Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.1.1 Grundläggande arbete i Montering och Automation, 15 kp Årskurs 1 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system montera pneumatiska system de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002 grunderna i elektriska system och instrumentering utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Behärskande av arbetsprocessen 1. Planmässigt Arbete 2. Behärskande av arbetshelheten 3. Lärande och problemlösning 4. Självvärdering Behärskande av arbetsmetoder redskap och material 1. Mekaniska installationer 2. Elinstallationer 3. Användning av redskap/verktyg 4. Behärskande av material Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete 1. Förståelse av ritningar och instruktioner 2. Kvalitetskontroll 3. Matematik och naturvetenskaper 4. Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Lärande och problemlösning 2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik 4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Planen för genomförande av inlärning Grundläggande arbete i Montering och Automation 15 kp Yrkesarbete Montering och Automation 1:1 Grundläggande kunskaper i arbete i en montering och automationsverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Praktisk undervisning i verkstaden, övningar som stöder inlärningen. Elteknik 1 Grundläggande kunskaper i Elteknik. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Pneumatik grunder 1 Grundläggande kunskaper i arbete med pneumatik. Kopplingsövningar i en pneumatikverkstad. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen Teknisk ritning 1:1 Grundläggande kunskaper i teknisk ritning. Teoretisk undervisning i klassrum, tentamen. Fanuc Cad/Cam Grundläggande kunskaper i Cadritning och Fanucprogrammering. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen Första Hjälp Grundläggande kunskaper i Första hjälp. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Lian utföres då examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 är avklarade. Lämplig mekanisk verkstad, där studeranden kan bekanta sig med branschen. yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Ett på Liaplatsen lämpligt yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.
Länk till examensgrunderna www.oph.fi Ansvariga för bedömning av kunnande Den lärare som är ansvarig för examensdelen, arbetsplatshandledare och berörd studerande: trepartsbedömning av yrkesprov Kompletterande bedömning bedöms av de examensdelsansvarige läraren, studerande och yrkesteamets representant ifall kompletteringsuppgiften utförs för första gången. Examensdelen uppdaterad 10.6.2015 Planen för bedömning av kunnande är godkänd av yrkesteamet 28.4.2015
Yrkesinriktad grundexamen: Examensdel: examensdelens namn, omfattning i kp 2.1.1 GRUNDLÄGGANDE ARBETEN I MONTERING OCH AUTOMATION, 15 kp Konkret kunnande: N1- Med tidvis handledning utför mekaniska och plåttekniska monteringar och installationer gör gängförband utför installationsmätningar installerar pneumatiska kopplingar på övningsunderlag enligt schema installerar elanordningar och elkomponenter rätt använder multimeter använder givna redskap ändamålsenligt så att de inte skadar komponenterna identifierar materialet som används i konstruktioner, kablar och ledningar i anordningarna kan läsa enkla del- och monteringsritningar och skapa sig en bild av delarna och helheten i ritningarna kan läsa enkla funktionsscheman och kan de vanligaste komponentsymbolerna behöver handledning i identifieringen av kvalitetskraven förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov beaktar andra arbetare klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. Har klarat av första hjälpkursen G2- Behöver Handledning för att komma igång utför monteringens/ installationensbasuppgifter enligt ritningar och instruktioner. installerar ledningar och kablar enligt ritningar använder godkända installationssätt för kablar och ledningar väljer ändamålsenliga redskap känner tillbehandlar material rätt. valkriterierna för material kan tolka del- och monteringsritningar i olika projektioner kan de pneumatiska och hydrauliska ritningssymbolerna och kan läsa kretsscheman identifierar kvalitetskraven som ansluter till arbetet gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet.
arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete fungerar interaktivt klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen. B3- Gör självständigt och på eget initiativ monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter installerar hydrauliska och pneumatiska komponenter i maskiner eller anordningar samt tillhörande rör och slangar tolkar elscheman åstadkommer självständigt rätta och snygga apparat- och ledningsinstallationer underhåller sina arbetsredskap och håller dem i skick klarar av materialval förutser materialbehovet. kan självständigt läsa del- och monteringsritningar kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman åstadkommer ett slutresultat med god kvalitet granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen är aktiv sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet.
