Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion

Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi 5. Torvbranschens strategi, torvens hållbarhet

SIS standards år för biobränsle, biomassa, torv och kol: Biobränsle: bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Bränslet kan ha genomgått kemisk eller biologisk process eller omvandling och ha passerat annan användning. Biomassa: material med biologiskt ursprung som inte eller i endast ringa grad omvandlats kemiskt eller biologiskt Torv: material med biologiskt ursprung som kontinuerligt bildas i våtmarker och som i större eller mindre grad omvandlats genom biologiskt och kemiska processer under begränsad syretillgång Kol: brännbar sedimentär bergart med hög halt av kol, som bildats av omvandlade och sammanpressade växtdelar.

Användning av torvmark globalt

Torvmark och andel torvproduktion % i några länder i EU Sverige 104 000 km2 0,07% Finland 91 930 km2 0,6% UK 50 424 km2 0,1% Tyskland 14 205 km2 2,2% Irland 11 754 km2 8,5% Estland 10 094 km2 1,8%

Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi 5. Torvbranschens strategi, hållbar utveckling

Utvecklingen sedan 100 år

Energitorv

Odlingstorv

Lagstiftning rörande torv Torvlagen för energitorv täkt Miljöbalken för odlingstorv täkt På miljöområdet tillämpar Torvlagen Miljöbalkens bestämmelser

Stycketorv

Frästorvstäkt

Hur ansöker man om tillstånd till torvtäkt Tidigt samråd med berörda Miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap Miljöbalken Ansökan Torvlagen eller Miljöbalken Remissbehandling Beslut av länsstyrelse eller MPD Ev. överklagande

Det finns 950 gamla och ca 150 aktiva torvtäkter i Sverige.

Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi 5. Torvbranschens strategi

Applications

Torvens energipolitiska fördelar : Ett tryggare energisystem med närproducerad energi Stora effektiviseringsfördelar vid eldning gemensamt med med trädbränslen Mindre utsläpp av partiklar etc. och ökad effektivitet vid sameldning

Effektiv torveldning Vid sameldning mellan torv och trädbränslen kan effektiviteten öka och behovet av primärenergi minska. Potentialen kan i vissa fall uppå till 5-15% beroende på hur man räknar.

Några emissionsfaktorer mätt i skorsten - Torv 106 g/mj - Biobränsle (100 g/mj) - Kol 95 g/mj - Olja 73 g Mj - Naturgas 56 g/mj

Exempel på askrelaterade driftsproblem Beläggningsbildning i konvektionsöverhettare Sintrat bäddmaterial/bädd- agglomerat i fluidbädd Foto: Marcus Öhman LTU

We need peat for energy production Use of energy peat in Sweden Around 40 power plants Some big user: Vattenfall Uppsala Mälarenergi Västerås Söderenergi Södertälje E.on Örebro Annual use 3 4 TWh

Nyttan från energisynpunkt t ex bioraffinaderier 400 GWh skördas/år. Sågverk levererar 350 GWh spån. HMAB tar hand om 800 GWh lignin Som blandas med spån och torv. 1 200 GWh pellets och briketter produceras (räcker till att värma upp 100 000 villor/år). 900 000 m 3 massaved och GROT avverkas årligen. 600 000 m 3 ved Transporteras Och hugges till flies. Etanolfabriken Processar 250 000 ton flis per år. Det ger 50 miljoner liter etanol. Värme och fjärrvärme som kan användas i Sveg. Värme kan användas till Torkar på sågverket. Vattenfabriker tar om 60 000 ton kolsyra och producerar mineralvatten. Observera att alla siffror är preliminära.

Riksdagens miljömål för att vi styr torvbruket från orörd till påverkad dikad myr

Myrodlingar Körväg på torv omgiven av blandskog på torv ca 2 m djup från Uppland. Nedan myrodling från Västerbotten.

