Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn- och ungdomsfotbollen ska skapa en positiv och sund miljö där alla får lära sig fotboll och utveckla ett livslångt intresse. Barn- och ungdomsfotbollen ska ta hänsyn till individens behov och ge möjlighet till utveckling i den takt som passar var och ens fysiska, psykiska och sociala förutsättningar. Barn och ungdomar ska ha roligt med sin idrott. Barn och ungdomar ska idrotta på sina egna villkor. Barn och ungdomar ska få uppleva glädje och kamratskap. Grunden för allt lärande är lek och lekfullhet. Genom leken lär sig barnet och upptäcker sin omgivning. Fotbollsträning ska så ofta som möjligt bedrivas med boll och antalet bollkontakter ska maximeras för varje spelare. Fotbollens spela, lek och lär, Svenska Fotbollförbundet Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt. Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap 6
Leken i centrum Lek är viktigt för att barn ska utvecklas psykiskt, socialt och fysiskt. Barn leker först och främst för att det är roligt att leka! I leken utvecklar barn alla sina sinnen, tankeverksamheten och befäster sina kunskaper. Man måste kunna leka med innan man kan tävla mot. Birgitta Knutsdotter Olofsson, professor och lekforskare Lek ska vara frivillig, rolig, fungera som en inspirationskälla och vara en kulturbärare. Lek ska även stärka självbilden öva färdigheter öva motoriken öva koordinationen utveckla fantasin utveckla kreativiteten utveckla språket utveckla sinnena bearbeta verkligheten stärka gemenskapen kommunicera bearbeta upplevelser ge kunskap 7
Leken och utvecklingen Man ska bara ha kul, då löser sig det andra så småningom. Det är det enda och bästa råd jag vill ge. Henrik Larsson, f d Fotbollslandslaget, Barcelona och Manchester United Leken och psykisk utveckling I lek främjas den psykiska utvecklingen genom att barn upptäcker sig själv, sin kropp, sin förmåga och vilja. Även den intellektuella utvecklingen gynnas i lek. Genom lek kan barn experimentera, dra slutsatser och nyfiket gå vidare i sin upptäckarglädje. Att leka är nödvändigt för att barn ska må bra och utvecklas på ett positivt sätt. Det man har lekt som barn ligger till grund för att utveckla kreativitet och skaparkraft som är viktigt genom hela livet. Barn som leker och får utlopp för sitt rörelsebehov blir även mer koncentrerade och motiverade till vidare inlärning. Det är också viktigt att barnet känner trygghet och tillit för att få en gynnsam inlärning. Lek stimulerar barns utveckling under förutsättning att barn ges möjlighet att leka utifrån sin egen färdighets- och mognadsnivå. Det är därför viktigt att ta stor hänsyn till barns variation i utvecklingstakt. Aktiviteterna ska anpassas så att barn har möjlighet att lyckas, något som stärker självförtroendet. Leken och social utveckling I lek främjas den sociala och emotionella utvecklingen genom att barn får prova på olika roller. När barn leker tillsammans så lär de sig också av varandra. Barn har olika erfarenheter och upplevelser och genom lek vidgar de sina vyer. De tränar inlevelseförmåga, empati och förståelse. Det ger också barn möjlighet att få en positiv självbild. Förmågan att fungera i grupp utvecklas genom lek och därmed ökar förståelsen för vilka följder barnets uppträdande kan få. Lekar som bygger på samarbete skapar gemenskap och sammanhållning. Alla i leken har en viktig roll och alla behövs. Lekar där alla hjälps åt stärker gemenskapen. Barn upplever oftast att samarbetslekar är roliga eftersom det finns olika sätt att lösa lekens uppgift på och att gruppen strävar mot ett gemensamt mål. Lek är ett måste för barn, det är genom lek barn kan lära sig att förstå sin omgivning. Leken och fysisk utveckling Den fysiska utvecklingen främjas genom att barn naturligt rör sig i leken. Grundfärdigheter som att hoppa, springa, balansera, fånga, klättra, rulla, hänga och så vidare är 8
viktiga motoriska färdigheter som barn tränar genom lek. De motoriska färdigheterna och koordinationen utvecklas först genom varje grundfärdighet var för sig, därefter när barn är mogna utvecklingsmässigt kan de kombinera rörelserna som till exempel springa - fånga, hoppa - kasta. Barns motoriska förmåga har betydelse för den egna kroppsuppfattningen som även påverkar självförtroendet och koncentrationsförmågan. Barn som känner sig säkra i sin grovmotorik känner ofta säkerhet i andra sammanhang. Grunden i all fysisk träning med barn är att ta vara på glädjen i att röra sig. Ett varierande innehåll stimulerar till att röra sig och att våga prova nya moment. En fördjupning av barns och ungdomars olika utvecklingsområden finns i slutet av boken. 9
