Aktuella frågor Augusti 2011 1 IDEELLA SEKTORN Aktuella frågor Augusti 2011
Aktuella frågor augusti 2011 I detta nummer behandlar vi förutom aktuella redovisningsoch skattefrågor två ämnen som är relevanta för ideella sektorn hur man redovisar sin verksamhet och hur man skyddar sig mot oseriösa avtalsparter. Vilket redovisningsregelverk ska större stiftelser och ideella föreningar tillämpa i framtiden? Gunilla Wernelind, KPMG Revision Bokföringsnämnden håller på att arbeta med det normgivande regelverket K3 som är avsett att gälla för större företag. Målsättningen enligt Bokföringsnämnden (BFN) är att K3 ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2012. Det Allmänna Rådet utgår från aktiebolagsformen, men ska också gälla för andra juridiska personer. Frågor som BFN då ställs inför när det gäller stora stiftelser och ideella föreningar är om specifika regler för dessa ska inordnas i K3 eller om de ska ha ett eget regelverk. Enligt BFN är den inriktning, som de nu arbetar med, att stiftelser och ideella föreningar ska ha var sitt eget kapitel i slutet av det Allmänna Rådet där de specifika frågorna för just dessa juridiska personer ska behandlas. I övrigt ska principerna i de övriga kapitlen tillämpas. Slutsatsen blir att det fortfarande råder viss osäkerhet om de framtida reglerna och det är ett antal frågeställningar som måste lösas. En positiv sak är att det fortfarande kan vara möjligt att påverka utformningen och behandlingen av de specifika frågorna för stiftelser och föreningar. Kontakta oss därför gärna och lämna synpunkter! Välkommet förtydligande om verksamhetskravet för inskränkt skattskyldiga subjekt Anna Olrog, KPMG Skatt För att stiftelser och ideella föreningar m.fl. ska kunna få skattegynnad status krävs inte bara ett på visst sätt kvalificerat ändamål utan även att detta tillgodoses i den faktiskt bedrivna verksamheten, uteslutande eller så gott
Aktuella frågor Augusti 2011 3 som uteslutande (verksamhetskravet). Till skillnad mot det s k fullföljdskravet där bedömningen enligt lagtexten får ske för en period om flera år anges inte i lagtexten någon bedömningsperiod för verksamhetskravet. Nu har dock Skatteverket i ett ställningstagande angivit att om verksamhetskravet inte skulle vara uppfyllt för ett enskilt år bedömningen normalt ska få göras med beaktande av förhållandena även året före och året efter beskattningsåret. Skattelindring vid gåvor till ideell verksamhet Anna Olrog, KPMG Skatt Regeringen föreslår att enskilda personer som lämnar penninggåvor till godkänd gåvomottagare för hjälpverksamhet bland behövande eller vetenskaplig forskning ska kunna få en skattelättnad om 25 procent i form av skattereduktion. Minsta gåvobelopp har angivits till 200 kr per gåvotillfälle och 2 000 kr per år. Minskningen av skatten kommer dock i praktiken inte beröra gåvor som överstiger 6 000 kr per år, eftersom skattereduktionen föreslås bli maximalt 1 500 kr per år. Juridiska personer ska inte vara berättigade till någon skattelättnad. Att skydda sig mot oseriösa avtalsparter Karolina Nilsson, KPMG Forensic Det blir allt vanligare att ideella organisationer anlitar samarbetspartners eller leverantörer för olika ändamål. Det kan handla om IT, redovisning, internrevision, personaladministration och insamlingsändamål. Anseenderisken vid anlitande av samarbetspartners och leverantörer är stor. Ideella organisationer håller sitt anseende högt, och vill på inga villkor förknippas med oetiskt, lagstridigt eller omoraliskt agerande. Det förekommer att ideella organisationer anlitar så