repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1311846 TRANEMO KOMMUN LÄNGHEM VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Sweco Environment AB Göteborg Sweco
repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Utredningens omfattning och genomförande 1 1.3 Orientering 2 2 Länghem vattentäkt 4 2.1 Anläggningens utformning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Försörjningsområde 4 2.4 Vattenförbrukning 4 2.5 Kapacitet 4 2.6 Framtida uttagsbehov 4 2.7 Reservvattentäkt 5 2.8 Vattentäktens värde 5 2.9 Vattendom 5 2.10 Ägande förhållanden 5 2.11 Befintligt vattenskyddsområde 5 3 Områdesbeskrivning 7 3.1 Geologi 7 3.2 Grundvattenbildning 8 3.3 Hydrogeologi 9 3.4 Sårbarhet 9 3.5 Vattenkvalitet 10 4 Planbestämmelser och markanvändning 11 4.1 Övergripande planering 11 4.2 Översiktsplan 11 4.2.1 Naturreservat 11 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 11 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 12 5.1 Genomförande 12 5.2 Riskkällor 12 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar 12 5.2.2 Sabotage, kris och krig 13 5.2.3 Vägar och transporter (1) 13 5.2.4 Jordbruk (2) 13 5.2.5 Skogsbruk (3) 13 EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 5.2.6 Bebyggelse (4) 14 5.2.7 Övriga riskkällor 14 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 17 6.1 Riskbedömning för Länghems vattentäkt 17 6.2 Riskreducerande åtgärder 20 7 Utformning av vattenskyddsområde 21 7.1 Krav och allmän metodik 21 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner 21 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Länghem vattenskyddsområde 22 7.3.1 Vattentäktszon 22 7.3.2 Primär skyddszon 22 7.3.3 Sekundär skyddszon 23 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 23 7.4.1 Generella motiv 24 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde 24 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 27 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 27 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 27 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 27 8.3.1 Generella krav 27 8.3.2 Restriktionsnivå 27 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 28 Bilagor: 1 Riskanalys 2 Skyddsföreskrifter för Länghem vattenskyddsområde 3 Karta Utbredning av vattenskyddsområdet EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 1 Inledning På uppdrag av Tekniska sektionen i Tranemo kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med nytt skyddsområde och nya skyddsföreskrifter för vattentäkten i Länghem. Länghem vattentäkt har ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen 1975. Vattenskyddsområdet är inte indelat i olika skyddszoner. Utbredningen av det befintliga vattenskyddsområdet ska nu anpassas till rekommendationer enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och skyddsföreskrifterna ska utformas enligt gällande lagstiftning. 1.1 Bakgrund och syfte Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Länghems vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material och information. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16. 1 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till skyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt i vissa fall en tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av skyddsföreskrifter 1.3 Orientering Vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Länghem vattentäkt nordväst om Länghems samhälle. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 2 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Underlagsmaterialet har utgjorts av: A) Topografiska kartan, Kinna 6C NO, skala 1:50 000. B) Hydrogeologisk karta över Älvsborgs län SGU ser Ah 13. C) Jordartskarta, Kinna 6C NO, skala 1:50 000. D) Berggrundskartan Borås, skala 1:250 000. E) Länsstyrelsens beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Länghem vattentäkt, 1975-04-08. F) Översiktsplan 2009, Tranemo kommun, 2010-09-27 G) Slutrapport brunnsborrning brunn 2. 1997-09-29 H) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5. 3 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 2 Länghem vattentäkt 2.1 Anläggningens utformning Grundvattentäkten i Länghem utgörs av två bergborrade brunnar vilka benämns brunn 1 och 2. Dessa togs i drift år 1956 resp. år 1979. Brunn 1 är ca 60 m djup och har en innerdiameter på 150 mm. Brunn 2 är ca 97 m djup och har en innerdiameter på 203 mm. Vattnet pumpas upp med dränkbara pumpar till vattenverket. Vid låg nivå i brunn 2 blockeras pumpen av en nivågivare. I vattenverket finns en lågreservoar med en volym på ca 96 m 3. Dricksvattnet från lågvattenreservoaren pumpas till användarna med alternerande frekvensstyrda pumpar med kapaciteten 30 m 3 /h. 2.2 Vattenbehandling Vattenverket i Länghem med rådande vattenberedning togs i drift 2003. I inkommande råvattenledning till vattenverket doseras kaliumpermanganat för oxidation av järn och mangan. Därefter leds vattnet vidare till ett filter för separation av järn och mangan. Efter filtret leds vattnet till en radonavskiljare och därefter ner i lågreservoaren. Från lågreservoaren pumpas vattnet till UV-desinfektion för förhindrande av tillväxt av bakterier innan det distribueras ut på ledningsnätet och Länghem vattentorn. På ledningsnätet mäts ph och turbiditet. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Länghems samhälle med vatten, ca 980 personer. 2.4 Vattenförbrukning Medeldygnsförbrukningen ligger på ca 142 m 3 /dygn. Totalt produceras 52 004 m 3 vatten under 2014. 2.5 Kapacitet Brunnarnas kapacitet är bestämd till 300 m 3 /d (brunn 1) och 346 m 3 /d (brunn 2) 3. 2.6 Framtida uttagsbehov I Länghem planeras i dagsläget nya bostadsområden byggas. Det framtida uttagsbehovet bedöms dock inte överstiga 250 m 3 /dygn, vilket motsvarar den aktuella maximala dygnsförbrukningen. 4 (28) 3 Anläggningsbeskrivning och Driftinstruktion Länghem vattenverk EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 2.7 Reservvattentäkt I dagsläget saknas reservvattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde Vattentäktens värde beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Länghem vattentäkt har en hög kapacitet jämfört med vad som idag utnyttjas och grundvattenmagasinet har därmed ett stort värde som grundvattenresurs. Dessutom saknas reservvattentäkt. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Länghem vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med hög skyddsvärde hör vattentäkter där reservvattentäkt saknas. 2.9 Vattendom Vattendom saknas för Länghem vattentäkt. 2.10 Ägande förhållanden Vattentäkten ligger på fastigheten Ingestorp 3:43 som ägs av Tranemo kommun. 