Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010



Relevanta dokument
Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Skolelevers drogvanor 2007

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning vt 2012

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

narkotika-, uppdrag av Stad

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning år

uppdrag Trollhättans kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Drogvaneundersökning År 9

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Ungdomars drogvanor 2011

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

narkotika-, uppdrag av Stad

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Ungdomsenkät Om mig 1

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Kronobergselevers drogvanor 2002

Tabellbilaga ANDT undersökning

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

tobak alkohol - narkotika

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

Kultur- och fritidskansliet

Drogvaneundersökning vt 2012

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LUPP-undersökning hösten 2008

Uppföljning ANDT 2014

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

Kultur- och fritidskansliet

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Liv & Hälsa ung 2011

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

Ungdomsenkät Om mig 1

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Förord. Skellefteå Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Transkript:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets årskurs 2 sammanfattning och utveckling 21 21 4 6 METOD OCH SVARSFREKVENS 1 RESULTAT 11 Rökning 12 Rökning med vattenpipa 13 Snusning 14 Alkohol 17 Föräldrars inställning till alkohol och tobak 23 Narkotika 26 Sniffning, läkemedel och anabola steroider 3 Alkohol/droger och trafik 3 Spel 32 Trivsel och trygghet i skolan 34 Skolk 35 BILAGA Högstadiet årskurs 9 utveckling 2 21 uppdelat på kön Gymnasiet årskurs 2 utveckling 21 21 uppdelat på kön 37 41 Enkätformulär 45 1

2

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och i gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND På uppdrag av Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) genomförs varje år en undersökning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i Jönköpings kommuns högstadieskolor samt i årskurs 2 på gymnasieskolorna. Undersökningen har genomförts varje år i högstadiet sedan mitten av 199-talet och i gymnasiet sedan 21. Högstadieskolorna har deltagit i en länsgemensam enkät sedan 24, medan gymnasieskolorna har deltagit sedan 26. Rapport om ANT-undersökningens resultat lämnas i SBU. Därigenom får ledamöterna en aktuell bild av ungdomarnas ANT-vanor. I rapporten redovisas även utvecklingen jämfört med tidigare års undersökningar. Rapporten ligger till grund för beslut om nödvändiga insatser avseende alkohol, narkotika och tobak inom berörda förvaltningar (fritid, kultur, skola/barnomsorg och social) samt förvaltningsövergripande satsningar. I SBU är även polismyndigheten och landstinget representerade. Lokala analyser genomförs och föräldrar får del av resultaten i samband med föräldramötesprogrammet Föräldrar Förebygger, som riktar sig generellt till föräldrar till barn och ungdomar i årskurserna 6-9. ANT-undersökningen används vid utvärdering av nämnda föräldramötesprogram. Rapporten har sammanställts av representanter för utbildningsförvaltning och socialtjänst i samarbete med stadskontorets utredningsenhet. 3

SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING Resultaten som redovisas i rapporten är ett genomsnitt för hela högstadiet respektive hela gymnasieskolans årskurs 2 i Jönköpings kommun. Skillnaderna mellan kommunens högstadieskolor respektive gymnasieskolor är påtagliga. Lokala analyser är nödvändiga för att utveckla ANT-arbetet inom respektive skolområde. Exempel på frågeställningar som är viktiga att beakta: Hur ser den enskilda skolans förhållningssätt ut, när det gäller alkohol, rökning och skolk? Finns det lokala förklaringar till ett större bruk av alkohol och/eller narkotika än kommunsnittet? När tas kontakter med hemmet och hur sker samarbetet med föräldrarna? Vilka faktorer gör att ungdomar är trygga och trivs bra på sin skola? HÖGSTADIET Sammanfattning och utveckling 2 21 Rökning I högstadiet är det totalt 1 av eleverna som uppger att de röker, något större andel tjejer än killar. Andelen som röker är tre procentenheter lägre än föregående år. Minskningen har skett i samtliga årskurser, men framför allt i årskurs 7 från 4 till drygt 1. I årskurs 9 är det 19 av tjejerna och 17 av killarna som uppger att de röker. Andelen elever i högstadiet som röker varje eller nästan varje dag har minskat från 5 till 4. Snusning Det är totalt 5 av eleverna som uppger att de snusar, 9 av killarna och 2 av tjejerna. Det är en minskning med två procentenheter sedan föregående år. Det är framför allt killarna i årskurs 9 som minskat sitt snusande. Andelen som snusar varje eller nästan varje dag är 3. Alkohol Det är 29 av högstadieeleverna som uppger att de har druckit alkohol under det senaste året, vilket är en minskning med hela fem procentenheter sedan år 29. Förändringen är tydligast i årskurserna 7 och 9, medan däremot andelen som har druckit alkohol är oförändrad i årskurs 8. Ungefär 11 av samtliga elever kan betraktas som regelbundna alkoholkonsumenter, dvs. de dricker alkohol 1-2 gånger per månad eller oftare. Andelen är lägre än föregående år. Andelen som dricker alkohol varje vecka har minskat något från 3 till drygt 2. Vid en jämförelse över tid har andelen regelbundna alkoholkonsumenter minskat från 22 år 2 till 11 år 24 och 25. Därefter har det skett en viss uppgång, men andelen är 21 åter nere på 11. 4

