SPECIALARBETE I IDROTT OCH HÄLSA - RELIGION - FILOSOFI

YOGA SOM REHABILITERANDE OCH FÖREBYGGANDE HÄLSOVÅRD Agneta Jakas SPECIALARBETE I IDROTT OCH HÄLSA - RELIGION - FILOSOFI STOCKHOLM 2001-03-29 Handledare: Nils Gräns

Yoga som rehabiliterande och förebyggande hälsovård Agneta Jakas Sammanfattning Yoga är en 5000 år gammal träningsmetod som numera tillämpas över nästan hela världen som förebyggande och rehabiliterande metod vid olika slags smärtor och problem, såväl psykiska som fysiska. Yoga är inte en religion men den återfinns inom både buddismen och hinduismen. Bland många är huvudvärk eller värk i nacke och axlar ett ofta förekommande problem. Det är inom detta område som yogan visar sig ha den mest positiva effekten, redan efter en kort tids träning, enligt studien som gjorts i samband med detta arbete. Yogaträning bland dem som tidigare har haft allvarligare problem resulterar i många fall i att dessa problem blir mindre förekommande. Stora förbättringar kan även ses bland dem som ibland brukar känna sig trötta och nedstämda. Andra vanliga problem är svårigheter att kunna koppla av, dåliga möjligheter till att påverka arbetstakten och oroskänningar inför olika situationer. Yogan visar sig ha positiva effekter då det gäller att gå ner i varv och inte känna oro. Även positiva resultat i att kunna påverka arbetstakten kan konstateras, men inte i lika stor utsträckning som i föregående fall.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Vad är yoga? 3 2.1 Yogans ursprung och historia 3 2.2 Inriktningar 4 2.2.1 Indisk yoga 4 2.2.2 Kinesisk yoga 4 2.2.3 Yoga inom religionen 4 2.3 Yogans innebörd 5 2.4 De tre elementen 5 2.4.1 Kreativitet 5 2.4.2 Kraft 6 2.4.3 Intuition 6 3 Metod 7 3.1 Enkäter 7 3.2 Flervalsfrågor 7 3.2.1 Analys av frågorna 1-7 7 3.2.2 Analys av frågorna 8-14 9 3.2.3 Analys av frågorna 15-20 11 3.2.4 Slutsats 13 3.2.5 Felkällor 13 3.3 Övriga kommentarer 14 4 Avslutning 16 5 Käll- och litteraturförteckning 17

1 Inledning Ett behov av att finna harmoni i kropp och själ har alltid funnits. Problemet har varit att finna den rätta vägen. I Kina och Indien har man sedan länge tagit hjälp utav yoga för att finna och nå insikt om sig själv. Yoga påstås också ha en rehabiliterande effekt. Nu har även vi i västvärlden börjat tillämpa yogiska metoder för att bli av med såväl fysiska som psykiska problem. Frågan är om yogan verkligen har någon effekt. Hur uppkom denna metod som numera utövas världen över i hopp om att må bättre? Kan man redan efter en kortare period av yogautövning se resultat? Vilka krämpor är lättast att bota med hjälp av yogan? Kan man överhuvudtaget se yogan som en förebyggande och rehabiliterande metod? Allt fler företag erbjuder numera sina anställda att gå på yogapass. Ett av dessa är Postgirot Bank. Ledningsgruppen för Postgirot Bank, Produktion, beslöt att erbjuda personalen att gå på yogakurs under hösten 2000 i syfte att förbättra det allmänna hälsotillståndet. I och med detta fick jag möjligheten att göra en undersökning av yogans effekter. 2 Vad är yoga? 2.1 Yogans ursprung och historia Yogan anses ha funnits i västvärlden sedan slutet av 1800-talet. I öst har man däremot genom arkeologiska utgrävningar kunnat konstatera att yoga-tekniker användes i Pakistan och Indien redan 3000 år före Kristus. 1) Yogans rörelser utvecklades när människorna försökte härma djurens rörelser. Därför har ofta namnen på de olika yogaställningarna någon sorts koppling till djur. 2) 4000 år gamla sigill som visar män sittandes i yogaställningar finns som bevis på yogans ålder. Ett annat bevis är att i det medicinska systemet Ayur Veda, som är 5000 år gammalt, ingår yogaövningar. 3) Även i Veda-skrifterna beskrivs de första yogametoderna. En av de mest kända yoga-handledningarna i väst är Yoga-sutras som skrevs av Patanjali ca 300 år f.kr. Det är en sammanfattning av yogasystemet som antagligen skulle tjäna som minnesstöd för yoga-lärjungarna. En lärare i yoga brukar kallas guru, som betyder "den som leder från mörker till ljus". 4) Från början utövades yogan främst i små grupper av män, oftast filosofer och präster. Varje yogamästare förde sin lära vidare till en liten grupp av anhängare. Under 1900-talet har yogan fått en så stor utspridning i Indien att dess regering nu anser att alla skolbarn ska lära sig yoga. 5) 1) Lifeforce, http://www.lifeforce.nu/yogans_grunder.htm 2) Ipromma institutet, http://www.ipromma.se/persutv/yoga.htm 3) Chalmers, www.kmv.chalmers.se/halsomedel/yoga.html 4) Alternativmedicinkommittén, http://www.alternativmedicin.se/sidor/beh-167.html 5) Chalmers, a.a. 3

