffrorna för riket och Wisbygymnasiet är därför inte direkt jämförbara, men siffrorna för riket finns med som referens. Statistiken som påverkas av detta är andel elever med högskolebehörighet (av alla avgångselever) och andel elever med examensbevis. Högskolebehörighet efter avslutad yrkesprogram: Andelen av elever som har uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram redovisas som andel av alla avgångselever. Anledningen till detta är att det är så Skolverket redovisar andel med högskolebehörighet i sin statistik. I tidigare kvalitetsrapporter har andelen elever med högskolebehörighet redovisats som andel av elever med examensbevis. Siffrorna i denna sammanställningen stämmer därför inte överens med sifforna i tidigare kvalitetsrapporter.
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Innehåll 1. Andel elever med examensbevis efter avslutad gymnasieutbildning... 3 1.1. Totalresultat, per programtyp och per program... 3 1.2. Könsfördelat resultat totalt, per programtyp och per program... 4 1.3. Resultat totalt, per programtyp och program 2014 2017... 5 2. Andel elever med högskolebehörighet efter avslutad yrkesgymnasium... 6 2.1. Resultat totalt, per programtyp och per program... 6 2.2. Könsfördelat resultat, totalt och per program... 7 2.3. Resultat totalt och per program 2014 2017... 8 3. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis... 9 3.1. Resultat totalt, per programtyp och per program... 9 3.2. Könsfördelat resultat, totalt, per programtyp och per program... 10 3.3. Resultat totalt, per programtyp och per program 2014 2017... 11 2
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 1. Andel elever med examensbevis efter avslutad gymnasieutbildning 1.1. Totalresultat, per programtyp och per program 78,0 74,0 86,0 87,0 85,4 81,0 81,0 80,9 72,0 75,8 72,0 74,1 2014 2015 2016 2017 Totalt WG Högskoleförberedande program Yrkesprogram Källa: Eget verksamhetssystem (Extens). I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program Totalresultat Wisbygymnasiet och per programtyp Andelen elever som har uppnått examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning 2017 är i nivå med 2015 och 2016. Jämfört med 2016 har andelen har ökat något för elever på yrkesprogram och minskat något för elever på högskoleförberedande program. Resultat per program Det finns stora skillnader mellan programmen i andel elever som har uppnått examensbevis, både när det gäller yrkesprogram och högskoleförberedande program. Skillnaderna är större mellan de olika yrkesprogrammen än mellan de högskoleförberedande programmen. Högst andel elever med examensbevis har naturbruksprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Eftersom några av programmen har få elever, kan enstaka elevers resultat ge stora utslag på statistiken. Statistiken på programnivå måste därför tolkas med försiktighet. Andel (%) elever med examensbevis efter avslutad gymnasium 2017 per program 63 84 68 80 71 86 100 77 63 50 67 74 91 91 43 91 82 85 85 Källa: eget verksamhetssystem (Extens) WG totalt 3
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 1.2. Könsfördelat resultat totalt, per programtyp och per program Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Andel (%) med examensbevis efter avslutad gymnasium 2015 2017, kvinnor/män 76,3 74,4 75,6 75 74 68,7 88,5 88,2 88,8 88,3 85,1 81,6 83,9 81,9 84,9 78,9 78,9 77,8 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Yrkesprogram Hogskoleforberedande program Wisbygymnasiet totalt 2015 2016 2017 Källa: eget verksamhetssystem (Extens). I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program. Resultat totalt och per programtyp, kvinnor/män På totalnivå uppnår större andel kvinnor än män examensbevis efter avslutat gymnasium. Skillnaden mellan könen är 7,1 procentenheter 2017, en skillnad liknande tidigare år. Andelen kvinnor och män som uppnår examensbevis på Wisbygymnasiet har varit relativt stabil i perioden 2015-2017, med endast marginella skillnader mellan åren. Det finns inga större skillnader mellan andel kvinnor och män som uppnått examensbevis efter avslutat yrkesprogram 2017. Andelen kvinnor som uppnått examensbevis efter avslutat högskoleförberedande program 2017 är 7 procentenheter högre än andelen män som uppnått examensbevis. På högskoleförberedande program har andelen män som uppnått examensbevis minskat i perioden 2015-2017 medan andelen kvinnor som uppnått examensbevis i perioden har varit stabil. Resultat per program, kvinnor/män Det finns relativt store skillnader i andel kvinnor och andel män som har uppnått examensbevis för några av programmen. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste dock tolkas med försiktighet eftersom flera av programmen har få elever totalt eller av et av könen. Andel (%) med examensbevis efter avslutad gymnasium 2017, per program, kvinnor/män 50 75 84 68 80 75 69 100 100 85 80 71 63 60 71 50 9290 93 88 75 100 85 90 64 50 88 0 0 2017 Kvinnor 2017 Män 4
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 Källa: eget verksamhetssystem (Extens) 1.3. Resultat totalt, per programtyp och program 2014-2017 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Program 2017 2016 2015 2014 Barn och fritidsprogrammet Bygg och anläggningsprogrammet El och energiprogrammet Fordons och transportprogrammet Handels och administrationsprogrammet Hotell och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS och fastighetsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Totalt yrkesprogram Procentenheter förändring 2016 2017 WG 62,5 58,0 75,0 100,0 4,5 Riket 85,0 83,0 83,0 WG 84,2 68,0 90,0 64,0 16,2 Riket 88,0 89,0 96,0 WG 68,2 90,0 82,0 77,0 21,8 Riket 90,0 90,0 89,0 WG 80,0 89,0 79,0 59,0 9,0 Riket 84,0 85,0 82,0 WG 71,4 50,0 77,0 68,0 21,4 Riket 86,0 83,0 82,0 WG 85,7 85,0 71,0 67,0 0,7 Riket 89,0 86,0 88,0 WG 100,0 65,0 71,0 75,0 35,0 Riket 90,0 88,0 82,0 WG 76,5 74,0 93,0 86,0 2,5 Riket 86,0 85,0 81,0 WG 62,5 50,0 100,0 50,0 12,5 Riket WG 50,0 78,0 77,0 58,0 28,0 Riket 92,0 87,0 88,0 WG 66,7 57,0 50,0 65,0 9,7 Riket 86,0 85,0 84,0 WG 74,1 72,0 75,8 72,0 2,1 Riket 87,0 86,0 84,0 Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Totalt högskoleförberedande program WG 90,6 81,0 93,0 77,0 9,6 Riket 90,3 91,0 92,4 WG 90,9 86,0 78,0 85,0 4,9 Riket 89,8 90,0 88,2 WG 42,9 93,0 93,0 61,0 50,1 Riket 94,8 94,3 94,9 WG 91,2 89,0 83,0 96,0 2,2 Riket 93,0 94,0 95,1 WG 81,8 88,0 87,0 80,0 6,2 Riket 90,3 90,8 91,2 WG 84,6 85,0 78,0 56,0 0,4 Riket 89,5 88,7 90,0 WG 85,4 87,0 86,0 78,0 1,6 Riket 90,8 91,3 91,9 WG 80,9 81,0 81,0 74,0 0,1 Totalt alla program* Riket 90,0 90,0 89,0 *i totalsiffrorna ingår alla avgångselever på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Ökning jämfört med 2016 Minskning jämfört med 2016 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program 5
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 2. Andel elever med högskolebehörighet efter avslutad yrkesgymnasium Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 2.1. Resultat totalt, per programtyp och per program 36 29 25 38 2014 2015 2016 2017 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket Totalt WG Totalresultat Wisbygymnasiet och per programtyp Andelen elever som har uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium har ökat betydligt mellan 2016 och 2017. I perioden 2014 2016 såg vi en sjunkande trend i andel elever som uppnådde högskolebehörighet, en trend som kan synes ha brutits med 2017 års resultat som är något högre en resultatet 2014. Resultat per program Andelen elever som uppnått högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram skiljer sig mycket mellan de olika programmen. Mellan programmen med högst och lägst andel skiljer hela 56 procentenheter. På grund av lågt elevtal på några av programmen måste statistiken på programnivå tolkas med försiktighet. Andel (%) elever högskolebehörighet efter avslutad yrkesgymnasium 2017, per program 64,3 66,7 66,7 47,4 45,5 50 37,5 33,3 37,5 10 11,8 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) WG yrkesprogram totalt 6