2.11 Befintligt vattenskyddsområde Länghem vattentäkt har ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen 1975. Utbredningen av detta visas i figur 2. Vattenskyddsområdet är inte indelat i olika skyddszoner. Utbredningen av det befintliga vattenskyddsområdet ska nu anpassas till rekommendationer enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2010:5) och skyddsföreskrifterna ska utformas enligt gällande lagstiftning. 5 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Figur 2 Ungefärlig utbredning av befintligt vattenskyddsområde för Länghem vattentäkt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 6 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 3 Områdesbeskrivning Länghem samhälle är beläget ca 15 km nordväst om Tranemo centralort. Vattentäkten är belägen i östra kanten av en dalgång som är orienterad i nordost-sydväst. Vattentäkten är belägen på nivån cirka 170 m.ö.h. Dalgången omges av höjdpartier med nivåer på över 200 m.ö.h. I nära anslutning till vattentäkten strömmar ett vattendrag som cirka 2 km norr om vattentäkten mynnar i Torpasjön. 3.1 Geologi Berggrunden i vattentäktens närområde utgörs av gnejs, se figur 3. Tvärs genom Länghem samhälle uppträder en större sprickzon (streckad svart linje på kartan) i ungefärlig nordostlig-sydvästlig riktning. Sannolikt utgör dalgången i vilken vattentäkten är belägen ytterligare en större sprickzon. Figur 3 Utsnitt ur berggrundskartan för området runt Länghem vattentäkt. SGU provisoriska översiktliga berggrundskartan Borås. Ser. Ba nr 41. Jordartsfördelningen i området runt Länghem redovisas på karta i figur 4. I vattentäktens direkta närområde dominerar torv (ljusbrunt på kartan) och morän (ljusblått på kartan). Vid upprättande av brunnarna noterades cirka 16 meter morän ovan berget. I övrigt är jordlagrens mäktighet inte känd i närområdet, men avsaknad av berg i dagen samt förekomst av en drumlin i öster antyder relativt mäktiga jordlager. I de centrala delarna av dalgången i vilken vattentäkten är belägen dominerar isälvssediment (grönt på kartan). Mitt i dalgången löper ett åskrön (markerat med 7 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 mörkgröna prickar på kartan). Dalgångens omgivande höjdpartier domineras av morän vilken är övervägande sandig, med inslag av torvområden. Berg i dagen (rött på kartan) förekommer endast sporadiskt på ett fåtal platser och framförallt på västra sidan om dalgången. Inom vissa områden är jordtäcket tunt eller osammanhängande. Det östra höjdpartiet utgörs till viss del av en drumlin (markerad med lila prickar på kartan), vilket är en långsträckt, mjukt rundad moränrygg med i detta fall en bredd på minst 125 meter. Drumlinens mäktighet är inte känd, men drumliner i allmänhet är ett tiotal meter höga. Figur 4 Utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan i området runt Länghem vattentäkt. SGU, 6C Kinna NO. 3.2 Grundvattenbildning Den korrigerade årsmedelnederbörden i området varierar mellan 878 mm (Limmared) och 990 mm (Ambjörnarp). Den samlade yt- och grundvattenavrinningen, eller nettonederbörden det vill säga den del av nederbörden som inte avdunstar, antas uppgå till ca 400 mm/år vilket motsvarar en avrinning på 12,7 l/s och km 2. 8 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Grundvattenbildningen i områden där jordlagren utgörs av morän antas uppgå till ca 30 % av avrinningen, d.v.s. 3,8 l/s och km 2 (120 mm/ år). Samma andel bedöms gälla för grundvattenbildningen i den underliggande berggrunden eftersom moränen utgör ett magasin som kontinuerligt förser berggrunden och dess spricksystem med vatten. Grundvattenbildningen i områden där jordlagren utgörs av isälvsmaterial antas uppgå till ca 80 % av avrinningen. Även isälvsmaterialet utgör ett magasin som kontinuerligt förser berggrunden och dess spricksystem med vatten. Grundvattenbildningen i berggrunden under isälvsmaterial bedöms dock uppgå till cirka 50 % av nettonederbörden eftersom en del vatten aldrig når berggrunden utan strömmar bort från området genom jordlagren, det vill säga ca 6,4 l/s och km 2 (200 mm/år) bedöms finnas tillgängligt för infiltration i berggrunden. Den sammanlagda grundvattenbildningen i berggrunden inom vattentäkten Länghems närområde bedöms till cirka 160 mm/år. 3.3 Hydrogeologi Grundvattentransport i jordlagren sker i jordlagrens porsystem och styrs till stor del av den hydrauliska konduktiviteten, vilken är jordartsberoende. Grundvattentransporten i berggrunden sker i sprickor och sprickzoner och beror på sprickornas grad av öppenhet och hur de hänger samman. Uttagbar vattenmängd och tillrinningsområdets omfattning beror på sprickornas orientering och utsträckning, hydrauliska egenskaper samt inbördes kontakt. Flödeshastigheter för grundvatten i sprickor i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i större spricksystem vara flera meter per dygn. Vattenskyddsområden för bergbrunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att vattenskyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på fördelning av aktuellt sprickmönster. Grundvattnets strömning till en enskild brunn är främst beroende av lokala sprickor och sprickzoner. Kunskap om sådana lokala förhållanden kräver omfattande hydrogeologiska fältundersökningar. Sådana undersökningar har inte genomförts för vattentäkten i Länghem. Nybildning av grundvatten till vattentäkten antas främst ske i de större sprickzonerna. Grundvattnet strömmar från omgivande höjdpartier mot dalgången och sprickzonen i vilken grundvattentäkten är belägen. Förekomst av torv i dalgången antyder att området är ett utströmningsområde för ytligt beläget grundvatten. Den regionala grundvattenströmningen är i dalgångens riktning mot Torpasjön i norr. Vattentäkten ligger nära ett vattendrag som senare mynnar i Torpasjön. 3.4 Sårbarhet Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. 9 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Det finns troligen hydraulisk kontakt mellan jordlagren och den underliggande sprickakviferen ur vilken uttag sker men hur snabbt vattenöverföringen mellan jord och berg kan ske går inte avgöra utifrån befintlig data. En förorening i de övre marklagren innebär en risk även för grundvattenmagasinet i berg. Denna risk är olika stor inom olika delar av vattenskyddsområdet beroende på olika jordlager. Sårbarheten för de områden av vattenskyddsområdet som utgörs av morän ovan berget bedöms generellt som låg till måttlig eftersom den vattenförande förmågan i moränen är mindre god. Moränlagret fungerar som en naturlig barriär mot ytliga föroreningar. Även inom de områden där jordlagren utgörs av torv bedöms sårbarheten vara låg till måttlig då torvområdena sannolikt utgör utströmningsområden där grundvattengradienten är uppåtriktad. Grundvattentransporten ned till grundvattenmagasinet i berg bedöms därmed vara begränsad. För de områden där jordlagren utgörs av isälvsmaterial bedöms sårbarheten vara mycket stor. En eventuell förorening kan snabbt transporteras genom jordlagret och infiltrera i en spricka i berget. 