2.2 Inriktningar 2.2.1 Indisk yoga Den riktiga indiska yogan är mer än andnings- och koncentrationsövningar, kroppsställningar och meditation. I den ingår även stränga levnadsregler och en vegetarisk diet. Yogan går i det här fallet ut på att nå en helhet: att förena det individuella självet med det kosmiska självet, allmedvetandet. Det samma som att förena jaget med Gud. En sådan integrering uppnås genom att tömma medvetandet på allt innehåll och stilla sinnet. Patanjali beskriver åtta steg i yogan: 1. Yama: 5 grundläggande etiska regler för människans sociala relationer. 2. Niyama: 5 grundläggande etiska regler för människans personliga livsföring. 3. Asanas: energibalanserande kroppsställningar. 4. Pranayama: kontroll över livsenergin genom andningskontroll. 5. Pratyahara: tillbakadragande av sinnena från sina objekt. 6. Dharana: fullständig koncentration. 7. Dhyana: meditation. 8. Samadhi: identifiering. Detta är slutmålet som innebär en integrering i allmedvetandet. Olika grenar av den indiska yogan har sedan utvecklats. De är fristående men har ändå samma mål: föreningen med allmedvetandet. Den yoga som utövas i västvärlden har sitt ursprung i den indiska yogan. 2.2.2 Kinesisk yoga Den kinesiska yogan utvecklades till en början oberoende av den indiska yogan. Den är en del av den taoistiska filosofin och dess syn på människan och universum. I likhet med den indiska yogan utövar man olika fysiska, psykiska och andliga övningar. Det som eftersträvas är en kontroll över kropp och själ och det slutliga målet är en förening med tao, världsalltets själ. 1) 2.2.3 Yoga inom religionen Yogan återfinns inom hinduismen och buddismen. Grunden för dessa religioners yogaträning ligger i tanken om de olika chakrana, som senare kommer att beskrivas. 2) I hinduismen tillhör yogan Gnana (vishet) som är en av de fyra vägarna till frälsning. Målet är att förena Brahman (den enskilda själen) med Atman (världssjälen). 3) Buddha ses ofta sittandes i meditationsställning, då yogan är viktig även inom buddhismen där den krävs för rätt koncentration i den åttafaldiga vägen. 4) 1) Alternativmedicinkommittén, a.a. 2) Forum, Din inre energi 3) Andersson och Diehl 1994, s 44 f 4) Ibid, s 56 4