kallade eventföretag för att säkra tillströmningen av bidragsgivare. Det går ofta till så att eventföretaget i sin tur anlitar unga personer, för att på gator, torg och i shoppingcenter marknadsföra organisationen och hitta nya bidragsgivare. Nyligen har media rapporterat om hur vissa av dessa eventföretag låter ungdomar arbeta under närmast slavliknande förhållanden. Ungdomarna har vittnat om långa arbetsdagar, väldigt låg, många gånger helt provisionsbaserad lön. Ett antal ideella organisationer har också namngivits i medias rapportering. Det kan tyckas självklart att de leverantörer och samarbetspartners som vi anlitar skall agera på ett etiskt sätt. Faktum kvarstår att vi utsätter oss för en betydande risk, de gånger leverantörer och samarbetspartners inte agerar korrekt. Ovan nämnda fall visar också att vi inte alltid kan förlita oss på att alla aktörer agerar etiskt och enligt våra önskemål. Så vad kan vi då göra för att skydda oss mot oseriösa avtalsparter? Ett första steg är givetvis att noggrant utvärdera vilka företag vi vill inleda samarbete med. Som uppdragsgivare är det viktigt att ställa sig ett antal frågor innan val av samarbetspartners, exempelvis vilka etiska riktlinjer som finns internt hos företaget, hur företaget arbetar för att säkerställa att dessa riktlinjer följs och hur företaget arbetar för att säkerställa efterlevnad av relevanta lagar. Frågorna måste givetvis anpassas efter vilken typ av tjänst som företaget skall tillhandahålla. Rör tjänsten till exempel insamling eller att hitta nya månadsgivare, bör man också ta reda på vilka anställningsvillkor som företaget har för sina medarbetare, hur incitamentsmodeller är upplagda (arbetar de anställda provisionsbaserat, finns det en fast del, lägsta lön ) samt hur företaget arbetar för att säkerställa att gällande lagar och riktlinjer följs. Det kan också vara en god idé att kontrollera att företaget tecknat kollektivavtal. I avtalsvillkor finns möjlighet att som uppdragsgivare föreskriva vad som förväntas med hänsyn till etiskt och lagenligt agerande. Detta ger inte bara klara riktlinjer till avtalsparterna, utan ger också möjlighet och befogenheter att följa upp leverantörens agerande. Kanske har den ideella organisationen en uppförandekod vilken avtalsparten får förbinda sig att följa. Kanske bör uppdragsgivaren överväga en specifik uppförandekod riktad mot avtalsparter. Exempel på avtalsklausuler rörande etiskt och lagenligt agerande kan innefatta miljö, etik och sociala frågor, och mer specifikt, frågor rörande korruption, penningtvätt, barnarbete, arbetsförhållanden och svarta löner. Avtal bör också innehålla en klausul vilken ger uppdragsgivaren en rätt att kontinuerligt följa upp att avtalsvillkoren respekteras. Nästa steg blir att utveckla rutiner för att kontinuerligt följa upp att avtalsvillkoren efterlevs. Detta kan ske genom oannonserade platsbesök på arbetsplatser, genomgång av bokföring och lönelistor, granskning av anställningsvillkor etc. Organisationens trygghet då det gäller samarbetspartners är villkorad av möjligheten att bekräfta att den tjänst som tillhandahålls också följer de villkor och riktlinjer som uppställts. Det räcker inte att samarbetspartnern hävdar att uppdragsgivarens krav på etiskt agerande är uppfyllda, det krävs också att det ges möjlighet till uppföljning och kontroll. Det kan också vara en god idé att anlita en oberoende, tredje part för sådana uppföljningar. KPMG har en gedigen erfarenhet av tredjepartsgranskningar, avtalsefterlevnad och organisationer inom den ideella sektorn.
