FÖRSTUDIE KUNSKAPSNÄTVERK hiv/sti PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND

Göteborg den 17 december 2008 FÖRSTUDIE KUNSKAPSNÄTVERK hiv/sti PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND BEHOV AV UPPBYGGNAD AV KUNSKAPSUTVECKLING OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING Inledning Av Socialstyrelsens projektplan för regional kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning (2008 04 03) beskrivs en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om principer för fördelning av statsbidraget för hiv/sti prevention till landsting och kommuner. För år 2008 har medel avsatts för förstudier av regional samverkan inom området kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Västra Götalandsregionen (VGR) har fått 750 000 kr och Göteborg stad 250 000 kr av dessa medel. Detta dokument är en förstudie som skapats i samverkan mellan huvudaktörerna Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Frivilligorganisationerna (NGOs) har medverkat i arbetet genom en representant vardera från Positiva gruppen Väst respektive RFSL Göteborg. Dessa har utsetts av de föreningar som via Göteborgs Stad får statliga hiv medel. Nyckelpersoner i de befintliga nätverken har medverkat i två LFA dagar där behov och förutsättningar för tillskapande av ett mer formaliserat samarbete behandlades. En mindre arbetsgrupp har i detalj gått igenom innehållet i detta dokument och bedömt att det finns förutsättningar att arbeta enligt innehållet. Processen har hållits samman av professor Lars Edgren vid Nordic Centre for Health and Social Assessment vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göteborg. Förstudien bygger på ett existerande samarbete mellan Göteborgs Stad Social Resursförvaltning, VGR Hivprevention i Västra Götaland och NGOs. Detta samarbete inleddes under 1980 talet. Under åren har en tillit och ett förtroende vuxit fram mellan aktörerna. Det kunskapsnätverk som här skisseras ger möjlighet att systematisera det förebyggande arbetet inom hiv/sti. För information om pågående nätverksarbete, se bilaga 1. Aktörer, verksamheter och projekt träffas förutom vid större nätverksmöten i olika konstellationer och undergrupperingar. Under 2008 har samarbetet fördjupats genom det 1

att resurser för samordning har ökat hos huvudmännen. Samarbetet har manifesterats bland annat genom gemensamt genomförande av aktiviteter i samband med världsaidsdagen. Aktörerna relativa position i nätverket framgår av positionsschema, se bilaga 2. Dokumentet anger grundläggande synsätt och riktlinjer för en utökad kunskapssamverkan mellan viktiga aktörer inom hiv/sti prevention i det geografiska området Västra Götaland. Målet är att skapa ett interorganisatoriskt nätverk för hiv/sti prevention i Västra Götaland som rymmer väsentliga aktörer inom området. Nätverket ska inte enbart ses som ett sätt att bidra till kunskapsuppbyggnad och att sprida information utan framför allt ett sätt att uppnå koordination och effektivitet i de samlade ansträngningarna för att förebygga hiv/sti. Vi vill poängtera att NGOs från början har deltagit i arbetet med denna förstudie. Huvudaktörerna ser det som en förutsättning för ett skapande av ett regionalt kunskapsnätverk. Ovanstående innebär att man inom kunskapsnätverket inte diskuterar fördelningen av bidrag till NGOs. Dessa beslut hanteras av VGR och Göteborgs Stad. Samarbetet mellan huvudmännen diskuteras på sidan 13. Sjukdomar inom fältet Hiv/STI Enligt den nationella planen ingår följande sjukdomar: Klamydia, gonorré, syfilis, hiv, hepatit B, hepatit C. Socialstyrelsen om hiv/sti prevention Det förebyggande arbetet handlar om att: Förebygga sexuellt överförd smitta Förebygga smitta genom smittade injektionsverktyg eller andra smittade verktyg eller att blodprodukter kommer in i blodet Människor ska ha kunskaper, attityder och beteenden som gör att de skyddar sig själva för smitta (Urwitz V, Enheten för hivprevention, Socialstyrelsen). Behovsläget och dess matchning Behovet av kompetensstöd och kompetenshöjande åtgärder bland personal som arbetar med dessa frågor är stort. Det är ett omfattande och långsiktigt arbete som behövs. Ett steg i detta arbete kan vara att skilja mellan behovet av faktakunskap respektive bemötandekunskap. För att möta dessa utmaningar krävs en genomtänkt samordning av den samlade professionella kompetensen inom detta kunskapsfält i Västra Götaland. Det finns idag professionella nätverk hos var och en av de båda huvudmännen. Däremot saknas mandat att koordinera insatser och aktiviteter. Detta medför att resurser och insatser ibland överlappar varandra vilket leder till att den samlade förebyggande insatsen blir mindre kostnadseffektiv. Genom att samarbeta i nätverk förväntas man kunna göra mer och av högre kvalitet jämfört med att arbeta var för sig. Vidare kan man planera samlade satsningar inom det gemensamma arbetsfältet. Man får på ett enklare sätt med viktiga aspekter, man undviker fragmentering och skapar också på ett enklare sätt politiskt stöd för olika aktiviteter. 2