3.5 Vattenkvalitet En sammanställning av råvattenanalyser från perioden 2004 2014 visar att vattenkvaliteten har varit förhållandevis jämn under tidsperioden och inga påvisbara förändringar har skett. Alkaliniteten och ph-värdet är högt, vilket innebär att vattnet har hög motståndskraft mot försurning. Halterna av järn och mangan är höga. Manganhalten ligger på ca 0,25 mg/l och järnhalten på ca 0,2 mg/l. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om mangan i dricksvatten är gränsvärdet för tjänligt med anmärkning 0,05 mg/l. För järn är motsvarande gränsvärde 0,1 mg/l. Halterna av näringsämnen och klorid är låga. Mikrobiella föroreningar har inte påvisats i råvattnet. Tabell 1: Medelvärden för några analyserade parametrar i råvattnet från uttagsbrunnen. Parameter Medelvärde 2004-2014 ph 8,1 Alkalinitet (HCO3/l) 115 Järn(mg/l) 0,17 Mangan (mg/l) 0,25 Klorid (mg/l) 13 Konduktivitet (ms/m) 29 10 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 4 Planbestämmelser och markanvändning 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Tranemo kommuns översiktsplan 2009. Enligt ÖP är kommunens roll i vattenförvaltningen att agera på ett sådant sätt att vattnet skyddas och förvaltas på ett bästa sätt för kommande generationer. Tranemo kommun har för avsikt att i sin planering ta hänsyn till de beslut och åtgärder som behövs för en god vattenförvaltning. Enligt fördjupad del av översiktsplan för Länghem finns ett område reserverat för bostäder nordost om vattentäkten. 4.2.1 Naturreservat Strax öster om vattentäten finns ett stort område av riksintresse för naturvård. Det utgörs av ett myrkomplex. 4.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Länghem vattentäkt. 11 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 5 Riskinventering i anslutning till vattentäkten 5.1 Genomförande Information om riskkällor från Tranemo kommun har kompletterats med en riskinventering i fält utförd av SWECO. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Länghem vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Riskobjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. Riskkällor är icke platsrelaterade riskobjekt. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. Markanvändning och riskkällor redovisas på karta i figur 5. 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag 12 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 I nära anslutning till Länghems vattentäkt finns inga ytvattendrag. Det föreligger därför ingen risk att området i anslutning till brunnarna ska svämmas över. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.2.3 Vägar och transporter (1) Väg 1680, som löper genom Länghem samhälle, är belägen i direkt anslutning till vattentäkten. I vattentäktens närområde förekommer även mindre vägar inom Länghem samhälle. I och i anslutning till samhället finns ett flertal verksamheter som är beroende av transporter. Ca 570 m öster om vattentäkten passerar järnvägen Kust till kust-banan som nyttjas för person- och godstrafik. De riskkällor för Länghem vattentäkt som kan identifieras i samband med vägar, järnväg och transporter är: Olyckor med farligt gods eller tungt fordon Vägdagvatten Vägsalt 5.2.4 Jordbruk (2) Spridning av bekämpningsmedel på banvall Inom Länghem vattentäkts närområde bedrivs jordbruk endast i mindre omfattning (gult på kartan). De riskkällor som kan identifieras i samband med jordbruk är främst hantering och användande av gödsel och bekämpningsmedel. 5.2.5 Skogsbruk (3) Området runt vattentäkten utgörs till stor del av skog. De riskkällor som kan identifieras i samband med skogsbruk är främst hantering av bekämpningsmedel, upplag av timmer samt spill och läckage av petroleumprodukter. Vid kalhuggning ökar risken för kväveläckage till grundvattnet. Vid avverkning och annat arbete i skogen föreligger risk för spill från mobila lagringstankar för petroleumprodukter samt läckage från skogsmaskiner. Upplag av timmer o.dyl. i samband med skogsbruk kan medföra en risk för grundvattnet genom läckage av fenoler. 13 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 5.2.6 Bebyggelse (4) Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Länghems samhälle ligger ca 450 m sydost om vattentäkten. Det finns enstaka bostadhus närmare vattentäkten. Bostäderna inom Länghem samhälle är anslutna till det kommunala avloppsreningsverket. Inom vattentäktens närområde förekommer dock bostäder med enskilda avlopp. 5.2.7 Övriga riskkällor Mindre motorkrossbana (5) Cirka 600 meter väster om vattentäkten ligger en mindre motorkrossbana. Utsläpp och spill av drivmedel kan utgöra en risk för vattentäkten. Liten grustäkt (6) Cirka 600 meter nordväst om vattentäkten förekommer en liten grustäkt. I samband med täktverksamhet kan åtgärder utföras som utgör risker för försämrad yt- eller grundvattenkvalitet/kvantitet. Exempel på sådana åtgärder är eliminering av växttäcket, bortledning av yt- eller grundvatten och utfyllning av förorenade massor. Vid återställning av en materialtäkt läggs ofta stora mängder massor i täkten för att jämna ut de branta kanterna. Transformatorstation (7) I nära anslutning till vattentäkten är en transformatorstation belägen. Transformatorstationer kan innehålla olja som innehåller cancerogena ämnen. En annan risk med transformatorstationer är att marken runtomkring dem ofta ogräsbekämpas. Träindustri (8) Cirka 500 meter sydväst om vattentäkten ligger en träindustri för tillverkning av köks- och badrumsinredningar samt garderober. Även lackeringsverksamhet förekommer. Den största risken för vattentäkten bedöms vara risk för spridning av miljöfarliga ämnen vid olyckor samt brand. Metallverkstad (9) På ett avstånd av cirka 650 meter sydväst om vattentäkten förekommer en verkstad som producerar svarvade metallkomponenter. De metaller som ingår i produktionen är framförallt stål men även mässing och aluminium hanteras till viss del. Kemikalier som hanteras i produktionen är framförallt olika typer av olja samt tvätt- och kylmedel, vilka vid olyckor eller spill kan komma att utgöra en risk för vattentäkten. 