10181081. BALTIC ENERGY Biogaspotential i Kramfors kommun, förstudie. 2014-06-30 WSP Samhällsbyggnad
Uppdragsnr: 10181081 2 (16) Innehåll 1 Orientering... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Bakgrund... 4 1.3 Genomförande... 5 2 Kramfors kommun... 5 2.1 Befolkningsutveckling... 5 2.2 Kommunens struktur... 5 3 Allmänna förutsättningar för biogas från substrat... 5 3.1 Biogaspotential i länet... 5 3.2 Befintliga och planerade anläggningar i närområdet... 6 3.3 Förbehandling av substrat baserat på smittrisker... 6 3.4 Tekniska behov av förbehandling... 8 3.5 Biogas som energibärare... 8 4 Biogaspotential i Kramfors kommun... 9 4.1 Inventering av intressenter (bidragare av substrat)... 9 4.2 Substratets geografiska fördelning... 10 5 Mottagare av rötrester (mottagare av biogödsel )... 11 6 Möjlig produktionsstruktur - överväganden... 11 6.1 Substratkategori enligt ABP... 11 6.2 Förbehandling... 12 6.3 Antal anläggningar och lokaliseringar... 12 6.4 Ägarstruktur... 12 6.5 Fortsatt arbete... 13 7 Ekonomi... 13 7.1 Dimensioneringsförutsättningar... 13 7.2 Ekonomisk kalkyl... 13 8 Erfarenheter från andra anläggningar... 14 8.1 Biogas i Sjöbo kommun... 14 8.2 Katrineholm SBI Katrineholm AB... 15 8.3 Västerås - Svensk Växtkraft... 15 8.4 Biogas Brålanda... 15 9 Referenser... 15 WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10181081 3 (16) Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av substratmängder Bilaga 2 Sammanställning av energiinnehåll i valda substrat Begreppsförklaringar Biogas genom rötning Den gas som bildas när organiskt material bryts ned av mikrobiologiska organismer under anaeroba förhållanden Substrat genom rötning Fordonsgas Biogödsel ARV Rötrest Rötslam Organiskt material som används vid produktion av biogas Uppgraderad biogas, kan även vara en blandning av uppgraderad biogas och naturgas eller enbart naturgas Rötrest som inte innehåller slam från avloppsreningsverk Avloppsreningsverk Restprodukten från rötningsprocessen, rik på växtnäring Restprodukt från rötning av substrat där slam från ARV ingår
Uppdragsnr: 10181081 4 (16) 1 Orientering Hantering av avfall har genomgått stora förändringar och ett mål är att skapa en effektiv resurshushållning. Under det senaste decenniet har ökade energipriser, utsläpp av fossil koldioxid, rena näringsämnen i kretslopp och ökad användning av gas som fordonsbränsle medfört ett ökat intresse för rötning av organiskt avfall. 1.1 Uppdraget WSP har på uppdrag av Baltic Energy gjort en förstudie avseende förutsättningarna för omhändertagande av organiskt avfall för biogasproduktion. Studien har gjorts som en komplettering av en tidigare genomförd förstudie för Bröderna Jakobsson Slakteri AB avseende förutsättningarna för biogasproduktion i området kring Nyland. (WSP rapport 2012-10-31). I redovisad förstudien har en inventering av intressenter i kommunen gjorts, både avseende intresse att bidra med substrat till anläggningen som intresse att tillvarata rötrester i kretslopp. Synpunkter kring ägarstruktur har inhämtats. Vidare har en analys över lämplig lokalisering av anläggningen/anläggningarna gjorts. Föreliggande rapport redovisar det samlade resultatet av genomförd förstudie. Förstudien kan utgöra beslutunderlag inför ev projektering av anläggningar. 1.2 Bakgrund Hantering av avfall skall enligt Naturvårdsverkets nationella avfallsplan följa följande strategier; Förebyggande Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning, till exempel energiåtervinning Bortskaffande, till exempel deponering Hantering av organiskt avfall har som mål att återföra näringsämnen i kretslopp samt att nyttiggöra avfallet energiinnehåll genom rötning till biogas. Målet är, enligt Kramfors kommuns avfallsplan, vidare att återvinning skall ske så nära källan som möjligt. I klimatstrategin och energiplanen 2006 2012 formuleras de lokala målen för Kramfors kommun bland annat på nedanstående sätt; Kommunen skall arbeta för ökad energieffektivisering och hushållning med energi Kommunen skall påskynda övergången till långsiktigt hållbara energisystem I Kramfors kommun finns ett antal verksamheter där organiskt avfall uppkommer. Bland dessa kan nämnas, utan att värdera förutsättningarna bör biogasproduktion,