Nätverkssamverkan ger stabilitet i det man gör, skapar goda cirklar och ger kraft åt arbetet. Genom att mötas och samarbeta i nätverk kan man tala med samma röst. Den samlade kompetensen ökar vilket också ökar möjligheterna att attrahera forskningsmedel. Genom att kunna utföra mer avancerade arbetsuppgifter skapas också underlag för intressanta forskningsfrågor. Slutresultatet av genomförd LFA var att samordningen brister och att det övergripande målet är att effektivisera hiv preventionen genom samordning, metodutveckling och information. Nätverkets tänkta roll beskrivs nedan under rubriken plattform. Detta utgör grunden för hur aktörerna kommer att arbeta med 3K kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt koordinering av sina respektive insatser. TEORETISK PLATTFORM FÖR REGIONALT KUNSKAPSNÄTVERK Plattformen som här beskrivs handlar om viktiga teoretiska utgångspunkter som aktörerna enats kring innan den konkreta designen av nätverket kunde ta vid. Varför nätverk? Utvecklingen på organisationsfronten innebär att den hierarkiska organisationen numera kompletteras av bl.a. nätverkslösningar. Inte minst när det gäller verksamheter med stort kunskapsinnehåll. Varför? Det har visat sig att den hierarkiska organisationen bl.a. är långsam, kostsam och chefsfokuserad (jfr Bruzelius och Skärvad 2000). Den främjar också stuprörstänkande, dvs. var och en arbetar med sitt det man är bra på. I sin tur leder detta till att helheten lätt går förlorad. Poängen här är närmast att lyfta fram att den behöver kompletteras inte ersättas. Alltfler uppgifter är så komplexa till sin natur att de inte längre kan utföras av enskilda aktörer. De behöver lösas i samverkan mellan olika aktörer som har kompletterande kompetenser (Edgren 2006; 2008). Detta innebär samverkan över organisatoriska gränser eftersom ingen aktör sitter inne med hela lösningen. Exempel på sådana uppgifter är rehabilitering, insatser för arbetslösa ungdomar, folkhälsa, flyktingmottagande, smittskydd, närsjukvård, palliativ vård, tobaksprevention och hiv/sti prevention. Samhällsutvecklingen kan beskrivas i nedanstående figur med ett generellt exempel från hälso och sjukvården. 3

Hälso och sjukvårdens utvecklingssituation Hög situationskomplexitet Få utformar systemet uppifrån och ned Vård, hälsa och omsorg förr Vård, hälsa och omsorg nu Många som är delaktiga i systemet deltar Välstrukturerad situation låg komplexitet Figur 1: Hälso och sjukvårdens utvecklingssituation (Levin & Normann 2000). Riktningspilen i figuren visar att vården har lämnat den välstrukturerade situation och hamnat i ett läge av hög situationskomplexitet. För att hantera denna komplexitet behöver den hierarkiska strukturen kompletteras. Fungerande interorganisatoriska nätverk Ett interorganisatoriskt nätverk är en social struktur som binder samman individer, grupper eller organisationer. Det är en social form för att utbyta information, samordna aktiviteter och lösa uppgifter gemensamt mellan enheter från separata organisationer (Alter & Hage 1993). De kan beskrivas som icke hierarkiska system (Gustafsson 2007). I nätverket deltar man i kraft av sin kunskap och inte i kraft av den position man samtidigt har i hierarkin. Nätverket är också tilltalande eftersom det kanaliserar människors engagemang samtidigt som det ofta ger snabb bekräftelse i mötet med andra som visar motsvarande engagemang. Vidare möjliggörs utvecklingsuppgifter som kan vara svåra att genomföra i hierarkin. Nätverket kan också ses som ett sätt att strukturera informella möten. Välfungerande interorganisatoriska nätverk bygger på en insiktsfull kontextrelaterad kunskap om de slutmålgrupper man betjänar och ouppfyllda behov i dessa målgrupper. Det kan vara värt att notera att individer samtidigt kan tillhöra flera målgrupper. Individernas kunskapsnivå är en viktig aspekt att försöka klarlägga eftersom den kunskap som kommer att spridas så väl som möjligt ska matcha/komplettera individernas egen kunskap. Termen empowerment kan illustrera det hela. Empowerment handlar i grunden om att öka individers, institutioners och samhällens självtillit. Vidare krävs en gemensam vision som håller samman nätverket. Tekniska system för information/kommunikation är viktiga eftersom man kommer att behöva kommunicera för att rådgöra, stämma av och fördela uppgifter även när man inte har samlats för gemensamma aktiviteter. Ibland kan det vara så enkelt som att veta vem man ska ringa till för att stämma av när något nytt dyker upp. Inte sällan försvårar robusta IT brandväggar den elektroniska kommunikationen mellan nätverkets aktörer. Det krävs också ett socialt system av normer och värderingar som underlättar ett gemensamt förhållningssätt och handlande utåt mot allmänheten. Det personliga mötet kan inte överskattas. 4