14 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Nedlagd bensinstation (10) Cirka 700 meter från vattentäkten har tidigare en bensinstation varit belägen. Det kan inte uteslutas att marken i närområdet är förorenad. Fotbollsplaner (11) Cirka 500 meter söder om vattentäkten förekommer tre fotbollsplaner; två gräsplaner och en grusplan. Risker förknippade med fotbollsplaner är saltning för avisning samt bekämpningsmedel vid ogräsbekämpning. Litet upplag (12) Cirka 100 meter sydväst om vattentäkten är ett litet upplag beläget. Vid besök på plats noterades förekomst av bland annat asfaltrester och trädgårdsavfall. Nedlagd bensinstation och verkstad (13) Drygt 300 m sydost om vattentäkten har det tidigare funnits en bensinstation med verkstad. Området är SPIMFAB-sanerat och betecknas därför inte längre som förorenat. Olämpligt nyttjande av området runt vattentäkten (14) Området runt vattentäkten och vattenverket är inte inhägnat. Eftersom området i anslutning till vattentäkten är mycket sårbart utgör detta en risk för vattentäkten. Att området är tillgängligt för allmänheten medför även en risk för sabotage. Avloppspumpstation (15) På fastigheten Ingestorp 3:5 har kommunen en avloppspumpstation. Risken med pumpstationer för avlopp är bräddning i samband med höga flöden Riskkällorna redovisas i figur 5. Gröna områden utgörs skogsmark medan gula områden är jordbruksmark. 15 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Figur 5 Riskkällor i anslutning till Länghem vattentäkt. Siffrorna hänvisar till text ovan. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 16 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 6 Riskbedömning och riskreducerande åtgärder 6.1 Riskanalys Den metod som här används för att bedöma de olika riskkällorna är en kvalitativ rankning som framförallt syftar till att sortera riskkällorna i olika riskklasser, vilka föranleder olika behov av åtgärd. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig och är principiellt oberoende parametrar 4. Sannolikheterna beskrivs som graden av sällsynthet av en oönskad händelse. Konsekvenserna beskrivs som omfattningen av den förväntade försämringen av råvattenkvaliteten. Skalorna för sannolikheten och konsekvensen är indelad i fyra klasser och kombinationen av sannolikhets- och konsekvensklassen beskriver risken. Det är viktigt att poängtera att de riskklasser som presenteras inte tar hänsyn till vad som anses vara en acceptabel respektive oacceptabel risk. Risken (R) beskrivs slutligen som en sammanvägning av sannolikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt och konsekvenserna (K) denna påverkan medför. R = S * K Den metod som här används, följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområden 5 om att risker kan beskrivas som sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Denna typ av metod förespråkas även av Världshälsoorganisationen 6 som en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metoden är också mycket lik det angreppssätt som beskrivs i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskinventering som genomförts inom ramen för projektet. 6.1.1 Sannolikhetsbedömning Sannolikheten speglar hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa och tar hänsyn till att föroreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannolikhetsklassningen avser därför sannolikheten i vattentäkten, vilket är en kombination av ett antal sannolikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, och omfattar inte enbart sannolikheten för utsläppet på sin plats. Sannolikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, och är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannolikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. 4 Bedömningen är utförd av konsulter på Sweco med stöd av Tekn.dr. Andreas Lindhe och professor Lars Rosén på Chalmers. 5 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 6 Guidelines for drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011 17 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Sannolikhet Kriterier S1: Liten sannolikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inom de närmaste 10-50 åren. S3: Stor sannolikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket stor sannolikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare. I riskbedömningarna i bilaga 1 redovisas sannolikheten för respektive riskkälla som någon av ovanstående S-klass (S1-S4). 6.1.2 Konsekvensbedömning Konsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redovisas i tabellen nedan. De kriterier som används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten och hur detta påverkar möjligheterna att utnyttja Länghem vattentäkt. Konsekvensbedömningen utgår från att en oönskad händelse verkligen har inträffat och osäkerheter om konsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 7 : Vid liten osäkerhet om konsekvens bör den mest realistiska konsekvensen användas. Vid stor osäkerhet om den verkliga konsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis som för sannolikhetsbedömningen redovisas om den konsekvens som beaktas är relaterad till normala förhållanden för riskkällan, en brist som uppstår eller om det är en olycksartad händelse. Konsekvensen redovisas som K-klass (K1-K4) i bilaga 1, och är en överföring och tolkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för konsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Konsekvens Kriterier K1: Liten konsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2: Medelstor konsekvens Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten. K3: Stor konsekvens Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredningen annars är hälsoeffekter troliga. K4: Mycket stor konsekvens Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning annars är hälsoeffekter troliga. 18 (28) 7 Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket 2007. EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 6.1.3 Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en oönskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris som redovisas nedan och tilldelas på detta vis en riskklass. Risken är indelad i tre olika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen och riskklass 3 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någon risk, d.v.s. den kan inte bortses ifrån. Det är också viktigt att poängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad som redovisas i riskmatrisen nedan. Indelningen som används här har dock bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannolikhet Konsekvens K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S3 stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i riskmatrisen har följande innebörd när det gäller krav på åtgärder etc.: Riskklass Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Innebörd Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder som egenkontroll och avvikelsehantering ska upprättas Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. 