Naturvårdsplan 2006 Mariestads kommun
- 2 - Naturvårdsplan för Mariestads kommun 2006
Naturvårdsplan för Mariestads kommun 2006 Naturvårdsplanen har tagits fram med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård. - 3 -
Värdefull strömsträcka i Tidans mynningsområde. - 4 -
Innehållsförteckning Syfte 4 Bakgrundsbeskrivning 4 Skyddad natur 9 Övriga särskilt utpekade områden 10 Värdefulla friluftslivsområden 11 Viktiga arter 12 Mål 14 Andra styrande dokument 19 Biosfärområde för Vänerskärgården med Kinnekulle 20 BIRD-projektet 21 Behovsanalys 22 Åtgärder 27 Ansvarsfördelning 30 Uppföljning 30 Bilaga 1 Skyddad natur 31 Bilaga 2 Särskilt hänsynskrävande arter 34 Bilaga 3 Underlag 38 Bilaga 4 Miljömålen i sin helhet 46 Bilaga 5 Karta över naturområden fördelat på naturtyper 51 Bilaga 6 Karta över naturområden fördelat efter naturvärdesklasser 52 Bilaga 7 Karta över skyddad natur 53 Bilaga 8 Karta över friluftslivsvärden 54-5 -
Syfte Syftet med naturvårdsplanen är att, utifrån befintliga nationella, regionala och lokala miljömål på natur- och friluftslivsområdet, beskriva vilka behov som finns och sedan ange hur Mariestads kommun ska arbeta för att bidra till uppfyllandet dessa mål. Bakgrundsbeskrivning Naturgeografiska förutsättningar Arealfördelning Den totala arealen i Mariestads kommun är 1 514 km 2 inkl. Vänern. Markanvändningen domineras av jord- och skogsbruk. Mariestad har en omfattande skärgård. Markanvändning Areal (km 2 ) Produktiv skogsmark 345 Impediment 55 Jordbruksmark 190 Tätort 12 Sjöar och vattendrag 912 Klimat Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern vilken jämnar ut temperaturerna och gör så att vintrarna blir mildare och somrarna svalare. Årsmedelnederbörden varierar mellan 500- och 600 mm. Den vindriktningen som är vanligast förekommande är sydvästlig. Topografi och geologi Landskapet är relativt slätt. Den högsta punkten i kommunen är Lugnåsberget som når en höjd av ca: 155 m över havet. Vänerns nivå ligger kring 44 m över havet. Lanskapet är till stor del format av den underliggande berggrunden som till största delen består av gnejs. Denna bildades för ca: 2 miljarder år sen i botten av en större bergskedja. Under den svekonorvegiska bergskedjeveckningen för ca: 900 miljoner år sen uppkom en förkastning som går i nord-sydlig riktning genom Vindrikning Andel (%) 1998-2003 Nordost 6 Ost 14 Sydost 17 Syd 10 Sydväst 20 Väst 16 Nordväst 9 Nord 8-6 - södra Sverige. På östra sidan pressades den underliggande graniten upp medan lagren låg oförändrade på den västra sidan. Det finns också ett antal sprickzoner från norr till söder genom kommunen som troligtvis också bildades under denna tid. De mest påtagliga bildar idag Brommösund och Dillösundet, sänkan mellan Torsö och Fågelö samt Östersundet och Tidans dalgång. Under kambrium och silur låg området under vatten och då avlagrades de sediment vilka bygger upp Lugnåsberget. Mindre fläckar av andra bergarter som hyperit och grönsten förekommer också. Den senaste istiden skapade jordlagret vilket till övervägande del består av morän av varierande sammansättning och blockighet. På flera ställen i kommunen förekommer ändmoräner som markerar tillfälliga stopp i iskantens reträtt för drygt 10 000 år sedan. Under avsmältningsperioderna kanaliserades vattnet genom sprickor i isen vilket skapade nord-sydgående rullstensåsar med sorterat material. En av de mest markanta går från Björsäter, vidare under Mariestadsfjärden och sedan rakt över Torsö medan en annan går från Låstad, förbi Ullervad, Hassle och sedan vidare norrut. När istiden var slut stod det som idag är Mariestads kommun under vatten, eftersom isen genom sin tyngd tryckt ned landet. Då avsattes stora mängder löst material som sediment på botten. När vattnet sjönk flyttade sig strandlinjen undan för undan. Därför har det mesta av kommunen påverkats av vågsvall. Detta har medfört att finmaterial flyttats från högre partier till sänkor och där bildat stora lerslätter, t.ex. Tidans dalgång. Avsättningen av sediment har fortsatt även efter istiden och pågår än idag. Material förflyttas i landskapet av vattendragen. Igenväxning av sjöar och vikar har skapat områden med organiska jordarter.
Skogen Mariestad ligger i sin helhet inom den boreonemorala växtzonen vilken sträcker sig över mellansverige och vidare in i Baltikum. Denna karaktäriseras av blandskogar av såväl löv- som barrträd. I kommunen förekommer mycket granskog av blåbärstyp på lite mer näringsrik mark och tallskog på de ställen där marken är näringsfattig till följd av svallning. Skogen har sedan lång tid påverkats av människan och idag finns det ingen eller ytterst lite naturskog med en blandad åldersstruktur kvar i kommunen. Generellt har skogsbruket gynnat gran och tall på bekostnad av lövträden. Skogen har en omloppstid (plantering till slutavverkning) på omkring 80 år vilket gör att det är ont om riktigt gammal skog. Detta har missgynnat vissa skogslevande arter. Merparten av den gammelskog, som finns kvar kan hittas i skärgården men det finns även ett område vid Vristulven samt spridda mindre bestånd på andra håll. Mogen barrskog är ofta strövvänlig och erbjuder möjligheter till bär- och svampplockning. Kring Lugnåsberget finns särskilda miljöer kopplade till den annorlunda berggrunden där. Mer näringsrik jord har givit upphov till mycket lövskogar. Här finns både ädellövskog och triviallövskog. Lövskog har också ofta planterats på olika platser i kommunen. Ett sådant exempel är Surö bokskog som anlades på 1700- talet. Lövskogarnas lummighet gör dem ofta lockande för friluftslivet. Kommunen har gott om sumpskog av olika slag. Det mesta av sumpskogen finns i kommunens nordöstra del samt på Torsö. Odlingslandskapet Kommunen har en lång historia av kulturpåverkan. Odlingslanskapet bildar idag stora sammanhängande områden kring vattendragen Tidan och Friaån samt på andra platser med lerslätter. Från början undveks troligen den styva lerjorden eftersom den var tung att bruka och odlingslandskapet var troligen mer uppsplittrat. I det gamla bondesamhället varvades åkerbruk med mycket betes- och slåttermarker vilka gav foder åt husdjuren. Även träd i hagmarker skördades på löv genom s.k. hamling. Detta ledde till att näringsämnen fördes bort och att vegetationen hela tiden stördes av betande djur. Detta har gynnat konkurrenssvaga arter. Mest värdefulla för många växt- och djurarter är ängs- och hagmarker vilka varit kontinuerligt hävdade under lång tid. Idag finns endast en mindre del av ängs- och hagmarkerna kvar i välhävdat skick. Dessa är dock tämligen jämt fördelade över kommunens yta vilket ökar möjligheterna för kvarvarande bestånd av arter att spridas mellan dessa. Därför är olika former av småbiotoper i odlingslandskapet viktiga som refuger och spridningsvägar. Vid Östen och på vissa ställen längs Tidan finns betesmark i anslutning till vatten så att öppna strandängar uppkommer. Förr var sådana strandängar även vanliga längs Vänerstranden då dessa betades och inte minst för att vass togs tillvara för olika ändamål. Strandängar påverkas av varierande vattennivåer vilket ger en flora som klarar både blöta och torra förhållanden i olika zoner. Betet skapade ofta en s.k. blå bård, d.v.s. ett stråk av öppet vatten mellan land och vasskanten, i vilken olika vatteninsekter frodades. Betade strandängar är mycket värdefulla för fågellivet. Särskilt vadarfåglar och änder söker föda här. Under 1900-talet senare del har dock mycket av strandängarna vuxit igen med buskar och strandskog. - 7 -
