Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide



Relevanta dokument
Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.

Innehåll: Kort om Nordkalk

Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper

AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL

Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade

Det lönar sig att kalka

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

KALK FÖR VATTENRENING

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Dränering och växtnäringsförluster

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Grunderna kring helmäskning

Ser du marken för skogen?

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Utlakningsförsöken i Mellby

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Gödslingsguide

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Vildsvin Några sanningar

Packningens påverkan på infiltration

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Bra vallfoder till mjölkkor

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Dränering och växtnäringsförluster

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde

Teknik för etablering av vall

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Försöksplaner startade 1995 eller senare

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

DOM meddelad i Stockholm

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium Per-Erik Järn Tfn.: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Hurricane 32 och 42. Bruksanvisning

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Trelleborg Road Show Producera mer med mindre.

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN

Korastning javisst, men hur?

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi växel

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Strip till för täta radavstånd

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

och odling i typområden

SLC:s miljöprogram UTKAST

Översvämning i Hallsbergsområdet

Transkript:

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1

Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalken förbättrar näringsämnenas löslighet...6 Vem tar hand om de arrenderade åkrarna?...6 Kalkningsrekommendationer...7 Kalkning av vall...8 Kalkning av potatis och oljeväxter...8 Strukturkalk...9 Foderkalk... 10 TA KONTAKT... 11 Kort om Nordkalk Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter, som förutom i lantbruket används inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård. Nordkalks rötter finns i Pargas i Finland, där man har brutit kalksten industriellt i mer än 100 år. Företaget har verksamhet på över 30 orter i Finland, Sverige, Norge, Estland, Polen, Tyskland och Ryssland. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. 2 Nordkalk Aito Kalkningsguide www.nordkalk.fi

Inledning Dränering och kalkning är av avgörande betydelse för åkerns grundkondition. I en rätt kalkad jord blir rötterna välförgrenade och livskraftiga, vilket gör att de kan tillgodogöra sig både näringsämnen och vatten. På de gårdar där man har undersökt vilken inverkan Nordkalk Aito jordförbättringskalk har på skörden, har man kunnat konstatera att växterna i en välkalkad jord tar upp t.o.m. mera näringsämnen än vad som tillförts med gödseln näringsbalansen är med andra ord negativ. Samtidigt har man noterat att skörden är större och av bättre kvalitet än på de jämförelseåkrar som representerar den genomsnittliga phnivån i Finland. Nordkalk har aktivt utvecklat strukturkalken för att motarbeta näringsläckaget från leriga åkerjordar. Till skillnad från vanligt kalkstensmjöl innehåller Nordkalk Aito Strukturkalk också bränd kalk. Då den här produkten används på rätt sätt, åstadkommer den en serie av reaktioner som resulterar i att jordens grynstruktur förändras i positiv riktning. De minsta grynen blir större och de stora grynens struktur blir starkare. Vid regn lösgörs det inga lerpartiklar och de tyngre grynen sköljs inte ut i vattendragen med ytvattnet. Strukturkalkningsförsök i både Sverige och Finland visar att den fosformängd som sköljs iväg med fasta partiklar minskar med mera än 50 och t.o.m. så mycket som 80 procent. En strukturkalkad åker får inte heller en betonghård yta då den torkar, utan den gynnsamma gryniga strukturen kvarstår under flera år. Det här innebär en inbesparing för odlaren, eftersom behovet av bearbetning minskar. Timo Kanerva Försäljningschef, miljö och lantbruk Anna-Kaisa Haapajärvi Marknadskommunikationschef Nordkalk Oy Ab Nordkalk Aito Kalkningsguide 3