Något som visat sig vara mycket väsentligt är att de personer som arbetar i nätverket har mandat från sin hemmaorganisation. Det betyder att de rent praktiskt kommer att lämna sin plats i hierarkin för att gå in i nätverket och där ta på sig uppgifter och ansvar för kunskapsgenerering/kunskapsspridning. Enligt Sjöstrand (1985) står nätverksbegreppet för ett antal sammanbindningar mellan människor. Hierarkin eller pyramiden som vi för enkelhetens skull kan kalla hierarkin kontra nätverket illustreras i figur 2 som inspirerats av Gustafsson (2007). Aktören finns både i pyramiden och det interorganisatoriska nätverket 1 1 3 2 4 3 2 4 Figur 2. Aktörerna lämnar sin hemmaorganisation (pyramiden) för att av och till ingå i det interorganisatoriska nätverket. Processer Ett antal interorganisatoriska aktiviteter ska utföras, som kunskapsspridning, informationsutväxling, praktisk samordning och gemensam problemlösning. Nätverk saknar generellt maktcentra till skillnad från en hierarkiskt styrd organisation. Därför behövs kunskap hos pyramidens ledare om hur nätverken fungerar för att kunna påverka processerna i gynnsam riktning. Deltagare i nätverk har ett ansvar för kommunikationen mellan nätverket och sin hemmaorganisation. Nätverksledare behöver kunskap om de specifika förutsättningar som gäller. De behöver utbildning för detta slags ledarskap. Sätter vi processerna i sitt sammanhang genom att tillämpa systemperspektivet framträder följande input output relation som visas i figur 3. INPUTS PROCESSER HÄLSO STRUKTURER PÅVERKAN Personal Pengar Kunskap Hiv prevention Rådgivande församling NGOs Kunskap om hälsa Attityder Uppfattningar Nav Aktörer Förändrat beteende Figur 3. Input output relation i ett tänkt nätverk för hiv/sti prevention. 5

I nätverksstrukturen finns en relationstriangel mellan nav, NGOs och aktörer. Vidare finns en rådgivande församling som enbart har relationer till navet. Innehållet i termerna rådgivande församling respektive nav utvecklas närmare nedan. Detta sker under rubriken Den sammanhållande funktionen och dess uppgifter. Incitament för gemensamt agerande Vad driver deltagarna att hålla samman i nätverket och ge och ta på lika villkor? Edgren och Stenberg (2006) fann följande i en studie över sju olika nätverk för närsjukvård i Sverige och övriga Europa. En gemensam uppgift uttryckt i patientkoncentrerat språkbruk Samarbete finns inympat (reflexive behaviour) när mål för team/individer framhävs konkretiseras samarbetet Man har kunskap om varandras olika förutsättningar. Det får man genom att man ordentligt sätter sig in i varandras olika uppgifter och styrkor för att härigenom bygga förtroende samt tillit En kombination av monetära och icke monetära incitament, inklusive gemensamma utbildningsaktiviteter/utbildningsdagar Med detta är de grundläggande förutsättningarna kommunicerade. Över till det konkreta nätverket och nätverkandet efter en not om kunskapscentrum. En not om termen kunskapscentrum behövs. Kunskapscentrum är en organisatorisk konstruktion dit man vanligtvis tillför ledning, personal, lokaler och utrustning. Fördelen är att man kan skapa en tydlig identitet kring uppgiften. Problemet är att den hierarkiska strukturen behålls. Därmed finns en fälla att stuprörstänkandet kvarstår. Dessutom förefaller det lättare att inkludera ny kunskap och nya aktörer genom nätverk. HIV/STI PREVENTION VÄSTRA GÖTALAND: UPPGIFTER Dispositionen av framställningen nedan följer Socialstyrelsens förslag till vilken information förstudierna bör innehålla. Kunskapsuppbyggnad för hiv/sti Ett kunskapsnätverk samlar ihop trådarna till det professionella/multiprofessionella vetande som utvecklats inom aktuella professionsområden. De båda huvudaktörerna avser bjuda in till ett mer systematiskt samarbete med berörda institutioner på Göteborgs universitet. Härigenom kan kunskapsbaserade preventiva metoder och engagemang för specifika frågor utvecklas. Metodutveckling sker i samarbete med dessa institutioner och bland nätverkets övriga aktörer. Kurser och kursmaterial tas fram av aktörer i nätverket. Universitets medverkan förväntas stärka nätverkets arbete genom att till exempel: bidra till kunskapsuppbyggnaden genom att beforska kliniskt relevanta forskningsfrågor samarbeta med hiv/sti forskare i övriga Sverige och internationellt 6