2.3 Yogans innebörd Nationalencyklopedin definierar yoga som förmåga till nyskapande. Ordet yoga kommer från jugit (sanskrit). Jugit betyder att förena, länka samman. Yoga är en fysisk och mental träningsteknik. Den har beskrivits som "konsten att leva grundad på kunskapen om livet". Yoga handlar i stort sett om att upptäcka sin sanna identitet och att nå insikt i sig själv. Grunden till detta ligger i intuition, kraft och kreativitet. Förening av intuition och kraft gör det möjligt att utveckla den kreativa identiteten. Då du når insikt får du kraft och då kan du komma i kontakt med din kreativitet. 1) Yoga är till för att skapa balans mellan tre grundläggande områden; kropp, sinne och själ. Andningsövningar, mantran och meditation används som hjälpmedel för att uppnå detta. Det är fem olika komponenter som alltid ingår i en yoga-övning: ställning, rörelse, andning, fokusering och mantra. De två första berör kroppen, de två följande sinnet och det femte, mantrat, binder samman kropp och sinne. 2) Ett mantra är en ljudkombination, en stavelse eller ett ord. Varje ljud har sitt specifika vibrationsmönster. Olika mantran används för olika syften. Ett vanligt mantra är OM (aum), som symboliserar det gudomliga. 3) Ursprungligen sågs yogan som en väg till ökad självkännedom och ett sätt att förena kropp och sinne för att uppnå ett högre medvetande. Yoga används i dagsläget mest som stresshantering och alternativ behandlingsmetod mot olika krämpor. 4) För att kunna uppnå önskad effekt krävs det att yogan påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Rent fysiskt så får du starkare muskler, mer rörliga leder och ledbanden håller sig smidiga. Du får lättare att andas eftersom även bålen blir spänstigare. Alla kroppens funktioner, så som cirkulation, matsmältning och utrensning av avfallsprodukter, förbättras. Yogan ska till och med ha en positiv effekt på det endokrina systemet, fortplantningssystemet och det centrala nervsystemet. Detta kan vara svårt att tro, men om man tänker på att alla dessa system påverkas negativt av stress är det egentligen inte så konstigt, eftersom yogan minskar just stress. Yogaträning leder till ett psykiskt välbefinnande som jämförs med en inre frid och som gör det lätt att kunna styra sina tankar och känslor. Detta leder i sin tur till bättre koncentrationsförmåga, ork och sömn. De problem som främst har avhjälpts med yoga är ryggsmärtor, sömnlöshet, blodstockning, migrän, matsmältningsbesvär och artrit. 5) 2.4 De tre elementen 2.4.1 Kreativitet Ordet kreativitet kommer från det latinska ordet cre'o och betyder skapa, frambringa. 1) Lifeforce, a.a. 2) Chalmers, a.a. 3) Alternativmedicinkommittén, a.a. 4) Lifeforce, a.a. 5) Callen 1993, s 52 5

Allt levande har en underliggande kreativ kraft som bara väntar på att bli upptäckt. Kreativitet kräver aktivitet. Det är upp till var och en att frigöra sin kreativa förmåga. Att utöva yoga påverkar ens medvetande så att de kreativa energierna släpps fria. Det är vår högra hjärnhalva som är den kreativa och sensoriska. Den reagerar på känslor och intryck. Sett ur yogiskt perspektiv är den det positiva sinnet. Vår vänstra hjärnhalva däremot liknas med det negativa sinnet. Den är logisk, analytisk och följer mönster. Yogaträning hjälper till att koppla bort den vänstra hjärnhalvan och låter den högra leka fritt. Det gäller att ge efter och inte försöka kontrollera eftersom det är själen och inte intellektet som handlar i det här fallet. 1) Kreativitet är en kombination av intelligens och intuition. 2) 2.4.2 Kraft Den kraft man talar om då det gäller yoga är en inre kraft; ett fritt flöde av energi som kan förändra oss fysiskt, mentalt och andligt. Det tredje chakrat är vårt kraftcentrum. Där lagras prana (universell livskraft). Prana får vi från det vi äter och dricker samt från luften vi andas in. Den mest betydelsefulla källan till prana är luften. Just därför finns olika sorters andningstekniker inom yogan som är till för att på bästa sätt fylla kroppen med energi. Genom att kontrollera andningen kontrolleras därmed även kraften. I det tredje chakrat startar även processen att väcka Kundalinikraften. Kundalinikraften är en kreativ kraft som är den högsta formen av medvetenhet i kroppen. Den finns i varje cell och består av alla former av energi. Meningen med all sorts yoga är att väcka Kundalinikraften. 3) Kroppens energibalans kan påverkas starkt utav stress och känslomässiga faktorer. Denna obalans kan lätt resultera i någon slags sjukdom. Därför är det viktigt att ha ett jämnt och stabilt flöde av energi i kroppen. Ett chakra kan liknas med ett snurrande energihjul. Sju stora chakran finns placerade längs kroppens mittlinje, börjandes från kronchakrat på hjässan till baschakrat vid ryggradens slut. Det finns även små chakran på andra ställen i kroppen. De stora chakrana är alla kopplade till olika organ, körtlar, känslor, förmågor och färger. Chakrana skapar en energi som visar sig som en aura runt kroppen. 4) 2.4.3 Intuition Def: filosofisk term för omedelbar uppfattning av ett objekt där alla moment uppfattas direkt, utan stöd av erfarenhet eller intellektuell analys, en förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan medveten tillgång till alla fakta. Ordet intuition kommer från latinska introire som betyder gå inåt. Intuition handlar alltså om att vara i kontakt med sitt inre och veta vad som är rätt utan att ha några relevanta fakta som stöd. En god intuition leder till ökad kreativitet. Det svåra med att nå intuition är att du själv inte kan ställa några frågor till ditt undermedvetna förrän du är beredd att lyssna på svaren och även följa dem. 5) 1) Lifeforce, Kreativitet 1 2) Lifeforce, Kreativitet 2 3) Lifeforce, Kraft 1 4) Forum, a.a. 5) Lifeforce, Intuition 6