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.1.2 Grundläggande arbete i Maskinbearbetning 15 kp Årskurs 1 Krav på yrkesskicklighet Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Den studerande eller examinanden kan rita en enkel maskinritning Behärskande av arbetsprocessen standarderna för teknisk ritning, behärskar 5. Planmässigt Arbete vändningarna av projektioner i teknisk 6. Behärskande av arbetshelheten maskinritning 7. Lärande och problemlösning och dimensionerar maskinritningar som de ritar 8. Självvärdering skalorna i maskinritning Behärskande av arbetsmetoder redskap och material rita snittvy 5. Teknisk ritning konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs 6. Svarvning bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för 7. Borrning och gängning olika 8. Vässning av borr bearbetningsmetoder 9. Fräsning typerna av skär och skärmaterial samt deras Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete användning och betydelse vid bearbetning 5. Läsning av arbetsritningar räkna bearbetningsdata för snabbstål- och 6. Maskinell bearbetning hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet 7. Kvalitetskontroll av 8. Matematik och naturvetenskaper skärens ytor, kanter och hörn 9. Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga svarva cylinderytor och avfasningar som har små Nyckelkompetenser för livslångt lärande krav på noggrannhet 1. Lärande och problemlösning använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och 2. Interaktion och samarbete gängbackar i svarven 3. Yrkesetik välja rätta bearbetningsdata och skär enligt 4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas fräsa plana ytor med fräs välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera borren rätt vässa en borr för hand med slipmaskin göra gängor med gängtapp och gängsnitt välja rätt borr för gänghål finputsa arbetsstycken som de har gjort mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort. Planen för genomförande av inlärning Grundläggande arbete i Maskinbearbetning 15 kp -Yrkesarbete Maskinbearbetning 1:1 Grundläggande kunskaper i arbete i en maskinverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Praktisk undervisning i verkstaden, övningar som stöder inlärningen. -Spånskärande bearbetning 1:1 Grundläggande kunskaper i spånskärande bearbetning. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Teknisk ritning 1:1 Grundläggande kunskaper i teknisk ritning. Teoretisk undervisning i klassrum, tentamen. -Mätteknik 1 Grundläggande kunskaper i användning av mätverktyg. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen -Elteknik 1 Grundläggande kunskaper i Elteknik. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Arbetssäkerhet 1 Grundläggande kunskaper i arbetssäkerhet i en verkstad. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen Lian utföres då examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 är avklarade. Lämplig mekanisk verkstad, där studeranden kan bekanta sig med branschen. yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Ett på Liaplatsen lämpligt yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.
Länk till examensgrunderna www.oph.fi Ansvariga för bedömning av kunnande Den lärare som är ansvarig för examensdelen, arbetsplatshandledare och berörd studerande: trepartsbedömning av yrkesprov Kompletterande bedömning bedöms av de examensdelsansvarige läraren, studerande och yrkesteamets representant ifall kompletteringsuppgiften utförs för första gången. Examensdelen uppdaterad 10.6.2015 Planen för bedömning av kunnande är godkänd av yrkesteamet 28.4.2015
Yrkesinriktad grundexamen: Examensdel: examensdelens namn, omfattning i kp 2.1.2 GRUNDLÄGGANDE ARBETEN I MASKINELL BEARBETNING, 15 kp Konkret kunnande: N1 Med tidvis handledning behöver handledning för att identifiera bearbetningsmetoder kan med litet handledning rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan använda svarv känner till svarvens axelsystem och kan förse svarven med skär som behövs kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor vet när en borr bör vässas och kan med litet handledning vässa den kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse fräsen med skär som behövs väljer rätt mätinstrument och behärskar användning av skjutmått och rullmått. kan läsa arbetsritningar och skapa sig en bild av arbetsstycket som ska bearbetas kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning) behöver handledning för identifieringen av kvalitetskraven förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna. iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov beaktar andra arbetare klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. G2 Behöver Handledning för att komma igång känner till olika bearbetningsmetoder,men behöver handledning för att använda dem kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan använda svarvens mättrumma och kan ställa in bearbetningsdata i svarven kan välja bearbetningsdata för borrning och välja lämplig borr för gänga kan vässa en borr för hand kan använda fräsens mättrummor och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen
utför mätningar självständigt med skjutmått och rullmått. förstår arbetsritningarnas projektioner,kan läsa toleransbeteckningar och känner till ytbeteckningar kan välja verktygsmaskin enligt precisionskraven och arbetshastigheten identifierar kvalitetskraven gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete fungerar interaktivt klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen. B3 Gör självständigt och på eget initiativ behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider ritar självständigt en arbetsritning rätt så att också dimensioneringen är rätt kan använda svarv mångsidigt, och självständigt tillverka detaljer medsvarv i överensstämmelse med ritningen kan självständigt tillverka en detalj som de ritsat på plåt enligt ritning.detaljen ska ha gänghål och hålens läge vara definierade på en maskinritning vässar en borr så att det borrade hålet uppfyller toleranserna kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på fräsens bord, och självständigt tillverka detaljer i överensstämmelsemed ritning och som har plana ytor utför mätningar självständigt också med mikrometerskruv. kan läsa arbetsritningar och förstår alla yt- och toleransbeteckningar kan genom inspektion av en tillverkad detalj avgöra med vilken bearbetningsmetod den är gjord kan korrigera sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven granskar med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen är aktiv sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet.