handleda studenter i kandidat och magisterarbeten av relevans för den kliniska verksamheten medverka utbildning/fortbildning av all medicinsk personal, socialsekreterare etc. bidra till att säkra tillämpningen av evidensbaserade metoder Frivilligorganisationerna bidrar med värdefull kunskap om slutmålgruppen och tillhörande subkulturer. NGOs kan förmedla den kunskapen om slutmålgruppen genom utbildning och metodutveckling inom hiv/sti prevention. Kunskapsuppbyggnaden i nätverket handlar inte bara om hiv/sti specifikt. Det handlar om områden som behövs för effektivt preventivt arbete, till exempel IT kunskap, ekonomistyrning, missbruksproblematik, ungdomskultur, etnicitet, HBT och projektledning. Nätverkandet tillför ett nytt perspektiv och möjliggör fördjupad och breddad kunskap. Kunskapsspridning Kunskapsnätverket sprider kunskap och erfarenheter från aktörernas arbete. Kunskapsspridningen förväntas leda till en ökad kunskap och förståelse hos professioner inom bl.a. hälso och sjukvården och skolan som möter slutmålgruppen samt hos samhället i övrigt. Kunskapsspridningen följer fyra spår. Spår 1. Driva egna konferenser, kurser, workshops etc. Några exempel är: Kompetensutveckling för personal inom skolan. Utveckla grundkurs som återkommer Påbyggnadskurser och specialteman. Skolan har pedagogiken, hälso och sjukvården har kunskapen, i nätverket skapas strukturen Studiedagar för personal inom vården Utbildning av handledare i Göteborgs stadsdelar enligt konceptet training of trainers Inspirationsdagar där varje individ i frontlinjen arbetar med sitt eget förhållningssätt Lansering och implementering av STI/hiv strategin för Västra Götaland. Spår 2. Skapa en kunskapsportal på internet som i första hand riktar sig till nätverket och nyckelpersoner i kontakt med slutmålgrupperna. Spår 3. Öppna upp för nya samarbetslösningar mellan offentligt och frivilligt. Deltagare träffas i annorlunda utvecklande mötesformer för att lösa uppgifter tillsammans, t.ex. World Café eller Open Space Technology. Spår 4. Utgöra en del av ett nationellt nätverk för hiv/sti prevention som sprider kunskap och erfarenheter. Nätverket kan ta på sig uppdrag av nationellt intresse. Nätverket har också en plats i det internationella utbytet. DEN SAMMANHÅLLANDE FUNKTIONEN OCH DESS UPPGIFTER En sammanhållande funktion av vardera minst en representant från VGR, Göteborg Stad respektive NGOs svarar för kontinuitet och koordinering av nätverkets aktiviteter. Fem 7

personer bildar nätverkets nav runt vilket aktiviteterna koordineras. Navet svarar också för det ledarskap som krävs för att nätverket skall fungera effektivt. I navet finns greppet om förutsättningarna, erfarenheterna av att nätverka och kunskapen om det nationella tänkandet inom sakområdet. Navet förväntas behöva en del resurser för att driva nätverket. Navet backas upp av en rådgivande församling eller Advisory Board som representerar en samlad kunskap och erfarenhet inom arbetsfältet. Medlemmarna i Advisory Board hämtas från referensgruppen för förebyggande av STI/hiv. Antal 5 6 personer. Gruppen har även att beakta etiska aspekter. VISIONER, MÅLGRUPPER OCH VÄRDEGRUND Vision Genom samverkan mellan VGR, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och NGOs ökar både kunskapen och möjligheterna att nå ut med budskap och insatser som bidrar till sexuell hälsa med fokus på hiv/sti. Aktörerna arbetar tillsammans för att motverka diskriminering, stigmatisering och fördomar, som till exempel kan drabba män som har sex med män, invandrare och hivpositiva. Målgrupper Nätverket är i första hand inte ett nätverk som vänder sig direkt till slutmålgruppen utan arbetar genom sina medlemmar enligt konceptet training of trainers. Slutmålgruppen är: män som har sex med män personer med utländsk härkomst personer i prostitution/trafficking och deras kunder, personer med drogmissbruk ungdomar och unga vuxna utlandsresenärer gravida kvinnor hivpositiva. Nedan följer ett koncentrat av behov hos subgrupper enligt den regionala strategin. Män som har sex med män (MSM) Kompetensen kring HBT relaterade frågor och kunskapen om MSM är låg på många mottagningar. Individer ur målgruppen kan känna sig exkluderade om hälso och sjukvårdspersonal har ett heteronormativt förhållningssätt och på grund av detta undvika att uppsöka mottagningar och testa sig. I många länder är samkönad sexualitet belagd med tabu. MSM med invandrarbakgrund kan därför vara särskilt utsatta för utanförskap, stigmatisering och därmed också isolering och en ökad riskbenägenhet. Många unga män inom målgruppen saknar kunskap om smittvägar, riskbedömningar och säkrare sexstrategier. Gruppinformation på gayklubbar är ett sätt att nå denna grupp. 8