6.1.4 Resultat Risknivån inom tillrinningsområdet för Länghems vattentäkt bedöms vara relativt låg. Utifrån resultatet av riskanalysen bedöms de största riskerna vara: Hantering av bekämpningsmedel inom skogsbruk och jordbruk Timmerupplag och mobila tankar inom skogsbruket Olycka på närbelägen väg samt vägsalt Avloppspumpstation Hemkemikalier inom bebyggda områden 19 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Mindre upplag nära vattentäkten 6.2 Riskreducerande åtgärder Länghem vattentäkt har ett högt skyddsbehov som allmän vattentäkt för Länghem samhälle där reservvattenförsörjning saknas. Sårbarheten i anslutning till vattentäkten bedöms generellt som låg till måttlig eftersom de jordlager som täcker berggrunden utgörs av morän och torv. Inom vissa delar av tillrinningsområdet utgörs jordlagren av isälvsmaterial och där är sårbarheten större. Det är viktigt att ge vattentäkten ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dock inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Mot bakgrund av resultatet av riskanalysen och av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o Boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska få tillsänd information om vattenskyddsområdet om hur boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet kan påverka vattentäkten. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckor med farligt gods regleras inte i vattenskyddsområdets föreskrifter. Det är viktigt att kommunen tillser att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäkten vid insatser i samband med olyckor eller i samband med brand inom vattenskyddsområdet. För att uppnå detta ska kommunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram en beredskapsplan för vattenskyddsområdet. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. vid rastplatsen nordväst om vattentäkten. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 20 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens planerade uttag, hydrogeologiska förhållanden utförda vattenbalansräkningar samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Länghems vattentäkt enligt Bilaga 3. Vattenskyddsområdet består av en primär och en sekundär skyddszon. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket 8 ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsområdets skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer om inte annat motiveras. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnen. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon avgränsas som ett område kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt, t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 8 Handbok om vattenskyddsområden. Naturvårdsverket 2010:5. 21 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär skyddszon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära skyddszonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts så att uppehållstiden från den primära zonen yttre gräns till vattentäktszonen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen avgränsas så att uppehållstiden från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid på minst ett år. 7.2.1 Tertiär skyddszon En tertiär skyddszon kan inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. 7.3 Avgränsning av skyddszoner för Länghem vattenskyddsområde 7.3.1 Vattentäktszon En vattentäktszon bör avgränsas kring uttagsbrunnen och vattenverket. I dag finns ett stängsel och en låst grind mot vägen. 7.3.2 Primär skyddszon Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för 100 dygns uttagen vattenmängd kan bestämmas enligt vattenbalansberäkningen nedan; Q * t A R där: A = det tillrinningsområde som erfordras (m 2 ) Q = uttagen vattenmängd, 250 m 3 /dygn t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildning i berg under morän och isälvsmaterial ca 160 mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,2 km 2. Om ett radiell tillflöde till vattentäkten antas motsvarar det en cirkel med radien 223 m. Grundvattentillflödet till brunnen är dock inte radiellt utan huvuddelen av tillflödet sker troligtvis i sprickzonen eller sprickzonerna i anslutning till vattentäkten. 22 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Den primära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäkten har en uppehållstid av minst 100 dygn. För möjlighet att avgränsa den primära skyddszonen vid 100 dygn har grundvattenhastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttagsbrunnarna, antagits vara maximalt ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka om cirka 100 meter vid uppehållstiden 100 dygn. 7.3.3 Sekundär skyddszon Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas enligt vattenbalansberäkningen nedan; Q * t A R där: A = det tillrinningsområde som erfordras (m 2 ) Q = uttagen vattenmängd, 250 m 3 /dygn t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildning i berg under morän och isälvsmaterial ca 160 mm/år Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde med storleken 0,6 km 2. Om ett radiellt tillflöde till vattentäkten antas motsvarar det en cirkel med radien 426 m. Grundvattentillflödet till brunnen är dock inte radiellt utan huvuddelen av tillflödet sker troligtvis i sprickzonen eller sprickzonerna i anslutning till vattentäkten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäkten har en uppehållstid av minst ett år. För möjlighet att avgränsa den sekundära skyddszonen vid 365 dygn har grundvattenhastigheten, i de sprickzoner i berggrunden som kan leda fram vatten till uttagsbrunnarna, antagits vara maximalt ca 1 m/dygn. Detta medför en sträcka om cirka 365 meter vid uppehållstiden 365 dygn. 7.3.4 Tertiär skyddszon Att avgränsa tillrinningsområdet för en bergborrad brunn är svårt eftersom tillströmningen av grundvatten sker i sprickzoner. Den sekundära skyddszonen är avgränsad för att balansera ett års grundvattenuttag och det bedöms vara väl tilltaget för att skydda Länghems vattentäkt. Någon tertiär skyddszon har därför inte utformats för Länghems vattentäkt. Gränsen för sekundär skyddszon utgör vattenskyddsområdets yttre begränsning. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade risker, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer 23 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 vi vårt förslag till principiell storlek utgående ifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.4.1 Generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4.2 Platsspecifika motiv för vattenskyddsområde En primär och en sekundär skyddszon föreslås mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 6. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 Den primära skyddszonen avgränsas på det avstånd från vattentäkten som motsvarar cirka 100 dygns uppehållstid. 24 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Då det saknas kunskap om sprickzonernas lokala förhållanden i vattentäktens närområde är den primära skyddszonen utformad som en cirkel. På detta sätt garanteras att den eller de sprickzoner som brunnen är placerad i omfattas av vattenskyddet. Den primära skyddszonen omfattar ett område som är 0,03 km 2 stort, vilket enligt vattenbalansberäkningen inte är tillräckligt stort för att motsvara ett uttag under 100 dygn. Ett större område än vad som motsvarar 100 dygns uppehållstid bedöms dock inte vara motiverat för Länghem vattentäkt. Riskbilden i området är låg och förekomst av skyddande mäktiga moränlager begränsar risken för eventuella föroreningar att nå vattentäkten. S1 Den sekundära skyddszonen avgränsas på det avstånd från vattentäkten som motsvarar minst ett års uppehållstid. Den sekundära skyddszonen omfattar ett område som är 0,7 km 2 stort, vilket enligt vattenbalansberäkningen är mer än tillräckligt stort för att motsvara ett uttag under ett år. S2 S3 S4 S5 S6 S7 Den sekundära skyddszonen har utdragits i grundvattenströmningens riktning. Den topografiska gradienten är betydande mot vattentäkten och en föroreningsspridning från verksamhet i området kan inte uteslutas. Gränsen är dragen vid det bedömda tillrinningsområdets yttre gräns. Den topografiska gradienten är betydande mot vattentäkten och en föroreningsspridning från verksamhet i området kan inte uteslutas. Mot väster och sydväst har den sekundära skyddszonen avgränsats så att viktiga nybildningsområden i isälvsmaterial inkluderats i skyddszonen. Den beräknade strömningstiden till vattentäkten uppgår till drygt ett år. Området utgörs av isälvsmaterial och bedöms kunna utgöra ett viktigt infiltrationsområde för vattentäkten, varför det är viktigt att skydda. Att en hydraulisk kontakt förekommer mellan vattentäkten och vattendragen i området kan inte uteslutas. Området utgörs av isälvsmaterial och bedöms kunna utgöra ett viktigt infiltrationsområde för vattentäkten, varför det är viktigt att skydda. Området är beläget nedströms vattentäkten. En betydande grundvattentransport mot vattentäkten bedöms inte vara sannolikt. 25 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 Figur 6 Punkter för platsspecifik motivering till föreslagen utbredning av vattenskyddsområde. Numrering refererar till hänvisning i text. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 26 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-2914 8 Bakgrund till skyddsföreskrifterna 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Genom att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsområde så bidrar det till att EU:s och svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Länghems vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 2. 8.3.1 Generella krav Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 8.3.2 Restriktionsnivå Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå och skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande och föreskriver därför även om 27 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
repo001.docx 2012-03-29 verksamheter som inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. 8.3.3 Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram användande av bekämpningsmedel i nära anslutning till vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. SWECO Environment AB Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Anders Blom Kvalitetsgranskning 28 (28) EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_tu_.docx
Bilaga 1 Tranemo kommun Riskanalys för Ljungsnäs vattentäkt Översiktlig riskanalys enligt "Risk- och sårbarhetsanalys dricksvattenförsörjning", SLV okt 2007 Identifierade beaktansvärda riskobjekt/riskkällor Översiktlig riskanalys vid Riskklass Riskkällor S-klass K-klass 3) Skogsbruk, hantering av bekämpningsmedel 2 3 2 2) Jordbruk, bekämpningsmedel 3 2 2 3) Skogsbruk, upplag av timmer o.dyl. 2 3 2 1) Vägar, olycka 1 4 2 15) Avloppspumpstation 2 3 2 2) Jordbruk, växtnäringsämnen 3 2 2 3) Skogsbruk, mobila tankar 1 4 2 12) Mindre upplag 3 2 2 1) Vägar, salt 4 2 2 4) Bebyggelse, hemkemikalier 4 2 2 11) Fotbollsplaner 3 1 1 7) Transformatorstation 2 2 1 13) F.d. bensinstation och verkstad 1 2 1 6) Mindre grustäkt 1 1 1 8) Träindustri 3 1 1 5) Mindre krossbana 2 2 1 10) F.d. bensinstation 1 1 1 1) Järnväg, bekämpningsmedel 4 1 1 1) Järnväg, olyckor 1 1 1 9) Metallverkstad 1 1 1 1) Vägar, vägdagvatten 4 1 1 4) Bebyggelse, energianläggningar 1 1 1 4) Bebyggelse, oljecisterner 2 2 1 4) Bebyggelse, enskilda avlopp 2 2 1 Kriterier för sannolikhetsklassning S1 - händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år S2 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 10-50 år. S3 - Händelsen bedöms kunna inträffa inom 1-10 år. S4 - Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller oftare Kriterier för konsekvensklassning K1 Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten K2 Försämrad råvattenkvalitet som kan påverka dricksvattenkvaliteten K3 Kortvarig försämrad råvattenkvalitet som ställer höga krav på beredning K4 Långvarig försämring av råvattenkvaliteten som ställer höga krav på beredning Sannolikhet Konsekvens K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 - stor Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 - medelstor Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 - liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 2 Risknivåerna i matrisen har följande innebörd: Riskklass 1 Förenklad riskhantering - förebyggande åtgärder (t.ex egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas. Riskklass 2 Riskklass 3 Aktiv riskhantering - förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas. Risken måste reduceras - förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga.