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 2.2. Könsfördelat resultat, totalt och per program Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Andel (%) med högskolebehörighet efter avslutad yrkesprogram 2017, per program, kvinnor/män 100 50 25 47 45 10 13 46 62 67 20 0 38 0 60 71 50 42 37 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) 2017 K 2017 M Resultat per program, kvinnor/män Det finns skillnader i andel kvinnor och andel män som uppnått högskolebehörighet på de olika yrkesprogrammen. Ingen tydlig trend utmärker sig i statistiken. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste tolkas med försiktighet eftersom flera av programmen har få elever totalt eller av et av könen. 7
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 2.3. Resultat totalt och per program 2014-2017 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Program 2017 2016 2015 2014 Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket Procentenhet er förändring 2016 2017 WG 37,5 47,0 65,0 86,0 10 Barn och fritidsprogrammet Riket 54,0 53,0 55,0 WG 47,4 18,0 22,0 27,0 29 Bygg och anläggningsprogrammet Riket 22,0 22,0 22,0 WG 45,5 24,0 25,0 73,0 22 El och energiprogrammet Riket 36,0 36,0 36,0 WG 10,0 11,0 17,0 4,0 1 Fordons och transportprogrammet Riket 9,0 9,0 10,0 WG 33,3 6,0 27,0 27 Handels och administrationsprogrammet Riket 41,0 40,0 39,0 WG 64,3 62,0 23,0 11,0 2 Hotell och turismprogrammet Riket 51,0 48,0 51,0 WG 66,7 6,0 29,0 13,0 61 Naturbruksprogrammet Riket 48,0 48,0 47,0 WG 11,8 36,0 33,0 24,0 24 Restaurang och livsmedelsprogrammet Riket 24,0 27,0 25,0 WG 37,5 38,0 0,0 50,0 1 Sjöfartsutbildningen Riket WG 50,0 0,0 8,0 25,0 VVS och fastighetsprogrammet Riket 22,0 20,0 21,0 WG 66,7 29,0 50,0 59,0 38 Vård och omsorgsprogrammet Riket 60,0 59,0 61,0 Totalt Wisbygymnaiset (yrkesprogram) Ökning jämfört med 2016 Minskning jämfört med 2016 WG 38,1 24,6 28,5 36,2 14 Riket 36,0 35,0 35,0 8
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 3. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis 3.1. Resultat totalt, per programtyp och per program 15,3 15,5 15,5 15,5 14,7 14,6 14,7 14,8 14,5 14,4 14,6 13,9 14,5 13,4 13,6 2014 2015 2016 2017 Totalt WG Högskoleförberedande program Yrkesprogram Riket* Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket. I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program Totalresultat Wisbygymnasiet och per programtyp För Wisbygymnasiet totalt har den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för elever med examensbevis ökat något mellan 2016 och 2017. Den har även varit högre i perioden 2014-2016 än resultatet för riket i motsvarande period. GBP för elever med examen från högskoleförberedande program är högre än för elever med examen från yrkesprogram. GBP för elever med examen från yrkesprogram har ökat något mellan 2016 och 2017, medan GBP för elever med examen från högskoleförberedande program är stabil jämfört med tidigare år. Resultat per program Det finns relativt stora skillnader i GBP mellan de olika programmen. Mellan programmen med högsta och lägsta GPB skiljer 4,6 poäng. Även här gäller att några program har få elever och att enstaka elevers resultat därför kan ge stora utslag på statistiken. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis 2017 per program 13,9 15,6 17,1 16,3 16,1 15,1 14,9 14,9 15,4 15,6 15,5 13,6 13,6 13,6 12,8 12,5 13,4 12,5 12,5 WG totalt Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) 9
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 3.2. Könsfördelat resultat, totalt, per programtyp och per program Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 14,3 14,2 Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis 2015 2017, kvinnor/män 15,3 12,8 13 12,9 15,8 16 15,8 15 15,2 14,5 15,4 15,6 15,7 13,9 14,1 13,7 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Yrkesprogram Hogskoleforberedande program Wisbygymnasiet totalt 2015 2016 2017 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens). I totalsiffrorna ingår alla avgångselever från yrkesprogram och högskoleförberedande program Resultat totalt och per programtyp, kvinnor/män För Wisbygymnasiet totalt är skillnaden i GBP mellan kvinnor och män relativt stor, med en differans på 1,6 poäng i kvinnornas favör 2017.Jämfört med 2016 har GBP ökat något för både könen, dock mest