Justerat Marie Morell Mats Johansson

Peder Björn 2013-01-30 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Generella riktlinjer för placering av likvida medel, upplåning, utlåning och för borgensåtaganden (finanspolicy) samt placeringsföreskrifter, LiÖ 2012-4024 12 Samtliga dokument som beskriver den finansiella verksamheten i landstinget har setts över och anpassats till dagens finansiella situation och terminologi. Ramverket är i sak oförändrat. Två av dokumenten ska beslutas av fullmäktige och övriga beslut hanteras inom ledningsstaben men beskrivs för att få en helhetsbild. Placeringsföreskrifterna (bilaga 1) är utformade för att kunna användas som direktiv till placerarna. Till ärendet bifogas därför även de överväganden som ligger bakom uppdateringen av placeringsföreskrifterna. De dokument som avses är följande: Generella riktlinjer för placering av likvida medel, upplåning, utlåning och för borgensåtaganden (fullmäktigebeslut 2001-06-13--14, 77) Placeringsföreskrifter bilaga 1 (fullmäktigebeslut LF 2004-10-06 87)) Finansiella riktlinjer tillämpningsanvisning (Ekonomidirektör uppdateras vid behov) Finansiella kontrollrutiner (Landstingsdirektör uppdateras årligen) Därutöver beslutades redan 1997 i fullmäktige (LF 1997-11-26 27 166) att redovisa pensioner enligt full fondering. I samband med att föreskrifter för placering av likvida medel reviderades under 2001 beslutade fullmäktige att fortsätta att redovisa enligt full fondering (LF 2001-02-15 13). Detta har lyfts in i de generella riktlinjerna för att få en heltäckande beskrivning. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t anta angivna regler i Generella riktlinjer för placering av likvida medel, upplåning, utlåning och för borgensåtaganden (finanspolicy) a t t anta i ärendet framlagt förslag till placeringsföreskrifter (bilaga 1 i ärendehandlingarna) Vid protokollet Peder Björn Justerat Marie Morell Mats Johansson

Peder Björn 2013-01-30 Rätt utdraget intygas PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen /Maud Jonsson/

Sida 1 (4) Ekonomi- och uppföljningsgruppen Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Landstingsfullmäktige Generella riktlinjer för placering av likvida medel, för upplåning, för utlåning och för borgensåtaganden - finanspolicy Inledning Landstingsfullmäktiges generella riktlinjer är grundläggande. Här beskrivs ramverket omkring placering av likvida medel, upplåning, utlåning och borgensåtagande. Även beskrivning av pensionsavsättning och hantering av pensionsmedel beskriv. Bestämmelser i övrigt framgår av landstingsstyrelsens delegation av beslutanderätt till landstingsdirektören samt landstingsdirektörens delegationsordning och Landstingsstyrelsens beslutsordning avseende ekonomiområdet. Därutöver finns följande dokument som beskriver den finansiella verksamheten: Placeringsföreskrifter bilaga till detta ärende (fullmäktigebeslut) Finansiella riktlinjer (ekonomidirektör) Finansiella kontrollrutiner (landstingsdirektör) Placering av likvida medel Likviditet som inte behövs för de normala betalningsströmmarna ska i första hand användas till att återbetala lån. Om det inte finns några lån ska de likvida medlen förvaltas enligt de placeringsföreskrifter (bilaga 1), som fortlöpande beslutas av landstingsfullmäktige. Hänsyn ska tas till avkastning och avgifter vid val av placering. Avtal angående placering av likvida medel diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Landstingsstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (C-ärende). Hantering av pensioner och pensionsmedel Landsting och kommuner ska enligt gällande lag endast redovisa den pensionsskuld som intjänats efter 1998 i balansräkningen, den så kallade blandmodellen. Landstinget i Östergötland beslutade dock att fortsätta att redovisa hela pensionsskulden i balansräkningen, så kallad full fondering av pensionerna (LF 2001-02-15 13).