4 Aktuella frågor Augusti 2011 Pratar ideella sektorn och privata näringslivet samma språk? Är det en förutsättning för att attrahera pengar? Daniel Oppenheim, konsult på KPMG Climate Change & Sustainability Services, deltog i våras på Frivilligorganisationernas Insamlingsråds forum på Lidingö som handlade om hur ideella organisationer kan åstadkomma större effekt av sitt arbete. Vilket intryck fick du från dessa två konferensdagar? Jag tycker att det var intressant att lyssna på dels seminarierna och dels korridorsnacket om vilka utmaningar och möjligheter som finns i branschen. Många inom branschen upplever att verksamheten blir mer kommersiell och konkurrensutsatt vad gäller både bidragsgivare och kompetenta medarbetare samtidigt som det finns en stor portion av idealism bland många engagerade vilka kan uppleva att branschen förlorar sin identitet. Det är fortfarande en stor majoritet som utgörs av enskilda bidragsgivare men samtidigt ser utvecklingen ut att gå mot ökat antal företagssamarbeten och företagsdonationer vilket betyder att de ideella organisationerna måste lära sig hur företag arbetar. Sedan tsunamin 2004 har ökningen bland företagens engagemang i stort varit tydlig samtidigt som branschen också lägger mer resurser på att bearbeta företag för samarbeten. Med tanke på denna bakgrund så kan jag tycka att det fanns en viss avsaknad av företagsperspektivet, dvs. hur företag tänker som bidragsgivare och hur de kan skilja sig mot enskilda givare, under Insamlingsforumet i Stockholm. Kan du utveckla ditt resonemang? Ja, medan det sällan är svårt att förstå behovet av hjälp och vilken nytta som insamlings- och biståndsorganisationer med 90-konton gör så visar vår erfarenhet på KPMG och undersökningar som t.ex. Utmaningar inom den ideella sektorn 1, att det är svårt att kommunicera effekt och resultat av verksamheten på ett enhetligt sätt vilket i vissa fall kan försvåra finansiering av projekt. Beslutsprocessen för företag att donera stora summor pengar eller starta strategiska företagssamarbeten med en ideell organisation är ofta mer omfattande än för en enskild bidragsgivare. Exempelvis krävs insatser för att utvärdera värdet av den ideella organisationens verksamhet eller risker och möjligheter med att kopplas samman med en viss organisation. Transparens i verksamheten och konkret redovisning av bla mål, resultat, effektivitet och hantering av insamling är därför viktigt för ideella organisationer för att skapa trovärdighet, visa på verksamhetens värde och därigenom nå flera företag. Du jobbar som konsult på KPMGs avdelning Climate Change & Sustainability Services och arbetar mycket med företags hållbarhetsredovisningar/csr-arbete. Finns det något konkret som du kan dela med dig av från ert område till ideella sektorn? Ja, framför allt är det viktigt för ideella organisationer att bli bättre på att kommunicera effekten och resultatet av sitt arbete genom att på ett transparent sätt redovisa mål, resultat, effektivitet och hur de hanterar insamlade medel. Det finns idag internationellt etablerade riktlinjer för hur företag kan redovisa sitt hållbarhetsarbete, som heter Global Reporting Initiative (GRI), vilka inkluderar tre aspekter: sociala, miljömässiga och ekonomiska. I brist på enhetliga ramverk eller strukturer för ideella organisationer att redovisa sin verksamhet så gav GRI ut ett s.k. branschtillägg år 2010 anpassat för ideella sektorn (NGO Sector Supplement). GRI används idag för både företag och ideella organisationer av olika storlek och skapades av intressenter från regeringar, näringslivet, ideella organisationer, investerare m.fl. Social Return on Investment (SROI) är ett annat ramverk framtaget i Storbritannien som bl.a används för att mäta och redovisa värde genom att ta hänsyn till de sociala, miljö och ekonomiska aspekterna. Det som bl.a. skiljer de båda ramverken är att SROI kan användas som ett managementverktyg. Vad kan GRI och SROI ge ideella organisationer? Syftet med GRI är att på ett jämförbart, mätbart och balanserat sätt kommunicera för organisationens intressenter vad man gör i verksamheten och det upplever jag efterfrågas inom ideella sektorn och är också något som kan skapa ytterligare värde. Att använda GRI:s riktlinjer är en lärprocess som skapar en medvetenhet 1) http://www.frii.se/pdf/frii_studie_connecta.pdf
Aktuella frågor Augusti 2011 5 och struktur för det arbete som bedrivs inom verksamheten (den ideella organisationen). GRI:s branschtillägg för ideella sektorn tar upp relevanta indikatorer för ideella organisationer att redovisa på som t.ex. verksamhetseffektivitet, resursutnyttjande, insamlingskontroll och arbete mot oegentligheter. SROI kan användas för strategisk planering och förbättring, kommunikation och redovisning av verksamheten. Det används även för att kunna sätta monetärt värde på sociala effekter och därmed konkret kunna visa för intressenter vilket värde och effekt organisationen har. Alla dessa aspekter är viktiga för företag att väga in i sitt beslut att starta ett företagssamarbete med en ideell organisation, och bör därmed också vara intressanta för de ideella organisationerna att redovisa. Jag vill passa på att berätta att KPMG kommer att ha ett frukostseminarium den 15 september riktat mot just ideella sektorn, men även övriga intresserade är naturligtvis välkomna. Det kommer dels att handla om utmaningarna i ideella sektorn och dels om hur GRI och SROI kan användas som verktyg i syfte att bli mer transparent och redovisa resultat och effekter på ett tydligt sätt. På seminariet kommer vi också berätta om några ideella organisationer som har gjort hållbarhetsredovisningar och vilket värde den redovisningen har skapat för dem samt vad de tycker om att använda GRI:s riktlinjer.