10
Lekarskap Inför genomförandet av de olika Bollprogrammen på övningskorten behövs en del förberedelser. Ledaren som i vår lekvärld kallas Lekaren ska välja undervisningsmetod samt bestämma gruppens samling, indelning och organisation. Dessutom ska arbetssätt med information och punkter för instruktion planeras. Som Lekare är det även viktigt att du har en bra kommunikation med alla barn eller ungdomar i gruppen. Prestationstänkandet har helt naturligt sjunkit i åldrarna eftersom aktörerna blivit allt yngre. Många ledare och tränare har ryckts med i denna prestationshysteri med barn och på så vis blivit fångar i sin egen miljö. Det föreligger därmed en risk att barn värderas efter vad de presterar på den idrottsliga arenan snarare än efter vad de är, nämligen barn. Rolf Carlsson, doktor i pedagogik Den amerikanske psykiatern William Glasser visar i sin studie Hur vi lär oss och hur kunskap förankras att lärandet skiljer sig vid olika typer av aktiviteter. Barn och ungdomar vill idag ofta ha upplevelser, vilket enligt Glassers studie ger en effekt på lärandet med hela 80 %. En annan viktig faktor för lärande är kommunikationen mellan barnet/ungdomen och ledaren och studien visar att vi lär oss hela 70 % genom att diskutera, vilket kan jämföras med tvåvägskommunikation. Vid verksamhet, framförallt för barn men även för ungdomar, kan man notera att det ger en bättre effekt att både höra och se (50 %) än att se och höra var för sig. INLÄRNING % 100 % 80 % 60 % 40 % 20% Läser Hör Ser Hör & ser Upplever Diskuterar Lär ut till andra AKTIVITET Hur vi lär oss och hur kunskap förankras. 11
Pröva Låt deltagarna prova på att utföra övningen Analysera deltagarnas genomförande Bedöm vad du behöver poängtera under instruktionen Förklara Ge ett fåtal instruktioner Var tydlig och kortfattad Motivera syftet med övningen Använd ord och ett språk som deltagarna förstår Öva Öva i små grupper/lag med många bollkontakter per deltagare Hög aktivitetsnivå och verkningsgrad skapar delaktighet Analysera utförandet samt ge beröm och positiv återkoppling Organisation Det är viktigt att vara väl förberedd inför ett träningstillfälle. Att förbereda spelytor och utrustningen som ska användas under träningstillfället är bra tips för en effektivare träning. Bollhall 10 x 20 m (18 deltagare) Bollek Bollteknik Bollspel (3+3 barn) Bollek Bollek Bollhall 20 x 40 m (54 deltagare) Bollteknik Bollteknik Bollspel (3+3 barn) Bollspel (3+3 barn) Bollek Bollteknik Bollspel (3+3 barn) 14
Övning spelförståelse Parvis Trekant Fyrkant Ring Kolonn Parvis, trekant, fyrkant, ring, kolonn Gruppsamling När du samlar gruppen är det viktigt att deltagarna känner att de får kontakt med dig som Lekare. Välj gärna en samlingsform som gör det möjligt att direkt fortsätta med övningen. När det gäller barn kan det vara en fördel att de får sitta ner för att lättare kunna koncentrera sig vid en kort instruktion. Vid en längre information under en kollektiv samling, t ex inför starten av en övning, kan det också vara en fördel för ungdomar att sitta ner. Försök att undvika störande moment framför barnen och ungdomarna och tänk på att det utomhus är lämpligt att ha solen och vinden i ryggen. Gruppindelning Programmen för Bollek, Bollteknik och Bollspel är upplagda med max sex deltagare/ grupp för att få en hög aktivitet med stor verkningsgrad och delaktighet. Bland de yngre barnen kan det vara lämpligt att blanda flickor och pojkar samt olika åldrar. Det viktigaste är oftast att de har någon kamrat från t ex sin egen klass eller sitt bostadsområde i sin egen grupp. Nedan följer några enkla exempel på indelning av deltagare i grupper: Slumpmässig Siffror (1, 2, 3, 4, 5, 6, 1, 2, etc.) Bokstäver (A, B, C etc., förnamn eller efternamn) Längd (olika längder eller jämnlånga grupper) Ålder (olika åldrar eller jämngamla grupper) Självbildade grupper (deltagarna bildar t ex egna tregrupper) D 15