memo04.docx 2013-06-14 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR LÄNGHEM VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 2 Skyddsföreskrifter för Länghems vattenskyddsområde, Tranemo kommun, fastställda av kommunfullmäktige xx 201yyy-yy Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Tranemo kommun om vattenskyddsområde för Länghem vattentäkt i Tranemo kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär och sekundär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Detta beslut träder i kraft dagen för kommunfullmäktiges beslut. Vattenskyddsområdets mål och syfte Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Länghem vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 1 (10) S w e co E n vi r o n m e nt AB EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Prövnings och tillsynsmyndighet är enligt miljöbalken den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 1 Vattentäktszon Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2 För yt- och grundvattnet skadliga ämnen a b c d e Primär Skyddszon Hantering av större mängd än 25 liter petroleumprodukter är förbjudet. Undantag gäller för transporter till fastighet inom området. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter är förbjudet. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Förvaring av markförlagd cistern med tillhörande rörledningar, som tagits ur bruk, är förbjudet. Fordonstvätt annat än avsköljning med vatten är förbjuden utom i reningsanläggning som är anmälnings- och tillståndsprövad enligt miljöbalken. Etablering av verksamhet eller utökning av befintlig verksamhet där risk för förorening av yt- och grundvatten föreligger får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Hantering av större mängd än 250 liter petroleumprodukter kräver tillstånd. Undantag gäller för transporter. Undantag gäller för bränsle i drifttanken på fordon eller reservkraftverk. Undantag gäller befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Hantering av större mängder än för hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter kräver tillstånd. Undantag gäller transporter samt befintlig lagring som har sekundärt skydd och sker i ett utrymme inomhus som saknar golvbrunn. Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon Samma som primär skyddszon 2 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarlig vätska NFS 2017:5 med tillhörande revideringar. Eventuella restriktioner gällande transporter redovisas i lokala trafikföreskrifter samt i Räddningsverkets atlas för transport av farligt gods. 3 Bekämpningsmedel a b c Primär skyddszon All hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. All yrkesmässig hantering med undantag för transport av biologiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Jord- och vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel är förbjuden. Sekundär skyddszon All yrkesmässig hantering med undantag för transport av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Undantag gäller för användning som sker inomhus eller punktvis användning vid enstaka tillfällen. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Information: Ytterligare bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel enligt i NFS 2015:2. 4 Växtnäringsämnen a b c d Primär skyddszon Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen såsom biogödsel, handelsgödsel och naturgödsel kräver tillstånd. Spridning av slam från reningsverk eller annan avloppsanläggning kräver tillstånd n. Lagring av växtnäringsämnen utan tät anläggning är förbjuden. Nyetablering eller utökning av befintlig djurhållning med lantbruksdjur får inte ske utan anmälan. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 3 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx 5 Upplag a b c d Primär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande under längre tid än en ett år är förbjudet. Tillfällig uppläggning av sådana produkter, under kortare tid än ett år, kräver tillstånd. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Etablering av upplag av avfall, förorenade massor eller med massor med okänt ursprung eller okänt föroreningsinnehåll är förbjudet. Användande av avfall, förorenade massor, eller massor med okänt föroreningsinnehåll för anläggningsändamål är förbjudet. Uppläggning av snö som härrör från trafikerade ytor utanför aktuell skyddszon är förbjudet. Uppläggning av vägsalt och dammbindningsmedel är förbjudet. Sekundär skyddszon Uppläggning av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tät täckning under längre tid än ett år kräver tillstånd n. Uppläggning av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad, på den aktuella fastigheten omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon Samma som i primär skyddszon 6 Infiltration och avledning av avloppsvatten a Primär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten är förbjuden. Sekundär skyddszon Nyetablering av enskild avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten kräver tillstånd. 4 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx 7 Vägar och parkering a b c Primär skyddszon Beläggningsarbete och andra förbättringsarbeten på väg på en total yta större än 200 m 2 vid samma tillfälle kräver anmälan. Nyetablering av väg eller parkeringsplats för mer än 20 personbilar eller motsvarande kräver tillstånd. Daglig parkering eller uppställning under längre tid än en vecka av arbetsfordon, arbetsmaskiner och tunga fordon kräver tillstånd. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon. 8 Materialtäkter och markarbeten a b c Primär skyddszon Materialtäkt är förbjuden med undantag för husbehovstäkt som kräver tillstånd. Markarbeten kräver tillstånd. Schaktnings- och markarbeten på en sammanhängande yta mindre än 200 m 2 eller underhåll av markledningar omfattas inte av denna restriktion. Återfyllnad med avfall, massor med okänt föroreningsinnehåll eller massor som är förorenade är förbjudet. Sekundär skyddszon Materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt omfattas inte av denna restriktion. Samma som i primär skyddszon. Samma som i primär skyddszon 9 Energianläggningar och brunnar a b Primär skyddszon Anläggning för lagring eller utvinning av värmeenergi eller kyla från jord, berg eller vatten kräver tillstånd. Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning är förbjudet. Sekundär skyddszon Samma som i primär skyddszon Nyetablering av anläggning för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. 5 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx 10 Skyltning Där väg passerar gräns till vattenskyddsområde samt där så behövs vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Där petroleumprodukter eller andra skadliga ämnen hanteras i en omfattning som kan medföra risk för förorening av grundvattnet skall skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. 11 Allmänna bestämmelser Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. För befintliga anläggningar och verksamheter träder föreskrivna förbud och föreskrivna krav på tillstånd- eller anmälningsplikt i kraft två år efter att dessa skyddsföreskrifter har fastställts. 