Uppdragsnr: 10181081 5 (16) BOX, Jakobssons slakteri, Polarbröd och Mjälloms bageri, fiskodlingar, Mondi Dynäs, jordbruk med flytgödselhantering, avloppsreningsverk samt avfall från affärer och bostäder m fl I kommunens närområde, har Sundsvalls Energi och HEMAB i Härnösand byggt respektive planerar att bygga anläggningar för mottagning av avfall för rötning och därmed för produktion av biogas. Vid Sundsvall Energi tas utsorterat hushållsavfall samt avloppslam emot för rötning. HEAB avser att ta emot matavfall och avloppsslam för torrötning. I den tidigare förstudien har ett antal ytterligare eventuella intressenter identifierats och dessa har kontaktats tillsammans med tillkommande intressenter som identifierats via kommunens näringslivssamordnare. 1.3 Genomförande Förstudien har genomförts genom att tidigare insamlade data har kompletterats genom intervjuer. Dessa har gjorts i syfte att verifiera eller korrigera tidigare data och vidare har en diskussion tagits om lokalisering och möjlig ägarstruktur för en framtida anläggning. De kompletterande intervjuerna har gjorts under juni 2014. Vidare har fakta insamlats om befintliga och planerade anläggningar i grannkommunerna. Fakta har även insamlats från leverantörer av avläggningar, beträffande utformning, tekniska prestanda, kostnader mm. Insamlade data har sammanställts i föreliggande rapport. 2 Kramfors kommun 2.1 Befolkningsutveckling Kramfors kommuns folkmängd har stadigt minskat, från cirka 30 000 invånare 1968 till cirka 18 450 invånare 2013 (SCB 2014). Bedömningen görs att under åren 2011-2021 minskar folkmängden till ca 17 100 innevånare (Statisticon okänt år). 2.2 Kommunens struktur Kramfors kommun är glest befolkad med befolkningskoncentrationer koncentrerade till Kramfors, samt de övriga tätorterna Bollstabruk, Docksta, Frånö, Klockestrand, Lunde, Lugnvik, Mjällom, Nordingrå, Nyland, Sandslån och Ullånger. Landsbygdsområden är koncentrerade till Ångermanälvens dalgång, längs väg E4 sträckning samt i viss mån längs dalgångar i området öster om väg E4. 3 Allmänna förutsättningar för biogas från substrat 3.1 Biogaspotential i länet Västernorrlands län bedöms enligt Avfall Sverige (Rapport 2008:02) ha en biopotential av 202-263 GWh/år. Biogaspotentialen från livsmedelsindustri och annan industri be-
Uppdragsnr: 10181081 6 (16) döms enligt rapportern vara 112-119 GWh/år. Motsvarande potential från växtodlingsrester och gödsel har bedömts vara 54-85 GWh/år. Resterande potential utgörs av restprodukter från skogsbruk och skogsindustri. 3.2 Befintliga och planerade anläggningar i närområdet Nuvarande biogasproduktion i Västernorrlands län tjänar som bakgrundsmaterial. I länet finns biogasanläggningar i Härnösand (deponi), Selånger (gårdsbiogasanläggning, lantbruk), Sollefteå (avloppsrening), Sundsvall (avloppsrening, deponi) och Örnsköldsvik (avloppsrening, deponi och industrigasanläggning) enligt Biogasportalen (2014). Eftersom biogasanläggningar med deponi ger biogas av lägre kvalité kommer dessa inte att beaktas. Biogasanläggningar baserade på avloppsslam har vanligen tekniska begränsningar att ta emot annat substrat. Det är vidare inte huvudmännens uppfattning att man skall ta emot substrat från andra producenter, då detta ligger utanför verksamhetens primära inriktning. En inblandning av annat renare substrat ger vidare minskade möjligheter att återföra rötresterna i kretslopp. HEMAB har fått