Sida 2 (4) Ekonomi- och uppföljningsgruppen Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Pensionsskulden och pensionsavsättningar redovisas inom en särskild produktionsenhet, pensionsförvaltningen. Syftet är att pensionsåtagandet ska vara tydligt. Den årliga avsättningen inom resultaträkningen för att täcka hela pensionsskulden har medfört att likviditen har ökat under åren. Det har dock inte räckt för att täcka hela pensionsskulden och pensionsförvaltningen har en fordran på finansförvaltningen så att det egna kapitalet alltid är noll. Pensionsmedlen är inte reserverade till att enbart användas till pensioner. Vid behov och efter ekonomisk bedömning kan medlen omsättas till andra tillångar, t ex anläggningstillgångar. Det är inte god ekonomisk hushållning att ta upp lån när det finns likvida medel att tillgå. Landstinget har strategiska mål som innebär positivt eget kapitalet på sikt och årliga positiva resultatet för att täcka in framtida pensionsutbetalningar och investeringar. Det finns ett forum för ömsesidig information i alla de frågeställningar som rör pensioner och pensionsmedel - samrådsgrupp för pensionsförvaltning. Där ingår representanter för de största fackliga organisationerna. Gruppen ska träffas en gång per år men kan kallas samman av alla parter vid behov. Det är finanschefen som är sammankallande. Det är reglerat i avtal. Kortfristig extern upplåning Kortfristig upplåning inom ramen för avtal om checkräkningskrediter med olika banker medges för att hantera fluktuationer i penningflödet. Långfristig extern upplåning Landstingsfullmäktiges beslut om lånefinansiering fattas i treårsbudgeten. Lånen tas upp i konkurrens på lånemarknaden i såväl svensk som utländsk valuta. Lånevillkoren ska vara avgörande för val av långivare Avtal angående upplåning diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Landstingsstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (Bärende). Extern utlåning Utlåning kan ske till bolag inom landstingskoncernen. Beslut fattas av landstingsfullmäktige i varje enskilt fall. Stor restriktivitet ska iakttas. Till bolag, där landstinget är ägare till 50 % eller mera, bör utlåningen i det enskilda fallet inte överstiga landstingets andel. Till bolag, där landstinget äger mindre än 50 %, bör lån inte lämnas.

Sida 3 (4) Ekonomi- och uppföljningsgruppen Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Låntagarens ekonomiska situation ska vara avgörande för möjligheten att erhålla lån. Av fullmäktiges beslut ska framgå lånebelopp, löptid, lånevillkor i övrigt samt säkerheter för lånet. Avtal angående utlåning diarieförs och förvaras hos Upphandlingscentrum. Landstingsstyrelsen informeras om träffade avtal i Finansiell månadsrapport (Cärende). Landstingets borgensåtaganden Beslut om borgen fattas av landstingsfullmäktige i varje enskilt fall. Stor restriktivitet ska iakttas. Borgen för tryggande av pensionsutfästelser följer överenskommelser i särskild ordning. Till bolag, där landstinget är ägare till 50 % eller mera, bör borgensåtagandet i det enskilda fallet inte överstiga landstingets andel. Till bolag, där landstinget äger mindre än 50 %, bör borgen inte lämnas. Gäldenärens ekonomiska situation är av avgörande betydelse för behandlingen av ansökan om borgen. Borgen till rörelsekrediter bör inte lämnas. Landstingets borgensåtaganden ska vara tidsbegränsade och omfatta längst 5 år. Rapportering En rapport om finansiella transaktioner per senaste månadsskifte ska lämnas varje månad med benämning "Finansiell månadsrapport". Rapporten ska innehålla följande uppgifter: En kortfattad information om större förändringar i likviditeten, om större förändringar i upptagna långfristiga externa lån och om läget på finansmarknaderna. En beskrivning av likvida medels förändring under året. En förteckning över placeringar per senaste månadsskifte med angivande av låntagare, räntesatser, placerat belopp och bindningstid. En förteckning över upptagna externa lån med angivande av räntesatser, aktuellt lånebelopp samt tidpunkter för återbetalning.

Sida 4 (4) Ekonomi- och uppföljningsgruppen Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 En förteckning över utlämnade externa lån med angivande av räntesatser, lånebelopp samt tidpunkter för återbetalning. En förteckning över landstingets borgensåtaganden. Information om träffade avtal för placering av likvida medel och upplåning. Därutöver kan annan lämplig aktuell information lämnas. Rapporten ska ställas till landstingsstyrelsens ordförande, landstingsdirektören, ekonomidirektören, landstingets revisorer samt landstingsstyrelsen för kännedom (B-ärende). Därutöver ska rapporten skickas till de fackliga representanterna i samrådsgruppen för pensionsförvaltning. Finansiella kontrollrutiner (interna inom landstinget) Fullmäktige uppdrar åt landstingsdirektören att vid behov, dock minst en gång per år, fastställa kontrollrutiner för placering av likvida medel, för verkställande av extern upplåning, för extern och intern utlåning, samt för borgensärenden. Rutinerna översändes till landstingsstyrelsen för kännedom (B-ärende). Utlåning till interna produktionsenheter Samtliga enheter i landstinget är anslutna till internbanken inom finansförvaltningen. Produktionsenheters lånebehov täcks genom utnyttjande av kortfristig kredit på enhetens konto i internbanken. Utvecklingen ska följas upp i samband med delårsbokslut.