6 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Information till skyddsföreskrifterna Anmälningsplikt vid risk för förorening Ägare eller nyttjanderättshavare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och annan förorening från oljor, kemikalier eller andra miljöfarliga ämnen om händelsen kan medföra risk för skadlig förorening av mark och vatten. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten och till tillsynsmyndigheten. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Tillstånd kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för vattenförekomsten. Ansökan om tillstånd ska lämnas in skriftligen. Anmälan I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska anmälan lämnas in skriftligen till den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Dispens Om det finns skäl kan den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet meddela dispens från bestämmelser med förbud enligt dessa skyddsföreskrifter. Tillsyn, avgifter och påföljd Bestämmelser om tillsyn över efterlevnad av ovan meddelade föreskrifter finns i miljöbalken m.fl. författningar. Bestämmelser om påföljder finns i miljöbalken. Den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet. Bestämmelser om avgifter för prövning och tillsyn finns dels i miljöbalken m.fl. författningar, dels i taxa som antagits av kommunfullmäktige i Tranemo kommun. 7 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Definitioner av begrepp Avfall Avfall definieras enligt avfallsförordningen (2011:927). Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 ; 1. Spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC ( klosettvatten ) samt från bad, disk och tvätt ( BDT-vatten ). 2. Vatten som använts för kylning. 3. Vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för viss eller vissa fastigheters räkning (dagvatten). 4. Vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Cistern Med cistern avses förutom cisternen även tillhörande ledningar om så finns. Bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses, i enighet med miljöbalken, kemiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Ogräsättika och såpvatten räknas inte som bekämpningsmedel i dessa föreskrifter. Med biologiskt bekämpningsmedel avses, enligt 14 kap miljöbalken, en bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Enskild avloppsanläggning Avloppsanläggningar för spillvatten eller annat avloppsvatten som inte är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enskild vattenförsörjning Enligt EUs ramdirektiv för vatten är enskild vattenförsörjning vattenuttag för dricksvatten som understiger 10 m 3 /dygn eller betjänar färre än 50 personer. Mindre vattenuttag som nyttjas för offentlig eller kommersiell verksamhet räknas dock inte som enskild vattenförsörjning. Förorenade massor Med förorenade massor avses i dessa föreskrifter massor från ett förorenat område eller efterbehandlingsprojekt, d.v.s. från ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är förorenat och vars föroreningshalter påtagligt överskrider lokal eller regional bakgrundshalt. Vad som avses med förorenade massor kan därför variera mellan olika platser och får avgöras av tillsynsmyndigheten. 8 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Handelsgödsel Med handelsgödsel avses här gödsel som framställts i kemisk industri. Hantering Med hantering avses - i enlighet med miljöbalken - en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Husbehovstäkt Med husbehovstäkt avses i dessa föreskrifter sådant uttag av material som ska användas inom den egna fastigheten för dess egna behov. Definitionen är inte kopplad till en volym. En materialtäkt där det utbrutna materialet används som ersättning för tjänster, avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt betraktas inte som husbehovstäkt (NFS 2003:2). Hushållsbehov Med hushållsbehov avses här hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Hälso- och miljöskadliga produkter Med hälso- och miljöskadliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt CLP-förordningen eller framtida bestämmelser med motsvarande syfte och innebörd. Markarbeten Med markarbeten avses schaktning, borrning, fyllning, spontning, pålning och andra liknande arbeten på land. Materialtäkt Med materialtäkt avse i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. Punktvis behandling Bekämpning eller behandling av en växt i taget utan att läckage eller annan spridning sker till omgivningen samt tillfälligt användande på enstaka plats med biocid för sanering av ohyra eller skadedjur. 9 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
memo04.docx Sekundärt skydd Anordning som säkerställer att vätska kan fångas upp från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd. Schaktning Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Tät anläggning En anläggning för lagring av växtnäringsämnen ska vara utformad så att det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Upplag Med upplag avses i dessa föreskrifter tillfällig eller permanent förvaring direkt på marken eller i vattnet av förorenande ämnen, avfall, förorenade massor, massor med okänd miljöstatus eller andra förorenade produkter. Förvaring av hushållsavfall från enskilda hushåll, vilket läggs i särskilda behållare för regelbunden sophämtning, är enligt dessa föreskrifter inte att betrakta som upplag. Detta gäller även komposterbart hushållsavfall från enskilt hushåll, vilket läggs i hushållskompost på den egna tomten. Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses konstgödning, mineraliska gödselmedel, stallgödsel (fastgödsel, kletgödsel, flytgödsel samt urin), avloppsslam, biogödsel, vedaska samt övriga organiska gödselmedel, dock ej gödsel från betande djur inom vattenskyddsområdet. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Förhållanden som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig 10 (10) SKYDDSFÖRESKRIFTER LÄNGHEM EH p:\1313\1311846_tranemo_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dok\länghem\länghem_skyddsföreskrifter_180806.docx
Bilaga 3 1:22 1:10 5:1 2:10 2:11 3:43 2:14 2:4 6:33 3:5 1:4 1:21 0 50 100 200 300 400 m 1:3 3:15 3:147 3:39 3:34 3:33 3:31 3:30 3:9 2:16 2:12 6:34 3:29 3:45 3:68 3:46 6:19 6:25 3:69 3:47 6:17 3:73 6:6 3:74 3:70 3:78 3:71 6:16 3:75 3:72 3:76 3:154 3:28 3:41 3:77 3:53 3:57 3:54 3:79 3:58 3:55 3:35 3:80 3:59 3:35 3:81 3:51 3:15 3:85 3:82 3:60 LÄNGHEM VATTENTÄKT Tranemo kommun Vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon ¹