medel för att uppföra en anläggning för mottagning av matavfall och slam från avloppsreningsverk för att producera fordonsgas till den lokala marknaden Anläggningen kommer att placeras på avfallsanläggningen i Älandsbro. Anläggningen kommer att vara en torrötningsanläggning motsvarande den som finns i Mörrum, med en kapacitet av 5 000 ton substrat/år och producera 3 GWh biogas årligen. Investeringskostnaden är beräknad till 33 MSEK, varav stöd från energimyndigheten kommer att lämnas med 13 MSEK. Rötresten kommer bland annat att nyttjas för täckning av deponi. Sundsvalls Energi har planer på att etablera ett biogaskombinat baserat på insamlat hushållsavfall, slam från avloppsreningsverk samt restprodukter från industrin. Syfte med anläggningen är att producera biogas för fordonsbruk och rötrest för användning i kretslopp. 3.3 Förbehandling av substrat baserat på smittrisker Enligt animaliska biproduktförordningen (ABP) skall avfall med animaliskt ursprung delas in i tre kategorier. Kategori 1 Kategori 2 Djur och delar av djur som misstänks/bekräftats infekterade med TSE (TSE är ett samlingsnamn för djursjukdomar) Specificerat riskmaterial (SRM) Matavfall som härrör från transportmedel i internationell trafik Blandningar av kategori 1-material med 2- och/eller 3-material Naturgödsel och mag- och tarminnehåll Produkter av animaliskt ursprung som innehåller restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel och föroreningar Animaliska biprodukter som inte består av kategori 1- eller 3-material
Uppdragsnr: 10181081 7 (16) Kategori 3 Slakteriavfall Före detta livsmedel som innehåller produkter av animaliskt ursprung, med undantag av matavfall, som inte längre är avsedda att användas som livsmedel Färsk mjölk, äggskal, knäckägg, blod, hudar, skinn, fjädrar med mera från djur som inte visar några kliniska tecken på sjukdomar som kan överföras från människor eller djur via produkten ifråga Matavfall, med undantag av matavfall från transportmedel i internationell trafik. Undantaget från behandlingskraven i ABP från Kategori 3 är alla typer av matavfall från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök. För detta material gäller 2003:15 NV allmänna råd för kompostering och rötning. Det sätt som respektive avfallskategori behandlas på i Sverige för närvarande är; Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Förbränning Förbränning (avfallet skulle kunna behandlas genom trycksatt hygienisering, men någon sådan anläggning finns för närvarande inte i Sverige) Hygienisering i 70 O C i en timme med högst 12 mm partikelstorlek. (eller annan hygieniseringsmetod som myndigheten kan godkänna.) Jordbruksverket har i informationsskrift kategoriserat animaliska biprodukter, vidare har det lämnat information med text uppdaterad 2013-05-15. Tillämpningsområde för förordning (EG) nr 1069/2009 och information om den s.k. slutpunkten Vilken kategori respektive substrat som uppkommer inom kommunen bedöms tillhöra framgår av bilaga 1. 3.3.1 Substrat tillhörande kategori 1 respektive kategori 2 I kommunen uppkommer substrat som tillhör kategori 1 respektive kategori 2. Bland kategori 1 kan nämnas självdöda nötkreatur, vilka kan vara infekterade med TSE. Mängden avfall tillhörande kategori 1 bedöms vara mycket liten i den samlade substratmängden. Bland substrat tillhörande kategori 2 kan nämnas självdöd nötkreatur som inte är infekterade med TSE samt självdöd fisk från fiskodlingar. En schablonsiffra för fiskodlingar i detta sammanhang är 2 % av den årliga tillväxten. För en odling med till tillväxt på 400 ton/år innebär det således en mängd av 8 ton/år. Kvantiteten varierar mellan olika år. Självdöd fisk uppkommer vidare vid odlingarna i Jämtlands län och kostnaderna för borttransporten av avfallet till förbränning, vilket medför en stor kostnad för avfallet.