3 Metod För att undersöka hur personalen på Postgirot Bank Produktion upplevde yogakursen fick de besvara enkäter vid tre olika tillfällen under terminen. Kurserna hölls i Stockholm, Solna och Malmö: 119 personer var anmälda, varav 12 personer aldrig deltog, 22 personer deltog en till två gånger och 8 personer deltog vid samtliga pass. Kurserna bestod av åtta till tio pass beroende på vilken ort kursen hölls på. 3.1 Enkäter Enkät 1 sändes ut och besvarades strax innan kursen började. Den bestod av 20 flervalsfrågor samt en fråga om man hade tränat yoga innan. 73 personer besvarade enkäten (61%). Enkät 2 sändes ut till samtliga deltagare när halva kursen var genomgången. 47 personer svarade på enkäten (40%). Enkät 2 bestod av samma frågor enligt samma metod som Enkät 1. Därutöver gavs tillfälle till egna kommentarer: "Kommentarer till hur yogakursen påverkat dig så här långt". Enkät 3 sändes ut till samtliga deltagare vid kursens slut. 36 personer svarade på enkäten = (30%). Enkät 3 bestod av samma frågor enligt samma metod som Enkät 1 och 2. Därutöver ställdes ytterligare några frågor: "Kommentarer till hur yogakursen påverkat dig". "Tränar du yoga hemma"? "Är du intresserad av att forsätta träna yoga"? För samtliga enkäter gäller att svar är angivet i procent av totala antalet svarsenkäter/enkätomgång. Graderingskala enligt Stämmer, Stämmer delvis, och Stämmer ej 3.2 Flervalsfrågor 3.2.1 Analys av frågorna 1-7 Frågorna var ställda enligt nedan: 1. Jag har svårt att koppla av och gå ner i varv efter en arbetsdag 2. Jag har så mycket att göra att jag har svårt att hinna med mina arbetsuppgifter 3. Jag har små möjlighet att påverka min arbetstakt 4. Jag känner oro i arbetssituationen (förändringar, nedskärningar) 5. Jag oroar mig i förväg inför olika situationer 6. Mina vänner eller min familj tycker att jag lätt blir irriterad 7. Jag besväras av huvudvärk och/eller värk i nacke och axlar 7

120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Figur 1: Enkät 1, frågorna 1-7 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Figur 2: Enkät 2, frågorna 1-7 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Figur 3: Enkär 3, frågorna 1-7 8