Skärgården En stor del av kommunens yta utgörs av Vänern och Mariestad har en omfattande skärgård med flera större öar och ett stort antal mindre skär. De större öarna har sammanlagt i storleksordning 15 mil strand. Öarna i skärgården har ofta utvecklat mager hällmarkstallskog p.g.a. tunna jordlager då mycket av finmaterialet spolats bort. Undantag är i svackor där det kan finns mer näringskrävande barr- eller lövskog. Förr användes många av öarna för bete sommartid och vilket skapade särskilda miljöer av hagmarker och betade skogar. Öarna och skären hyser även ett rikt fågelliv. På öarna finns ofta gamla och stora träd kvar vilka är lämpliga som boträd. Kala skär nyttjas av kolonilevande sjöfågel vilka i sin tur ger skydd åt en rad olika arter av sjöfågel såsom lom och änder. Många vikar med grunda bottnar ger förutsättningar för en rik fiskfauna. Många av Vänerns fiskarter har viktiga lekplatser i eller i anslutning till Mariestads skärgård. Under 1900-talet har skärgården blivit en värdefull källa till rekreation och friluftsliv. Mycket av orördhetskänslan finns kvar då området är relativt svåråtkomligt. I Mariestads skärgård finns goda möjligheter till båt- och kanotfärder. Klippstränder och naturliga sandstränder erbjuder goda förutsättningar för bad. Intresset är så pass stort att särskilda anordningar som toaletter och grillplatser anlagts på vissa av öarna. Sportfisket har i mycket ersatt det tidigare husbehovsfisket och är väl utvecklat med bl.a. handredskap, trolling och vintertida isfiske. På vintern erbjuder skärgården också goda möjligheter till skridskoturer. Sjöar och vattendrag Vänern är i princip uppdelad på två bassänger, Dalbosjön i f.d. Älvsborgs län och Värmlandssjön vid vilken Mariestads kommun ligger. Detta på grund av en förkastning som går mellan Kålland och Värmlands näs. Cirkulation sker moturs i båda dessa delbassänger. Omsättningstiden för hela Vänern är c:a 9 år. I Mariestadsfjärden förs vatten vanligtvis in genom Viksnässundet och ut genom Östersundet. En annan ström går söderut genom Brommösund varvid det uppkommer cirkulation runt Torsö. Strömmarna påverkas dock mycket av rådande vindriktning och kan ibland gå i helt andra riktningar. Vattenutbytet i Mariestadsfjärden sker snabbt, på ca: 12 dygn. Vind och strömförhållanden gör att stränder med västligt eller nordvästligt läge blir exponerade. Vågornas arbete har under tidens lopp (bränningszonen har ständigt förflyttats p.g.a. landhöjningen) skapat en karaktär av variation mellan klippiga steniga stränder i exponerade lägen och flacka långgrunda stränder i skyddade lägen. Det senare har i sin tur gett upphov till ler- eller gyttjebottnar samt strandängar eller sandstränder. De skyddade vikarna är också en lämplig miljö för vass och liknade vattenväxter. Vassbälten är sålunda ett naturligt ekosystem för en stor del av strandsträckorna i Mariestad. I ett naturligt tillstånd regleras vassens utbredning i hög grad av årstidsvariationer av vattenståndet. Särskilt om vattennivån höjs under tidiga vårar medan isen fortfarande ligger kan kraftigt decimera vassbestånden.. Vänerns vattenstånd är dock reglerat av kraftutvinning i Göta älv sedan 1930- talet vilket gör att de naturliga variationernas betydelse minskat. Detta i kombination med ökade halter av näringsämnen och - 8 - minskat strandbete har gynnat vassvegetationen som framförallt under perioden 1930-1975 brett ut sig på bekostnad av andra strandväxter. Kommunen har två grunda slättsjöar, Östen och Ymsen, vilka bildats i svackor i landskapet. Dessa är grunda och näringsrika vilket ger en hög biologisk produktion. Särskilt intresse tilldrar sig Östen vilken är en internationellt högt rankad fågelsjö. Sjön är viktig både som häckningslokal och som rastplats under flyttningssäsongen. Många fåglar stannar även i sjön för att rugga. De stora arealerna betad strandäng och strandskog runt sjön ger upphov till en variationsrik miljö vilket i sin tur ger en hög artrikedom. Sjön är en stor tillgång för friluftslivet och drar till sig besökare som vill ta del av naturupplevelserna och ett kulturlandskap med anor från stenåldern. Sjön Ymsen har också höga värden för fågellivet och det finns även en inplanterad göspopulation. Vristulven är mer av en skogssjö som vilar på en grund av morän och därmed är betydligt näringsfattigare. Den är även djupare än slättsjöarna. Vattendragen Tidan och Friaån utgör viktiga element i landskapet. De letar sig fram genom lågpunkter i terrängen och rinner till stor del därför genom de efter istiden avsatta lerslätterna. Detta gör dem naturligt näringsrika och motståndskraftiga mot försurning. Ur naturvårdssynpunkt är framförallt partier med strömmande vatten är värdefulla. Detta särskilt om de också kantas av skuggande trädridåer. Vattnet syresätts och det finns goda förutsättningar för en rik bottenfauna som i sin tur ger en bas för olika fiskarter. I Mariestads kommun finns flera sådana partier med strömmande vatten, bl.a. nära mynningen vilket är ganska ovanligt. Flera av Vänerns fiskarter, t.ex. nors, öring och asp, har därför Tidan som lekområde. Förekomsten av strömsträckor så nära
Tidans dalgång är också en naturlig flyttväg för många fågelarter. Strömsträckorna i tätorten är även intressanta som rekreationsområden. Bl.a. vid Stadskvarnen och Leverstadshagen finns goda möjligheter till såväl sportfiske som promenader. Friaån har också några strömsträckor, framför allt vid Enåsa nära mynningen samt vid Kvarnberget nära Lyrestad. Dessutom är även mynningsområdet vid detta vattendrag intressant. En provpunkt vid Enåsa bedömdes ha höga naturvärden i form av bottenfauna vid en undersökning gjord 1996. I biflödet Sågarebäcken norr om Lyrestad finns flera värdefulla strömsträckor. Våtmarker Kommunen har gott om många våtmarker i form av såväl mossar som kärr. Mest känd är Fredsbergs mosse på gränsen till Töreboda vilken har uppkommit genom igenväxning av en tidigare sjö. Ytterligare en mosse, Karsmossen på gränsen till Gullspångs kommun, har höga naturvärden. Det finns även stora värdefulla våtmarker i anslutning till Vänern, bl.a. i Fågelöviken, vid Gummerstad och i Börstorpsviken. Dessa är t.ex. viktiga fågellokaler. Även här har miljön formats av en naturlig igenväxningsprocess. Även mindre våtmarker och vattensamlingar är viktiga för många arter, inte minst groddjur. Ett exempel är mindre vattensalamander vilken förekommer i kommunen. Mindre våtmarker har också ofta höga botaniska värden eftersom de är speciella miljöer vilka ställer höga krav på anpassning. Detta gäller särskilt kärren som kan uppvisa en mångfald av arter. Förr brukades våtmarkerna av människan för slåtter men under 1800-talet och framåt skedde dock en omfattande utdikning och torrläggning vilket har gjort att många våtmarksarter idag är hotade. Skyddad natur Nationalparker Djurö skärgård blev nationalpark år 1991. Området omfattar 2 358 ha med bl.a. skogbevuxna öar och flera viktiga fågelskär. Naturreservat/naturvårdsområden I kommunen finns i dag 11 naturreservat med en sammanlagd areal på ca: 5 700 ha. Ett av dessa reservat, Gamla Ekudden, är kommunalt medan de resterande är statliga reservat. Det senaste reservatet, Onsö, bildades så sent som 2005. Merparten av den areal som skyddats i reservat finns i skärgården. För naturreservaten finns föreskrifter som reglerar ingrepp och skötselplaner som anger hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Biotopskydd Generellt biotopskydd gäller för alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar. Det är ej kartlagt hur många sådana småbiotoper som finns i Mariestad. Förutom det generella biotopskyddet har Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen hittills beslutat om inrättande av 24 biotopskyddsområden i Mariestads kommun. Dessa områden har en sammanlagd areal av ca: 56 ha. Merparten av biotopskyddsområdena gäller ängs- och hagmarker men det finns även några som instiftats till skydd för skogsmark. För biotopskyddsområden finns fastställda skötselinstruktioner. Djur- och växtskyddsområden Det finns 6 fågelskyddsområden i Mariestads kommun och alla är öar. Ett fågelskyddsområde ligger i Vänerskärgården (mellan Dillö och Onsö) och de