6 Aktuella frågor Augusti 2011 Välkommen till KPMG ideella sektorns Kostnadsfria seminarier för den ideella sektorn, ideella föreningar och stiftelser Pratar ideella sektorn och privata näringslivet samma språk? Är det en förutsättning för att attrahera pengar? Seminariet kommer dels att handla om utmaningarna i ideella sektorn och dels om hur GRI och SROI kan användas som verktyg i syfte att bli mer transparent och redovisa resultat och effekter på ett tydligt sätt. På seminariet kommer vi också berätta om några ideella organisationer som har gjort hållbarhetsredovisningar och vilket värde den redovisningen har skapat för dem samt vad de tycker om att använda GRI:s riktlinjer. Program 08.00 08.25 Registrering och frukost. 08.30 09.45 Fredrik Sjölander, branschansvarig för ideella sektorn, och Åse Bäckström, chef Climate Change & Sustainability Services, hälsar alla välkomna. Benny Wieweg, revisor KPMG, berättar om att mäta resultat och effekt. Daniel Oppenheim, KPMG Climate Change & Sustainability Services, berättar om två olika verktyg, Global Reporting Initiative (GRI) och Social Return on Investment (SROI), för att arbeta, mäta och kommunicera sina resultat och effekter av verksamheten. Ev. paneldiskussion. 09.45 10.00 Avslutande frågor. Tid och plats Torsdagen den 15 september 2011, 08.00 10.00, KPMG, Tegelbacken 4A, Stockholm. Anmälan Senast den 8 september till jennifer.elfver@kpmg.se Ange organisationsnamn, ditt namn och titel i anmälan. Seminariet är kostnadsfritt.
Aktuella frågor Augusti 2011 7 höstseminarier! Traditionsenligt höstseminarium Utöver att informera om nyheter på det ideella området inkomstskatt, moms och redovisning står även avveckling stiftelser på programmet. Från organisationer och andra som förvaltar olika stiftelser, av vilka många kanske för en tynande tillvaro, får vi nämligen ofta frågan om det inte går att avveckla de mindre stiftelserna eller slå samman stiftelser med snarlika ändamål. Därför kommer vi att kort belysa de möjligheter som står till buds för förvaltare av stiftelser att på ett önskvärt sätt rensa i stiftelsefloran. Dessutom kommer vi att ge tips om hur man kan skydda sig mot oseriösa avtalsparter, ett nog så aktuellt ämne för ideella organisationer. Program 08.00 08.25 Registrering och frukost. 08.30 10.00 Fredrik Sjölander, branschansvarig för ideella sektorn, hälsar alla välkomna. Anna Olrog och Joel Amram, Skatt och stiftelserätt Peter Iwarsson, Moms Gunilla Wernelind, Redovisning Karolina Nilsson, Forensic 10.00 11.00 Möjlighet att diskutera individuella frågor med våra föreläsare. Tid och plats Fredagen den 7 oktober 2011, 08.00 11.00, KPMG, Tegelbacken 4A, Stockholm. Anmälan Senast den 1 oktober till cecilia.bernhardsson@kpmg.se Ange organisationsnamn, ditt namn och titel i anmälan. Seminariet är kostnadsfritt.
KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box 16106 103 23 Stockholm Tel: 08-723 91 00 Fax: 08-10 52 58 E-post: info@kpmg.se kpmg.se KPMG ger kvalificerat stöd Vi har branscherfarna specialister och revisorer som kan ge er organisation det kvalificerade stöd ni behöver. Revision och redovisning Mål- och resultatstyrning Inkomstskatt och moms IT-tjänster ideella sektorn Intern styrning och kontroll Stiftelserätt Rådgivning inom hållbar utveckling Fraud Risk Management Ekonomiservice Bostadsrättsföreningar Kontakta oss gärna Alla medverkande i detta nummer av Aktuella frågor kan nås via förnamn. efternamn@kpmg.se alt. 08-723 91 00. Fredrik Sjölander Branschansvarig Ideella sektorn Box 16106 103 23 Stockholm Tel: 08-723 95 26, 070-529 95 26 E-mail: fredrik.sjolander@kpmg.se The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. TBXXXXXXXXXXXXXXXXXX