Läsarmossen, Närke blocktorvtäkt som avslutats för ca 20 år sedan, då strötorven tagit slut och man kommit ner till energitorven

Porlamossen, Närke tidigare strötorvtäkt sedan 100 år, nu fullt utnyttjad för energitorvutvinning sedan 25 år

Gamla energitorvgravar i kanten av mosse Kronobergs län

Prövningsgrunder i projektet Klimat påverkan från mark i form av inbindning och utsläpp av klimatpåverkande gaser Biologisk mångfald värden i torvmark som är påverkad av dikning etc. Lämplighet för torvproduktion - torvens utvinningsvärde- och utvinningsbarhet Eventuella andra värden - får bedömas från fall till fall

Resultatet av projektet Underlättar tillståndsprövningen genom Att få fram ett underlag som möjliggör jämförelse mellan olika tänkbara torvmarker Att kunna rangordna olika objekt mot bakgrund av en samlad redovisning av värden Att kunna bedöma vad som kan anses vara värdefullt

Torvens klimatpåverkan Torvens klimatpåverkan

GWP summarised emissions, 100 years 300 000 200 000 100 000 Ton CO 2 equiv. PJ -1 0 Harvesting Combustion Aftertreatment - restoration Aftertreatment - afforestation Reference - pristine Reference - cultivated peatland Reference - forestry drained Total - pristine - rewetting Total - cultivated afforestation -100 000-200 000

Torvens effekter från klimatsynpunkt Källa: IVL

Torvens klimateffekter ur ett LCA-perspektiv Emissionsfaktor för torv 106 g MJ bränsle Exempel på möjlig reduktion av emissionsfaktor för torv (%-enheter) Val av torvmark 10-20% Torvproduktion 5% Sameldning 5-15% Efterbehandling 8%

Accumulerade emissioner från torvutvinning motsvarande produktion av 2,35 TWh/år under 20 år. 25000 20000 15000 Våtmark Beskogning ton CO 2 ekvivalenter/m 2 10000 Kol 5000 0 0 100 200 300-5000 -10000 År

% av produktionen 100% 6 Fördelning av torvmarkstyper i det klimatminimerade torvbruket [miljoner m 3 råtorv] 75% 42 21 140 Från dikad skogsbevuxen torvmark 50% 134 Från gamla torvtäkter 25% 0% 70 35 28 70 7 7 Götaland Svealand Norrland Sverige, totalt Från organogen jordbruksmark Fördelning av använda torvmarkstyper i scenariot för det klimatminimerade torvbruket. Den totala stapeln anger hur mycket råtorv (miljoner m 3 ) som behövs för produktion i samma storlek som dagens (2,35 TWh/år) under 60 år

Miljömålet Myllrande våtmarker MYRSKYDDSPLANEN OCH TORVBRYTNING: Samtliga myrar i Myrskyddsplanen ska undantas från torvbrytning, liksom myrar med höga natur eller kulturvärden eller ringa påverkan på hydrologin. Vid exploatering för torvproduktion bör myrar som redan är kraftigt påverkade genom till exempel dikning eller ofullständigt utvunna täkter i första hand komma i fråga.

Den biologiska mångfalden kan förstärkas vid efterbehandling av torvmark Skagershultamossen olika användningsområden samsas

Omställd torvmark till skog

Vad gäller nyttan av torv från ett ekonomiskt och socialt perspektiv enligt Torvutredningen (SOU 2002:100): 1. Torven spelar och kommer att spela en allt viktigare roll för att vi skall kunna uppnå ett långsiktigt hållbart energisystem som i stor utsträckning baseras på biobränslen. En mångfald av olika energislag skapar ett robustare energisystem. Det gäller i första hand för sameldning torv/trädbränslen där forskning och utveckling samt praktiska erfarenheter visar att torv spelar en mycket viktig roll.

2. Användning av torv producerad i Sverige och vårt närområde ökar försörjningstryggheten i energisystemet vilket innebär en minskad sårbarhet för prisfluktuationer och avbrott i försörjningen. 3. Torvbruket kan spela en mycket viktig roll för att skapa sysselsättning och regional utveckling vilket kan vara särskilt viktigt i glesbygd.

Torv skapar viktig sysselsättning framförallt i glesbygd Idag är totalt cirka 1 700 personer sysselsatta inom torvnäringen. Torven kommer att spela en viktig roll i det framtida energisystemet. Antalet nya jobb i glesbygd kan komma att mer än fördubblas.