Uppdragsnr: 10181081 8 (16) 3.3.2 Substrat i kategori 3 Substrat i kategori 3 är volymmässigt den största delen av det substrat som uppkommer i kommunen. Dit hör avfallet från whiskytillverkning och slakteri samt gödsel från gårdar och travbana. Vidare ingår matavfallet från butiker och hushåll. 3.4 Tekniska behov av förbehandling Behovet av förbehandling beror på vilket substrat som anläggningen byggs för. Från teknisk synpunkt är flytande substrat vanligen de enklaste då det inte behöver förbehandlas genom malning eller liknande processer. Exempel på substrat som kräver förbehandling är insamlat organiskt hushållsavfall, vilket kan innehålla avfall som är olämpligt att röta och stör förbehandlingen. 3.5 Biogas som energibärare Biogas kan nyttjas som bränsle till gasmotorer för att generera el och värme. Vid processen kan ca 30% av energiinnehållet överföras till el, medan resten blir värme. Biogas kan efter uppgradering nyttjas som drivmedel (fordonsgas). Uppgraderingen kan göras med två olika metoder, antingen genom avskiljning av koldioxid i membran och komprimering av gasen, vilken lagras i trycksatta behållare. Ett annat förfarande är att kyla gasen för att frysa ut koldioxiden, varefter ytterligare kylning biogas övergår i flytande (kondenserad) form. Kondenserad biogas hanteras med samma teknik som kondenserad naturgas (LNG). Den framtida efterfrågan på biogas styrs av politiska överväganden och de regler som kommer att gälla för denna. Ett samhällsmål är att nyttja energiresurser effektivt och gärna i anslutning till den plats där den produceras. Vidare finns en tydlig inriktning att nyttja biogas (antingen i komprimerad eller kondenserad form) som fordonsbränsle. Den nuvarande produktionen av därmed även distributionen av fordonsgas är koncentrad till Skåne, Väst- och Östergötland samt Stockholms län. Antalet gasfordon är beroende av närheten till distrubutionsnätet och den länsvisa fördelningen av tankställen och fordon framgår av Figur 1, nästa sida.
Uppdragsnr: 10181081 9 (16) Figur 1. Antalet publika tankstationer för fordonsgas i oktober 2013 och antalet gasdrivna personbilar i slutet av 2012 i Sverige, länsvis fördelat. Källor: Energigas Sverige (2013), Trafikanalys (2013) 4 Biogaspotential i Kramfors kommun Användning av substrat för produktion av biogas skall ses i perspektivet av möjligheten att nyttja substratet för andra ändamål. Från ett livscykelperspektiv kan användning av potentiella substrat som djurfoder vara att föredra framför användning för produktion av biogas. 4.1 Inventering av intressenter (bidragare av substrat) I bilaga 1 redovisas de substratleverantörer som kontaktats och de mängder substrat som genereras i dess verksamheter. Redovisningen är avgränsad till de verksamheter som visat ett positivt intresse för att bidra med substrat till en gemensam anläggning. I Tabell 1 redovisas substratmängder fördelade på näringsgrenar. För näringsgrenar med bara en verksamhet redovisas den specifika verksamheten. Beräkningar av substratets energiinnehåll återfinns i bilaga 2.