för männen där det har skett en ökning på 0,4 poäng. För 2017 är skillnaden i betygspoäng mellan kvinnor och män betydligt mindre för de högskoleförberedande programmen än för yrkesprogrammen. För kvinnor på yrkesprogram har det skett en rejäl ökning i GBP på hela 1,1 poäng mellan 2016 och 2017 och för män på högskoleförberedande program har de skett en ökning på 0,7 poäng i perioden 2015 2017. Resultat per program, kvinnor/män Det finns skillnader i GBP mellan könen på de olika programmen. Generellt kan man säga att kvinnorna har något högre betygspoäng än männen. Undantagen är vård- och omsorgsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, där GBP för män är marginellt högre än för kvinnor. Den könsfördelade statistiken på programnivå måste tolkas med försiktighet eftersom flera av programmen har få elever totalt eller av et av könen. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) för elever med examensbevis 2017, per program, kvinnor/män 14,9 15,3 15,6 16,0 16,5 17,1 16,0 15,5 15,6 16,3 13,4 14,9 15,1 16,0 16,3 13,6 13,5 14,4 14,6 15,6 12,5 12,5 12,9 13,3 12,5 13,8 11,3 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) 2017 Kvinnor 2017 Män 10
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 8 3.3. Resultat totalt, per programtyp och per program 2014-2017 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 23 augusti 2017 Program 2017 2016 2015 2014 Barn och fritidsprogrammet Bygg och anläggningsprogrammet El och energiprogrammet Fordons och transportprogrammet Handels och administrationsprogrammet Hotell och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet Sjöfartsutbildningen VVS och fastighetsprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Yrkesprogram totalt Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Totalt högskoleförberedande program WG 12,8 12,8 13,4 13,7 Riket 13,3 13,1 13,3 WG 12,5 12,8 12,5 13,0 0,3 Riket 13,2 13,3 13,3 WG 13,4 13,0 13,5 14,3 0,4 Riket 13,0 13,0 13,1 WG 12,5 13,4 12,9 13,7 0,9 Riket 13,1 13,0 13,0 WG 13,9 13,8 13,2 14,0 0,2 Riket 13,4 13,4 13,3 WG 15,6 14,6 13,3 14,0 1,0 Riket 14,2 14,1 14,0 WG 15,1 14,0 15,0 15,2 1,1 Riket 14,4 14,1 14,5 WG 14,9 14,3 13,7 13,8 0,6 Riket 14,0 14,1 14,0 WG 12,5 11,8 11,9 13,1 0,7 Riket WG 13,6 12,2 14,1 13,8 1,3 Riket 12,8 12,9 12,8 WG 13,6 12,8 14,0 14,7 0,8 Riket 13,8 13,7 13,8 WG 13,6 13,4 14,6 13,9 0,2 Riket 13,5 13,5 13,6 WG 14,9 14,9 15,2 15,4 0,1 Riket 15,0 14,7 14,9 WG 16,3 15,8 14,8 15,6 0,6 Riket 15,1 14,9 14,9 WG 17,1 16,7 16,7 16,4 0,4 Riket 15,6 15,6 15,8 WG 16,1 16,6 16,9 16,4 0,4 Riket 15,9 15,8 15,9 WG 15,4 15,3 15,3 14,7 0,1 Riket 14,1 14,6 14,7 WG 15,6 13,5 14,4 14,3 2,1 Riket 14,1 14,4 14,5 WG 15,5 15,5 15,5 15,3 0,0 Riket 14,6 14,9 15,0 Totalt alla program* WG 14,8 14,7 14,6 14,7 0,1 Riket 14,5 14,4 14,5 *i totalsiffrorna ingår alla avgångselever på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Ökning jämfört med 2016 Minskning jämfört med 2016 Källa: Eget verksamhetssystem (Extens) och Skolverket 11
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 9 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 15 augusti 2017 Vuxenutbildning Resultat vuxenutbildningen 2016 Uppföljningar enligt verksamhetsplan 2017 Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller i Matematik 1, engelska 5 och svenska 1 Andel studerande som uppnår målen för svenska för (SFI) resultat nationella slutprov Gymnasial vuxenutbildning. Engelska 5 och svenska 1, båda 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Svenska för invandrare I kursplanen för svenska för invandrare (SFI) finns tre olika studievägar. Studieväg 1 innehåller kurs A och B och passar för personer med mycket kort studiebakgrund, eller även personer som aldrig har gått i skola. Studieväg 2 innehåller kurs B och C och passar för personer med motsvarande grundskola eller längre utbildning från hemlandet. För personer som är mycket studievana, vill läsa i snabb takt och kan studera självständigt, finns studieväg 3 som innehåller kurs C och D. I respektive kurs ingår ett antal examinerande uppgifter. I kurs B, C och D ingår ett obligatoriskt nationellt slutprov.