Antal syss elsatta fr produktion av energi- samt odlingstorv, scenario A Antal sysselsatta scenario A Fördelning av sysselsättning L N SYSSELS TTNING Dalarna 25 Gvleborg 150 Jmtland 770 Jnkping 210 Kronoberg 100 Norrbotten 40 Skne 110 Stockholm 5 Sdermanla nd 5 Uppsala 20 Vrmland 5 Vsterbotten 245 Vsternorrland 30 Vstmanlan d 105 Vstra Gtaland 80 rebro 165 stergtland 65 Totalt 2130

Från källa till sänka - vår vision av ett hållbart torvbruk i ett nötskal

FNs klimatorgan IPCC har placerat torv i en egen bränslekategori skild från fossila bränslen. Specifikationer rörande torv är enligt IPCC en fråga för olika länder eller för specifika anläggningar. EU Har inte klassificerat bränslen torvens höga emissionsfaktor missgynnar bränslet på bekostnad av bl.a. kol

EU-kommissionen år 2000 Peat is not a biofuel. Peat lands are protected under the Habitat directive and the commission policy is to not promote the extraction of peat in Europe. Nevertheless, countries where peat extraction is sustainable, may desire to produce national standards. But as the natural conditions of peat are not the same in all countries of the EU, the Commission considers the preparation of European standards as a potential conflict with it s policy on nature conservation.

Crill-rapporten 2001 Peat could be classified as a biomass fuel to distinguish peat from biofuels such as wood and from fossil fuels such as coal. Unlike fossil fuels but similar to biofuels, biomass fuels are renewable. Due to the long time span required for building up a harvestable peat deposit, in comparison to wood biomass, peat can be regarded as a slowly renewable fuel only.

Regeringens energipolitiska beslut (prop. 2008/09:163) Den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv om än i begränsad omfattning.

Regeringens energipolitiska beslut (forts.) Energitorv kan under vissa villkor användas som bränsle med ett samlat bidrag till växthuseffekten som kan vara väsentligt mindre än vad som motsvarar torvbränslet innehåll av kol. För att möjliggöra en sådan användning är det viktigt att verka för att IPCCs och EUs regelverk anpassas.

Tabell 1 Sammanställning över konsekvenser för skogsproduktion, torvproduktion, klimatet och naturvärdet av olika handlingsalternativ för dikade skogsmarker. Ett plustecken anger att alternativet bedöms positivt. Handlingsalternativ Skogsprod Torvprod Klimat Natur 1. Skogsbruk m. skyddsdikning 0 0 0 0 2. Skog våtmark - 0 + + 3. Skog torvbrytning skog 0 + + 0 4. Skog torvbrytning våtmark - + + 0 KSLA 2005

För närvarande pågår arbete med certifiering av torvmarken: hela kedjan från val av torvmark, produktion och användning och efterbehandling bör certifierias det är viktigt att certifieringen kan användas för flera länder i syfte att underlätta handel över gränserna

Är torv hållbart? Tillväxten av torv i Sverige är ca 20 milj m3 /år. Vi tar ut 3,5 milj m3. På dikad torvmark och jordbruksmark oxideras motsvarande ca 15 milj. ton CO2 bort årligen vilket motsvarar halva transportsektorn Vi tar ut 3,5 milj m3 och importerar 1,5 milj. m3. Total förbrukning 5 milj m3. Branschen strävar efter att långsiktigt ta ut 10 milj. m3/år.

Ekonomi, sociala förhållanden och miljö sätter gränserna 1) Hur ska vi få den råvara vi behöver 2) till så låg kostnad som möjligt 3) så miljövänligt som möjligt? 2) Ekonomi, konkurrenskraft 1) Trygg ener-gi- och råvaruförsörjning 3) Miljö/ klimat

Varför ökar vi då inte produktionen? Politisk osäkerhet beroende på klimat och biodiversitetsfrågan. EU är emot torv som energiråvara. Regeringen beslutat att torv ska ingå i energisy-stemet, men dröjer med beslut om att möjliggöra uppdatering av emissionsfaktor. Torv kan komma att konkurreras ut av kol

Torv är ett hållbart bränsle Effektivitet sameldning minskar tillförseln av primärbränsle med upp till 21-30 % enligt EU. Försörjningstrygghet - minskar användningen av fossila bränslen Klimatpåverkan - finns en betydande potential för att minska torvbrukets klimatpåverkan Hinder mot denna utveckling - risk att torv kommer att förlora konkurrenskraft gentemot kol