1. Gå ner i varv. Mellan 40% och 50% av deltagarna svarade i alla enkäter att de ibland hade svårt att koppla av och gå ner i varv efter en arbetsdag. Siffrorna sjönk dock från att ha varit nära 50% i första enkäten till 40% i sista enkäten. De som svarade att de aldrig kunde koppla av efter arbetsdagen minskade från första enkätens närmare 20% till under 10% i den tredje enkäten. I andra enkäten svarade ännu färre att de hade problem. Svaren i enkäterna tyder på att deltagarna upplevde det lättare att koppla av efter 8-10 veckor då yoga utövades. I enkät ett svarade ca 35% att de inte hade några problem att gå ner i varv efter en arbetsdag. I enkät två steg det till 45%. Slutligen, i enkät tre så ansåg över 50% att de inte hade några svårigheter med att koppla av. 2. Arbetsuppgifter. Alla enkäter tyder på att närmare 60% av deltagarna tyckte att de inte hade några problem med att hinna med sina arbetsuppgifter. Svaren är nästintill lika i alla enkäterna. Dock tycktes fler ha svårare att hinna med sina arbetsuppgifter mot slutet av terminen. 3. Påverka arbetstakt. I första enkäten upplevde lite över 10% av deltagarna att de hade små möjligheter att påverka sin arbetstakt. Denna siffra sjönk till 5% i enkät två och tre. I alla tre enkäter svarade närmare 60% att de hade stora möjligheter att påverka sin arbetstakt. Det mest positiva utslaget gav enkät två. 4. Oro i arbetssituation. Oron i arbetssituationen minskade med några procent i andra och tredje enkäten från första enkätens 18%. De som tyckte att det stämde delvis höll sig genom alla enkäter runt 40%. De som inte kände någon oro över huvudtaget ökade för varje enkät: en förbättring från 45% i enkät ett till 50% i enkät två. 5. Oro i olika situationer. I första enkäten svarade ca 15% att de oroade sig i förväg inför olika situationer. I enkät tre svarade endast 5% ja på samma sak. Av dem som inte kände någon oro alls tyder undersökningen på en drastisk ökning: från 40% i enkät ett till nästan 60% i sista enkäten. 6. Irritation. En klart positiv ökning skedde bland dem som inte hade lätt för att bli irriterade. Från början svarade 45% att de sällan blev irriterade. Dessa ökade sedan med närmare 20%. Siffrorna för dem som ansåg att de var lättirriterade ibland sjönk mest, medan siffrorna för de som alltid var det var mer stabila. Men även där fanns en minskning med några procent. 7. Värk i huvud, nacke och axlar. I enkät ett svarade ungefär lika många ja på de tre alternativen om de besvärades av huvudvärk/nackvärk/axelvärk ofta, ibland eller sällan. Den största minskningen skedde bland dem som ofta hade värk (från 35% till 12%). 3.2.2 Analys av frågorna 8-14 Frågorna var ställda enligt nedan: 8. Jag besväras av hjärtklappning, tryck över bröstet eller andra besvär från hjärttrakten 9. Jag har högt blodtryck 10. Jag har mag-/tarmbesvär 11. Jag har ryggbesvär 12. Jag har sömnsvårigheter 13. Jag känner mig orolig, irriterad eller spänd 14. Jag besväras av trötthet eller nedstämdhet 9

120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 8 Fråga 9 Fråga10 Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 Fråga 14 Figur 4: Enkät 1, frågorna 8-14 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 Fråga 14 Figur 5: Enkät 2, frågorna 8-14 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Fråga 11 Fråga 12 Fråga 13 Fråga14 Figur 6: Enkät 3, frågorna 8-14 10