övrig ligger alla i sjön Vristulven. Inom fågelskyddsområdena råder landstigningsförbud från den 1 april till den 31 juli. Naturminnen I Mariestad finns 4 naturminnen instiftade. Samtliga utgörs av anmärkningsvärda träd. Natura 2000 Det finns 11 Natura 2000-områden i Mariestads kommun med en sammanlagd areal av ca: 8 000 ha. Alla dessa områden har helt eller delvis skydd idag. Den vanligaste skyddsformen är naturreservat. Åtgärder som kan skada värden i ett Natura 2000-område kräver dessutom särskilt tillstånd vilket i sig ger området ett skydd. Länsstyrelsen har under 2005 tagit fram bevarandeplaner för samtliga Natura 2000 områden. Dessa planer innehåller mål för skötsel samt en bedömning av hotbilden. Riksintressen för naturvård Det finns 7 områden med en sammanlagd areal om 13 500 ha i kommunen som enligt Miljöbalken särskilt utpekats som riksintresse för naturvård. Dessa sammanfaller oftast med Natura 2000- områden men de kan ha en annan geografisk avgränsning. (Alla natura 2000 är också numera riksintresse för naturvård men det är inte säkert att alla riksintressen också är Natura 2000.) Dessa områden ska enligt kapitel 3 i Miljöbalken skyddas från ingrepp som kan skada naturvärdena. Landskapsbildsskydd Detta är en gammal skyddsform som togs bort i och med att Miljöbalken infördes 1999 och som innebar utökad tillståndsplikt för vissa typer av åtgärder. Ett förordnade om landskapsbildsskydd instiftades för Lugnåsberget år 1974. Enligt kommunens översiktsplan ska förordnandets inriktning även fortsättningsvis tillämpas. Samrådsområde Enligt tidigare naturvårdslag, vilken ersattes av Miljöbalken, kunde Länsstyrelsen besluta om att utökad samrådsplikt skulle gälla för vissa områden. Ett sådant område utpekades 1979 kring Fredsbergs mosse. Förordnandet kvarstår. Strandskydd Alla sjöstränder och stränder utmed större vattendrag omfattas av strandskyddsförordnande enligt Miljöbalken. Syftet med skyddet - 9 -
är att trygga förutsättningarna för friluftslivet samt bevara livsmiljön för växter och djur. För närvarande gäller: 300 m för Vänern 200 m för Vristulven, Ymsen och Östen 100 m för övriga sjöar samt de vattendrag som på den topografiska kartan markeras med dubbla linjer. Inom detaljplanerat område har strandskyddet upphävts och ersatts av planernas bestämmelser. Övriga särskilt utpekade naturområden Stora opåverkade områden I kommunens översiktsplan utpekas två stora opåverkade områden ut. Dels ett område med Kalvö, norra Torsö, västra Brommö, Onsö och vattenområdena nordväst därom (St2), dels ett område kring Lugnåsberget och Vristulven (St1). Avsikten är framförallt att bevara och utveckla dessa områdens värden för friluftsliv. Rekommendationen i Översiktsplanen lyder: Inom St1 och St2 skall i första hand bebyggelse och anläggningar som har samband med det rörliga friluftslivet eller jordoch skogsbruket på platsen tillåtas. Annan småskalig förtätning skall också kunna prövas. Ekologiskt känsliga områden Sjön Östen och Tidans mynningsområde utpekas som ekologiskt känsliga områden i översiktsplanen. Avgränsningen för Tidans mynning är ännu inte gjord i avvaktan på en hos Länsstyrelsens pågående utredning om skyddsvärda vattendrag. Inom de ekologiskt känsliga områdena rekommenderas följande: Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser ska gälla. Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områden är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Natur utpekad i inventeringar Lövskogar: Kommunen genomförde år 2001 en inventering av lövskogar. Resultatet blev att knappt 1 800 ha lövskog hittades. 32 områden med sammanlagt ca: 450 ha bedömdes ha naturvärde av klass I eller II. Av dessa ingår 6 i olika naturreservat och delar av ytterligare 3 ingår i Natura 2000. De områden av klass I som idag helt eller delvis saknar formellt skydd är, Klosterängen (nr. 27 i inventeringen), Älerud (nr. 33), Svenäs udde (nr. 181) och Ekudden (nr. 202). Våtmarker: Enligt en av länsstyrelsen genomförd inventering av våtmarker finns 60 områden med ca: 3 400 ha i Mariestad. Av dessa är 22 områden med ca: 2 200 ha klassade som I eller II. I dagsläget ligger 8 av de senare områdena helt eller delvis inom naturreservat och ytterligare 1 ingår i Natura 2000. Därutöver ligger 14 områden av klass I eller II helt eller delvis inom generellt strandskydd. Ett område av klass I, Karsmossen (nr. 09EA6A01), saknar idag helt formellt skydd. Ängs- och hagmarker: Länsstyrelsen har vid inventering av ängs- och hagmarker påträffat 15 områden av klass I och II med en sammanlagd areal av 165 ha. Av dessa är samtliga helt eller delvis biotopskyddade och 1 ingår dessutom i Natura 2000. Nyckelbiotoper: Skogsvårdstyrelsens inventering av skogsmark har identifierat 148 nyckelbiotoper och ca: 100 naturvärdesobjekt. Av dessa ligger 21 områden helt eller delvis inom reservat eller biotopskydd och ytterligare 1 område ingår delvis i Natura 2000. För ytterligare 2 områden finns frivilliga naturvårdsavtal. Sumpskogar: En inventering har gjorts av Skogsvårdstyrelsen. Totalt hittades 455 områden i Mariestad. Ingen naturvärdesbedömning av objekten finns redovisad. 13 av sumpskogarna ligger inom naturreservat och ytterligare 6 inom Natura 2000. Värdefulla geologiska formationer: I den av Länsstyrelsen utförda grusinventeringen från 1982 hittades 27 objekt med geologiska formationer av naturvärde I eller II. Inget av dessa ingår i naturreservat eller Natura 2000. Vattendragsinventering: Länsstyrelsen håller för närvarande på att peka ut särskilt skyddsvärda vattenområden och vattendragssträckor. Detta som ett led i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsprogram för Skaraborgs län: Länsstyrelsen gjorde i början av 1980-talet en kartläggning av värdefull natur i större skala. Denna pekar ut 24 områden av klass I eller II i Mariestads kommun. Flera av dessa områden sammanfaller med befintliga reservatsbildningar. - 10 -
Tidanöring. Särskilda inventeringar: För Naturreservaten och nationalparken Djurö finns särskilda inventeringar vilka gjorts i samband med inrättandet av skydden. Dessa ger detaljerade beskrivningar av förekommande biotoper inom respektive område men ingen indelning i naturvärdesklasser är gjord. Viktiga lekplatser för fisk Många av Vänerns fiskarter har viktiga lekplatser i Mariestad. Tidans mynning och de forssträckor som finns nedströms Ullervad är av stort värde som lekområden för vandrande öring, asp och nors. Börstorpsviken, Säbyviken, Björsätersviken, Fågelöviken och Bodaviken är värdefulla som reproduktionsområden för gös. Norr om Torsö och Kalvöarna samt väster om Brommö finns viktiga lekområden för siklöja. Värdefulla friluftslivsområden Riksintressen En stor del av Mariestads skärgård samt ett område kring Göta kanal är enligt Miljöbalken riksintresse för friluftsliv. Dessa områden ska enligt kapitel 3 Miljöbalken skyddas från ingrepp som kan skada friluftslivsvärdena. Besöksintressen Kommunen har goda möjligheter att utveckla besöksnäringen och i översiktsplanen finns en uttalad målsättning att göra så. I planen utpekas Torsö, Göta kanal inklusive Sjötorp, Lyrestad med Norrkvarn, Lugnåsberget, Odensåker med sjön Östen samt Mariestads tätort som särskilt viktiga för turism baserad på upplevelser av natur- och kulturmiljö. Förutom dessa så är Mariestads övriga skärgård också en viktig tillgång för denna typ av turism. Torsö: Ett centrum för fisketurism planeras på Torsö vid Laxhall. Här finns redan idag en sjösättningsramp för mindre båtar och enligt planerna ska området utvecklas ytterligare. Torsö har fina badplatser vid bl.a. Skräddaretorp, Sandvik och Hattarevik vilka håller god vattenkvalitet. Mindre badvikar finns också på öns nordsida. Göta kanal och Sjötorp: Kanalen är en stor besöksattraktion och varje sommar dras ett stort antal turister hit. För kanalens del är det viktigt att miljöerna i anslutning till kanalen ger en positiv upplevelse genom ett omväxlande landskap med inslag av högklassiga natur- och kulturmiljöer. Att särskilt utveckla naturvärden i nära anslutning till gästhamnar m.m. längs kanalen kan öka besökarna intresse ytterligare. - 11 -