Av de högstadielever som uppgett att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna har 17 också uppgett att de kört moped eller annat motorfordon berusade. Det är en minskning från 19 i 29 års undersökning. Narkotika Andelen elever som uppger att de någon gång använt narkotika har minskat från 4 till drygt 3 21. Minskningen har framför allt skett i årskurs 9. Det innebär att det nu är drygt 1 i årskurs 7 som någon gång använt narkotika, 3 i årskurs 8 och 5 i årskurs 9. Det är ungefär dubbelt så många killar som tjejer som uppger att de använt narkotika. I absoluta tal är det ungefär 11 elever av de som svarat som uppger att de någon gång använt narkotika. Nästan två tredjedelar av dessa uppger att de använt narkotika mer än en gång. Exponeringen av narkotika för eleverna i högstadiet har minskat något. Andelen elever i högstadiet som vet eller tror sig veta hur man får tag på narkotika har minskat från 26 till 23. I årskurs 9 är det motsvarande minskning från 36 till 33. Andelen elever som blivit erbjudna att köpa eller få narkotika har också minskat från 16 till 14, i årskurs 9 är andelen nu 22. Föräldrarnas inställning till alkohol och tobak Det är 6 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka och 58 som anser att de förbjuder dem att snusa. Det är en ökning med en respektive tre procentenheter sedan 29. Föräldrarna uppfattas fortfarande som mer tillåtande när det gäller alkohol. Det är 43 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol. Dock anses det inte lika accepterat att dricka sig berusad (6). Även här har andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem ökat något sedan 29 både när det gäller att dricka alkohol och att dricka sig berusad. Alkohol/droger och trafik I högstadiet är det 7 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Det innebär att drygt en femtedel av de elever som uppger att de druckit alkohol under det senaste året kört ett motorfordon när de varit berusade. Det är lika stor andel som föregående år. Det är 17 som uppger att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Det är en liten minskning sedan 29. Det är fler killar än tjejer som uppger att de kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Däremot är det fler tjejer än killar som uppgett att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Spel Det är 12 av eleverna i åk 7-9 som spelat om pengar någon gång under den senaste månaden, 18 av killarna och 5 av tjejerna vilket är en nedgång sedan 29. Av de som har uppger att de spelat för pengar har drygt hälften spelat för 1 kronor eller mer under samma tidsperiod. Det är fler killar än tjejer som uppger att de spelat för 1 kronor eller mer de senaste 3 dagarna. De vanligaste spelen bland både killar och tjejer är lotter, såsom Triss eller Bingolotto. 5

Trivsel och trygghet i skolan På högstadiet har trivseln och tryggheten ökat sedan föregående år. Det är 88 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Tjejerna trivs bättre än killarna. Det är 4 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket dåligt i skolan. Det är 93 av högstadieeleverna som uppger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, medan 7 som aldrig eller sällan känner sig trygga. Det är 29 av samtliga elever som uppger att de någon gång skolkat från undervisningen. Det är ungefär lika många killar som tjejer. Det är 4 som uppger att de skolkar minst en gång i veckan. SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS (gäller både högstadium och gymnasium) Föräldrar är oerhört viktiga när det gäller att förebygga att ungdomar börjar med tobak, alkohol och narkotika! Därför har det i kommunen sedan länge genomförts förebyggande föräldramötesprogram. Från och med läsåret 29/ 21 genomförs föräldramötesprogrammet Föräldrar förebygger, där samtliga föräldrar till barn och ungdomar i årskurs 6-9 bjuds in till möten en gång per läsår. Även om det i 21 års undersökning generellt är något bättre siffror jämfört med föregående år, är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om effekterna av programmet. Andelen ungdomar som har prövat narkotika, företrädesvis hasch och marijuana, har minskat något. Uppskattningsvis handlar det dock om 6-7 ungdomar i högstadiet och gymnasiet som någon gång använt narkotika! Bekymmersamt i sammanhanget är en tydlig attitydförändring bland ungdomarna mot en mer liberal inställning till hasch och marijuana. Det är fortfarande alltför lätt för ungdomar att få tag på tobak, alkohol och narkotika. Var fjärde elev på högstadiet och fyra av tio på gymnasiet vet eller tror sig veta någon som kan sälja narkotika till dem. Dessutom är det 14 på högstadiet och 3 på gymnasiet som har blivit erbjudna att få eller få köpa narkotika. Var tionde i årskurs 7, var femte i årskurs 8, var tredje i årskurs 9 och mer än hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har någon gång rökt vattenpipa. Det finns en utbredd uppfattning bland ungdomar att rökning med vattenpipa inte är lika farlig som vanlig rökning, eftersom eventuella farliga ämnen filtreras genom vatten. Så är emellertid inte fallet, och därför är det anmärkningsvärt att andelen som prövat på att röka med vattenpipa är så stor. Högstadieelevernas trivsel har ökat. Tjejerna trivs bättre än killarna, vilket är mest påtagligt i årskurs 9 där 9 respektive 79 trivs bra eller mycket bra. 6

Fler elever än i 29 års undersökning uppger att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan (93 ) Trots en ökad trygghet är det många elever som ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan(7).andelen varierar mellan skolorna från 4 till 9. GYMNASIET ÅRSKURS 2 Sammanfattning och utveckling 21 21 Rökning I gymnasiets årskurs 2 är det 28 av samtliga elever som röker, 3 av tjejerna och 26 av killarna. Totalt sett är andelen som röker oförändrad från föregående år, men andelen killar som röker har ökat medan andelen tjejer däremot har minskat. Sett över perioden 21 21 har rökningen totalt sett ökat sedan 25. Bland killarna har andelen som röker ökat kontinuerligt, medan tjejernas rökning har hållit sig på tämligen konstant nivå med viss variation upp och ner under åren. Det är oftast en större andel tjejer än killar som röker. Snusning Andelen som snusar är 14 av samtliga elever, 24 av killarna och 5 av tjejerna. Snusningen har ökat något bland både killar och tjejer sedan föregående år. Sett över perioden 21 21 har snusandet bland killarna minskat, medan andelen tjejer som snusar har ökat kontinuerligt. Vattenpipa Det är 51 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa med eller utan nikotin, 54 av killarna och 48 av tjejerna. Av dessa är det 13 som har rökt vattenpipa utan att veta vad det är i den, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Alkohol Det är 71 av samtliga elever som uppger att de har druckit alkohol det senaste året, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Andelen har minskat med tre procentenheter sedan föregående år. Killarna dricker lite oftare och större mängder alkohol än tjejerna. Bland killarna är det vanligast att dricka starköl följt av sprit medan det bland tjejerna är vanligast att dricka starkcider följt av sprit. Sett över perioden 21 21 Andelen elever som dricker alkohol har de senaste åren varit omkring 7 eller strax däröver. Årets resultat är det lägsta sedan 25. Andelen elever som dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare har minskat kontinuerligt. Narkotika Det är drygt 1 som någon gång använt narkotika, vilket är ungefär lika stor andel som föregående år. Andelen killar som någon gång har använt narkotika har ökat från 1 till 12 medan andelen tjejer minskat från 11 till 9. Under det senaste året är det 22 av de som använt narkotika någon gång som har gjort det en gång, medan det är så stor andel som 5 som har använt två eller flera gånger. I båda fallen har andelen 7