Grundexamen inom maskin- och metallarbeten/plåtslagare-svetsare/verkstadsmekaniker Examensdel: Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 2.1.3, 15 kp årskurs 1 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i flera delar klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete, enligt ritsning klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått kant- och rundbocka plåtarbetsstycken använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar göra skruv- och popnitförband skära plåtar med gas för hand enligt ritsning svetsa med gassvets grunderna i elektrodsvetsning grunderna i MAG-svetsning fästa samman plåtdelar med en lödmetod mäta längd- och vinkelmått kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Behärskande av arbetsprocessen 1. Behärskande av arbetshelheten 2. Initiativförmåga och företagsamhet Behärskande av arbetsmetoder redskap och material 3. Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger 4. Klippning av plåt med plåtsax och skärare 5. Användning av gradsax 6. Kant- och rundbockning av plåt 7. Slipning 8. Borrning 9. Gasskärning 10. Svetsning 11. Lödning 12. Mätning Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete 13. Förståelse av ritningar 14. Materialkännedom. 15. Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner 16. Gasskärning och gassvetsning 17. Svetsning 18. Matematik och naturvetenskaper Nyckelkompetenser för livslångt lärande 19. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga 20. Lärande och problemlösning 21. Interaktion och samarbete 22. Yrkesetik 23. hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Planen för genomförande av inlärning Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 15kp -Yrkesarbete svetsning 1 Grundläggande kunskaper i arbete i en plåt och svetsverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Praktisk undervisning i verkstaden, övningar söm stöder inlärningen. -Svetsteknik Grundläggande kunskaper i svetsning med gas, elektrod samt MAG-svetsning. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Plåtteknik Grundläggande kunskaper i arbete med plåt i en plåtverkstad. Kunskaper i säker hantering av plåt samt enkla handmaskiner för plåtbearbetning. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen -Elteknik 1 Grundläggande kunskaper i Elteknik. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Teknisk ritning 2 Grundläggande kunskaper i ritningsläsning, vyer, snitt, måttsättningar. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen -Heta arbeten-kort Kunskaper som berättigar till certifikat för heta arbeten enl. gällande regler. Teoretisk undervisning i klassrum, tentamen, släckningsövningar i samarbete med räddningsverket. LiA, 3 kp utförs då examensdelarna 2.1.1, 2.1.2, 2.1.3 är avklarade. Lämplig mekanisk verkstad, där studeranden kan bekanta sig med branschen. Yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Ett på LiA-platsen lämpligt yrkesprov som motsvarar examensdelarna. Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.
Länk till examensgrunderna http://www.oph.fi/download/162896_ge_inom_maskin_och _metallbranschen_01082015.pdf Ansvariga för bedömning av kunnande Den lärare som är ansvarig för examensdelen, arbetsplatshandledare och berörd studerande: trepartsbedömning av yrkesprov Kompletterande bedömning bedöms av de examensdelsansvarige läraren, studerande och yrkesteamets representant ifall kompletteringsuppgiften utförs för första gången. Examensdelen uppdaterad 10.6.2015 Planen för bedömning av kunnande är godkänd av yrkesteamet 28.4.2015
Yrkesinriktad grundexamen: Examensdel: 2.1.3 Grunder i plåt- och svetsningsarbeten, omfattning 15 kp Del av innehåll: Grunderna i gas- MAG- och MMA svetsning Gas 311 MMA 111 MAG 135 Konkret kunnande: N1 Med tidvis handledning Kan gas- MAG- och MMA svetsnings principer, deras typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial och materialtjocklekar Kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatsmaterial nödvändiga för att tillverka och putsa arbetsstycken Känner till de person- och utrustningsberoende parametrar som hör till svetsning behöver handledning i början av arbetet kan grunderna i ritsning, men behöver handledning kan använda redskapen behöver handledning för att ställa in saxen och placera och fästa plåten som ska klippas behärskar den grundläggande användningen och de grundläggande inställningarna av kant- och rundbockningsmaskin kan använda handverktyg tryggt kan använda pelar- och/eller radialborrmaskin kan skära plåt med gas för hand enligt ritsning kan använda MAG-svets och dess tillbehör kan använda gassvetsutrustning tryggt åstadkommer lödförband kan använda rullmått, skjutmått och passare. kan läsa projektioner och skapa sig en bild av ett arbetsstycke utifrån ritningen identifierar stål, RST- och aluminiummaterial och deras beteckningar startar och stannar tryggt och sörjer för skyddsanordningarna känner till gasskärningens och gassvetsningens principer, deras typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatstrådar kan utifrån diametern räkna ut längden på arbetsstycken som ska rundbockas.
iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov beaktar andra arbetare klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön G2 Behöver Handledning för att komma igång Kan nästan självständigt sätta en gas-, MAG- och en MMA svetsutrustning i användningsbart skick. Kan självständigt välja den utrustning med tillhörande delar som arbetsobjektet och tjockleken på materialet som skall gasskäras eller svetsas kräver Kan nästan självständigt svetsa ihop plåtar i kvalitetsklass C Kan med nästan självständigt använda de maskiner och utrustning som är nödvändiga för att tillverka och putsa arbetsstycken Känner till grunderna i stålets beteende vid svetsning Kan de olika person- och utrustningsberoende parametrar behöver litet handledning vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat strävar efter att arbeta självständigt ritsar självständigt klipper enligt ritsning kan justera saxar och skärare enligt materialet som ska skäras gör grundinställningar av saxen kan placera och fästa plåten med litet rådgivning kan självständigt kant- och rundbocka arbetsstycken av tunnplåt kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt kan välja slip- eller kapningsskiva som är lämplig för arbetet vet betydelsen av inställningen av varvtal och matning borrar hål enligt mått på rätt plats kan ställa syre-acetylenskärnings och gassvetsningsutrustningen i bruksklart skick kan på eget initiativ utföra behövliga inställningar och uppgifter som hör till underhållet av utrustningen ställer självständigt in spänning och trådmatning kan svetsa fogar mellan plåtar gör vattentät lödfog utför självständigt mätningar med skjutmått och rullmått. kan läsa projektioner och svetsningsbeteckningar känner till stålets beteende vid gasskärning och svetsning kan göra alla behövliga inställningar självständigt kan självständigt välja den utrustning med tillhörande delar som arbetsobjektet och tjockleken på materialet som ska skäras och svetsas kräver känner till grunderna i stålets beteende vid svetsning kan räkna ut rundningen och längden på arbetsstycken som ska rundbockas.
arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete fungerar interaktivt klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen. B3 Gör självständigt och på eget initiativ Kan med självständigt sätta en gas-, MAG- och en MMA svetsutrustning Känner till stålets och smältans beteende vid svetsning Kan välja tillsatsmaterial enligt grundmaterial och tjocklek Kan självständigt svetsa ihop plåtar i kvalitetsklass C Kan självständigt använda de maskiner och utrustning som är nödvändiga för att tillverka och putsa arbetsstycken Kan på eget initiativ ändra de person- och utrustningsberoende parametrar som hör till svetsning arbetar på eget initiativ. gör ritsningen på en gång enligt mått klipper/skär med snyggt resultat gör inställningarna och fäster plåten enligt måtten självständigt gör kant- och rundbockningar enligt materialtjockleken till rätta mått kan välja slip/kapningsskiva även med beaktande av egenskaperna hos materialet som ska slipas/kapas borrar snygga hål med exakta mått gör gasskärning med snyggt resultat ställer vid behov på eget initiativ in spänning och induktans gör enhetliga och snygga fogar mellan plåtar gör snygga lödningar kan vid behov välja tillsatsämnen för fogen gör mätningarna omsorgsfullt och noggrant samt kan bedöma mätresultatets riktighet. kan självständigt läsa arbetsritningar och förstår dimensioneringarna och beteckningarna känner till olika materials beteende vid kant- och rundbockning arbetar självständigt med maskinerna så att han/hon visar sig känna till maskinernas konstruktion och funktion känner till stålets och smältans beteende vid gasskärning och gassvetsning kan vid behov välja tillsatsmaterial kan dimensionera rundningen och de rundade ställenas läge med beaktande av materialtjockleken.
förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen är aktiv sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet.