8. Hjärtbesvär. Det var ytterst få som svarade att de besvärades av hjärtklappning eller andra besvär från hjärttrakten. I andra och tredje enkäten var det ingen som svarade att de stördes av problem av den sorten. Detta kan ju även ha berott på att ingen av deltagarna med problem fullföljde kursen eftersom så få givit det svaret. Över 70% svarade genomgående att de aldrig hade problem med hjärtat. 9. Blodtryck. Frågan om högt blodtryck gav positivt utslag redan från början. Cirka 80% hade normalt blodtryck. Resultatet tycktes heller inte förändras under kursen. De som hade högt blodtryck från början tycks inte ha märkt någon förändring. 10. Mag- och tarmbesvär. De deltagare som i början hade mag-/tarmbesvär tycks ha upplevt en förbättring. De som svarade att de fortfarande hade besvär efter kursens slut var endast ett litet procentantal. Siffrorna för dem som hade lindriga besvär förblev så gott som oförändrade. Troligtvis berodde detta på att en stor del av de med besvär gått över till gruppen med lindrigare besvär, medan antalet med inga besvär alls ökade. 11. Ryggbesvär. En stor förbättring tycks ha skett för dem som led av ryggbesvär i början av kursen. I sista enkäten svarade endast 2% att de hade besvär med ryggen, vilket är en förbättring med 13% från första enkäten. 12. Sömnsvårigheter. Yogan verkar även ha hjälpt dem som lidit av sömnsvårigheter. Visserligen var ökningen inte så stor bland dem som inte hade några problem alls men de som hade stora problem minskade betydligt, vilket medförde att andelen som hade problem ibland ökade. 13. Oro, irritation och spänning. För dem som kände sig oroliga, irriterade eller spända skedde inte någon stor förändring mellan de två första enkäterna. Då den sista enkäten delades ut hade däremot procentantalet för dem som sällan kände av detta ökat med 15%. 14. Trött- och nedstämdhet. Majoriteten av deltagarna hävdade att de kände sig trötta och nedstämda ibland innan kursstart. Vid terminens slut ansåg däremot lika stor del att de sällan kände sig trötta. De som kände sig trötta ibland hade sjunkit till 40%, medan de som alltid var det endast utgjorde några få procent. 3.2.3 Analys av frågorna 15-20 Frågorna var ställda enligt nedan: 15. Jag har klimakteriebesvär 16. Jag har astmabesvär 17. Jag har reumatiska besvär 18. Jag har minnes- och/eller koncentrationssvårigheter 19. Jag använder regelbundet lugnande eller smärtstillande medel 20. Jag är periodvis sjukskriven p g a mina/mitt besvär 11

120% 100% 80% 60% 40% 20% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar 0% Fråga 15 Fråga 16 Fråga 17 Fråga 18 Fråga 19 Fråga 20 Figur 7: Enkät 1, frågorna 15-20 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 15 Fråga 16 Fråga 17 Fråga18 Fråga19 Fråga20 Figur 8: Enkät 2, frågorna 15-20 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stämmer Stämmer delvis Stämmer ej Totala svar Fråga 15 Fråga 16 Fråga 17 Fråga 18 Fråga 19 Fråga 20 Figur 9: Enkär 3, frågorna 15-20 12

15. Klimakteriebesvär. I enkät ett och två hävdade ca 25% att de hade eller delvis hade klimakteriebesvär. I sista enkäten visade det sig att endast 20% upplevde ett sådant besvär. 16. Astmabesvär. Värdena för dem som inte hade astmabesvär ändrades inte märkbart under kursen (ca 85%). Det var fler som svarade att de hade allvarligare besvär i början av kursen, än de som svarade att de hade lindrigare besvär. Efter kursens slut svarade däremot ett högra procentantal att de bara hade besvär ibland, medan endast 2% hade allvarliga besvär. 17. Reumatism. I första enkäten svarade en mindre andel av deltagarna att de hade reumatiska besvär än i de två senare enkäterna. 18. Minnes- och koncentrationssvårigheter. Lite över 30% av deltagarna upplevde i början att de hade någon slags minnes- eller koncentrationssvårigheter. Efter kursens slut hade den siffran minskat med 10%. Största minskningen skedde bland dem som bara hade sådana problem ibland. 19. Lugnande- och smärtstillande medel. Ytterst få använde lugnande eller smärtstillande medel regelbundet. I sista enkäten var det ingen som uppgav ett regelbundet användande. Ett fåtal svarade dock att de använde sådana medel vid vissa tillfällen. 20. Sjukskrivning. I första enkäten uppgav några att de var periodvis sjukskrivna p g a sina besvär. I de senare enkäterna var det endast några som svarade att det stämde delvis. 3.2.4 Slutsats Det som flest deltagare hade regelbundna problem med var huvudvärk eller värk i nacke och axlar. Det var även här den största förbättringen skedde. Trots att det fortfarande var mindre än hälften som aldrig hade problem så svarade många att de numera bara hade problem ibland. Stora förbättringar upplevdes även bland dem som ibland kände sig trötta och nedstämda. Andra ofta förekommande problem var svårigheter att kunna koppla av, dåliga möjligheter till att påverka arbetstakten och oroskänningar inför olika situationer. Undersökningen visar förbättringar inom alla de tre sist nämnda områdena, men främst i frågan om oro. 3.2.5 Felkällor Antalet svarsdeltagare minskade för varje gång enkäten delades ut. Därför kan vissa av förändringarna ha skett p g a att de som gett ett visst svar i första enkäten inte besvarade de två senare enkäterna som delades ut. Särskilt stor effekt får detta då endast ett fåtal uppgett ett visst svar på en fråga. 13