minskat med fem procentenheter. Fortfarande är det hasch/marijuana som dominerar starkt bland drogerna för både killar och tjejer. Det är 3 av eleverna som har blivit erbjudna att köpa eller få narkotika. Det är större andel killar än tjejer som erbjuds narkotika. Andelen som tror sig veta eller vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem har minskat till 41. Sett över perioden 21 21 Andelen elever som någon gång använt narkotika är oförändrad sedan 29. Sedan 23 har andelen totalt sett ökat något. Ett undantag är 28, då andelen var högre. Sedan 21 är andelen tjejer som använt narkotika i stort sett oförändrad. Andelen killar som använt narkotika har totalt sett minskat under perioden 21-21. Under första delen minskade användningen och var som lägst 25, men har sedan ökat igen. Andelen elever som uppger att de aldrig har testat narkotika är 9. Föräldrarnas inställning till tobak och alkohol Andelen elever som uppfattar att deras föräldrar förbjuder dem att röka är densamma som 29, 44. Andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa har ökat något till 36. Föräldrarna uppfattas som betydligt mer tillåtande när det gäller alkohol 16 av eleverna anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, samma andel som 29. Däremot anses det inte lika accepterat att dricka sig berusad (28 som förbjuder). Alkohol/droger och trafik Andelen elever som uppger att de åkt med någon som varit berusad alternativt själva kört moped eller annat motorfordon berusade är ungefär oförändrade och är nu 26 respektive 19. Det är fortfarande betydligt fler killar än tjejer som kör påverkade, medan det är lika stor andel tjejer som killar som åker med någon som är påverkad. Det som är anmärkningsvärt är att de elever som uppger att de åker med berusade eller kör berusade dricker alkohol regelbundet i högre utsträckning. Sett över perioden 26 21 (frågan har ställts sedan 26) Andelen elever som uppger att de har kört moped eller annat motorfordon berusade har varit i stort sett oförändrad under de senaste tre åren. Dessförinnan var andelen lägre. Andelen elever som någon gång har åkt med en förare som man vet har varit påverkad har varit i stort sett densamma sedan 26 med undantag av 28, då andelen vara något högre. Sniffning, anabola steroider och läkemedel Andelen elever som uppger att de har sniffat, använt anabola steroider eller använt läkemedel i berusningssyfte har i samtliga fall ökat från föregående år. Spel Det är 16 av eleverna som spelat om pengar någon gång under den senaste månaden, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen har minskat sedan 29, framför allt bland killarna. Vanligast bland både killar och tjejer är lotter, såsom Triss eller Bingolotto. Även poker är vanligt bland killarna. Det är 7 av samtliga som har spelat om 1 kronor eller mer, vilket är oförändrat sedan föregående år. 8

SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS Trenden att allt större andel killar röker håller i sig. Snart är det lika stor andel killar som tjejer som röker. Andelen killar som har testat narkotika ökar medan andelen tjejer som har testat narkotika minskar. Andelen som snusar ökar bland tjejerna och minskar bland killarna. Andelen alkoholkonsumenter har minskat sedan 29. Av de elever som någon gång använt narkotika är det 44 som röker varje eller nästan varje dag, medan 28 snusar varje eller nästan varje dag. Under det senaste året har nästan alla druckit alkohol, varav 79 dricker alkohol regelbundet (1-2 gånger i månaden eller oftare). Var tredje elev som någon gång använt narkotika skolkar minst en gång i veckan. Nästan en fjärdedel av samtliga elever i årskurs två i gymnasiet har serverats alkohol på restaurang, pub eller liknande före sin artonårsdag. 9

METOD OCH SVARSFREKVENS Under veckorna 45 48 hösten 21 har samtliga elever i grundskolans årskurser 7 9 samt i årskurs 2 i gymnasieskolan i Jönköpings kommun fått besvara en enkät om alkohol, narkotika och tobak (ANT-enkät). Enkäten har genomförts som en webbenkät där eleverna fått besvara frågorna via Internet. Det är elva olika högstadieskolor som har deltagit i undersökningen, varav två friskolor. Skolorna är Attarpsskolan, Alfred Dahlinskolan, Junedalsskolan, Flahultsskolan, Ribbaskolan, Ljungarumsskolan, Stadsgårdsskolan, Rosenlundsskolan, Grenna riksinternat samt friskolorna Prolympia och Engelska skolan. De gymnasieskolor som har deltagit är Per Brahe, Erik Dahlberg, Sanda, Bäckadal, Grenna riksinternat, Tenhults naturbruksgymnasium samt friskolorna John Bauergymnasiet, Plusgymnasiet och Jönköpings praktiska gymnasium. Ett fåtal skolor har valt att inte svara på enkäten denna gång. I högstadiet har enkäten genomförts sedan 199-talet, och det är sjunde gången skolorna deltar i den länsövergripande undersökningen. I gymnasiets årskurs 2 har enkäten genomförts sedan hösten 21. Gymnasieskolorna har deltagit i den länsövergripande undersökningen sedan 26. Den länsövergripande enkäten har samordnats av Folkhälsoavdelningen vid Jönköpings läns landsting, som svarar för utformning av frågorna samt genomförandet via Internet. Det praktiska genomförandet på respektive skola har skett under ledning av skolans rektor, IT-pedagog och kurator. I högstadiet är antalet besvarade enkäter 3 448. Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället 4 156. Svarsfrekvensen totalt är 83, vilket är något lägre än 29. I gymnasiets årskurs 2 är antalet besvarade enkäter 1 395. Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället 2 114. Svarsfrekvensen är totalt 66. Det är en betydligt lägre svarsfrekvens än 29, då den var 77. Bortfallet varierar stort mellan de olika skolorna. En förklaring till det stora bortfallet på vissa skolor kan vara att enkäten genomfördes med kort varsel. En annan anledning kan vara att genomförandet av enkäten har sammanfallit med skolornas praktikperioder. I de skolor där svarsfrekvensen är låg, är resultatet därför osäkert. Uppgifter från skolor med litet elevantal och/eller låg svarsfrekvens redovisas inte separat men ingår däremot i det samlade resultatet. 1