MÅLET ÄR ETT PH PÅ FINLANDS ÅKRAR BEHÖVER KALK MILJONER TON PER ÅR 40 TON/GÅRD MÅLET ÄR ETT PH PÅ 6,5 PÅ MINERAL- OCH LERJORDAR. FÖR ATT UPPNÅ PH-MÅLET BORDE DET ÅRLIGEN SPRIDAS 1,6 MILJONER TON KALK PÅ FINLANDS ÅKRAR. DET BETYDER 40 TON (ETT LÅNGTRADARLASS) FÖR VARJE GÅRD OCH 700 KG/HA VARJE ÅR. DÅ SKULLE MÅLET UPPNÅS PÅ 20 ÅR! FINLAND ÄR ETT SURT LAND! För att garantera en riklig skörd av god kvalitet, ska ph-målet för grova mineraljordar och lerjordar ligga på 6,5 och för mulljordar och torv på 5,8. De här värdena motsvarar bördighetsklassen god, vilket betyder att de visar grönt. De finska åkrarnas genomsnittliga ph-värde är 5,9 på grova mineraljordar och lerjordar och 5,4 på organogena jordar, vilket är en bördighetsklass under målnivån. För att höja ph-värdet till målnivån borde det varje år spridas 1,6 miljoner ton kalk på Finlands åkrar, dvs. 700 kg per hektar och ett långtradarlass för varje aktiv gård. Den nuvarande spridningsmängden ligger på 400 kg/ha, om man fördelar den årliga kalkmängden på Finlands totala åkerhektar. 4 Nordkalk Aito Kalkningsguide

Kalkningsmedlets fraktion är av avgörande betydelse för kalkens effekt och hur snabbt den löser sig. Ju mera finfördelad kalken är, desto mera inverkar den på neutraliseringsförmågan eller hur snabbt kalken har effekt på jorden. Finfördelad kalk löser sig och höjer ph-värdet snabbare än grova produkter. Underhållskalkning eller grundkalkning? Det rekommenderas att man kalkar med cirka 5 års mellanrum, eftersom många olika faktorer, såsom kvävegödsel och bearbetning av jorden, gör jorden surare. Då talar man om underhållskalkning, vars målsättning är att upprätthålla en viss ph-nivå. En typisk underhållskalkning är 5-7 ton/ha. Då man vill höja ph-värdet på en sur åker, t.ex. på nyröjd mark eller träda, gör man en grundkalkning som höjer ph-värdet till önskad nivå. Kalkmängden är då stor och i allmänhet rekommenderas att engångsgivan sprids i flera olika omgångar mellan bearbetningarna, så att kalken bättre kommer åt att verka i jorden. Den maximala rekommendationen för en engångsgiva är 10 ton/ha. Det är skillnad på kalk och kalk Förutom kalksten finns det olika sidoprodukter, som t.ex. aska eller slagg, som används som kalkningsmedel. Då man kalkar åkrar, lönar det sig emellertid inte att räkna i ton utan man ska se på vilken neutraliseringseffekt eller ph-höjande förmåga produkten har. En billig produkt kan i längden bli dyrare än en effektiv och dyr produkt, då man räknar ut kalkningens lönsamhet på basen av hur mycket den höjer ph-värdet. De vanligaste kalkningsmedlen innehåller kalciumkarbonat eller kalcit, CaCO 3, eller kalciummagnesiumkarbonat, CaMg(CO 3 ) 2. Dolomit kallas en sten vars Mg-halt är 10 % eller mera. Enligt lagen om gödselfabrikat ska produktdeklarationen för kalkstensbaserade kalkningsmedel innehålla information om fraktion och neutraliseringsförmåga. I allmänhet når jordförbättringskalken sin ph-topp 2-3 år efter spridningen och beroende på hur hård och finfördelad produkten är, är verkningstiden 5-10 år. Ett genomsnittligt värde på en snabb reaktionsförmåga är minst 15. Ju mera finmald produkten är, desto högre är den neutraliserande förmågan. Om målsättningen är att snabbt få kalkningen att betala sig tillbaka, lönar det sig att välja ett snabbverkande kalkningsmedel. Nordkalk Aito-jordförbättringkalk är finmald kalcit eller magnesiumhaltig kalksten, som snabbt och effektivt höjer åkerns ph. Den lämpar sig för höjning av åkrarnas ph och fungerar samtidigt som kalcium- och magnesiumgödsel. Nordkalk Aito Kalkningsguide 5