Bilaga 1 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sida 1 (3) Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Landstingsfullmäktige Placeringsföreskrifter för landstinget i Östergötland Gäller från och med 2013-03-05. Målsättning/avkastningskrav Landstinget ska i enlighet med kommunallagen 8 kap 2 förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet, det vill säga begränsad risk, tillgodoses. Genom att på ett effektivt sätt tillvarata tillväxten på den globala finansmarknaden ges förutsättningar för landstinget att möta pensionsåtaganden och behovet av kommande investeringar. Räntebärande papper Placeringstyper Placering får ske i följande placeringstyper: - Konton eller specialinlåning i bank - Statsskuldsväxlar - Certifikat (kortfristigt) - Obligationer - Aktieindexobligationer med 100 % kapitaltäckning - Fonder för räntebärande placeringar - Indexfonder för räntebärande placeringar Emittenter Placering får ske hos följande svenska eller utländska emittenter: - Stat. - Kommun. - Bostadsinstitut. - Aktiebolag. Valutarisk Vid placeringar i utländska värdehandlingar ska målsättningen vara att begränsa valutarisken.

Bilaga 1 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sida 2 (3) Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Rating emittenter Investering i värdehandlingar utgivna av emittenter som anges i tabellen får ske endast om följande gränser för rating är uppfyllda: Emittenter rating enligt S&P Svenska staten och Svenska Krävs ej kommuner och landsting Kortfristiga placeringar A-2 Långfristiga placeringar BBB Företagscertifikat K 2 I tabellen anges ratingnivå enligt Standard & Poor (S&P), som är ett av flera ratinginstitut men även motsvarande nivå hos andra institut är tillåtet. När det gäller enskilda placeringar som initieras av landstinget och inte via anlitad kapitalplacerare gäller lägst rating enligt tabellen. För fondplaceringar som görs av anlitad kapitalplacerare gäller genomsnittlig rating. Landstinget kräver en låg kreditrisk/hög kreditvärdighet för den sammanlagda placeringen samt en regelbunden uppföljning av fördelningen mellan ratingnivåer (regleras i avtal). Särskilda föreskrifter för aktieindexobligationer Aktieindexobligationer får utgöra högst 20 % av de totala likvida medlen. Löptiden får inte överstiga 7 år. Allmänna föreskrifter i övrigt Durationen för en portfölj av räntebärande investeringar exklusive strukturerade produkter får inte överstiga 5 år. Högst 30 % av de räntebärande placeringarna får vara utgivna av samma emittent (undantag svenska staten). Aktier, aktiefonder och aktieindexfonder Marknadsvärde av enskilda aktier och aktiefonder får inte överstiga 30 procent av landstingets totala likvida medel. Om andelen tillfälligt överskrids genom förändrade marknadsvärden är tidsgränsen för justering två månader. Generellt sett gäller denna begränsning också det enskilda placeringsuppdraget om inte annat framgår av avtalet mellan landstinget och placeraren.

Bilaga 1 Ekonomi- och uppföljningsgruppen Sida 3 (3) Annika Hjertkvist 2013-01-11 LiÖ 2012-4024 Placeringstyper Placering får ske i följande svenska eller utländska placeringstyper: - Enskilda aktier - Fonder av enskilda aktier - Aktieindexfonder Valutarisk Vid placeringar i utländska värdehandlingar ska målsättningen vara att begränsa valutarisken. Aktier Placering får endast ske i aktier som är börsnoterade, det vill säga som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som står under tillsyn av myndighet. Värdepappersfonder Placering får ske i fonder som har Finansinspektionens eller motsvarande myndighets, tillstånd och vars placeringsinriktning i stort överensstämmer med bestämmelserna i detta dokument. Särskilda begränsningar: I varje enskilt förvaltningsuppdrag får andelen aktier i enskilda bolag/koncerner inte överstiga 10 % av bolagets/koncernens totala aktiekapital mätt i aktuellt marknadsvärde. Samma begränsning gäller för enskild fonds placering. Förvaltning av landstingets tillgångar ska präglas av etiskt ansvarstagande. Landstinget ska undvika placering i företag som har produktion eller försäljning av krigsmateriel, tobaksvarar, alkoholvaror eller pornografi. Vidare ska placeringar i företag som bryter mot väletablerade internationella normer samt de internationella konventioner som Sverige har skrivit under undvikas. Ansvaret att se till att ovanstående begränsningar följs ligger på placeraren om inte direktinvestering har skett. Om det kommer till landstingets kännedom att dessa riktlinjer inte följs kommer detta att leda till att förvaltaren uppmanas att göra med en utvärdering av den enskilda placeringen och att en bedömning sker därefter av placerarens lämplighet.