Lyrestad med Norrkvarn: Detta område hänger nära samman med Göta kanal. Vid Norrkvarns gamla kvarn gör Göta Kanalbolag stora satsningar på besöksnäringen. En del i detta arbete är att återskapa det värdefulla kulturlandskap som finns i anläggningens närhet. Att säkra tillgången till variationsrika närströvområden är också viktigt för att kunna utveckla besöksäringen vid Norrkvarn. Lugnåsberget: Vid den gamla kvarnstensgruvan har mycket ideellt arbete lagts ned på att återskapa och förevisa miljön kring kvarnstensbrytningen. Miljöerna kring gruvområdet erbjuder också i sig själva goda strövmöjligheter då det finns tilltalande lövskogar. En särskild vandringsled Stenhuggarstigen - går runt stenbrotten och passerar även bl.a. Klosterängens naturreservat. Ett förslag till ytterligare åtgärder för att förstärka natur- och kulturvärdena kring kvarnstensgruvan har arbetats fram av Övre Lugnås intresseförening, Hantverksskolan i Mariestad m.fl. inblandade parter. Odensåker med sjön Östen: Åtgärder för att restaurera strandängar m.m. har genomförts under 2000-2003 i ett av Länsstyrelsen drivet s.k. LIFE-projekt. Faciliteter i form av fågeltorn och skyltning förbättrades också. Vid Logården finns ett besökscentrum för Östen med information. Mariestads kommun ingår i EU-projekten BIRD och Fågelvägen vilka syftar till en hållbar utveckling av naturinriktad besöksnäring. Mycket av detta arbete koncentreras till Östen. Mariestads tätort: Mariestad har en värdefull äldre stadskärna och i nära anslutning en flitigt nyttjad gästhamn vilka drar till sig många besökare. I anslutning till dessa mål finns en del tätortsnära natur, framförallt Ekudden, vilka kan ge ytterligare dragningskraft. Detta särskilt som restaurering och anläggande av en våtmark för fåglar har höjt upplevelsevärdet betydligt de senaste 10 åren. På Ekuddens västsida ligger Mariestads campingplats vilken är flitigt besökt. En ny gångbro, som förbinder Ekudden med gästhamnen, har byggts under 2005 och denna kommer troligtvis att öka intresset för Ekudden. Vidare så kan Mariestads stadskärna fungera som utgångspunkt för utflykter till skärgården och andra naturområden i regionen. Vänerns skärgård: Den kanske största tillgången för natur- och friluftslivsinriktad besöksnäring är skärgården då denna ger fortfarande ett intryck av stora vidder av relativ orördhet. Båtlivet i Vänern är omfattande, inte minst genom kopplingen till Göta kanal, och behovet av gästhamnar och naturhamnar är likaledes stort. Skärgården ger också goda möjligheter till kanotpaddling och strandhugg med bad, strövtåg m.m.. Anläggningar för att öka tillgängligheten till skärgården, i form av bryggor, toaletter soptunnor m.m., har anlagts på flera platser. Tätortsnära natur Att skapa möjligheter till rekreation och avslappning blir allt viktigare i vår tid. Det finns studier som visar på ett klart samband mellan den psykiska som den fysiska hälsan och möjligheterna till att vistas i naturen. I en studie från Högskolan i Trollhättan-Uddevalla (Engvall M. & Unosson H. 2004) hämtas exempel från utförd forskning på området. Enligt studien så har människan två olika sorter koncentrationsförmåga. Dels riktad koncentration som används vid aktiv inlärning, arbete, riktad uppmärksamhet i trafiken och liknande, dels fascination som mer är att ta intryck av olika företeelser. Medan för mycket av den förstnämnda kan leda till stress så menas det i rapporten att fascinationen istället kan medverka till återhämtning. Stressnivån sjunker, blodtryck påverkas i gynnsam riktning m.m.. Enligt studien så tar Nationella folkhälsokommittén i sin rapport Miljöfaktorer från 1999 också upp natur- och grönområdens betydelse för återhämtning från stress, men menar också att grönområden måste utformas på rätt sätt för att människor verkligen ska använda dem. Bl.a. sägs att människors vanor av att vistas i naturen hänger samman med utformningen av omgivningen i omedelbar anslutning till bostaden. De som har en bra miljö i bostadens närhet är också mer benägna att nyttja stadens parker och tätortsnära natur för rekreation. Dessa bör var lätt tillgängliga (strövvänliga), kännas trygga, ligga nära bostaden (5-10 min gångväg) samt vara tillräckligt stora för att erbjuda en avslappnade miljö med känsla av ostördhet. Tillgången till naturrekreation blir därmed säkert en allt viktigare faktor när människor väljer var de vill bo i framtiden. I kommunens översiktsplan anges värdet av tätortsnära natur för rekreationssynpunkt. Kring Mariestads tätort och Ullervad finns c:a 1 220 ha strövområden. Av dessa anges dock ca: 90 ha som reserv för andra ändamål än rekreation i översiktsplanen. Den kvarvarande ytan motsvarar ca: 0,07 ha per innevånare. (Ungefär 15 600 personer bor i tätorten). Ungefär 880 ha ägs av kommunen medan resterande har andra huvudmän. Delar av Ekudden har skydd som kommunalt naturreservat. Ytterligare områden har visst skydd i detaljplaner eller genom frivilliga avtal. Samtliga bostadsområden i tätorten ligger idag inom 1 km från något av de tätortsnära strövområdena med undantag för stadsdelarna Gärdet och Nyestan. Liknande strövområden finns även kring Lyrestad, Sjötorp och Tidavad men har i huvudsak annan ägare än kommunen. Viktiga arter Hotade arter Ungefär 65 hotade arter tros förekomma i Mariestads kommun (se bilaga 2). Bland dessa återfinns 23 arter av kärlväxter. Bland djuren återfinns 2 däggdjur, 1 groddjur, 5 fåglar och 3 fiskarter. Det finns vidare 2 hotade arter av insekter, 25 arter av svampar och 3 lavar. Nationellt åtgärdsprogram finns f.n. fastställt för fiskarten nissöga vilken kan förekomma i Mariestad. Åtgärdsprogrammet fastställdes av Fiskeriverket och Naturvårdsverket 1998. I programmet utpekas Tidans mynning som en lokal för nissöga men det anger inga särskilda förslag till åtgärder för Mariestads del. - 12 -
Natura 2000 arter Ett antal arter utpekas som skyddsvärda i EU:s habitatdirektiv respektive artdirektiv vilka i sin tur utgör grunden för Natura 2000. Enligt uppgift förekommer sannolikt 31 sådana Natura 2000 arter i Mariestad. Dessa fördelas på 1 däggdjursart, 1 fiskart, 26 fågelarter, 1 art av groddjur samt 1 kärlväxt och 1 mossa. (Se bilaga 2.) Fridlysta arter Vissa arter är fridlysta och får inte dödas, samlas in, fångas eller på annat sätt skadas. Fridlysningsreglerna bestäms av Länsstyrelsen. I Mariestad förekommer sannolikt 34 fridlysta arter. Av dessa är 3 kräldjur, 5 groddjur, 25 kärlväxter samt 1 art mossa. Förutom fridlysning skyddas vissa arter av särskilda regler, t.ex. jaktlagen m.m.. (Se bilaga 2.) grusbottnar som inte torrläggs. Under tiden i Tidan lever öringen av vatteninsekter medan den som vuxen jagar andra fiskar. Mindre myrlejonslända: På Brommö och Hovden finns några möjliga lokaler för mindre myrlejonslända. Detta skulle i så fall vara en av ett fåtal platser kring Vänern där denna insekt förekommer. Sländan lever 1 till 2 år som larv på öppen sand och bygger små karaktäristiska fångstgropar vilka avslöjar dess existens. Arten kan spridas omkring 1 km från en lokal till en annan varför Mariestads skärgård, som har gott om sandstränder, skulle kunna vara ett viktigt område för arten. I dagsläget finns dock ingen kunskap om utbredningen av myrlejonslända i Mariestads skärgård. Vänerns hänsynsarter Vänerns Vattenvårdsförbund där Mariestad kommun är medlem har utpekat ett antal s.k. hänsynsarter. Dessa anses vara särskilt viktiga för Vänern eftersom en stor del av Europas samlade population finns just här. Gullspångslax Klarälvslax Asp Fiskgjuse Fisktärna Storlom Rördrom Strandbräsma Samtliga dessa