Arrandeåkrarnas andel av den totala åkerarealen i Finland är 35-40 %. Andelen har nästan fördubblats på 20 år. Enligt MTT är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarens egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre. DET LÖNAR SIG ATT KALKA Kalken förbättrar näringsämnenas löslighet Kväve är ett viktigt näringsämne, som är som mest användbart då jordens ph-värde är 5,8-7,5. Växterna behöver kväve för att producera proteiner och för att skapa klorofyll i fotosyntesen. Kväve har en kraftig inverkan på tillväxten och skördens storlek. I synnerhet i mineraljordar har kalkningen en positiv effekt på kväveupptagningsförmågan. I en kalkad jord kan växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödseln och jordens egna kvävereserver. Kalkningen höjer ph-värdet och förbättrar därigenom fosfortillgången för växterna. I mineraljordar löser kalken upp ca 10 kg fosfor på 10 år. En normal engångsgiva på 5 ton/ha löser alltså under 10 år upp cirka 50 kg fosfor. Forskningen har visat att den fosfor som samlats i åkrarna ensam räcker till för att producera säd och vall av god kvalitet, förutsatt att åkerns fosforvärde har en bördighetsklass som är god, ph-värdet ligger på rätt nivå och åkern inte är för torr eller för våt. Vem tar hand om de arrenderade åkrarna? Idag är så mycket som 35-40 % av den finska åkermarken utarrenderad. Det faktum att arrendering blivit allt vanligare och att arrendeavtalen vanligen är korta, kan leda till en situation då ingen tar ansvar för dränering och kalkning av åkrarna. Enligt forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarnas egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre på de arrenderade åkrarna. I Finland är 6 år den genomsnittliga arrendetiden och avtalen löper vanligtvis på fem eller tio år. Kalkningens ph-höjande effekt börjar genast efter bearbetningen och är som högst efter två år. Om man har ett femårigt arrendeavtal, lönar det sig alltså att kalka. Eftersom arrendekontrakten ofta är kortvariga, upplevs inte skötseln av arrendeåkrar som viktig. I samband med att man gör upp arrendekontraktet, borde man också lyfta fram frågan om hur det arrenderade området ska kalkas: är arrendeåkern i behov av kalkning, vem betalar kalkningen och hur ska kalkningen beaktas då arrendesumman fastställs. Arrendeåkrarnas antal kommer inte att minska under de närmaste åren, så för att trygga våra odlingsmarkers kondition, är det viktigt att också de blir kalkade. 6 Nordkalk Aito Kalkningsguide

Kalkningsrekommendationer Kornet är mycket känsligt för surhet och därför är det en förutsättning för en god kornskörd att åkerns ph-värde hålls på en god nivå. I synnerhet maltkornet är krävande i fråga om ph. Bördighetsmålsättningen är hög, vilket betyder att ph-värdet ska vara 6,8 på grova mineraljordar och 7,0 på lerjordar. Det finns skillnader i de olika kornsorternas förmåga att tåla surhet, men grovt taget är de tvåradiga kornsorterna känsligare än de flerradiga sorterna. Liksom för maltkornet är ph-rekommendationen för vete 6,8 på grova mineraljordar och 6,4 på organogena jordar. På hårda och humusfattiga lerjordar behöver de krävande sädesslagen ett ph-värde på 7. Då man odlar vete ska ph-värdet vara minst 6,5 och skillnaderna i de olika vetesorternas surhetstolerans är inte lika stora som för kornet. ph-rekommendationen för havre är 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. Ett tillräckligt högt phvärde garanterar en tillräcklig tillgång på näringsämnen, eftersom växterna inte kan utnyttja näringen i en sur jord. För råg är ph-rekommendationen 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. För att näringsämnena ska kunna utnyttjas optimalt, borde åkerns ph-värde vara minst 6,5. ph-mål för olika växtslag VÄXT GROV MINERALJORD LERJORD ORGANOGEN JORD PH-MÅL (BÖRDIGHETSKLASS) Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 Tvivelaktigt hög Korn (malt) 6,8 7 6,4 Hög Vete 6,8 7 6,4 Hög Ärt 6,8 7 6,4 Hög Klöver 6,8 7 6,4 Hög Korn (foder) 6,4 6,7 6 God Råg och havre 6,4 6,7 6 God Rybs och rabs 6,4 6,7 6 God Vall 6,4 6,7 6 God Industripotatis 6,4 6,7 6 God Matpotatis 6,2 6,5 5,7 Nöjaktig Nordkalk Aito Kalkningsguide 7