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.2.1 Maskinell bearbetning, 30kp Årskurs 2 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem maskinritning med CAD-program CNC-teknikens grunder grunderna i materialteknik och värmebehandling av stål välja material och arbetsmån enligt ritning samt bestämma rätt arbetsföljd använda olika mätverktyg samt justera och placera/montera mätverktyget före användningen använda supportsvarv, fräsmaskin, planslipmaskin och olika borrmaskiner tryggt med användning av skyddsutrustning fästa arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen utföra hjälpbearbetningar som behövs för fastspänningen bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial svarva arbetsstycken med yttre och inre ytor i flera former: plana, cylindriska och koniska ytor, avfasningar, rundningar och svarvade gängor matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor iståndsätta skär och vid behov göra profilskär av snabbstål tillverka mångformade detaljer genom fräsning, som har plana ytor, ansatser, avfasningar, kilspår och hål mäta fästdon med klocka använda delningsapparat i en fräs göra måttexakta hål och försänkningar med borrmaskin iståndsätta snabbstålborrar med hjälp av borrvässningsmaskin använda maskinbrotsch i svarv, fräs och borrmaskin samt bestämma arbetsmånen för maskinbrotsch använda slipmaskin och känner till de vanligaste typerna av skivor för dessa göra plana ytor och avfasningar genom slipning och känner till principen för rundslipning fästa en slipskiva rätt och välja rätt rotationshastighet för skivan vid behov iståndsätta en slipskiva finputsa och mäta detaljen som de har tillverkat och vid behov göra korrigeringar för att kostnadseffektivt klara av arbetssituationer på engelska. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Behärskande av arbetsprocessen 9. Planmässigt Arbete 10. Behärskande av arbetshelheten 11. Initiativförmåga och företagsamhet 12. Självvärdering Behärskande av arbetsmetoder redskap och material 10. Svarvning 11. Fräsning 12. Slipning 13. Användning av arbetsredskap 14. Mätning 15. Bearbetningsdata Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete 10. Förståelse av ritningar och anvisningar 11. Kvalitetskontroll 12. Materialteknik 13. Matematik och naturvetenskaper 14. Färdighet i engelska Nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga. 2. Lärande och problemlösning 3. Interaktion och samarbete 4. Yrkesetik Planen för genomförande av inlärning Maskinell bearbetning 30kp Maskinell bearbetning Praktisk undervisning i verkstaden, övningar som stöder inlärningen. Spånskärande bearbetning Teoretiska kunskaper i spånskärande bearbetning. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Solidworks Rita maskinritningar i solid works. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Surfcam Programmering med cam-program. Teoretisk undervisning i klassrum, tentamen. LiA 2 10kp Lian utföres då examensdelarna 2.2.1. Lämplig mekanisk verkstad, där studeranden kan bekanta sig med branschen. Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Ett på Liaplatsen lämpligt yrkesprov i maskinell bearbetning som motsvarar examensdelarna. Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.
Länk till examensgrunderna www.oph.fi Ansvariga för bedömning av kunnande Den lärare som är ansvarig för examensdelen, arbetsplatshandledare och berörd studerande: trepartsbedömning av yrkesprov Kompletterande bedömning bedöms av de examensdelsansvarige läraren, studerande och yrkesteamets representant ifall kompletteringsuppgiften utförs för första gången. Examensdelen uppdaterad 10.6.2015 Planen för bedömning av kunnande är godkänd av yrkesteamet 28.4.2015
Yrkesinriktad grundexamen: Examensdel: examensdelens namn, omfattning i kp 2.2.1 MASKINELL BEARBETNING, 30 kp Konkret kunnande: N1 Med tidvis handledning åstadkommer den bearbetade delen, men behöver tidvis handledning kan svarva inre och yttre cylinderytor och ansatser under handledning kan under handledning fästa arbetsstycken och fräsa plana ytor kan fästa slipskiva och slipa plana ytor under handledning kan använda verktyg kan använda mätverktyg kan bestämma bearbetningsdata, kan läsa enkla maskinritningar och skapa sig en bild av föremål utifrån ritningen behöver handledning för att åstadkomma den kvalitet som krävs behöver handledning för att identifiera olika material och deras bearbetningsegenskaper utnyttjar under handledning matematik i arbetet kan de vanligaste termerna och begreppen i anslutning till arbetet på engelska. iakttar säkerhetsbestämmelser och anvisningar använder personlig skyddsutrustning och maskinspecifika skyddsanordningar vid behov behöver handledning och exempel kan bedöma sitt eget arbete inser när det är något hen inte kan och förstår då att be om hjälp använder arbetsredskap omsorgsfullt. iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov beaktar andra arbetare klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön.
G2 Behöver Handledning för att komma igång kan planera fastspänningen av arbetsstycken, arbetsföljden och valet av skär behärskar bearbetningshelheten,men behöver råd i problemsituationer eftersträvar sparsamhet och snabbhet i arbetet. kan svarva cylinder- och konytor,avfasningar och rundningar men kräver emellanåt handledning kan fästa arbetsstycken och behövliga verktyg, men kräver handledning för mer mångformade arbetsstycken kan slipa plana ytor och avfasningar väljer arbetsredskap ändamålsenligt och sörjer för redskapens skick utför behövliga mätningar och sörjer för mätverktygens skick bestämmer bearbetningsdata rätt, men måste ibland be om råd. kan tolka en maskinritnings projektioner,snittvyer och dimensionersamt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven identifierar olika material och strävar efter att självständigt ta reda på deras bearbetningsegenskaper använder matematik- och fysikkunskaper i arbetet kan de vanligaste termerna och begreppen i anslutning till arbetet och förstår det centrala av anvisningar. försäkrar sig alltid om fastspänningen av arbetsstycken och skär före bearbetningens början sörjer för skyddsutrustning och anordningar ändamålsenligt i alla situationer söker information och löser problem under handledning gör inte samma fel två gånger är flexibel och har samarbetsförmåga klarar av interaktiva situationer även på ett främmande språk samarbetar och agerar jämlikt arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete fungerar interaktivt klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen.