Uppdragsnr: 10181081 10 (16) Tabell 1. Substratmängder fördelade på näringsgrenar. Mängd Slakteri m 3 ton MVh/år Bröderna Jakossons Slakteri Nyland 163 88 Fiskindustri Fiskodlingar 73** Bageriindustri Bagerier Nordingrå 200* 279 Whiskeytillverkning Box Destilleri Bollstabruk 400 62 Gödsel från travbana liknande Arena Dannero m fl (hästgödsel) 1500** Jordbruk, djurproduktion Nöt- och svinflytgödesel Nyland 9500 1388 Massa- och pappersindustri Dynäs 1200** Summa 0 11836 1816 * Delar av mängden ingår ej i beräkningar i bilaga 2 ** Mängden ingår ej i beräkningar i bilaga 2 Den framtida substratmängden för rötning kommer att vara beroende av de marknadsmässiga förutsättningarna för verksamheten. Faktorer som kommer att påverka den totala ekonomin är transportkostnader samt intäkter för gasen. Värdet av den bildade rötresten är svårbedömt och kommer sannolikt inte att konsurrensutsättas, utan en förutsättning för att substratleverantörerna skall vara intresserade är att de kan återta motsvarande mängd rötrest, utan ekonomisk reglering. Ytterligare substrat kan vara aktuella från jordbruk där halm, eller andra grödor/rester från grödor, kan utgöra substrat. För hantering av halm som används som strömaterial till hästgödsel kan en övergång ske till pelleterat halm vilket ger hanteringsmässiga fördelar vid den primära användningen som vid substrat. Vidare pågår forskning kring nedbrytning av lignin i halm, vilket ger en potentiell ökning av biogaspotentialen enligt forskare från JTI. Lignin finns även i bark som, om den inte är användbar som bränsle i industrin, kan vara ytterligare ett möjligt substrat. Även Salix bedöms ha potential som substrat för biogas. 4.2 Substratets geografiska fördelning Den största mängden substrat lämpligt för rötning är koncentrerat från verksamheter längs Ångmanälvens dalgång och från fiskodlingarna samt bagerier längs kusten. Längs Ångermanälven finns BOX, Jacobssons slakteri samt jordbruk med nöt- och svingödselhantering. Mondi och Dannero ligger även uppströms i Ångermanälven nordväst om väg E4.
Uppdragsnr: 10181081 11 (16) Substratets geografiska fördelning framgår av Figur 2. Figur 2. Karta med läget för valda enskilda substratproducenter. Källa eniro. 5 Mottagare av rötrester (mottagare av biogödsel ) Flera av de jordbruk som vill bidra med substrat gör det i syfte att öka värdet på den biogödsel som de ser som en resurs för användning i jordbruket. En förutsättning för dessa aktörers medverkan är att de kan återta biogödseln tillbaka i jordbruket och att den inte får en försämrad kvalitet jämfört med dagens hantering. Avsättning av biogödsel finns hos de jordbruk som är intresserade av att delta och vidare kan biogödseln vara av intresse för kommunen att använda på Högbergets avfallsupplag. Kramfors kommun har en komposteringsanläggning för slam från avloppsreningsverk att använda som jordförbättring till kommunens egna grönytor. Kommunen har ett behov av få in mer material för att få bättre balans mot ansättningen på grönytorna. 6 Möjlig produktionsstruktur - överväganden 6.1 Substratkategori enligt ABP Den behandling av substrat som planeras i kommunen inriktas på substrat i kategori 3. Motivet är att behandling av substrat tillhörande kategori 1 och 2 sker med förbränning eller i framtiden för kategori 2 med trycksterilisering. Ingen befintlig anläggning i länet bedöms vara lämplig för förbränning av avfallet, och för att förbehandling skall kunna göras med trycksterilisering krävs större mängder substrat än vad som uppkommer i kommunen. Ett exempel på avfall som uppkommer i regionen från fiskodlingarna är självdöd fisk. Denna klassas genom beslut av EU-kommissionen till kategori 2 oavsett vilken orsaken är till fisken har dött. Avfallet och dess behandling är primärt en branschfråga och vidare utredningar borde initieras av branschen tillsammans med andra aktörer vars substrat tillhör kategori 2.