3.3 Övriga kommentarer I samband med enkät ett fick deltagarna svara på om de hade tränat yoga någon gång tidigare. Drygt 7% uppgav att de tränat yoga vid ett eller flera tillfällen tidigare. I samband med enkät två gavs deltagarna tillfälle till egna kommentarer Kommentarer till hur yogakursen påverkat dig så här långt. Detta är vad de som valde att svara ansåg om kursen (vissa kommentarer är bortagna på grund av att de kan ses som alltför personliga) : "Skön avslappning, vissa rörelser känns svåra (otränad)". "Jag har inte känt någon skillnad sedan jag började. Jag har inte "yogat" något mellan träningarna, kanske är det därför". "Ingen påverkan". "Har lärt mig att slappna av. Min sömn blir bra efter ett yoga-pass". "Jag känner mig avspänd i armar och axlar". "Mycket positivt! Detta är något jag verkligen tar till mig och kommer att utöva även efter denna omgång". "Positivt". "Känner mig behagligt lugn och avslappnad". "Mår bra av den". "Känner harmoni direkt efter yogan". "Jag tycker för min del att det påverkat mig positivt". "Jag känner mig väldigt pigg och "utrensad" efter yogapassen. Yogan påverkar mig positivt när det gäller avslappning". "Jag har bara varit med en gång men för mig kändes det bra". "Lugnande". "Efteråt känns det bra, men har inte känt några större förändringar". "Bara positivt". "Totalt sett tycker jag att kursen har påverkat mig positivt även om mina besvär inte har försvunnit så har en del blivit bättre". "En hjälp till självhjälp. Ökad medvetenhet om kroppen och dess uttryck". "Mycket intressant och givande. Jag var lite avvaktande från början, men nu är jag glad att jag började. Jag tycker att det går lite bättre för varje gång. Jag tror man måste träna sig". "Tänker ofta på hur jag andas. Gör några övningar ibland". "Bättre psykisk balans. Fysiskt ingen skillnad". "Har deltagit 3 av 4 gånger. Har inte märkt någon förändring". "Trodde aldrig att jag skulle få träningsvärk av yoga, men det är väldigt bra. Man känner sig väldigt lugn efter ett yogapass". "Träningsvärk". "Mycket bra". "Den har påverkat mig positivt. Känner mig lugnare efter ett träningspass. Kursen är mycket bra". "Positivt. Känner mig avslappnad och lugn. För avancerade övningar vid ett tillfälle". Slutsats: Majoriteten anser att yogan har påverkat dem positivt. Den tydligast märkbara effekten tycks vara förmågan att kunna slappna av, framförallt direkt efter själva passet. 14

I samband med enkät tre ställdes ytterligare några frågor: Kommentarer till hur yogakursen påverkat dig: "Jag tycker att den varit bra men tyvärr kunde jag inte fortsätta på grund av att jag fick värk i ryggslutet. Tror att det kan ha orsakats av att vi fick sitta med korslagda ben". "Känner mig lugnare. Tränar andningen nere i magen". "Yogan har hjälpt mig". "Lugnande, dåsig, tom". "Jag tänker på andningen och sitter rätt". "Jag har lättare att slappna av, försöker att inte brusa upp, tänker väldigt mycket på andningen". "Det här med yoga var nog inte min grej. Jag har svårt att koppla av och "gå in i mig själv". Då kommer alla tankar och uppgifter som inte får plats i vanliga fall fram". "Svårt att säga. Jag hoppas att jag själv så småningom kan stressa av genom att ta 10 minuter på jobbet, stänga dörren och meditera. Det är mitt mål, men jag är inte där än. Det krävs mer övning för mig". "I början upplevde jag att jag var mer harmonisk, i balans. Men vid hög stress visade sig tanken på att gå på ett yogapass stressa upp mig ännu mer". "Positivt". "Positivt. Mindre trött och mindre nedstämd". "Positivt, lugnande". "Mycket bra. Jag känner mig mer avspänd och att värken i axlar och armar släpper när jag har haft ett pass". Tränar du yoga hemma? 55% av deltagarna svarade att de aldrig tränade yoga hemma och 36% att de gjorde det ibland. Endast 9% svarade att de utövade yoga regelbundet i hemmet. Är du intresserad av att forsätta träna yoga? 60% av deltagarna ville fortsätta med yoga, 39% var inte intresserade och 1% visste inte säkert. 15