Kalkning av vall Odling av fodervall av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt. På grova mineraljordar är ph-rekommendationen 6,4 och på lerjordar 6,7. Man strävar dock alltid efter ett ph-värde som är minst 6. Då är förmågan att uppta näring som effektivast. Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. En kraftig kvävegödsling i början av växtperioden sänker åkerns ph. Det gäller i synnerhet ytjorden, vars ph t.o.m. kan ligga en hel bördighetsklass under ph-nivån i de undre jordlagren. Ett kilo kväve kräver över två kilo kalk för att neutraliseras, vilket på årsnivå innebär 500-1000 kg kalk/ha. Eftersom mjölkkor och växande köttdjur behöver mycket kalcium, ska kalciumhalten i fodervall vara över 5 g Ca/kg. För att djuren ska få tillräckligt med magnesium ska Mg-värdet vara 250-400. Mängden kalk som behövs för att höja bördigheten med en klass (0,4 ph-enheter) MULLHALT GROV MINERALJORD LERIG MINERALJORD LERA STYV LERA Mullfattig 2 3 4 6 Måttligt mullhaltig 3 4 5 7 Mullrik 5 6 7 8 Mycket mullrik 6 7 8 9 Mulljord, torv, sulfatjord 10 ph-intervallet mellan bördighetsklasserna är 0,4 enheter. På mullfattig grov mineraljord krävs det 2-3 ton kalk per hektar för att höja bördigheten med en klass. Kalkning av potatis och oljeväxter Rybsens ph-mål är 6,4 på grov mineraljord och 6,7 på lerjord. Då blir det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) lösligare och kan upptas av rötterna. I kalkad jord blir rybsens hela rotsystem större och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. På grov mineraljord är ph-målet för matpotatis 6,2 och 6,4 för industripotatis. Potatisen klarar sig t.o.m. i ganska sur jord, men under sura förhållanden kan tillgången på kalcium bli ett problem. Kalciumbrist kan förorsaka långsam tillväxt och kvalitetsproblem för potatisen. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis, som påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen är att regelbundet kalka potatislandet. Det lönar sig att kalka potatisjordar med en liten engångsdos då man odlar någon mellangröda. 8 Nordkalk Aito Kalkningsguide

NORDKALK AITO STRUKTURKALK:» Ökad skörd» Minskat fosforläckage» Åkrar med jämnare struktur» Mindre dragmotstånd» Möjliggör odling av krävande grödor» Minskar behovet av tilläggsgödsel Strukturkalk Strukturkalken sprids på åkern och den reagerar och löser sig snabbare än vanlig jordförbättringskalk. Strukturkalken förbättrar markens struktur och vattengenomsläpplighet, vilket minskar fosformängden i ytavrinningen till vattendrag. Det är ett välkänt problem att fosforn sköljs bort från åkrarna med regnvattnet. En strukturkalkad åker klarar också ett störtregn, eftersom åkerns yta inte blir smetig. I stället sugs vattnet in i marken och fosforn stannar kvar i åkern. Nordkalk Aito Strukturkalk är ett utmärkt sätt att minska övergödningen av vattendragen, samtidigt som den har en hel rad andra positiva effekter. Lösning på näringsläckage från lerjordar och problem med markstrukturen Strukturkalkning fungerar särskilt bra i lerjordar med beteckningen (L). Ju högre lerhalt, desto lönsammare blir investeringen i strukturkalkning. Ett kännetecken på en lerjord med god struktur är bl.a. att den är grynig i både vått och torrt tillstånd. Jordar med dålig struktur blir hårda när de torkar och vid väta blir de smetiga och sega, vilket gör dem känsliga för jordpackning. Genom kalkbehandlingen säkerställs odlingsjordens vattengenomsläpplighet, samtidigt som fosforn stannar kvar i marken och kan användas av växterna. En ekonomisk fördel för lantbrukaren Strukturkalkning är en lönsam investering som betalar sig tillbaka. Först och främst minskar metoden både fosforläckage via ytavrinning och läckage genom jordlagren. En bättre markstruktur gör jorden lättare att bruka, vilket minskar bränsleförbrukningen. Dessutom kan växternas rötter tränga längre ner i marken, och därmed bättre tillgodogöra sig växtnäringen. En strukturkalkad jord fungerar som ett slags filter som håller kvar fosforn i åkern. Då minskar också behovet av gödsling. Försöksstudier visar att strukturkalkning ökar skörden med upp till 15 procent, samtidigt som fosforläckaget halveras. Nordkalk Aito Kalkningsguide 9