Uppdragsnr: 10181081 12 (16) 6.2 Förbehandling De substrat som bör behandlas i kommunen är sådana som kräver ringa förbehandling, samt innehåller ett minimum av föroreningar vilket är en förutsättning för rötrestens användning som biogödsel. Den primära målsättningen är att fortsatt säkerställa näringsämnen i kretslopp och sekundärt att få ett energitillskott genom rötningen. Den fortsatta planeringen bör ske med substratleverantörerna som processägare, då det primära intresset är att sluta kretsloppen. Även substrat som kräver mer förbehandling kan vara aktuella att ta behandla. Dessa är vanligen inte lika rena och ger därför en rötrest som primärt är avsedd för avsättning som jordförbättringsmedel. Exempelvid användning till mark som inte används för odling, grönytor mm. 6.3 Antal anläggningar och lokaliseringar För två anläggningar talar möjligheten att renodla avfall från jordbruk och de avnämare som har substrat fyller de krav att det efter rötning kan användas som biogödsel. En sådan anläggning skulle av logistiska skäl kunna placeras vid någon av de större gårdarna där rötning kan ske och vara ett centrum för distribution av biogödsel. Vidare är det fördelaktigt om det finns ett värmebehov och att den el som genereras kan få avsättning via det regionala elnätet utan stora investeringskostnader. Alternativt är att den placeras hos någon av de andra substratproducenterna och då företrädesvis någon av de som är intresserande av att vara med i ägarbilden. Den andra anläggningen skulle i ett sådant scenario kunna ta emot avfall från Mondi, Dannero, m fl. Kravet på den rötrest som bildas blir därmed inte lika hög och den skulle vara möjlig att använda på det kommunala avfallsupplaget Högberget för tillverkning av jordförbättring. En eventuell etablering av en anläggning med inriktning på biogas som fordonsbränsle, kan den med fördel placeras vid någon av de substratproducenter som svarar för de större flödena. En placering mellan Kramfors och Bollstabruk kan vara optimal. En sådan anläggning kan kombineras med någon av kommunens verksamheter, avloppsreningsverk eller andra anläggningar. Skötselbehovet är större och regelbunden tillgång till driftsteknisk personal är en nödvändighet. En sådan anläggning kan inriktas på och placeras så att produktionen av biogas blir det primära. Samlokaliering till kommunens anläggning Högberget bör studeras. Alternativt till lokalisering kan ske i anslutning till någon av de substratleverantörer som svarar för inflödet. Den fortsatta processen för att utarbeta förslag bör tas fram med kommunen som initiativtagare eftersom kommunen har ett planeringsansvar för avfallshanteringen inom kommunen. Avsättningen av biogas kan ske genom nyttiggörande i en gasmotor alternativt genom användning av kondenserad gas för fordon. 6.4 Ägarstruktur En anläggning för mottagning av jordbrukets och lämpliga verksamheters substrat kan ägas med Ekonomiska föreningar (eller annan bolagsform) bestående av de aktörer som levererar substrat, alternativt direkt delägande från någon eller flera av dessa.