Bilaga 2 Ekonomigruppen 2013-01-11 Sida 1 (4) Annika Hjertkvist LiÖ 2012-4024 Överväganden inför uppdaterade placeringsföreskrifter Placeringsföreskrifterna, bilaga 1, är utformade för att fungera som direktiv till kapitalplacerare som fått ett uppdrag av landstinget. Detta dokument är en bilaga till placeringsföreskrifterna för att förtydliga de ställningstaganden som har gjorts. Beskrivningen utgår från rubrikerna i placeringsföreskrifterna och inledningsvis efter varje rubrik beskrivs det val som gjorts och därefter ett resonemang. Målsättning/avkastningskrav Räntebärande papper Inget tydligt avkastningskrav anges i placeringspolicyn. Det är ingen förändring jämfört med tidigare. Internt har dock landstinget ett uppföljningsmål som är 4,65 procent under en konjunkturcykel. Resonemang: Slutsatsen att inget preciserat avkastningskrav ska gälla bygger på följande resonemang. Ett uttryckligt mål skulle kunna ge bättre vägledning för placerare och reducera onödigt risktagande eftersom de inte behöver sträva efter den högsta avkastningen utan det är tillräckligt att nå målnivån. Samtidigt vill landstinget ha del av hela tillväxten på de finansiella marknaderna och ett fast mål kan motverka det. Ett fast mål kan också leda till ett ökat risktagandet när placerare som ligger under målet försöker nå önskat mål. En förändring har gjorts som avser godkända ratingnivåer, det vill säga kreditvärdigheten hos de som lånar pengarna. Följande ratingnivåer finns (Standard & Poor) där AAA är högst rating och D är lägst: AAA, AA, A, BBB, BBB-, BB+, BB, B, CCC, CC, C, D I förslaget har lägst rating ändrats till genomsnittlig rating för fondplaceringar gjorda av kapitalplacerare. Samtidigt har texten kompletterats med att det krävs en låg kreditrisk/hög kreditvärdighet för den sammanlagda placeringen och att en regelbunden uppföljning ska göras av fördelningen mellan ratingnivåer. För egenvalda och enskilda placeringar gäller lägst rating enligt den tabell som finns i placeringsföreskrifterna.

Bilaga 2 Ekonomigruppen 2013-01-11 Sida 2 (4) Annika Hjertkvist LiÖ 2012-4024 Resonemang: Inför revideringen av placeringsföreskrifterna har en undersökning gjorts avseende placerarnas tolkning av godkända ratingnivåer. Vissa placerare har tolkat det som ett genomsnitt av samtliga placeringar i fonder och vissa placerare har strikt tolkat det som lägsta ratingnivå på en enskild placering. En genomsnittlig rating innebär en möjlighet att placera i företagsobligationer som har en lägre rating om det vägs upp av räntepapper med en högre rating. Det finns också företag som ingår i fonderna som inte är ratade eftersom det kostar och företagen inte har behov av att ha en rating. Dessa företag kan vara mycket kreditvärdiga. Samtliga av kapitalplacerarna som landstinget anlitar har metoder för att bedöma kreditvärdighet och har egna maxgränser eller begränsningar hur mycket som får placeras i särskilda innehav. Samtliga placeringar som är gjorda, oavsett hur man tolkat placeringsföreskrifterna, har också en genomsnittlig rating som ligger högre än BBB. Det sätt som kapitalplaceringarna arbetar på för att minimera riskerna är dock olika och det försvårar en generell skrivning i placeringsföreskrifterna. Slutsatsen blev att ett förtydligande behövde göras. Kreditvärdigheten i en fond är inte statisk och en striktare begränsning med lägst rating per ingående innehav i en fond leder till problem att följa riktlinjen. Förslaget är därför att ändra till en genomsnittlig ratingnivå för fondplaceringar gjorda av kapitalplacerare. I placeringspolicyn framgår redan innan ändring att landstinget kräver en mycket låg kreditrisk/hög kreditvärdighet och det beskrivs ännu tydligare tillsammans med att det krävs en löpande uppföljning av fördelningen mellan de olika ratingnivåerna. Aktier, aktiefonder och aktieindexfonder Ingen förändring har gjorts av den maximala andelen på 30 procent av landstinget totala likvida medel som får placeras i aktier. Det är inte heller tillåtet att investera i alternativa investeringar såsom råvaror, hedgefonder mm. Resonemang: Det pressade ekonomiska läget i framförallt Europa gör att uppdelningen mellan säkra och osäkra placeringar ökar. Framförallt pressas svenska och tyska räntor till rekordlåga nivåer medan krisländernas räntor pressas upp. Samtidigt bromsar konjunkturen in och många länder har låg tillväxt, vilket i förlängningen också påverkar tillväxten på världens börser. Kontentan är att det blir svårare att nå en god avkastning i förhållande i önskad risknivå. Det är ett scenario som flera av landstingets kapitalplacerare vittnar om och nedan beskrivs förändringar som skulle kunna genomföras.