Svarsfrekvens Skola/årskurs Antal elever Antal besvarade Svarsfrekvens enkäter Högstadiet Årskurs 7 1 29 1 194 93 Årskurs 8 1 364 1 132 83 Årskurs 9 1 52 1 113 74 Totalt 4 156 3 448 83 Skola/årskurs Antal elever Antal besvarade Svarsfrekvens enkäter Gymnasiet årskurs 2 Per Brahegymnasiet 426 391 92 Erik Dahlberg 451 234 52 Bäckadal 483 3 62 Sanda 274 21 73 Grenna riksinternat 63 5 79 Tenhults naturbruksgymnasium 63 4 63 John Bauergymnasiet 254 139 55 Plusgymnasiet 66 3 45 Jönköpings praktiska gymnasium 34 1 29 Totalt 2 114 1 395 66 RESULTAT Resultatet redovisas i form av diagram med kommentarer i text. I de flesta fall redovisas samtliga årskurser (åk 7, åk 8, åk 9 samt gymnasiets åk 2) i gemensamma diagram, men i vissa fall förekommer också separata diagram för högstadiet och gymnasiet. Procentsatserna är beräknade på samtliga elever som har svarat på enkäten om inte annat anges. Det ska påpekas att skalan på diagrammens y-axel varierar för att redovisningen av resultatet ska bli tydlig. Jämförelser har i texten framför allt gjorts med motsvarande undersökning 29. För vissa frågor redovisas utvecklingen för samtliga årskurser under perioden 2 21 (gymnasiet 21 21). I slutet av rapporten redovisas dessutom utvecklingen för högstadiets årskurs 9 och för gymnasiet uppdelat på kön under perioden 21 21 för en del av enkätfrågorna. Jämförelser görs i vissa fall med den undersökning som Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) gör varje år i hela landet. Dessa undersökningar genomförs under vårterminen till skillnad mot undersökningen i Jönköpings län som görs under höstterminen. De olika tidpunkterna kan möjligen påverka resultatet. 11

Rökning Frågorna om rökning respektive snusning har förändrats från och med 26 års enkät genom att det finns ett antal ja- och nej-alternativ att ta ställning till, medan det tidigare endast fanns alternativen ja och nej. Huruvida detta har påverkat resultatet och möjligheterna till jämförelser med tidigare år är svårt att bedöma. I högstadiet är det 1 av eleverna som har svarat på något av de fem ja-alternativen om rökning, något större andel tjejer än killar. Andelen är lägre än 29, då den var 13. I årskurs 9 är det 19 av tjejerna som röker, vilket också är tre procentenheter lägre än 29. Andelen killar som röker i årskurs 9 är 17, också en minskning sedan föregående år. Även i årskurserna 7 och 8 har andelen rökare minskat sedan 29. Det är drygt 4 i årskurserna 7-9 som uppger att de röker varje eller nästan varje dag. I årskurs 9 är det 8. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 28 av tjejerna och 21 av killarna som röker i årskurs 9. Röker du? ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 28 av samtliga elever som röker, 3 av tjejerna och 26 av killarna. Av dessa är det 43 (12 av samtliga elever) som röker varje eller nästan varje dag, en ökning från 38 29. Andelen som röker är totalt sett densamma som föregående år. Andelen tjejer som röker har emellertid minskat med nästan fyra procentenheter medan andelen bland killarna i stället har ökat med fyra procentenheter. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 43 av tjejerna och 36 av killarna som röker i gymnasiets årskurs 2. 12

Andel elever som röker utveckling 2 21 ( av samtliga) 5 4 3 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Rökning med vattenpipa Enkäten 21 innehåller för första gången ett par frågor om rökning med vattenpipa om man har rökt och hur ofta. I högstadiet är det drygt 2 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa, 18 av tjejerna och 24 av killarna. Knappt hälften vet om de rökt med nikotin, av de övriga är det ungefär lika andelar som rökt utan nikotin respektive inte vet om de rökt med nikotin eller inte. Det är 4 som har rökt mer än 7 gånger/år. I årskurs 9 är det 31 av tjejerna och 37 av killarna som någon gång prövat på att röka vattenpipa. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 37 av tjejerna och 42 av killarna som röker vattenpipa i årskurs 9. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt hälften som någon gång har rökt vattenpipa, 48 av tjejerna och 54 av killarna. Precis som på högstadiet är det ungefär hälften (25 av samtliga) av dessa som vet om de rökt med nikotin. Det är 13 av samtliga elever som inte vet vad de har rökt. Det är 8 som rökt fler än 7 gånger/år. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 63 av både tjejerna och killar som har provat på att röka vattenpipa. Det finns en utbredd uppfattning bland ungdomar att rökning med vattenpipa inte är lika farlig som vanlig rökning, eftersom eventuella farliga ämnen filtreras genom vatten. Så är emellertid inte fallet, och därför är det anmärkningsvärt att andelen som prövat på att röka med vattenpipa är så stor. 13

Rökning med vattenpipa ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga 6 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Snusning I högstadiet är det drygt 5 av eleverna, 9 av killarna och 2 av tjejerna, som uppger att de snusar. I frågan om snusning finns tre ja-alternativ som har lagts samman. Andelen elever som snusar är något lägre än i 29 års undersökning. Det är 3 som uppger att de snusar dagligen, vilket är något större andel än tidigare.. I årskurs 9 snusar 16 av killarna, vilket är en tydlig minskning sedan 29 med tre procentenheter. Det är ungefär lika stor andel som röker. Andelen tjejer som snusar har däremot ökat något från 2 till drygt 3. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 4 av tjejerna och 16 av killarna som snusar i årskurs 9. Snusar du? ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 14