Uppdragsnr: 10181081 13 (16) Energibolag, såväl stora aktörer som mindre aktörer t ex de med huvudinriktning mot vindkraftprojekt. I många fall har kommunala bolag varit delägare. I Kramfors kommun har inte något bolag med inriktning lämpad för delägarskap identifierats. 6.5 Fortsatt arbete Är affärsidén att primärt förse jordbruket med biogödsel och på ett optimalt sätt ta tillvara den energi som bildas i biogasprocessen eller är affärsidén att prioritera biogasproduktionen med syfte att vidareförädla den till mobilt bränsle och som sekundär inkomstkälla få avsättning för rötresten. Beroende vilken prioritering som görs avgränsas substraten och anläggningens utformning och placering. Ägarstrukturen är som redovisats tidigare starkt beroende av affärsidén för anläggningen och givetvis finns även det motsatta förhållandet. En grupp initierad av kommunen och Baltic Energy bör tillsammans med de substratintressenter som förklarat sig positiva att vara med som delägare i en anläggning bör tillsammans med teknisk kompetens utgöra kärnan i det fortsatta arbetet (fördjupad förstudie). Avstämningar bör även göras med substratleverantörer som svarar för de största mängderna. Studiebesök bör göras på någon eller några av de anläggningar som har uppförts i syfte att inhämta erfarenheter kring processen. 7 Ekonomi 7.1 Dimensioneringsförutsättningar En traditionell reaktor bör dimensioneras för att rymma minst 20 dagars substratmängd och ha ca 20% extra utrymme som kan samla upp biogas i toppen av reaktorn. Substratets densitets har antagits till 1 ton/m 3. Bränslepriser för fordonsbränslen redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Energiinnehåll och priser på valda fordonsbränslen. Bränsle Biogas 1 m 3 (0,8 kg) Bensin (95) l liter Diesel 1 liter Energiinnehåll 9,67 kwh 9,06 kwh 9,8 kwh Pris 12,04 15,08 14,62 Källa www.bensinpriser.se och biogasportalen. 7.2 Ekonomisk kalkyl Kalkyl för samrötningsanläggning. Kalkylen baseras på data tillhandahållen av Götene Gårdsgas.
Uppdragsnr: 10181081 14 (16) Investeringskostnaden är beroende av anläggningens storlek. Exempel på investeringskostnad för m 3 660 4,4 1 320 6,2 1 980 7,9 MSEK En uppgraderingsanläggning för att framställa fordonsgas av rågasen medför en investering på ca 3,5 MSEK. Investeringsstöd för biogas lämnas av jordbruksverket. Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 procent i investeringsstöd. I norra Sverige kan i vissa fall få upp till 50 procent i stöd lämnas. Biofuel Region redovisar att stöd för produktion av biogas kan lämnas via EUs landsbygdsprogram. Kostnader och intäkter för mindre avläggningar har även utretts på uppdrag av Energigas Sverige och redovisas i rapporten Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning. WSP 2013-04-10. Investeringskostnaden bedöms uppgå till ca 12 MSEK med en biogasproduktion på 3 GWh/år genom användning i gasmotor. Återbetalningstiden för en sådan anläggning bedöms i ett gott scenario vara 9-10 år. 8 Erfarenheter från andra anläggningar Det finns ett antal jordbruksbaserade biogasanläggningar som är i drift och erfarenheter redovisas på biogasportalen. Där redovisas tekniska erfarenheter från såväl större som mindre gårdsanläggningar; http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk/alvi ksgarden http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk/bju v http://www.biogasportalen.se/biogasisverigeochvarlden/godaexempel/lantbruk/hag avik För att belysa olika möjligheter till organisation från lantbruksbaserade biogasprojekt. redovisas översiktligt några exempel nedan. 8.1 Biogas i Sjöbo kommun Biogas Färs är en ekonomisk förening som samordnar de ledande gödselproducenterna i kommunen, 2010 hade man 18 andelsägare. I Sjöbo kommun har man genomfört en utredning för biogasproduktion baserat på jordbruksrelaterade råvaror. Där har 37 intressenter identifierats utspridda på 43 gårdar om totalt 33 GWh biogas. Projektet är ännu inte på en sådan nivå att man fastställt organisation och ägandeförhållanden. Källa: Envirum, ( maj 2010), Biogas i Färs förstudie.