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 9 Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 15 augusti 2017 Innehåll 1. Gymnasial vuxenutbildning... 3 Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget E... 3 2. Svenska för invandrare (SFI)... 3 Andel (%) studerande som uppnår målen för svenska för invandrare, resultat nationella slutprov... 3 2
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Bilaga 9 1. Gymnasial vuxenutbildning Handlingstyp: Resultatsammanställning Datum: 15 augusti 2017 Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget E 100 90 91 95 77 79 77 78 79 78 78 77 77 84 69 70 68 68 67 71 67 69 65 67 Riket totalt Gotland Riket totalt Gotland Riket totalt Gotland Svenska 1 Matematik 1b Engelska 5 2016 2015 2014 2016 Källa: Skolverket Svenska 1 Andelen kursdeltagare med lägst betyget E i svenska 1 har ökat med 31 procentenheter i perioden 2013 2016, från 69 % till 100 %. Gotlands resultat 2016 är även betydligt högre än resultatet för riket, som har legat stabilt på 77 79 % i perioden 2013 2016 Matematik 1b Andelen kursdeltagare med lägst betyget E i matematik 1B har sjunkit för Gotland med 6 procentenheter i perioden 2014 2016. Resultatet är marginellt lägre för Gotland än för riket. Engelska 5 Andelen kursdeltagare med lägst betyget E i engelska 5 ökade för Gotland i perioden 2013 2015 och var även högre än för riket totalt. Andelen minskade sedan betydligt mellan 2015 och 2016 och blev lägre än för riket. 2. Svenska för invandrare (SFI) Andel (%) studerande som uppnår målen för svenska för invandrare, resultat nationella slutprov 2016 2015 2014 2013 2012 Kurs B Gotland.. 1 48.. 80,8 93,8 Riket totalt 92,2 82,7 91,2 90,7 92 Kurs C Gotland 83,9 84,4.. 84,8 48 Riket totalt 84,9 86,1 87,1 86,6 82,7 Kurs D Gotland.... 86,1 73,8 62,5 Riket totalt 84,8 83,7 82,5 78,6 76,9 Källa: Skolverket SFI kurs B I 2015 var andelen som uppnådde målen i kurs B lägre än 2012 2013. För 2014 och 2016 har Skolverket ej redovisat siffror för Gotland. SFI kurs C Andelen studerande som har uppnått målen för svenska för invandrare kurs C är endast marginellt lägre i 2016 än i 2015. Resultatet har varit stabilt i perioden 2013 2015 SFI kurs D Andelen som uppnådde målen för kurs B ökade i perioden 2012 2014. För 2015 och 2016 har Skolverket ej redovisat siffror för Gotland. 1 Två prickar (..) används av Skolverket om uppgiften är för osäker eller om uppgifterna på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. 3
PLAN Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum 2017-10-11 Gäller 2017-2020 Version [1.0] Kompetensförsörjningsplan utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum 2017-10-11 Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 Innehåll Bakgrund, omvärld och förutsättningar... 3 Kompetensförsörjning ingår i hela HR-processen... 3 Faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och val av strategi... 4 Arbetsgivarvarumärket... 4 Nuläge och statistik... 4 Pensionsavgångar och rekryteringsbehov av lärargrupper per skolform (statistik framtagen under hösten 2016)... 5 Förskolan... 6 Förskoleklass... 6 Fritidshem... 6 Grundskolan... 7 Särskolan... 7 Gymnasieskolan... 8 Kompetenscentrum Gotland... 8 Vuxenutbildning... 8 Arbetsmarknadsenheten... 8 Integrationsenheten... 9 Folkhögskolan... 9 Kulturskolan... 9 Barn och elevhälsan... 10 Chefsförsörjning... 10 Vikarieförmedlingen... 11 Attrahera, rekrytera och introducera nya medarbetare... 12 Rekryteringsprocessen som bärare av arbetsgivarvarumärket... 12 Introducera nya medarbetare... 12 Introduktionens innehåll... 13 Lönebildning... 13 Rätt använd kompetens... 13 Karriärvägar... 13 Karriärvägar för lärare inom UAF... 14 Vidareutbildning... 14 Lärarlyftet II... 15 Uppsala universitet Campus Gotland... 15 2 (16)
Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum 2017-10-11 Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 Bakgrund, omvärld och förutsättningar Att klara kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna leverera de tjänster som åligger regionen. Behoven av kompetens i våra verksamheter förändras samtidigt som det står klart att konkurrensen om den bästa arbetskraften ökar. SKL rapporterar att skolan behöver rekrytera ungefär 150 000 nya medarbetare under den närmaste tioårsperioden. Behovet av lärare till grundskolan ökar medan behovet av gymnasielärare minskar. Det varierar dock mellan ämnen och mellan olika delar av landet. Nästan hälften av gymnasielärarna är äldre än 50 år. Inom förskola och fritidshem är andelen äldre betydligt lägre. Men eftersom antalet ungdomar i gymnasieåldern minskar medan antalet barn i förskole- och grundskoleåldrarna ökar, är rekryteringsbehovet ändå betydligt större i förskolan och de lägre årskurserna. Behovet av lärare till grundskolan bedöms öka. Skolreformerna med skärpta behörighetsregler gör det dock svårt att helt bedöma rekryteringsbehovet. Positivt är att allt fler visar intresse för läraryrket men det är uteslutet att kunna tillgodose rekryteringsbehovet endast genom nyexaminerade lärare från högskolornas ordinarie lärarutbildningar. SKL rapporterar att varannan ung kan tänka sig att jobba i skolan och antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna har ökat med 67 procent sedan 2008. Med denna nationella rekryteringsutmaning som bakgrund är syftet med denna kompetensförsörjningsplan att övergripande framställa hur nuläget ser inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen samt framställa inriktningar för fortsatt arbete med kompetensförsörjning för respektive verksamhet. Kompetensförsörjning handlar om hela HR-processen och varje del är avgörande i sig för att framgångsrikt kunna driva verksamheten, ha nöjda och engagerade medarbetare och lyckas uppfylla uppsatta mål. Avgörande är att kompetensförsörjningsarbetet är verksamhets integrerat och att förvaltningens chefer är tydliga budbärare av kompetensförsörjningens olika delar. Kompetensförsörjningsplanen skall även korrelera med s övergripande kompetensförsörjningsplan så att vi utifrån ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv kommunicerar en arbetsgivare och drar nytta av hela regionens varumärke och resurser. Viktigt blir att identifiera effektiva forum för samarbete med övriga förvaltningar för att skapa och använda gemensamma vägar att arbeta med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning ingår i hela HR-processen Attrahera Rekrytera Anställa Introducera Utveckla Behålla Avveckla 3 (16)
Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum 2017-10-11 Kompetensförsörjningsplan 2017-2020 Faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och val av strategi Arbetsgivarvarumärket För att framgångsrikt kunna attrahera, rekrytera och behålla kompetens behöver varje organisation ett starkt arbetsgivarvarumärke. En organisation har alltid ett varumärke, oavsett om man vill det eller inte. Ett arbetsgivarvarumärke påverkas av hur väl man lyckas attrahera, rekrytera, utveckla, motivera, ställa om och avsluta sina medarbetare. Arbetsgivarvarumärket skapas av såväl potentiella, befintliga som tidigare medarbetare samt av omvärldens uppfattning om organisationen. Nuläge och statistik I denna del redovisas övergripande statistik med kommentarer, analys och inriktning för fortsatt arbete med kompetensförsörjning. Statistiken är baserad på tillsvidareanställd personal. Intervjuer är även gjorda med respektive skolformschef/chef för att komplettera den kvantitativa bilden med en kvalitativ. Fokus för denna statistik ligger på kommande pensionsavgångar (pensionsålder är beräknat från 65 år). Förutom nedan redovisade pensionsavgångar finns ett relativt stort antal obehöriga förskollärare/lärare inom förskolan, fritidshemmet, grundskolan och gymnasiet. Dessa tjänster skall även annonseras och tillsättas enligt skollagens krav på legitimation och behörighet. Från hösten 2017 har utbildningsoch arbetslivsförvaltningen tillgång till ett nytt system (KOLL) som hanterar behörighet och legitimation. Med detta system får vi en aktuell, strategisk och detaljerad bild över vår samlade kompetens inom förvaltningen. 4 (16)