I gymnasiets årskurs 2 är det 14 av samtliga elever som snusar, 5 av tjejerna och 24 av killarna. Två tredjedelar (nästan 1 av samtliga elever) av de som snusar gör det varje dag eller nästan varje dag, vilket är en ökning från föregående år. Andelen som snusar har ökat något sedan 29 bland både killar och tjejer. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 9 av tjejerna och 27 av killarna som snusar i gymnasiets årskurs 2. Andel elever som snusar utveckling 2 21 ( av samtliga) 5 4 3 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Sammanfattning (fortsättning nästa sida) I högstadiet är det 1 av eleverna som röker, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Det är en minskning med 3 procentenheter sedan 29. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 8 och 9. Det är drygt 4 som röker regelbundet. Andelen elever som röker varierar mellan 6 och 15 i de olika högstadieskolorna. I årskurs 9 varierar andelen som röker mellan 13 och 24. Det är drygt 5 av eleverna som uppger att de snusar, 9 av killarna och drygt 2 av tjejerna. Andelen varierar mellan de olika skolorna från 2 till 9. I årskurs 9 varierar andelen som snusar mellan 4 och 16. Drygt en femtedel av eleverna har någon gång prövat på att röka vattenpipa. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt var fjärde elev som röker. Det är större andel tjejer än killar som röker, 3 respektive 26. Det är 12 av eleverna som röker regelbundet. 15

Andelen elever som röker är oförändrad sedan föregående år. Andelen tjejer som röker har dock minskat med nästan fyra procentenheter, medan andelen killar som röker har ökat med fyra procentenheter. Andelen killar och tjejer som röker varje dag har ökat något medan rökning på fest, veckoslut eller bara ibland har minskat något. Det är 42 som aldrig har provat på att röka. Andelen elever som röker varierar i de olika skolorna mellan 2 och 4. Det är 14 av eleverna som snusar, 24 av killarna och 5 av tjejerna. Jämfört med föregående år har snusningen ökat något bland både killar och tjejer. Två tredjedelar av de som snusar (8 av samtliga) gör det varje eller nästan varje dag. Andelen elever som aldrig provat på att snusa är 61. Drygt hälften av eleverna har någon gång rökt vattenpipa. 16

Alkohol I högstadiet är det 29 bland både tjejer och killar som uppger att de har druckit alkohol det senaste året. Det är en tydlig minskning sedan 29 med fem procentenheter. I årskurs 7 är det 13 som uppger att de har druckit alkohol, 31 i årskurs 8 och 45 i årskurs 9. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 7 och 9, medan andelen är oförändrad i årskurs 8. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 62 av tjejerna och 57 av killarna som druckit alkohol det senaste året i årskurs 9. Har du druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna? ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga 6 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Med alkohol menas öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. I gymnasiets årskurs 2 är det 71 av samtliga elever som har druckit alkohol det senaste året, ungefär lika stor andel bland både tjejer och killar. Andelen har minskat från 74 sedan 29. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 84 av tjejerna och 83 av killarna som druckit alkohol det senaste året i gymnasiets årskurs 2. 17

Dricker du alkohol?/har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Utveckling 2 21 ( av samtliga) 1 8 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 I högstadiet ersattes frågeställningen Dricker du alkohol? år 24 med frågan Har du druckit alkohol det senaste året? Motsvarande förändring skedde för gymnasiet i och med 26 års enkät. Trots den något ändrade formuleringen av frågan har jämförelser gjorts med tidigare resultat. Hur ofta dricker du? I högstadiet är det knappt 3 av samtliga elever som uppger att de dricker alkohol minst en gång i veckan. Det är ungefär en procentenhet lägre än 29. Det är 11 av samtliga elever som kan betraktas som regelbundna alkoholkonsumenter, dvs. de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare. Andelen har minskat från 14 år 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 37 av samtliga elever som dricker regelbundet, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Totalt sett har andelen som dricker regelbundet minskat från 42 år 29. Minskningen är något större bland killarna. Av de som dricker regelbundet är det 21 (9 av samtliga) som dricker alkohol minst en gång i veckan. Det är en liten ökning sedan 29. 18

Dricker alkohol regelbundet 1-2 ggr/månad eller oftare ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Dricker alkohol en eller flera ggr/vecka ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 19

Dricker alkohol 1-2 gånger/månad eller oftare (regelbunden alkoholkonsumtion) Utveckling 2 21 ( av samtliga). Gymnasiet saknar jämförbara uppgifter före 26. 5 4 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Vad dricker du? Bland de elever på högstadiet som dricker alkohol är det vanligast att man dricker starkcider (55), sprit (49) och alkoläsk (45). Minst vanligt är vin och folköl. Starköl intar en mellanställning. Även i årskurs 9 är starkcider totalt sett den vanligaste drycken, tätt följd av sprit. Bland tjejerna dominerar starkcider, medan killarna framför allt dricker starköl, följt av sprit och starkcider. Av de elever i högstadiet som druckit alkohol, är det drygt 6 som druckit smugglad starköl, starkcider eller alkoläsk det senaste året. Drygt en tredjedel har druckit smuggelsprit och drygt 2 hembränt. Bland de elever som dricker alkohol i gymnasiets årskurs 2 är det vanligast att man dricker sprit, tätt följt av starkcider. Även starköl och alkoläsk är vanliga drycker. Ungefär två tredjedelar dricker sprit och andelen är något större bland killar än bland tjejer. Bland tjejerna är det något vanligare att dricka starkcider än sprit, medan det bland killarna är vanligare med starköl följt av sprit. Hur får du tag på alkohol? Av de som dricker alkohol i högstadiet är det ungefär hälften som får tag på alkohol genom kompisar och kompisars syskon, vilket är det vanligaste sättet precis som tidigare år. Tre av tio får alkoholen genom andra vuxna och lika stor andel får smaka hemma. Var femte elev har tagit alkohol från sina föräldrar utan lov. Nästan en tredjedel får tag på alkohol på annat sätt. 2