Personer med utländsk härkomst Nyanlända invandrare känner ibland inte till de normer, lagar och rättigheter som råder inom sex och samlevnadsområdet i Sverige och har ibland otillräckliga kunskaper i ämnet STI/hiv. Det förekommer att bemötandet av och attityder mot personer av utländsk härkomst brister inom hälso och sjukvården. Asylsökande och andra nyanlända invandrare erbjuds inte alltid hälsoundersökning, särskilt gäller detta anknytningsinvandrare. Hälsoundersökning (där hivtest ingår) av nyanlända invandrare är viktig och innebär att hivpositiva får tillgång till vård och behandling. Ungefär hälften av nyupptäckta med smitta är personer som är smittade innan de kommer till Sverige. Kan smittan upptäckas tidigt ökar behandlingsmöjligheterna. Avgörande är att det ska vara enkelt att testa sig. Kunskapen om hur och var man testar sig måste spridas och bli allmän egendom. Personer i prostitution/trafficking och deras kunder, personer med drogmissbruk Intravenösa missbrukare är särskilt utsatta för risken att smittas av hiv. Det pågående missbruket av heroin och den allvarliga utvecklingen av hivepidemin i Baltikum och Ryssland är ett påtagligt hot. Tillgängligheten till vård är ofta otillräcklig för målgruppen. Det är vanligt att personer i gruppen inte självmant söker sig till vården. Risken finns att målgruppen inte nås av information och hivtester i tillräcklig utsträckning. Det saknas lågtröskelmottagningar för denna grupp där hivtester kan utföras. Det kan finnas brister i omhändertagandet på grund av att kommunikation och samverkan mellan olika huvudmän och verksamheter inte fungerar fullt ut. Patienter/klienter riskerar därför att bollas mellan verksamheterna. Rådgivning och testning är viktiga sätt att nå missbrukare och lämpliga arenor att möta gruppen är kriminalvård och beroendevård. Ungdomar (13 19 år och unga vuxna (20 29) Ungdomar är särskilt utsatta för risken att få klamydiainfektioner som till ca 85 procent förekommer i åldrarna 15 29 år. Kunskapen och medvetenheten om hiv är låg bland ungdomar i Sverige. Många ungdomar nås bara i begränsad omfattning av sex och samlevnadsundervisning i skolan som också är av ojämn omfattning och kvalitet. Skolan och ungdomsmottagningarna är viktiga arenor för att nå ut och problemet behöver uppmärksammas i nätverket. Unga män behöver i ökad utsträckning nås av preventiva åtgärder och testning mot STI. Bara 15 procent ca av de som besöker ungdomsmottagningar är pojkar/unga män. Mottagningarna behöver anpassas bättre till de unga männens behov. Gruppen unga vuxna ökar och singellivet blir allt längre. Det finns behov av nya arbetssätt och ökade resurser för att möta denna grupp. En helhetssyn behöver prägla arbetet. Genom att tillämpa de vi kallar säkrare sex kan man skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. Samtidigt kan nämnas att det är mycket svårt att påverka människors beteende och inte minst sexualbeteende. Det tar tid. Utlandsresenärer Enligt regeringens proposition 2005/ 06:60 kan riskgruppen utlandsresenärer beskrivas i fem huvudgrupper: ungdomar, heterosexuella män och kvinnor som reser ensamma, 9

personer som arbetar eller studerar längre tid utomlands, män som har sex med män och personer av utländsk härkomst som återvänder för längre eller kortare tid till det tidigare hemlandet. Insatser behöver utvecklas för att matcha gruppen, särskilt de som reser till länder där hiv är vanligt förekommande. Gravida kvinnor Gravida kvinnor från områden där hiv är vanligt är en prioriterad grupp för information om t.ex. risken att överföra smitta till barnet om modern har hiv. Hivpositiva Det finns brister i bemötandet av personer med hiv inom hälso och sjukvården. Det kan därför vara svårt för hivpositiva att berätta om hivinfektionen och härigenom försämra deras kontakt med vården. Välbefinnandet och riskbeteendet påverkas negativt. Ett gott omhändertagande är en förutsättning för att patienterna med hiv ska kunna hantera smittoriskerna. Bromsmedicinernas introduktion medför att många hivpositiva kan leva ett relativt normalt liv. Det ska tilläggas att behandlingen ger biverkningar. Behandlingen gör inte individerna smittfria men minskar smittorisken. Baksidan av detta kan medföra en minskad benägenhet att praktisera säkrare sex och därmed till ökat risktagande. Missbruk och psykosocial ohälsa kan påverka det sexuella risktagandet. Hivpositiva med psykisk sjukdom eller missbruk har behov och rätt till ökat stöd för att kunna följa smittskyddslagen och klara medicineringen. Lindrig psykisk ohälsa innebär också en stor påfrestning i kombination med hiv. Många hivpositiva med invandrarbakgrund är isolerade och har få nära kontakter att anförtro sig åt. Samhällets brist på kunskap om denna grupp är fortfarande stor, en hel del fördomar lever kvar och många hivinfekterade har det svårt. Information och kunskap behöver spridas om vad detta är för sjukdom, hur den smittar och att det är en sjukom bland många andra. De som har hiv måste behandlas på samma sätt som andra. Allmänheten utgör en sekundär slutmålgrupp. Nätverkets gemensamma värdegrund I samhället finns två normsystem lagar och förordningar samt individens eget normsystem. Den gemensamma värdegrunden bygger på alla människors lika värde. Några stickord för att fånga nätverkets värdegrund: Vi är medvetna om och respekterar varandras olika roller och uppdrag. Vi arbetar bättre tillsammans än på egen hand. Vi tillämpar kunskapsbaserade metoder utifrån ett salutogent perspektiv. Vi förhåller oss gemensamt mot nätverkets målgrupper. En lättsam samarbetskultur underlättar framgång. Att tillhöra nätverket ger hög legitimitet. Nätverket finns där kunskapsfronten finns. 10