Nordkalk Aito -foderkalk Nordkalks foderkalk görs av den bästa och renaste kalkstenen. Produktionen omfattar tre slags foderkalk i olika fraktioner: Aito Foderkalk, Aito Kycklingkalk och Aito Hönskalk. Foderkalkens viktigaste egenskap är en hög kalciumhalt vilket samtidigt innebär en god löslighet. NORDKALK AITO FODERKALK Nordkalk Aito Foderkalk lämpar sig för utfodring av nötkreatur, fjäderfä och hästar. Produkten har en grovlek på 1 mm och den innehåller 36 % kalcium. NORDKALK AITO KYCKLINGKALK Nordkalk Aito Kycklingkalk är högklassig finmald kalksten med en grovlek på ca 3 mm och en kalciumhalt på 36 %. Kycklingkalk används främst för utfodring av fjäderfän. Nordkalk foderkalk garanterar att hönan får tillräckligt med kalk under alla förhållanden och i alla skeden av produktionsprocessen, för att kunna bilda skal på ägget och upprätthålla benstommens kondition. Om hönan inte får tillräckligt med kalk, blir kvaliteten på äggskalet sämre och hönan får kalkbrist. NORDKALK AITO HÖNSKALK Hönskalk är ca 6 mm grovt kalkstenskross som används som hönsfoder. Genom att använda grov kalk som smälter långsamt, försäkrar man sig om att hönorna får tillräckligt med kalcium under natten då äggskalet bildas. Om hönsen inte får tillräckligt med kalk, blir äggskalen svaga och hönan får kalkbrist. Nordkalk Aito Foderkalk kan köpas i lantbruksaffärer i 40 kg:s säckar, storsäckar samt i lösvikt. 10 Nordkalk Aito Kalkningsguide

TA KONTAKT TIMO KANERVA Försäljningschef AFM, agronom Miljö och lantbruk timo.kanerva@nordkalk.com Tfn +358 (0)20 753 7395 Tfn +358 (0)40 569 4801 Fax +358 (0)20 753 7830 Nordkalk Oy Ab Kalkstrandsvägen 555 01180 Kalkstrand MIKKO JYLHÄ Distriktsförsäljningschef Agronom Jordförbättring, Norra Finland Aito foderkalk mikko.jylha@nordkalk.com Tfn +358 (0)20 753 7898 Tfn +358 (0)400 864 995 Fax +358 (0)20 753 7896 Nordkalk Oy Ab Kalkkitehtaantie 474 62800 Vimpeli JAN DRUGGE Distriktsförsäljningschef Agrolog Jordförbättring, Södra Finland Aito konsumentprodukter jan.drugge@nordkalk.com Tfn +358 (0)20 753 7158 Tfn. +358 (0)40 727 5424 Fax +358 (0)20 753 7001 Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen 18 21600 Pargas PÅ WWW.MAANPARANNUS.COM KAN MAN RÄKNA UT LÄMPLIGA KALKMÄNGDER OCH DÄR FINNS OCKSÅ MERA INFORMATION OM PRODUKTERNA. WWW.NORDKALK.FI WWW.AITOKALKKI.FI Nordkalk Aito Kalkningsguide 11

12 Nordkalk Aito Kalkningsguide member of the Rettig Group