Det är betydligt vanligare bland tjejerna än killarna att de får sin alkohol via kompisar och kompisars syskon eller andra vuxna än föräldrarna. De tar också från sina föräldrar utan lov i större utsträckning än killarna. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligaste sättet att få tag på alkohol för både tjejer och killar genom kompisar och kompisars syskon (knappt två tredjedelar). Ett annat vanligt sätt (ungefär hälften) är genom andra vuxna än föräldrarna, något som är vanligare bland tjejerna än killarna. Det tredje vanligaste sättet (knappt 2) är att få alkohol av sina föräldrar eller få smaka alkohol. Större andel tjejer än killar får smaka eller får alkohol av sina föräldrar. Bland killarna är det vanligare att köpa alkohol från lägenhet/långtradare eller på annat sätt än bland tjejerna. I övrigt är det ingen större skillnad mellan könen i hur man får tag på alkohol. Minst vanligt bland både högstadie- och gymnasieelever är att beställa via Internet. Andelen är ungefär densamma som 29 (cirka 3). Servering av alkohol I högstadiet är det 5 av samtliga elever som uppger att de någon gång blivit serverade alkohol på restaurang, pub eller liknande i sin kommun. Det är ungefär 2 som har blivit serverade flera gånger. Andelen är högst i årskurs 9, där 11 någon gång blivit serverade alkohol, vilket är samma nivå som i 29 års undersökning. I gymnasiets årskurs 2 är det 22 av samtliga elever som någon gång blivit serverade alkohol på restaurang, pub eller liknande före sin 18-årsdag. Knappt hälften av dessa (1) har blivit serverade flera gånger. Det är vanligare att killarna blir serverade än tjejerna, åtminstone när det gäller att bli serverad flera gånger. Har blivit serverad alkohol på restaurang, pub eller liknande i sin kommun före sin 18-årsdag ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 21

Sammanfattning I högstadiet är det 29 av eleverna som uppger att de druckit alkohol det senaste året, vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever som uppger att de dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare (regelbundna alkoholkonsumenter) är 11, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 29. Variationen mellan de olika skolorna är från 7 till 14. I årskurs 9 är motsvarande variation från 7 till 36. Andelen som dricker alkohol varje vecka har minskat något till knappt 3. I gymnasiets årskurs 2 är det 71 av samtliga elever som dricker alkohol, lika stor andel tjejer som killar. Det är en minskning sedan föregående år med tre procentenheter. Det är 37 av samtliga elever som dricker alkohol regelbundet (1-2 gånger i månaden eller oftare) och 9 en eller flera gånger i veckan, vilket är en liten minskning sedan 29. Killarna dricker framför allt starköl och sprit, medan tjejerna helst dricker starkcider och sprit. Av dessa är det ungefär två tredjedelar av både killar och tjejer som dricker sprit, som totalt sett är det vanligaste alkoholslaget. Andelen elever som dricker alkohol varierar mellan de olika skolorna från 62 till 83. Det är 29 som anger att de inte alls dricker alkohol, något större andel än 29. 22

Föräldrars inställning till tobak och alkohol I enkäten har eleverna fått svara på frågan om hur de uppfattar föräldrarnas inställning till tobak och alkohol. De alternativ som kan anges är att de förbjuder mig, att de pratar med mig om att jag inte ska och att de tycker det är OK. Det finns också möjlighet att svara vet ej. Tobak I högstadiet är det 6 av eleverna som anger att föräldrarna förbjuder dem att röka cigarretter, 3 pratar med dem om att de inte ska röka och endast 2 tycker att det är OK (8 vet ej). Andelen som anger att föräldrarna förbjuder dem har ökat något från 59 år 29. På motsvarande fråga om snus är det 58 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa. Det är 25 som pratar med dem om att de inte ska snusa och 2 tycker att det är OK (15 vet ej). Även när det gäller snusning har andelen föräldrar som förbjuder ökat från 55 29. Andel elever som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka cigarretter ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga 6 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 44 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka, 42 pratar med dem om att inte röka och 4 tycker att det är OK att de röker (1 vet ej). Andelen som anger att föräldrarna förbjuder dem är oförändrad sedan 29, medan något större andel anger att föräldrarna pratar med dem. Andelen som tycker att det är OK är också oförändrad. Det är 36 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa, 33 pratar med dem och 8 tycker att det är OK (24 vet ej). Det anses mer accepterat att snusa bland killarna än bland tjejerna (12 respektive 3). Andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem har ökat något sedan 29. Samtidigt har andelen som tycker att det är OK ökat från 6 och andelen föräldrar som pratar med dem att de inte ska minskat. Andelen som inte vet vad föräldrarna tycker är som tidigare år stor. 23

Föräldrarnas inställning har även betydelse för hur ofta eleverna röker. I gymnasiets årskurs 2 är det framför allt bland de elever som röker varje dag som föräldrarna är mer tillåtande. Alkohol I högstadiet är det 43 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, 39 pratar med dem om att de inte ska och 3 tycker det är OK att dricka alkohol (15 vet ej). Andelen föräldrar som förbjuder alkohol är högre än 29 och andelen som tycker att det är OK har minskat från 4. Andel elever som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol ( av samtliga) 1 8 6 Killar Tjejer Samtliga 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 anser 16 av eleverna att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, 48 att de pratar med dem om att man inte ska dricka och 22 att de tycker att det är OK att dricka alkohol (14 vet ej). Andelen föräldrar som tycker att det är OK att dricka alkohol har minskat sedan 29 från 24, medan andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem är oförändrad. Det finns ett samband mellan elevernas uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol och hur ofta eleverna dricker. I högstadiet påverkar andelen föräldrar som förbjuder alkohol i hög grad hur ofta eleverna dricker. I gymnasiet däremot, där andelen föräldrar som förbjuder alkohol är relativt låg, är det även i hög grad de föräldrar som pratar med sina barn om att inte dricka alkohol som påverkar hur ofta skoleleverna dricker. Andelen förbjudande föräldrar är betydligt större bland de elever som inte alls dricker alkohol än bland de som gör det, både i högstadiet och gymnasiet. Det finns också ett starkt samband mellan föräldrarnas inställning till rökning eller alkohol och sannolikheten att eleverna ska ha testat narkotika. De som svarar att de har prövat narkotika någon gång uppfattar sina föräldrar som mer tillåtande till alkohol eller rökning. 24

Hur ofta eleverna dricker i förhållande till deras uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol högstadiet ( av de som dricker alkohol) 1 8 6 Dricker inte alkohol Några gånger om året 1-2 gånger i månaden En eller flera gånger i veckan 4 2 Förbjuder Säger att jag inte ska Tycker att det är OK Vet inte Hur ofta eleverna dricker i förhållande till deras uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol gymnasiet årskurs 2 ( av de som dricker alkohol) 1 8 Dricker inte alkohol Några gånger om året 1-2 gånger i månaden En eller flera gånger i veckan 6 4 2 Förbjuder Säger att jag inte ska Tycker att det är OK Vet inte 25