B3 Gör självständigt och på eget initiativ arbetar planmässigt tillverkar självständigt den bearbetade delen enligt planen arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt. kan självständigt svarva olika konytor, avfasningar, rundningar och yttre gängor kan självständigt fräsa mångformade arbetsstycken, som har bl.a. plana ytor, avfasningar och kilspår, och kan planera fastspänning som bearbetningen kräver kan självständigt välja rätt skivtyp och iståndsätta en slipskiva, kan använda olika fastspänningssätt för arbetsstycken, kan slipa plana ytor och avfasningar sörjer självständigt för att arbetsredskapen är i skick och i god ordning utför behövliga mätningar och kan beakta mätningens osäkerhetsfaktorer, sörjer för mätverktygens skick och förvaring bestämmer självständigt ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och material. kan självständigt läsa och rita maskinritningar, förstår arbetsanvisningar och kan rapportera om sitt arbete kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven och förstår kvalitetens betydelse behärskar självständigt vanliga material och deras bearbetningsegenskaper kan tillämpa matematik och fysik i användningen av olika material, redskap och maskiner kan läsa engelska anvisningar som eventuellt behövs i arbetet. håller sin arbetsplats, maskiner och arbetsredskap snygga och i ordning arbetar ergonomiskt rätt löser självständigt problem i anslutning till arbetet förändrar sina tillvägagångssätt under arbetets gång så att arbetsresultatet förbättras. är aktiv och initiativtagande främjar arbetslagets välmående arbetar omsorgsfullt och noggrant samt sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen är aktiv sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet.
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten, 30 kp Årskurs 2 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan läsa arbetsritningar för plåtkonstruktioner inklusive svetsningsbeteckningar uppgöra en plan över arbetsföljden för arbetshelheten klippa plåtar med gradsax och känner till dess funktionsprincip, bruksområden, inställningar, bruksbegränsningar och olycksriskerna vid klippning utför klippningsuppgifter med utnyttjande av måttskala, ritsning, ljusstreck och bakre anslag kontrollera skärningsresultatets måttnoggrannhet och kvalitet samt utföra behövliga korrigeringsåtgärder den matematik som behövs för skärning av plåt och mätning av skärningsresultaten göra en plan för plåtanvändningen mata in parametrarna för skärningsarbetet i en CNC-maskin och göra behövliga ändringar i dem utföra termisk skärning för hand enligt ritsning, med hjälp av stödtrissa och passare bedöma kvaliteten på den termiska skärningen de grundläggande sakerna om hur smuts, rost, målarfärg, glödskal eller basmaterialets legeringsämnen inverkar på skärningen skära med hjälp av modell och använda gasskärmaskin, transportvagnar för gasskärare och vriddon för skärning av rör utföra rundbockningar av cylindriska och koniska detaljer samt utföra delrundbockningar de typiska konstruktionerna, funktionsprinciperna och styrsätten hos rundmaskiner samt deras användningsområden och begränsningar när det gäller användningen med tillämpning av sina kunskaper i matematik dimensionera arbetsstycken som ska rundbockas tillverka radiemallar för kontroll av formen på rundningar betydelsen av förbockningen av arbetsstyckenas ändar för att de ska kunna förbocka beakta den ändring av rundningsradien som varje gång måste göras enligt materialet i plåten, plåtens tjocklek och arbetsstyckets bredd Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Behärskande av arbetsprocessen 24. Behärskande av arbetshelheten 25. Initiativförmåga och företagsamhet Behärskande av arbetsmetoder redskap och material 26. Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger 27. Klippning av plåt med plåtsax och skärare 28. Användning av gradsax 29. Kant- och rundbockning av plåt 30. Slipning 31. Borrning 32. Gasskärning 33. Svetsning 34. Lödning 35. Mätning Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete 36. Förståelse av ritningar 37. Materialkännedom. 38. Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner 39. Gasskärning och gassvetsning 40. Svetsning 41. Matematik och naturvetenskaper Nyckelkompetenser för livslångt lärande 42. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga 43. Lärande och problemlösning 44. Interaktion och samarbete 45. Yrkesetik 46. hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Planen för genomförande av inlärning Plåt- och svetsningsarbeten 30kp Modul 1 Plåt- och svetsarbeten 2:1 15kp Praktisk undervisning i verkstaden, övningar som stöder inlärningen. -Svetsteknik Kunskaper i arbete i en plåt och svetsverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Praktisk undervisning i verkstaden, övningar söm stöder inlärningen. -Teknisk ritning, toleranser Kunskaper i ritningsläsning, vyer, snitt, måttsättningar samt svetsbeteckningar och övriga till rittekniken hörande uppgifter.. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Hydraulik Teoretska och praktiska kunskaper i hydraulik. Teoretisk undervisning i klassrum/lab, uppgifter som stöder inlärningen, tentamen/kopplingsprov Modul 2 Plåt- och svetsarbeten 2:2 15kp Kunskaper i arbete i en plåt och svetsverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Praktisk undervisning i verkstaden, övningar söm stöder inlärningen. Pneumatik Teoretiska kunskaper i pneumatik. Teoretisk undervisning i pneumatiklab. Uppgifter som stöder inlärningen -Auto-CAD Kunskap i praktisk användning av programmet Auto-CAD. Teoretisk undervisning i datasal, uppgifter som stöder inlärningen. Teknisk ritning, svetsbeteckn. Kunskaper i ritningsläsning, vyer, snitt, måttsättningar samt svetsbeteckningar och övriga till rittekniken hörande uppgifter.. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Fanuc Cad/Cam Grundläggande kunskaper i Cadritning och Fanucprogrammering. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Modul 2 görs i början av årskurs 3 och Yrkesprovet i samband med Lia Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.