arter förekommer eller kan förekomma i Mariestad. Fisken asp har viktiga lekområden i Tidan nedströms Stadskvarnen. Mariestads skärgård erbjuder lämpliga boplatser för såväl fiskgjuse som storlom. Den senare förekommer gärna på fågelskär. Rördrommen behöver stora sammanhängande vassområden vilket förekommer på flera håll i kommunen. Gullspångslax och Klarälvslax lever i Vänerns öppna vattenmassor under sin tid som vuxna individer. Strandbräsma växer på flera lokaler i Mariestad. Lokalt viktiga arter - exempel Några arter är av särskilt intresse för kommunen av olika anledningar. Dessa kan t.ex. ha en viktig förekomst för ett större område just i Mariestad. Kännedomen om vilka arter som är särskilt viktiga i Mariestad är idag dålig varför de nedan utpekade arterna kan kompletteras med ytterligare exempel om och när ny kunskap kommer fram. Tidanöring: I Tidan finns en lokal stam av insjööring. Denna har sina uppväxtområden i Tidan men efter ett par års tillväxt så vandrar den ut i Vänern. Viktiga uppväxtområden finns vid Stadskvarnen, Leverstad, Mariefors, Trilleholm och Ullervad. Öringen vill ha syrerika vatten, gärna skuggade av träd. För leken krävs tillgång till - 13 -
Mål Nationella/regionala miljömål Riksdagen har antagit 15 miljömål av vilka 7 på olika sätt berör naturområdet. Dessa har sedan brutits ned till regional nivå av Länsstyrelsen Västra Götaland. Utdrag ur målbeskrivningarna vad gäller naturvårdsområdet följer nedan. (Se hela texten inklusive delmålen i bilaga 3). Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Tallskog vid Sandviken. - 14 -
Betesmark vid Leverstadshagen. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärde. Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett fortsatt varsamt brukande. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Låg bullernivå eftersträvas. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas. - 15 -
Levande skogar: Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan byggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras. Odlingslandskapets ickedomesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. - 16 -
Lokala miljömål I kommunens översiktsplan finns angivet följande lokala mål och visioner för natur- och friluftslivsområdet: 1. Gösen har på senare år fått allt större fångstvärde för yrkesfisket. Åtgärder för att gynna gösen bör därför genomföras. Det gäller t ex restaurering av lekplatser genom vegetationsbekämpning, utplantering av gösyngel och rom samt riktat fiske efter vitfisk. 2. Kommunen är positiv till etablering av fisk- och kräftdjursodling i anlagda dammar och till extensivt vattenbruk. Förutsättningar för vattenbruk i form av traditionella s.k. kassodlingar i sjöar och vattendrag saknas. Generellt gäller att vattenbruket inte får medföra att utsläpp av växtnäringsämnen till naturliga vattenmiljöer ökar eller till en oönskad spridning av arter eller stammar av fisk eller kräftdjur. 3. De utomordentliga möjligheterna att utveckla Odensåker vid fågelsjön Östen till ett attraktivt område för ekoturism och kulturturism skall tas till vara. Uppmärksamhet bör dock fästas på att sjön och närområdet är att betrakta som särskilt känsligt från ekologisk synpunkt. Det innebär bl.a. att besökande i området bör ledas till utvalda platser via iordningställda gång- och cykelvägar för att på det sättet minska slitage och störningar. Utvecklingsarbetet kring sjön Östen bör ske i bred samverkan mellan berörda intressenter (kommuner, myndigheter, ideella organisationer, markägare m.fl.). 4. Tidans värde från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt, inte minst de delar som ligger inom Mariestads tätort, skall tas till vara. Allmänhetens tillgänglighet till Tidans nedre delar och mynningsområden för rekreation, friluftsliv och sportfiske bör förbättras. En vandringsled längs stranden från Ekudden till Ullervad bör ordnas. Stränderna bör, där möjligheter finns, betas för att bli mer tillgängliga och tilltalande. Skyddande vegetationszoner bör finnas i anslutning till åkermark. Tidans strand mellan Marieholmsbron och Ekuddens yttre delar bör röjas från vass och betas. 5. Kommunen skall aktivt verka för att förutsättningarna för Tidanöringen och den hotade fiskarten asp förbättras. Kvarvarande forsar och strömsträckor inom Tidans avrinningsområde får inte exploateras för vattenkraft. Ytterligare vattenuttag bör inte tillåtas. Vattenreglering skall ske på ett sådant sätt att lågvattenföringen förbättras. Grävning, muddring och andra åtgärder som kan ha en negativ påverkan på det biologiska livet, bör undvikas under känsliga tidpunkter. 6. Ytterligare åtgärder för att säkerställa fiskens vandring bör vidtas. Detta bör genomföras genom överenskommelser med kraftverksägarna och/eller i samband med omprövning av befintliga vattendomar. Det gäller bl.a. väl fungerande vandringsvägar förbi Åfåra vid Trilleholm. - 17 -
kraftverksdammar och ev. andra vandringshinder. Åtgärderna berör även andra kommuner uppströms i vattensystemet. 7. Nuvarande fiskevårdsområde, från mynningen till bron vid E20, bör utökas uppströms till Ullervad, och eventuellt längre uppströms. Möjligheterna till sportfiske, traditionell håvning av nors, ev. kommande kräftfiske m.m. bör på olika sätt värnas och förbättras. Uppföljning och vid behov ytterligare utsättning av signalkräftor och Tidanöring i Tidan i Mariestads tätort bör ske. 8. För att slå vakt om de kvaliteter som besöksnäringen efterfrågar skall ytterskärgården och värdefulla delar av Mariestadssjön bevaras i huvudsak opåverkade av bebyggelse och störande verksamheter. Byggnader och anläggningar för friluftslivets eller turismens behov får dock uppföras. Det är t.ex. angeläget att förbättra möjligheterna att besöka Djurö. 9. Befintliga våtmarker bör bevaras. Om mindre våtmarker behöver tas bort skall som grundregel gälla att nya bör anläggas som kompensation för de förlorade. 10. Vid planering av skogliga åtgärder skall hänsyn tas till såväl områdets produktionsvärde som dess bevarandevärde. Med bevarandevärden avses här natur-, frilufts- eller kulturmiljövärden. Har området höga bevarandevärden bör endast sådana åtgärder vidtas som inte väsentligt minskar dessa värden. Om områdets bevarandevärden inte kan betecknas som höga, men kan förväntas öka i framtiden kan såväl en mer bevarandeinriktad som en mer produktionsinriktad skötselmodell väljas. Avgörandet för det ena eller det andra måste ske från fall till fall. 11. I tätortsnära skogar och i skärgården bör skogsbruket alltid bedrivas med särskild hänsyn till det rörliga friluftslivet. 12. Inhemska växt- och djurarter som är knutna till skogsmiljöer skall ges utrymme att utvecklas till livskraftiga bestånd. Spridningskorridorer bör finnas mellan större sammanhängande skogsområden och mellan områden med särskilda naturvärden. Skogsmarkens värde som spridningskorridor skall beaktas vid all planering. 13. Vid åtgärder inom jordbruket skall stor hänsyn tas till de miljöinslag som karaktäriserar området. Odlingslandskapets struktur bör så långt möjligt behållas med olika småbiotoper, ängs- och naturbetesmarker, i en mängd som främjar och stärker den biologiska mångfalden och variationen. Det är av stor vikt att betesdrift bibehålls på ängs- och hagmarker som är värdefulla för naturvården. För att minska läckaget av växtnäringsämnen bör skyddszoner anläggas utmed vattendragen. Det är även önskvärt med trädridåer utmed vattendrag, alléer, läplanteringar och andra inslag som bidrar till att berika landskapet och den biologiska mångfalden. 14. Annan skogsplantering än med lövskog eller s.k. energiskog bör inte ske i öppet kulturlandskap. 15. Områden med höga natur-, kultur- eller rekreationsvärden och/eller hotade arter ska användas på ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser förbättras. Kommunen ska i sin planering särskilt värna om miljöer och objekt som är av stor betydelse från kulturmiljösynpunkt samt värdefulla strand- och skärgårdsmiljöer. Minst 5 % av den kommunägda skogsarealen ska avsättas för utveckling till naturskog. 