Narkotika I högstadiet är det drygt 3 av samtliga elever som någon gång har använt narkotika, 4 av killarna och 2 av tjejerna. Det är en minskning sedan 29. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 7 och 9. I årskurs 7 är det drygt 1 och i årskurs 8 3 som någon gång använt narkotika. I årskurs 9 är det 5, 8 av killarna och knappt 3 av tjejerna som någon gång använt narkotika. Ungefär 7 av de som någon gång använt narkotika har provat på hasch/marijuana. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 9 av killarna och 7 av tjejerna i årskurs 9 som någon gång använt narkotika. Har du någon gång använt narkotika? ( av samtliga) 2 18 16 14 12 1 Killar Tjejer Samtliga 8 6 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det drygt 1 som någon gång använt narkotika, 9 av tjejerna och 12 av killarna. Det är en ungefär lika stor andel som 29, men med en minskning bland tjejerna från 11 och motsvarande ökning bland killarna från 1. Hälften av de som använt narkotika har använt det två gånger eller fler det senaste året; drygt en femtedel (22) har testat en gång. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 14 av tjejerna och 21 av killarna i årskurs 2 i gymnasiet som någon gång använt narkotika. Det vanligast förekommande narkotikapreparatet är hasch/marijuana, som använts av nästan 9 av de som någon gång använt narkotika. Därefter kommer spice (21) och annan typ av narkotika (19). Bland övriga narkotikapreparat är amfetamin, ecstasy och kokain ungefär lika vanligt förekommande. Ett fåtal har använt heroin, LSD, GHB/GBL eller kat. Andelen är beräknad på det antal elever som angett att de någon gång använt narkotika. 26

Har använt narkotika någon gång. Utveckling 21 21 ( av samtliga) 2 15 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Vet någon som kan ge eller sälja narkotika I högstadiet är det 23 av samtliga elever som säkert vet eller tror att de vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Det är en minskning sedan 29 med två procentenheter. Det är 14 som någon gång blivit erbjudna att få eller få köpa narkotika, vilket också är en viss minskning. Vet du någon som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? ( av samtliga) 5 4 Killar Tjejer Samtliga 3 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 41 som säkert vet eller tror att de vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Det är en minskning från föregående år, då det var 45. Det är 3 som någon gång har blivit erbjudna att köpa eller få narkotika, 34 av killarna och 26 av tjejerna. Andelen som blivit erbjuden narkotika har ökat något sedan 29, framför allt bland killarna. 27

Av vem får/köper du narkotika? I högstadiet är det vanligast att eleverna blivit bjudna på narkotika av någon de känner som är under 2 år eller har köpt av någon de känner. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligast att eleverna blivit bjudna på narkotika av någon de känner som är under 2 år. Vanligt är också att de köpt narkotika av någon de känner eller blivit bjudna av någon de känner som är äldre än 2 år. Det är generellt vanligare bland tjejer än bland killar att bli bjudna, medan det däremot är vanligare bland killarna att köpa narkotika. Hur får du tag på narkotika? I högstadiet är det vanligast att man får tag på narkotika hos kompisar eller på fester. Nästan lika vanligt är det man får tag på narkotikan genom en langare eller på gator och i parker. Allra vanligast är emellertid på annat ställe, ej närmare preciserat. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligaste att man får tag på narkotika hos kompisar, men även en hel del på fester eller på annat ställe. På frågorna om av vem får/köper du narkotika och hur får du tag på narkotika har eleverna har haft möjlighet att ange flera svarsalternativ. Det finns ett tydligt samband mellan regelbunden alkoholkonsumtion, rökning eller snusning och narkotikabruk. Av de som anger att de någon gång har använt narkotika dricker 77 regelbundet, varav 35 dricker en eller flera gånger i veckan (jämfört med 12 av de som druckit alkohol senaste året). Det är 44 som röker varje eller nästan varje dag (jämfört med 12 av samtliga) och 28 snusar nästan varje dag eller varje dag (jämfört med 1 av samtliga). Sambandet mellan skolk och narkotikabruk är också starkt. Det är 32 av de som använt narkotika någon gång som skolkar en gång i veckan eller oftare, motsvarande siffra för samtliga är 8. 28

Sammanfattning I högstadiet är det 3 av eleverna som uppger att de någon gång använt narkotika, en procentenhets minskning sedan undersökningen 29. Andelen varierar mellan de olika skolorna från 1 till 5. I årskurs 9 är motsvarande variation mellan och 12. Det är 8 av killarna i årskurs 9 som någon gång använt narkotika. Knappt en fjärdedel (23) av samtliga elever i högstadiet uppger att de vet eller tror sig veta hur de ska få tag på narkotika. Andelen har minskat sedan 29 och varierar mellan skolorna från 18 till 24. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt 1 av samtliga elever som någon gång använt narkotika, 9 av tjejerna och 12 av killarna. Det är i stort sett lika stor andel som föregående år. Andelen tjejer som prövat narkotika har dock minskat, medan andelen killar i stället har ökat. Andelen som någon gång använt narkotika varierar mellan skolorna från 3 till 14. Av de som prövat narkotika under det senaste året är det hälften som har använt narkotika två gånger eller fler. Vanligaste drogen är som tidigare hasch/marijuana för både killar och tjejer. Det vanligaste sättet att få tag på narkotika för både killar och tjejer är att de blir bjudna av någon person de känner och/eller köper av någon de känner. Det är 41 av eleverna som vet eller tror att de vet någon som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem, vilket är en minskning sedan föregående år. 29