4 Avslutning Allt fler upptäcker yogan som en alternativ behandlingsmetod för olika fysiska och psykiska problem. Det är få som ser yoga som något negativt. Orsaken till detta är för det mesta något fysiskt problem som kan förvärras då problemområdet belastas i samband med vissa ställningar som utövas inom yogan. De flesta ser yogan som något positivt. Hur stora förbättringar som märks är individuellt. Men nästintill alla ser yogan som en hjälp till att lättare slappna av, fastän den inte löser allas sjukdomar och problem. Mira, yogalärare på Skandinavisk Yoga- och Meditationsskola i Stockholm, säger: "De tekniker som används inom yogan kan hjälpa människan att må bättre, men det handlar inte om några mirakelkurer. Jag ser yogan mer som ett verktyg som man kan ha stor nytta av om man lär sig använda det på rätt sätt". 1) Göran Boll är tränare i Kundaliniyoga och det var han som ledde kurserna på Postgirot Bank, Produktion, i Stockholm och Solna. För varje månad som går ser han hur intresset för yoga ökar allt mer hos folk och att alla kan få ut något av yogan. Han säger: "Det jag ser som mest positivt med Kundaliniyoga är att det är en form av yoga som attraherar breda grupper av människor. Jag har introducerat denna form av yoga till barn och tonåringar, till ett brett spektrum av olika vuxengrupper och till äldre. Alla verkar kunna ta till sig Kundaliniyogan. Min yngsta elev är 11 år gammal. Den äldsta var 91 år när han började gå en terminskurs hos mig - och han tyckte det var lite synd att han inte kommit på det här med yoga lite tidigare i livet. Kundaliniyoga har även väldigt tydliga terapeutiska effekter. Allra mest tydligt är det i de olika terapeutiska projekt jag genomfört och för närvarande deltar i. Faktum är att jag ännu inte stött på en enda grupp i samhället som inte skulle kunna ha stor nytta och glädje av yoga i denna form". 2) 1) Brolin 2001 2) Boll, Göran 16

5 Käll- och litteraturförteckning Alternativmedicinkommittén, Justitiedepartementet. (2000). Alternativa terapier i Sverige - en kartläggning. http://www.alternativmedicin.se/sidor/beh-167.html (2001-03-23). Andersson, Lars och Diehl, Anita. (1994). Vad är religion?. Göteborg. Akademiförlaget. Boll, Göran. (2001-03-28). Muntlig källa. Yogatränare, Lifeforce. Brolin, Åsa. (2001). Skönt för själen, H&M Club Magazine 1/2001, 19. Callen, Karena. (1993). Bonniers skönhetsbok. Stockholm. Bonnier Alba Bokförlag AB. Chalmers. (1999). Yoga och meditation som läkande kraft. www.kmv.chalmers.se/halsomedel/yoga.html (2001-03-23). Forum. (1999). Din inre energi. Stockholm. Forum. IMY, Lifeforce 1). (2000). Intuition 1, Kreativitet 1, Kreativitet 2, Kraft 1. Intuition, kraft & kreativitet. (kompendier). IMY, Lifeforce. (2001).Yogans grunder. http://www.lifeforce.nu (2001-03-23). Ipromma institutet (2000). Yoga. http://www.ipromma.se/persutv/yoga.htm, (2001-03-23). 1) Institutet för Medicinsk Yoga, Fiskartorpsvägen 54, 115 42 Stockholm Sweden, Telefon 08-21 03 30, Fax 08-21 03 39 17