16. Kommunen anser att prövningen enligt miljöbalken av nya naturgrustäkter bör vara restriktiv. Normalt bör tillstånd endast ges i områden där täktverksamhet pågår och efterbehandling inte har utförts. Folkhälsomål Riksdagen har antagit 11 folkhälsomål vilka ska vara ledande för arbetet med att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålen hänger till stor del samman med miljömålen God bebygd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt Säker strålmiljö. Två av folkhälsomålen, Sunda och säkra miljöer och Ökad fysisk aktivitet, har en direkt koppling till natur och friluftsliv. I proposition 2002/03:35 om folkhälsomålen sägs vad gäller målet Sunda och säkra miljöer bl.a. Eftersom vistelse i natur, parker och grönområden är en viktig del av människors rekreation, är det angeläget att det finns möjligheter för alla inklusive personer med funktionshinder att få tillgång till en sådan omgivning. Grönska renar också luften från stoft och avgaser och påverkar därmed miljön positivt från hälsosynpunkt. Den fysiska planeringen har en viktig roll för att åstadkomma detta. Det är viktigt att strukturen för grönområden behandlas tillsammans med övriga struktur och markanvändningsfrågor i den kommunala översiktliga planeringen. Vad gäller målet Ökad fysisk aktivitet sägs bl.a: Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet i Sverige. Det handlar om att ströva i skog och mark men även promenader i allmänhet, cykling, orientering, fritidsfiske, paddling, skid- och skridskoåkning och olika former av vistelse i fjällen. Forskning visar att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. Kulturpolitiska mål Naturvårdsplanen omfattar inte kulturmiljövårdens frågor och behov. Dessa är så pass stora och komplicerade att de måste lösas i en egen plan. Det är ännu inte klart om någon sådan plan ska tas fram. Kulturpolitiska mål har antagits av Kommunfullmäktige år 2002. Förslag till kompletterande lokala mål Under arbetet med naturvårdsplanen har följande förslag till nya eller förändringar av tidigare lokala mål framkommit. Förslagen bör arbetas in i kommunens översiktsplan vid nästkommande revidering av denna. 1. Mariestad bör bli ett föredöme när det gäller förvaltning av - 18 -
naturområden. Ett samlad organisation för skötsel av kommunens parker och tätortsnära naturområden samt bör skapas där de olika aktörerna såsom kommunala förvaltningar, Hantverksskolan Mariestad och Skogsvårdsstyrelsen m.fl. ingår. Motiveringen är dels att bättre nyttja de resurser som finns och dels att kunna utveckla den högre utbildning inom området som finns i Mariestad. 2. Mariestad bör, genom Hantverksskolan Mariestad, öka sitt samarbete med Högskolor och Universitet vad gäller forskning inom natur- och miljöområdet med särskild inriktning mot Vänern och skärgårdsmiljön. Detta dels för att öka kunskapen om de regionala och lokala naturvärden som finns här dels för att stärka Mariestad som ort för högre utbildning i framtiden. Inom ramen för ett eventuellt framtida biosfärområde krävs dessutom en aktiv forskning. Andra styrande dokument Översiktsplan Målen för kommunens utveckling regleras i översiktsplanen. Här vägs utvecklings- och bevarandeintressena mot varandra och ställning tas. Naturvårdsplanen ska ses som ett fördjupande dokument underställt översiktplanen. Detaljplaner I vissa detaljplaner föreskrivs förekomst av naturområden.planerna innehåller vanligtvis inga skötselinstruktioner. Följande detaljplaner i tätorten innefattar naturområden. 151 Ekudden 170 Katrineforsområdet 187 Ekuddens båtgård 364 Lekevi idrottsplats 405 Ekuddens camping 435 Östra begravningsplatsen Grönplan Utvecklingsenheten håller för närvarande på att ta fram en grönplan vilken ska styra inriktning på kommunens parkmark och naturområden i tätorterna. Skogsbruksplan Tekniska kontorets skötsel av kommunens egen skogsmark följer en upprättad s.k. grön skogsbruksplan. Denna omfattar instruktioner på beståndsnivå. Mariestads kommun innehar idag 828,1 ha produktiv skogsmark som är certifierat enligt FSC. Av detta är 132,5 ha klassade med naturvårdsmål vilket utgör 16 % av den produktiva skogsmarken. I denna areal ingår bl.a. 14,8 ha nyckelbiotop. Inom detaljplanerat område finns ytterligare skogsmark men som inte får räknas in i den FSC- certifierade arealen. Kommunens skogsmarksinnehav har grovt delats in i tre skötselområden där det dominerade intresset skall styra skötselinriktningen. - 19 -
Skogsbruk med generell hänsyn: I det här skogsområdet bedrivs ett normalt skogsbruk med en generell hänsyn som ligger på minst skogsvårdsstyrelsens rådgivningsnivå och med en begränsad areal på föryngringsytorna, exempelvis till max 2 ha. Dessutom bör alltid möjligheten att använda fröträdsställningar och skärmar utnyttjas när det är möjligt. Skogsbruk med förstärkt hänsyn och friluftsliv: Bedrivs skogsbruket med stor hänsyn till det rörliga friluftslivet t.ex. bör inte sammanhängande föryngringsytor tas upp som överstiger 1 ha. Framkomligheten efter skogliga åtgärder skall vara fortsatt god. En varierad trädslagsblandning bör eftersträvas när olika typer av skötselåtgärder utförs. I skogsområden som står som markreserv för kommande bostads eller industriutbyggnad skall stor vikt läggas på den skogliga planeringen där man särskilt tänker på skötseln av områden som lämpar sig som grönområden i den eventuellt kommande bebyggelsen. Friluftsliv Rekreationsskog: Inom dessa områden skall de naturgivna förutsättningarna för att skapa så stor variation som möjligt avseende ålder, trädslag, beståndstyper, skiktning m.m. utnyttjas. Naturens olika skiftningar över året i form av händelser och upplevelser skall förstärkas. Inslaget av gamla och grova träd skall i framtiden vara markant. Föryngringshuggning bör i första hand utföras som kantblädningar och i normalfallet inte överstiga 0,5 ha. Längre omloppstider än normalt bör eftersträvas. När skogliga åtgärder planeras tas en kontakt med de organisationer som utnyttjar skogsområdet. För hela skogsarealen gäller även följande generella natur- och friluftslivsmål: Stigar och motionsspår hålls rena från ris och eventuella spår repareras. Döda och döende träd lämnas om de inte står i omedelbar närhet av frekventerade stiga och kan utgöra någon fara. Lågor (liggande döda träd) lämnas oskadade. Målet är att öka andelen stående och liggande död ved. Kantzoner mot sjö, inäga, impediment och vägar sköts på ett sådant sätt att varierade miljöer och upplevelser skapas. Vid maskinavverkning kapas ett antal högstubbar på 4 5 meter av de på avverkningen förekommande trädslagen. En lövandelen i barrskogen på 20 30% eftersträvas. Lämpliga träd och grupper av träd lämnas för att utvecklas till grova evighetsträd. Målet är att öka andelen grova och gamla träd, särskild vikt bör läggas vid att skapa kontinuitet på gamla grova tallar och ekar. Hål- och boträd sparas Aktiva åtgärder för att tydliggöra och bevara kulturlämningar utförs, exempel på sådana lämningar är stenmurar, ödetomter, vårdträd m.m. Särskild stor vikt läggs vid att de så kallade skolskogarna sköts på ett sådant sätt och i samförstånd med skolan, att den kan användas i studiesyfte för skolbarnen under längre perioder. Bevara och förstärka strandskogarna och strandängarna genom bete och aktiv skötsel. Vattenvårdsplan för Vänern Vänerns Vattenvårdsförbund, i vilket Mariestads kommun är medlem, har antagit en vattenvårdsplan för Vänern. Dokumentet förmedlar en viljeyttring från förbundets medlemmar vad gäller den framtida statusen på vattenkvalitet och natur i Vänern samt utveckling och bevarande av värdena för turism och friluftsliv. Planen innehåller följande mål vad gäller natur och friluftsliv: 1. Havsörnen häckar runt hela Vänern. 