Uppdragsnr: 10181081 15 (16) 8.2 Katrineholm SBI Katrineholm AB Biogasanläggningen utanför Katrineholm är en större gårdsanläggning som framförallt samrötar svingödsel och livsmedelsavfall. Anläggningen har byggts gemensamt av SBI Katrineholm AB och lokala lantbrukare. Leveranser av de ca 70 000 ton gödsel som årligen levereras till anläggningen sköts helt av 10 lantbrukare som bildat ett externt gödselbolag, Lantbruksgas i Sörmland AB. Den producerade biogasen kommer att säljas till AGA för distribution i Stockholm. Ägarfördelningen ser ut som följande: Swedish Biogas International AB - 51 % Övrigt ägande av Ericsberg, Fors Säteri, Åkerö Säteri samt Lantbruksgas i Sörmland AB. Källa: SBI:s hemsida (2011-10-13) 8.3 Västerås - Svensk Växtkraft Biogasanläggningen vid Gryta avfallsstation i Västerås rötar organiskt avfall från hushåll, restauranger och storkök, fettavskiljarslam och en mindre mängd vallgrödor. Totalt behandlas 14 000 ton bioavfall per år. Anläggningen har varit i full drift sedan 2006. Inledningsvis var 17 lantbrukare delägare i svensk Växtkraft AB. Sedan april 2010 är Svensk Växtkraft ett dotterbolag till VafabMiljö som äger 65 procent av aktierna. Mälarenergi äger 32 procent av aktierna och tre enskilda lantbrukare i Västerås innehar 3 procent. Anläggningen står inför omfattande investeringar i utbyggnad och reparationer vilket är en av anledningarna till att många lantbrukare valt att sälja sina aktier. Källa: Svensk Växtkrafts hemsida (2011-10-13) och LRF Dalarna, Lokal biogasproduktion i Säterbygden (2011). 8.4 Biogas Brålanda Här planerar ett antal lantbrukare att bygga gårdsbaserad biogas och sälja rågasen till en central uppgradering. Transporter av rågas ska ske via gasledning som Nätbolaget biogas i Brålanda AB kommer att äga. Delägare i gasnätet planeras vara Vänersborgs kommun, Melleruds kommun och en liten del (9%) ägas av Biogas Brålanda AB. Det är Biogas Brålanda AB som sedan förmodas äga den centrala uppgraderingsanläggningen och tankstationer för försäljning av fordonsgas. Majoritetsägare i detta bolag blir då Trollhättan Energi AB och en tredjedel ägs av Biogas Dalsland ekonomisk förening som är medlemsägt av främst de lokala lantbrukarna. Det finns också möjlighet för privatpersoner att söka medlemskap. Man kan tänka sig att exempelvis fordonsgaskunder kan ha intresse av att bli medlemmar. I det här projektet antas varje lantbruksanläggning ägas av lantbrukarna själva. Initialt uppskattades 18 lantbruksanläggningar vara möjligt att bygga. Källa: Pers. medd. Karin Stenlund, Trollhättan Energi. 9 Referenser Naturvårdsverket. Från avfallshantering till resurshushållning Sveriges avfallsplan 2012 2017. Rapport 6502, maj 2012 Kramfors kommun Renhållningsordning, med renhållningsföreskrifter och avfallsplan 2008-2012.
Uppdragsnr: 10181081 16 (16) Statisticon, år okänt. Befolkningsprognos 2012-2021 Kramfors kommun. Statisticon AB. SCB. Befolkningsstatistik. Region Halland. Bioenergicentrum Halland. Jordbruksverket. Statens energimyndighet. Analys av marknaderna för biodrivmedel. Tema: Fordonsgasmarknaden. ES 2013:08. Linné, M. Ekstrandh, A. Englesson, R. Persson, E. Björnsson, L. Lantz, M. 15. Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror. Rapport 2008:02, Avfall Sverige, 2008. Umeå 2014-06-30 WSP Samhällsbyggnad Göran Bergström