Länk till examensgrunderna Ansvariga för bedömning av kunnande Den lärare som är ansvarig för examensdelen, arbetsplatshandledare och berörd studerande: trepartsbedömning av yrkesprov Kompletterande bedömning bedöms av de examensdelsansvarige läraren, studerande och yrkesteamets representant ifall kompletteringsuppgiften utförs för första gången. Examensdelen uppdaterad 10.6.2015 Planen för bedömning av kunnande är godkänd av yrkesteamet 28.4.2015
Yrkesinriktad grundexamen: Examensdel: examensdelens namn, omfattning i kp 2.2.2 PLÅT OCH SVETSNINGSARBETEN, 15 kp + 15 kp Konkret kunnande: N1 Med tidvis handledning kan göra arbetsplan, men behöver hjälp i problemsituationer kan arbetsmomenten prestationstekniskt, men behöver handledning vid övergång från ett arbetsmoment till nästa kan använda plåtbearbetningsmaskiner samt gasskärnings- och svetsanordningar skär/klipper, skär med gas, kantbockar, rundar och kantpressar arbetsstycken med grova toleranser för varje arbetssätt kan det tekniska utförandet av gasskärning kan mata in parametrarna för skärningsarbete i en CNC-maskin kan de prestationstekniska grunderna i två svetsmetoder och kan använda svetsaggregat svetsar kälsvetsningsprov (FW) i läge PA, svetsklass C. Provet bedöms okulärt. använder arbetsredskap ändamålsenligt identifierar materialet hos konstruktioner och delar som användas i anordningar kan mäta plåtdelar. kan de centralaste ritsymbolerna har tillräckliga datatekniska färdigheter för informationsanskaffning och programmering kan räkna ut utbredda längden för en cylinder och ett arbetsstycke som ska kantpressas kan de vanligaste termerna och begreppen på engelska som ansluter sig till arbetet. iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov beaktar andra arbetare klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. G2 Behöver Handledning för att komma igång kan göra arbetsplan behärskar arbetshelheten, men behöver handledning i vissa punkter för att nå slutresultatet enligt arbetsritningen är aktiv och företagsam. utför termisk skärning enligt arbetsritningar kan i liten utsträckning programmera en CNC-maskin, genom att be om råd kan använda svetsaggregat så att de kan utföra behövliga inställningar i nästan alla situationer svetsar kälsvetsningsprov (FW) i läge PA och PB, svetsklass C. Provet bedöms okulärt. väljer arbetsredskap ändamålsenligt
kan med handledning välja lämpliga material enligt arbetsritning för sitt arbete behandlar materialen rätt kan mäta plåtdelar i olika tillverkningsfaser kan välja ändamålsenliga mätverktyg. kan ritsymbolerna och presentationssätten för svetsning och maskinritning kan vid behov närapå självständigt söka tilläggsinformation i tillgängliga källor kan göra plan för plåtanvändningen känner till svetsklasserna B, C och D kan den matematik som behövs vid skärning/klippning, kantpressning och rundbockning kan termer och begrepp och förstår det centrala av anvisningar. söker information och löser problem under handledning är flexibel och har sam-arbetsförmåga arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete fungerar interaktivt klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen. B3 Gör självständigt och på eget initiativ korrigerar sin arbetsplan vid behov och går planmässigt framåt från arbetsmoment till arbetsmoment tillverkar självständigt en arbetshelhet av plåt enligt arbetsritning arbetar på eget initiativ, är kostnadsmedveten och söker alternativa lösningar kan göra behövliga inställningar och justeringar på plåtbearbetningsmaskiner tillverkar självständigt plåtarbeten som består av flera delar utför termisk skärning med snyggt resultat kan använda och programmera en CNC-plåtbearbetningsmaskin och dess kringutrustning kan självständigt göra de val och inställningar som svetsningen förutsätter svetsar kälsvetsningsprov (FW) i läge PA, PB och PF sl, svetsklass C. Provet bedöms okulärt. kan välja de ändamålsenligaste handredskapen och använda redskap effektivt kan självständigt välja material enligt arbetsritning förutser materialbehovet och sörjer för korrekt lagring kan mäta ett arbetsstycke i olika tillverkningsfaser, kontrollmäta den färdiga detaljen och bedöma mätresultatets riktighet kan ritsymbolerna för svetsning och maskinritning och tolkar dem rätt skaffar självständigt behövlig information med hjälp av datateknik kan bedöma informationens riktighet gör en plan för plåtanvändningen som är förnuftig beträffande kostnaderna och mängden restbitar kan bedöma och tillämpa svetsklasserna B, C och D och kan använda kunskapen i sitt arbete kan den matematik som behövs vid mätningar och korrigeringsåtgärder kan läsa engelska anvisningar som eventuellt behövs i arbetet. löser självständigt problem i anslutning till arbetet analyserar och bedömer sitt arbete under utförandet, och korrigerar arbetsutförandet enligt planen
förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen är aktiv sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet.