Sniffning, anabola steroider och läkemedel Sniffning Det är 4 i högstadiet som uppger att de har sniffat en eller flera gånger under det senaste året. Det är en liten ökning jämfört med 29. Störst är andelen i årskurs 9. I gymnasiets årskurs 2 är andelen som har sniffat någon gång under det senaste året något lägre (drygt 3). Anabola steroider I högstadiet är det ungefär 2 som uppger att de under det senaste året använt anabola steroider utan läkarordination. Det är en liten minskning sedan föregående år. I gymnasiets årskurs 2 är andelen som använt anabola steroider under senaste året lägre än 28 (knappt 2). Läkemedel Det är knappt 4 i högstadiet har använt läkemedel i berusningssyfte en eller flera gånger, vilket är lika stor andel som i undersökningen 29. Det är framför allt i årskurs 9 (6) som läkemedel används i berusningssyfte. I gymnasiets årskurs 2 är det 5 som använt läkemedel i berusningssyfte, vilket är liten ökning från föregående år. Alkohol/droger och trafik I högstadiet är det 7 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Det innebär att drygt en femtedel av de elever som uppger att de druckit alkohol under det senaste året kört ett motorfordon när de varit berusade. Det är lika stor andel som föregående år. Det är 17 som uppger att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Det är en liten minskning sedan 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 19 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de var berusade, 23 av killarna och 14 av tjejerna. Det är liten ökning från 29. Ökningen har framför allt skett bland killarna, medan andelen tjejer som har kört berusade har minskat något. Av de ungdomar som kör moped eller annat motorfordon berusade är det 72 som dricker alkohol regelbundet. Det är 26 som någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Totalt sett har andelen minskat något sedan 29. Det är framför allt andelen tjejer som har minskat betydligt med sju procentenheter, medan andelen killar som åkt med någon som har varit berusad har ökat med fyra procentenheter. Av de ungdomar som har åkt med någon som har varit påverkad dricker 64 alkohol regelbundet. 3

Andel som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de var berusade ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Andel som någon gång åkt med någon som de vet eller misstänker var påverkad av alkohol eller narkotika ( av samtliga) 5 4 3 Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 31

Spel Enkäten innehåller sedan 27 också ett antal frågor om spel. En fråga tar upp om man har spelat om pengar den senaste månaden och i så fall hur mycket. En annan fråga handlar om hur ofta man har spelat på olika typer av spel. I högstadiet är det 12 som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 18 av killarna och 5 av tjejerna. Det är en liten minskning sedan 29. Det är 6 som har spelat för minst 1 kronor under samma tidsperiod, vilket motsvarar ungefär hälften av de som har spelat för pengar överhuvudtaget. Denna andel är oförändrad sedan 29. Andel som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna ( av samtliga) 3 25 Killar Tjejer Samtliga 2 15 1 5 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 16 som har spelat för pengar den senaste månaden, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen som spelat för pengar har minskat från 19 år 29. Det är framför allt killarna som har minskat sitt spelande. Det är 7 av samtliga som har spelat för minst 1 kronor den senaste månaden. Andelen är något större än 29. Bland killarna är lotto/tips vanligast och nästan lika vanligt är poker. Bland tjejerna är det vanligast med lotter, typ Triss eller Bingolotto. Generellt spelar killarna betydligt oftare än tjejerna oavsett vilken typ av spel det är. Oftast är det också så att om man spelar på en typ av spel, spelar man också på andra typer. Lotto/tips och lotter, såsom Triss eller Bingolotto är vanligast bland killarna på högstadiet, där 8 av samtliga spelar flera gånger per månad eller oftare. Nästan lika vanligt är poker. Bland tjejerna är lotter, såsom Triss eller Bingolotto vanligast, där 3 spelar flera gånger i månaden eller oftare. Allra vanligast bland både killar och tjejer är det dock att spela på övriga spel (ospecificerat), 15 respektive 6. Eftersom det inte framgår vad som avses med övriga spel, kan det inte uteslutas att eleverna här har tagit med spel som inte borde vara med. 32

Andel som har spelat för minst 1 kronor den senaste månaden ( av samtliga) 3 25 2 15 Killar Tjejer Samtliga 1 5 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Även i gymnasiets årskurs 2 är spel på övriga spel det allra vanligaste. Andelen som spelar flera gånger i månaden eller oftare har dock ökat något sedan 29 (totalt 8). Sammanfattning I högstadiet är det 12 av samtliga elever som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 18 av killarna och 5 av tjejerna. Det är 6 som har spelat för 1 kronor eller mer under samma tidsperiod. De vanligaste spelen både hos tjejer och killar i högstadiet är lotto/tips eller lotter, såsom Triss och Bingolotto samt poker. I gymnasiets årskurs 2 är det 16 av eleverna som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen killar som spelat har minskat något sedan 29 medan andelen tjejer är oförändrad. Det är 7 som har spelat för 1 kronor eller mer de senaste 3 dagarna. De vanligaste spelen i gymnasiets årskurs 2 är poker och lotto/tips bland killarna och lotter (Triss och Bingolotto) bland tjejerna. Allra vanligast är emellertid övriga spel ospecificerat i både högstadiet och gymnasiets årskurs 2. 33

Trivsel och trygghet i skolan I högstadiet är det 88 av eleverna som trivs ganska eller mycket bra i skolan, vilket är en ökning sedan 29. Större andel tjejer än killar trivs ganska eller mycket bra i skolan (9 resp. 86). Detta är särskilt påtagligt i årskurs 9 där differensen är så stor som 11 enheter(9 resp.79). Det är 4 som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt. Trivseln har ökat mest i årskurs 8, där andelen som trivs ganska eller mycket bra har ökat med nästan fyra procentenheter. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 81 av tjejerna och 84 av killarna i årskurs 9 som trivs ganska eller mycket bra i skolan. I gymnasiets årskurs 2 är det 92 som trivs ganska eller mycket bra i skolan, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Det är en liten ökning sedan 29. Det är 2 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket dåligt. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 86 bland både tjejer och killar i årskurs 2 i gymnasiet som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Andel som trivs ganska eller mycket bra i skolan ( av samtliga) 1 8 6 4 Killar Tjejer Samtliga 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I högstadiet är det 93 av eleverna som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, lika stor andel killar som tjejer. Det är 7 som ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga. Det är något lägre andel än 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 96 som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, något större andel killar än tjejer. Andelen är i stort sett densamma som föregående år. Det är något vanligare bland tjejerna att de ibland, sällan eller aldrig inte känner sig trygga. 34