NÄTVERKETS MEDLEMMAR 50 gruppen Medlemmarna är ett 50 tal personer som arbetar inom hiv/sti preventionen. De är nyckelpersoner inom verksamheterna: projektledare för verksamheter med statligt bidrag NGOs Göteborgs Stad och övriga kommuner i Västra Götaland VGR forskare och lärare på Göteborgs universitet och högskolor i Västra Götaland. Gruppen utgör en dynamisk stödresurs för 300 gruppen (se nedan) i mötet med slutmålgruppen. Se vidare i bilaga 1. 50 gruppen påverkar inte bara utåt utan även inåt i sina egna organisationer. De utgör en bred samlad kompetens en kritisk massa. Genom 50 gruppen säkras att slutmålgruppen nås av samma budskap. 50 gruppen har en naturlig verksamhetsförankring genom att den regelbundet möter slutmålgruppen. 300 gruppen Medlemmarna är 300 talet nyckelpersoner från olika professioner som ofta har kontakt med slutmålgruppen. Här finns: personal på mottagningar som arbetar preventivt och möter patienter med hiv/sti lärare som arbetar med sexualitet och relationer elevhälsopersonal socialtjänstpersonal med inriktning mot riskutsatta grupper personal på vårdcentraler, personal på migrationsverkets mottagningar i Västra Götaland personal på kommunala flyktingmottagningar fritidsassistenter på fritidsgårdar i Västra Götaland personal på vaccinationsmottagningar i Västra Götaland personal inom kriminalvården i Västra Götaland personal vid statens institutionsstyrelse i Västra Götaland personal och ideellt verksamma inom NGOs. Storgruppen Denna grupp utgörs av personer med intermittent kontakt med slutmålgruppen. Här finns: arrangörer av galor och konserter föreningar SIS personal klubbar resebyråer Migrationsverket Flyktingmottagningar Arbetsförmedling 11

Försäkringskassa Hälso och sjukvården i allmänhet. KUNSKAPSSYN Den kunskap som krävs för att arbeta med hiv/sti prevention är multiprofessionell. Det innebär att en gemensam kunskapsutveckling växer fram i samverkan mellan berörda professioner. Det är därför viktigt att de professioner som är verksamma inom kunskapsfältet finns representerade i nätverket. Man lär av varandra och varandras erfarenheter. Man lär också av att öppna sig för andra länders kunskap. Genom att finnas där kunskapsfronten finns och tillämpa denna på den lokala/regionala epidemiologin kan kunskapen om bl.a. slutmålgruppens riskbeteende öka. En kontinuerlig målgruppsanalys för att möta förändrade behov hos målgruppen är central. KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING Nätverkets nerv består av tematiserade möten där personer ur pyramiderna (kommunerna och VGR) möts tillsammans med deltagare från frivilligorganisationer och inbjudna gäster. Nya associationer ger synergier och leder till ny kunskap och vidgad förståelse. Nya frågor av strategisk betydelse kan landa i pyramiden för vidare arbete eller tas omhand i nätverket genom att särskilda team bildas för att driva vissa frågor framåt. En kunskapsportal bistår beslutsfattare i kontakt med slutmålgruppen. Se vidare under rubrik Nätverkets uppgifter. EVIDENS, KONTINUITET, SYSTEMATIK, DOKUMENTATION Nätverket i sig möjliggör evidens och underlättar ett kritiskt förhållningssätt. Portalen gör relevant dokumentation enkelt tillgänglig. Här handlar det om rapporter från projekt, utvärderingar och vetenskapliga artiklar. Nätverket i sig bör utvärderas av utomstående. NÄTVERKETS ROLL OCH ANSVAR GENTEMOT MÅLGRUPPERNA Nätverket uppgift är i första hand att ge stöd i arbetet med slutmålgruppen. Här handlar det om att synliggöra nätverket. Nätverket har en viktig roll som består i att pedagogisera eller förpacka budskap, vilket konkret innebär att svåra budskap behöver anpassas till t.ex. slutmålgruppens olika subgrupper. Nätverket kan också förväntas få en roll att yttra sig i frågor i förhållande till samhället ett gemensamt språkrör. Nätverkets viktigaste roll är att verka för att ny kunskap genereras och sprids till slutmålgruppen och ut i övriga samhället. 12