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen/plåtslagare-svetsare/verkstadsmekaniker Examensdel: Svetsning, 2.5.15, 15 kp,årskurs 3 Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan välja svetsmetod enligt arbetsobjekt svetsa med elektroder (111) och känner till den metodens typiska bruksområden använda svetsströmkällor för elektrodsvetsning, känner till deras bruksegenskaper och bruksområden iordningställa svetsaggregatet i användningsklart skick, utföra driftsunderhåll på det och välja strömkällans polaritet enligt elektrodtypen använda strömkällornas manöver- och reglerdon så att de kan reglera svetsströmmen använda de vanligaste svetselektrodtyperna, känner till deras standardbeteckningar och enligt vilka kriterier de väljs för olika användningsändamål med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja svetselektroder för arbetsobjektet enligt basmaterialet och svetssituationen lagra, torka och hantera svetselektroder på rätt sätt samt hanterar dem ekonomiskt svetsa med MIG och MAG (131, 135) och känner till bruksområdena för dem svetsa olika basmetaller med TIG och känner till TIG-svetsningens fördelar och bruksområden svetsaggregatets konstruktion och utrustning samt kan göra val i anslutning därtill, enligt de krav svetssituationen ställer välja tillsatstrådar för stål vid MIG- och MAGsvetsning vid MIG- och MAG-svetsning välja styrrör, matarhjul och munstycke enligt den valda tråden samt kan ställa in och reglera dem välja skyddsgas och känner till skyddsgasernas beteckningar ansluta skyddsgasutrustning till svetsaggregatet och kan kontrollera och reglera gasflödet enligt svetsobjektet Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Behärskande av arbetsprocessen 47. Behärskande av arbetshelheten 48. Initiativförmåga och företagsamhet Behärskande av arbetsmetoder redskap och material 49. Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger 50. Klippning av plåt med plåtsax och skärare 51. Användning av gradsax 52. Kant- och rundbockning av plat 53. Kantpressning av plat 54. Användning av användargränssnitt för CNC-plåtbearbetningscenter 55. Användning av användargränssnitt CNC-plasmagasskärmaskin 56. CAD/CAM för plåt- och svetsbranschen 57. Slipning 58. Borrning 59. Gasskärning 60. Svetsning 61. Lödning 62. Mätning Behärskande av kunskap som ligger till grund för arbete 63. Förståelse av ritningar 64. Materialkännedom. 65. Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner 66. Gasskärning och gassvetsning 67. Svetsning 68. Matematik och naturvetenskaper Nyckelkompetenser för livslångt lärande 69. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga 70. Lärande och problemlösning 71. Interaktion och samarbete 72. Yrkesetik 73. hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Planen för genomförande av inlärning Svetsning 15kp -Svetsning o materialteknik Kunskaper i arbete i en plåt och svetsverkstad. Kunskaper i arbetarskydd samt yrkesetik inom branschen. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. Praktisk undervisning i verkstaden, arbetsuppgifter som stöder inlärningen. -Svetsteori Kunskaper i svetsning med gas, elektrod, Mag samt TIG svetsmaskiner. Kunskaper i användning av maskiner för termisk skärning. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -Solid works Rita maskinritningar i solid works. Teoretisk undervisning i klassrum, uppgifter som stöder inlärningen. -NC-Express Programmering med cam-program. Teoretisk undervisning i klassrum, tentamen. -LiA Svetsning 10kp Planen för genomförande av bedömning av kunnande Bedömning av kunnande Studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt och även själv bedöma sitt kunnande. Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov. Yrkesprov Eventuell kompletterande bedömning Komplettering av yrkesprovet kan ordnas för att kunnande ska bli heltäckande. Kompletteringen görs genom t ex projekt, portfolio... Den lärare som är ansvarig för examensdelen ska med hjälp av en bedömningsdiskussion väga in vitsordet samt skriva in motiveringen. Studerande erhåller kompetenspoäng för examensdelen när vitsordet är registrerat.