Bilaga 2 Ekonomigruppen 2013-01-11 Sida 3 (4) Annika Hjertkvist LiÖ 2012-4024 Förändra relationen mellan ränteplaceringar och aktieplaceringar. Resonemang: Om andelen aktier var större skulle det möjliggöra en högre avkastning men till högre risk. Det skulle kunna kompenseras med högre säkerhet på ränteplaceringarna. De placerare landstinget anlitar anser dock generellt att nuvarande ratingnivåer på räntedelen är bra (övergång till genomsnittlig rating enligt avsnitt under rubriken räntepapper). Ratingnivån ger ett visst utrymme att hitta fonder som ger bra avkastning (se eget avsnitt). Genom att sänka andelen aktier skulle det vara svårt att uppnå ett avkastningskrav som är rimligt med tanke på de låga räntenivåerna. Den nuvarande fördelningen med maximalt 30 procent i aktier har över tiden visat sig fungera väl och förslaget är därför en oförändrad risknivå. Landstinget kommer att ha stora utbetalningar (investeringar) framöver men inom strategin kan den korta likviditeten successivt öka för att möta kommande utbetalningar och minska risken. Tillföra möjligheten - alternativa investeringar (ett nytt tillgångsslag) Resonemang: Genom att investera i alternativa investeringar (t ex råvaror) med förväntad låg korrelation (följsamhet) till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras enligt vissa kapitalplacerare. Innan en sådan investering ska göras krävs en noggrann gransknings- och urvalsprocess. Placeringsföreskrifterna skulle behöva kompletteras med begränsningar som t ex att det ska vara i fondform, en bred fond som är likvid, maxbelopp osv. Det krävs också en annan kompetens hos beställaren, det vill säga landstinget. Historiskt så har inte alltid dessa alternativa placeringar utvecklats positivt när det har varit turbulent på den ekonomiska marknaden utan följt den negativa trenden. Mot bakgrund till detta föreslås inte möjligheten till alternativa investeringar öppnas. Särskilda begränsningar Etik När det gäller etik så har skrivningen förtydligats och kapitalplacerarna är ansvariga för att följa och arbeta aktivt med dessa frågor. Resonemang: En omvärldsbevakning har gjorts av andra landstings etikskrivelser. Det har lett till ett förslag på en mer anpassad skrivning men som fortfarande är generell. Vissa landsting köper in extern hjälp med att screena sina placeringar för att säkerställa att placeringarna håller vad som utlovats. Det är landsting som själva väljer fonder. Landstinget i Östergötland placerar i fonder via avtal med kapitalplacerare. I deras uppdrag ingår att följa vår etiska skrivning och de arbetar aktivt för att uppnå detta. I samband med uppföljningsmöten med kapitalplacerarna är detta en stående punkt på dagordningen och samtliga arbetar seriöst med frågan men på lite olika sätt.

Bilaga 2 Ekonomigruppen 2013-01-11 Sida 4 (4) Annika Hjertkvist LiÖ 2012-4024 Övriga förändringar i placeringsföreskrifterna - Utvecklad beskrivning av aktier och värdepappersfonder. - Hänsyn till avkastning och avgifter vid val av placering flyttas till generella riktlinjer. - Att premiera placeringar i Sverige och Östergötland har tagits bort. Det fungerar inte när vi inte har direktplaceringar utan köper fonder.