NATIONELLT INTRESSE Det finns en lång tradition att arbeta i nätverk i Västra Götaland. Det finns en spetskunskap inom flera områden, t.ex. kunskapsbaserade metoder för tidig prevention inom skolans område. Inte minst gäller detta hur kunskapen förpackas för att väcka intresse hos eleverna. Ett annat område av nationellt intresse där VGR ligger långt framme är hälsoundersökningar av asylsökande och bred sexologisk kompetens i regionen genom utbildningar från institutionen för psykologi. REGIONAL FÖRANKRING POLITISKT OCH I ADMINISTRATIV LEDNING Planerna på ett interorganisatoriskt kunskapsnätverk är förankrat på tjänstemannanivån. Det återstår att förankra frågan politiskt. SAMARBETE MELLAN HUVUDMÄNNEN Parallellt med kunskapsnätverket fördjupas det samarbete som finns mellan VG region och Göteborgs Stad. Sedan 80 talet har det funnits ett samarbete, men det har varierat i intensitet och inte haft fasta strukturer. Det har heller inte innefattat ekonomiskt samarbete. Däremot har huvudmännen samarbetat i flera nätverk, tillsammans med de enheter och NGOs som fått statliga hiv medel. Under 2008 har samarbetet intensifierats och det finns planer på att utveckla projekt tillsammans, dels i arbetet med riskutsatta grupper, dels på utbildningsområdet. Dessutom planera ett närmre samarbete vad gäller fördelning av de statliga medlen. Ett gemensamt ansökningsförfarande kräver dock ytterligare utredning och politiska beslut. Medarbetare från VG:s enhet för hivprevention och medarbetare från Social resursförvaltnings hiv enhet träffas regelbundet vilket leder till ökad samsyn och jämnar marken för utökat samarbete. Vi har valt att hålla detta samarbete utanför Det regionala kunskapsnätverket med avsikten att hålla ekonomi och bidragsfrågor separat. Det är självklart att samarbetet mellan huvudmännen och arbetet i nätverket befruktar varandra. OSÄKERHETER INFÖR FRAMTIDEN För att denna utveckling av nätverket ska kunna genomföras krävs i förlängningen en nära kommunikation avseende ansökan om statligt bidrag från VGR respektive Göteborgs Stad. Detta kräver i sin tur politiskt stöd. Det finns en rädsla för att enskilda pågående framgångsrika satsningar tappar identitet när de blir en del av det gemensamma nätverket. 13

Övriga kommuners roll i Västra Götaland i förhållande till hiv/sti arbetet är f.n. otydlig och har inte problematiserats i denna förstudie. AVSLUTANDE ORD Efter feedback från Socialstyrelsen kommer i nästa steg en handlingsplan att utarbetas. Under tiden kommer förvaltningschefer och politiker att informeras för att förankra idén om ett kunskapsnätverk i Västra Götaland. LITTERATUR Alter C, Hage J. (1993) Organisations Working Together. Newbury Park: Sage. Bruzelius L.H, Skärvad P H. (2000) Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur. Edgren L. (2008) The meaning of integrated care: a systems approach. International Journal of Integrated Care vol. 8, 23 October 2008. Edgren L, Stenberg G.(2006) Närsjukvårdens ansikten. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson J. (2007) Ledarskap i interorganisatoriska nätverk för folkhälsa och välfärd. I: Axelsson R, Bihari Axelsson S. Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Levin B, Normann R. (2000) Vårdens chans. En modell för morgondagens vård och äldreomsorg. Stockholm: Ekerlids förlag. Sjöstrand S E. (1985) Samhällsorganisation. Stockholm: Doxa Ekonomi. Besökta webbplatser den 13 oktober 2008. www.cebuh.goteborg.se Centrum för Barns och Ungdomars Hälsa, Preventions och utvecklingsenheten, Göteborgs Stad. www.goteborg.se/prevu Preventions och utvecklingsenheten, Göteborgs Stad. www.hivprevention.vgregion.se Hivprevention i Västra Götaland, VGR. www.kmcluster.com KM Cluster and Colabria Action/Research Networks. www.procureinsights.wordpress.com KM Value Network (Ontario Knowledge Cluster). www.socialstyrelsen.se Enheten för Hivprevention, Socialstyrelsen. www.sshrc.ca Strategic Knowledge Clusters Social Sciences and Humanities Research Council of Canada. http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/184df6f5 B6AB 4589 B367 3A16649F91CA/0/AttarbetaforebyggandemothivochSTI.pdf Urwitz V, chef för enheten för hivprevention vid Socialstyrelsen. 14

Bilaga 1. Aktörer inom det hivpreventiva arbetet i Västra Götaland och vad de kan bidra med i ett kunskapsnätverk Göteborgs utbildningsförvaltning Göteborgs stad/gecko.nu PrevU Enheten för prevention och utveckling ungdomar GR Utbildning, GRUL Göteborgs universitet IPD Samhällsmedicin Socialt arbete Psykologiska institutionen Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Samordningsskolsköterskan, Göteborgs Stad samt skolöverläkaren Hiv mottagningar i Göteborg, STI mottagningar i regionen Barnmorskemottagningar abortmottagningar i Göteborg MUM (mottagning för unga män) Ungdomsmottagningar SMC (Sexualmedicinskt centrum) Häktesprojektet Gbgs Stad/VGR Missbruksvården projektledare i Gbg Prostitutionsgruppen, Göteborg Asyl och flyktingenheten i VGR SME (Smittskyddsenheten) Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad Hivprevention i Västra Götaland Arbetsgruppen för hiv/aids i Gbgs stift Sesamhuset NGOs EKHO gruppen i Göteborg Stadsmissionens hiv projekt i Göteborg Homan (frivilligorganisation för gayinvandrare) PG Väst (Positiva Gruppen Väst) GFS hiv projekt (Göteborgs förenade Studenter, Studenthälsan RFSL Göteborg RFSU Göteborg Kunskap om gymnasieskolans behov, erfarenhet av goda exempel på kursutformning, livskunskap Kunskapsbank, närhet till slutmålgruppen Information och kunskapsspridning, samrodning av stadens preventiva arbete, utveckling av metoder för förebyggande arbete, utbildning av personal som möter ungdomar Metodutveckling, kontakt med skolor, utbildning Forskning, närhet till målgrupp, samarbete kring forskningsstudier Forskning kring flyktingar och utsatta grupper Hälsosamtal, livskunskap Medicinska kunskaper Bidrar med kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa, preventivmedelskunskap Kompetens om och stöd till unga män. Medicinsk och psykosocial kompetens betr. Män 15 30 år Prevention, utveckla metoder för preventiva samtal, nå fler unga män, provtagning Sexologisk kunskap Kriminalvården rådgivning och stöd till häktade personer Information och provtagning Kunskap om målgruppen Introduktionssamtal med nyanlända flyktingar Statistik (epidemiologiska data), utbildning ur STI synpunkt Hivprevention i kommunen Kontakt med politiker, information till allmänheten, hemsida, strategier, kontakt med nationella myndigheter Erbjuda ett nätverk, metodutveckling, information, utbildning Information och utbildning till invandrare Bidrar med kulturkompetens kring HBT personer inom kristna samfund Psykosocialt stöd, utbildning, rådgivning, metodutveckling Når invandrare på flera olika språk, finner dolda MSM (män som har sex med män) Metodutveckling, kunskap om erfarenheter att leva med hiv, psykosocialt stöd till hivpositiva, utbildning om hiv/aids Metodutveckling, närhet till målgruppen unga vuxna Kulturkompetens om MSM. Hivpreventivt arbete mot målgruppen MSM, metodutveckling, hälsofrämjande arbete riktat mot HBT gruppen. Kunskap om hur man pratar sex med unga, information till unga, upplysningsarbete och bedrivande av sexualpolitik. 15

Bilaga 2. Positionsschema över nätverkets aktörer. Kunskapsgenerering Smittskyddsinstitutet Göteborgs universitet Hiv Sverige Socialt arbete Socialmedicin Infektionssjukdomar Psykologi RFSU IPD RFSL Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Övriga högskolor i västra Götaland Beslutsfattande Socialstyrelsens hiv enhet Smittskyddsenheten, VGR Social Resursnämnd, Göteborgs stad Utbildningsnämnden, Göteborgs stad Kommunstyrelsen, Göteborgs stad HSN, VGR HSU, VGR Regional referensgrupp STI/hiv, VGR NGO styrelser Göteborgsregionens kommunalförbund SKL Implementering av strategiska satsningar Universitetsutbildning, Andrologi Sexologiutbildning, Psykologiska institutionen, GU Utbildning, HBT bemötande Utbildning, Motiverande samtalsmetodik hiv/sti Klamydiatestning på nätet Mediakampanjer Universitetskurs, Sexualitet och relationer Universitetskurs, Lärarutbildning i sex och samlevnad, IPD, GU Testning inom beroendevård och på häkten Elektronisk hälsojournal för invandrare Bruk av hiv positiva i preventionsarbetet Struktur för samlevnadsundervisning 4 19 år Kunskapsbaserat preventivt arbete riktat mot MSM Kunskapsspridning Asyl och flyktingenheten Unplugged PG Väst Gayhälsan EKHO Media Homan RFSU Hivprevention i Västra Götaland RFSL Smittskyddsenheten, VGR Häkte 1 Häkte 2 Sesamhuset RUG Barnmorska Prevu Prostitutionsgruppen GR utbildning Sexuell hälsa nätverket Utbildningsförvaltningen, Göteborgs stad SMC Infektionskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Stadsmissionen Plus Lars Edgren, NCHSA 16