2. Fria vyer bevaras med vildmarkskänsla. 3. Känsliga natur- och friluftslivsområden störs inte av buller. 4. Inga fler främmande arter introduceras. 5. Viktiga fågelområden och lekområden för fisk skyddas så att värdena bevaras. Biosfärområde för Vänerskärgården med Kinnekulle En förstudie, gjord i samarbete mellan Mariestad, Götene och Lidköping, har visat på goda förutsättningar för att bilda ett s.k. biosfärområde kring Kinnekulle och Vänerskärgården. Kommunerna har under sommaren 2006 gått vidare och gemensamt lämnat in en ansökan till Svenska MAB-kommittén. Målet är att, genom ett gott samarbete mellan lokala intressenter, kommuner och regionala organisationer, uppnå internationell status som ett biosfärområde. Ett biosfärområde skapas kring landskap med höga naturvärden som komplement till andra skyddsformer, så som nationalparker, naturreservat och Natura 2000 områden. Syftet med ett biosfärområde är att bevara den biologiska mångfalden samtidigt som det lokala samhället utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, både ekonomiskt och socialt. Lokal och regional förankring är en grundförutsättning i projektet eftersom det är folket i bygden som är drivkraften. Kulturell och biologisk mångfald ingår i förvaltningen av ekosystem i ett biosfärområde, med särskild betoning på traditionella kunskaper. Biosfärområdet kan vara ett verktyg för utveckling av t ex olika typer av markanvändning och det kan uppvisa goda exempel på hållbara strategier för samhällsutveckling samtidigt som det är en region för utbildning och forskning. En geografiskt utpekat område som utses till biosfärområde ska vara tillräckligt stort för att följande tre funktioner ska uppfyllas. Bevarande Ett biosfärområde ska bidra till att landskap, ekosystem, arter och den genetiska variationen bevaras. Utveckling Ekonomisk- och samhällsutveckling som är hållbar ska främjas i ett biosfärområde. Logistiskt stöd Biosfärområdet ska stödja goda exempel som t ex miljöutbildning, forskning och miljöövervakning som relaterar till bevarande och hållbar utveckling på det lokala, nationella och globala planet. - 20 -
Karta över förslag till biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. BIRD-projektet Mariestads kommun medverkar i det internationella projektet BIRD som till en del finansieras med bidrag från EU:s BSR Interreg IIIB (BSR=Balic Sea Region). Projektet pågår under tiden 2004-2007. BIRD projektet arbetar med fågelrika våtmarker, naturreservat och kulturlandskapet som en resurs för lokal landsbygdsutveckling. Projektet syftar bl.a. till att finna möjligheter och lämpliga sätt att utveckla en hållbar och lokalt förankrad besöksnäring vid värdefulla sjöar och våtmarker för fåglar. Mariestads kommun ska bl.a. delta i olika typer av åtgärder för att förbättra och planera för området kring sjön Östen. Qvarnstensgruvan Kommunen har 1996 undertecknat ett samarbetsavtal med Länsmuseet, Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Lugnås hembygdsförening om utvecklig av natur- och kulturmiljöerna kring kvarnstensbrotten på Lugnåsberget. Hantverksskolan i Mariestad har sedan 2003 tagit fram ett utvecklingsprogram som beskriver hur Minnefjället kan göras mer intressant för besökare genom ett återskapande av gruvmiljöerna. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att ta fram en skötselplan för de delar av området som planeras få skydd som naturreservat. Övre Lugnås intresseförening, Qvarnstensgruvan Minnesfjället och Fjällalaget i Lugnås avser att i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen under 2006-2010 bedriva ett restaureringsprojekt med hjälp av statliga bidrag. Även Mariestads kommun är medfinansiär. Projektet omfattar röjning, stängsling och bete av vissa skogsområden samt upprustning av stigar och informationsinsatser. - 21 -
Behovsanalys Övergripande Kommunen ser sin roll inom naturvårdsarbetet som ett komplement till andra aktörer såsom myndigheter och frivilliga organisationer. Kommunen har, enligt Regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik från år 2002, ett särskilt ansvar för naturvård ur rekreations- och folkhälsosynpunkt och bör således koncentrera sina åtgärder till detta område. Kommunen har även ett ansvar för lokala biologiska värden. Det finns idag inte kunskap om huruvida de olika förkommande biotoperna finns i tillräcklig omfattning och har tillräcklig kvalitet för att på sikt klara Mariestads biologiska mångfald varför behovsanalysen inte kan anses vara heltäckande. Kommunens ansvar mot staten Kommunen är skyldig att i sin planering ta hänsyn till riksintressen och Natura 2000 områden. Detta hanteras i översiktsplanen och bevakas vid uppdateringar av denna. Åtgärder som påverkar Natura 2000 områden kräver tillstånd. Kommunen behöver också ha rutiner för att kontrollera hur planer m.m. har för inverkan på Natura 2000 områden eftersom åtgärder som påverkar Natura 2000 områden kräver särskilt tillstånd. Detta sker vid prövning av verksamheter men också genom miljökonsekvensbeskrivningar vid översikts- och detaljplaner. (Nya regler för detta kom under 2004.) Även åtgärder utanför själva området är tillståndspliktiga om de medför påverkan på ett Natura 2000 område. Länsstyrelsen har tagit fram s.k. bevarandeplaner för alla Natura 2000 områden i länet. Dessa planer innehåller mål och riktlinjer för skötseln. I de fall Natura 2000 områden finns på kommunens mark (i dagsläget Gamla Ekuddens naturreservat) följer ett ansvar för skötselåtgärder. Områden som är skyddade som nationalparker, naturreservat, biotopskydd eller djur- och växtskyddsområden ska också redovisas i kommunens översiktsplan och beaktas vid fysisk planering och prövning så att de ej skadas. Vid kommande revideringar av översiktplanen behöver eventuellt tillkommande områden eller förändringar av befintliga arbetas in i denna. Nationella åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för särskilt utsatta arter. Dessa kan medföra att kommunens fysiska planering eller verksamheter påverkas. Uppfyllelse av nationella och regionala miljömål De nationella/regionala miljömålen ska vara styrande för samhällsutvecklingen på alla områden. Enligt Länsstyrelsen Västra Götalands skrift Miljömålen i Västra Götaland är kommunerna viktiga aktörer som behöver arbeta aktivt för att målen ska kunna nås. En analys visar på följande behov för vart och ett av de regionala målen för Mariestads del. Levande sjöar och vattendrag: Såväl Tidan som Friaån är idag kraftigt belastade av näringsämnen. Övergödningen medför igenväxning och ökad grumlighet m.m.. Arbetet med att minska halterna av näringsämnen i vattendragen bör därför fortsätta i syfte att förbättra förutsättningarna för de arter om lever här. Beräkning gjorda av SLU visar på en - 22 - betydande näringstillförsel genom avrinning från omgivande mark och att åtgärder som motverkar detta ger en förbättrad situation. Vad gäller miljögifter så sker en sakta minskning av halterna av traditionella miljögifter i Vänern. Det upptäcks dock att flera ämnen har skadliga effekter på levande organismer. Det är därför hela tiden viktigt att följa försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen vid kemikaliehantering. Ett område som troligen kommer att diskuteras mycket i framtiden är påverkan från läkemedelsrester vilka kan skapa hormonstörningar. I Tidan finns idag ett definitivt onaturligt vandringshinder och flera partiella onaturliga vandringshinder i Mariestads kommun. Möjligheterna för olika arter att ta sig förbi dessa behöver öka för att trygga tillräckliga populationer. Det behöver även finnas en tillräcklig minimivattenföring förbi kraftverk så att viktiga miljöer inte tidvis torrläggs. Åtgärder för att restaurera miljöer som det idag finns ont om behöver fortgå. Det är viktigt att sådana miljöer i Mariestad kan identifieras så att de kan komma med i Länsstyrelsens åtgärdsprogram. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Det är viktigt att bevara den tillgång som den relativa orördheten är. Skärgårdens värde för friluftslivet hänger bl.a. ihop med bullersituationen. Det är viktigt att planera så att aktiviteter som medför höga ljudnivåer inte i onödan stör djurlivet eller inkräktar på naturupplevelserna. Detta är särskilt viktigt inom de områden som i översiktsplanen utpekats som Stora orörda områden. Anläggningar för friluftslivet, såsom toaletter, sopstationer, bryggor m.m., bör utföras på ett försiktigt sätt så att de smälter in i skärgårdsmiljön. Hur mycket av sådana anläggningar som behövs beror av antalet besökande. I dagsläget motsvarar befintliga anläggningar troligtvis behovet, men om nyttjandet av skärgården ökar kan kompletteringar behövas för att minska risken för slitage och nedskräpning. I och med att ett nytt naturreservat inrättats på Onsö 2005 så förväntas antalet besökare på ön öka varför det är viktigt att de anläggningar för friluftlivet som anges i skötselplanen kommer till. En möjlighet till ett på sikt effektivare arbete med underhåll och service av anläggningar för friluftslivet kan vara samverkan med andra kommuner och intressenter kring Vänern i stil med det samarbete som finns på västkusten. Arbetet med vassröjning enligt den vassröjningsplan som är tänkt att tas fram gemensamt av Mariestad, Götene och Lidköpings kommuner bör fullföljas i en takt som ger önskad effekt för att bevara och utveckla natur- och friluftslivsvärdena. Därefter behövs underhållsåtgärder i olika grad för att bibehålla effekten. Tillräckligt med boträd, med tillhörande skog runt om kring, för t.ex. havsörn och fiskgjuse måste bevaras då dessa arter är viktiga för balansen i Vänerns ekosystem. Lämpliga platser för detta är mindre öar samt inom de naturreservat som finns i skärgården. Skötseln av dessa reservat behöver anpassas för detta i den mån så ej sker idag. Många arter är dessutom störningskänsliga under häckningssäsong. Skyltar som manar till försiktighet kan vara ett gott alternativ till formella fågelskyddsområden vilka är svåra att hålla aktuella i takt med att fåglarna byter häckningsplatser. Vidare behöver de fågelskär som är särskilt viktiga för koloni-
levande sjöfåglar hållas fria från buskar och sly så att de kan bibehålla sin funktion. Detta omfattar ett 20-tal skär runt om i Mariestads skärgård. Myllrande våtmarker: För att nå målet behöver det ny- eller återskapas våtmarker i viktiga lägen i odlingslandskapet. För länet som helhet anges 3 000 ha som ett mål. Det finns ingen fördelning gjord mellan olika kommuner men Tidan och Friaån är dock två viktiga vattendrag när det gäller näringsläckaget till Vänern. Lägen nära vattendragens mynningar är mest effektiva när det gäller att minska övergödningen vilket gör Mariestad intressant för åtgärder. Inga områden i Mariestads kommun ingår i den nationella myrskyddsplanen. Flera områden har dock klassats som höga naturvärden i den av Länsstyrelsen utförda våtmarksinventeringen. Flera områden av klass I och II saknar idag formellt skydd men vissa omfattas dock av det generella strandskyddet på 300 m i Vänern. Våtmarker av klass I och II behöver beaktas i den fysiska planeringen samt vid prövning så att dessa undantas från åtgärder som tillfogar allvarlig skada. Om ingrepp ändå måste tillåtas ska principen vara att motsvarande kompensationsåtgärder vidtas. Mariestad har många områden med sumpskog av varierande storlek. En utvärdering av dessa områdens naturvärden bör göras i samråd med Skogsvårdsstyrelsen. Detta för att särskilt värdefulla sumpskogar ska kunna beaktas i den fysiska planeringen eller vid behov erhålla formellt skydd. Vid skogsbruk behöver det finnas rutiner för hur skador på värdefulla våtmarker till följd av skogsbilvägar ska kunna undvikas. Skogsvårdsstyrelsen har ansvaret för frågan och bedriver mycket information till skogsbruket. Kommunen måste tillämpa sådana rutiner i det egna skogsbruksbruket. Levande skogar: Befintliga nyckelbiotoper behöver bevaras och skogskötseln ske på sådant sätt att inslaget av lövsträd och död ved generellt ökar. Skogsvårdsstyrelsen arbetar med frågan inom skogsnäringen. Kommunen har dock ett särskilt ansvar för det egna skogsinnehavet. I Mariestad finns endast lite naturskogsartad skog kvar så åtgärder för att utveckla några områden i denna riktning behövs. Förutsättningarna för detta är störst i skärgården. Befintliga och tillkommande naturreservat där behöver därför åtminstone till del skötas på sådant sätt att andelen gammal skog ökar på sikt. Även de möjligheter som finns att på sikt skapa områden med gammal skog på kommunens egen skogsmark behöver tas till vara. I den fysiska planering och vid prövning enligt gällande lagstiftning behöver kommunen bevaka så att skogsmarker med naturvärden av klass I och II inte skadas vid exploatering. Om ingrepp ändå måste tillåtas behöver motsvarande kompensationsåtgärder vidtas. Vikten av att motverka en alltför stor uppsplittring av skogslandskapet behöver också beaktas. Behovet av skydd för de skogsområden av klass I och II som idag saknar formellt skydd behöver utredas inom ramen för statens arbete med skydd av skogar. Det är även viktigt hur de nära omgivningarna till objekt med höga naturvärden sköts för att värdena ska kunna bevaras på sikt. Detta är en fråga som normalt löses genom områdesskydd alternativt frivilliga naturvårdsavtal. Huvudsakliga aktörer är Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Kommunen måste dock beakta frågan vid inrättande av eventuella kommunala reservat samt vid skötsel av den egna skogsmarken. Ett rikt odlingslandskap: Bevarande av småbiotoper i odlingslandskapet kräver ofta aktiv skötsel och därmed ett gott kunnande och intresse hos brukarna. Länsstyrelsen arbetar idag med informationsinsatser och särskilt miljöstöd för att bevara hävdade ängs- och hagmarker. Kommunen har särskilt ansvar för att bevara värdefulla småbiotoper på kommunägd mark. I den fysiska planering och vid prövning enligt gällande lagstiftning behöver kommunen bevaka så att ängs- och hagmarker av klass I och II inte skadas vid exploatering. Om ingrepp ändå måste tillåtas måste principen vara att motsvarande kompensationsåtgärder vidtas. God bebyggd miljö: En princip i planeringen bör vara att tillgången till strövområden inte minskar och att nödvändiga ingrepp kompenseras. Inga bostadsområden bör ligga längre än 1 km från ett sammanhängande strövområde. Tätortsnära naturområden behöver skötas på ett sådant sätt att de utgör attraktiva rekreationsmiljöer. Det är också viktigt att utformningen av parkmark och miljöer i bostädernas absoluta närhet också utformas på ett sådant sätt att det stimulerar människor att nyttja rekreationsmöjligheterna. Småbiotoper i stadsmiljö bör även bevaras i tillräcklig omfattning för att kunna utgöra spridningskorridorer mellan de tätortsnära naturområdena för att mångfalden av arter ska kunna bevaras på sikt. Detta kan t.ex. ske i form av naturparker. Utformning och skötsel av sådan områden kommer att behandlas i den kommande grönplanen. Uppfyllelse av kommunala miljömål Uppfyllelsegraden av de lokala miljömålen varierar idag. En analys visar på följande behov för vart och ett av de lokala målen. 1. Gösen bedöms finnas i stabila bestånd. Viktiga lekområden har pekats ut och är till del skyddade genom särskilda bestämmelser med fredningstider. Behövliga och lämpliga åtgärder för att förbättra ytterligare för gösen behöver närmare identifieras innan sådana vidtas. 2. Det vattenbruk (kräftodling i dammar) som finns i dag bedöms inte innebära någon särskild belastning av näringsämnen på vattendragen. Kommunen bör bevaka prövningar av eventuella tillkommande fiskodlingar. En variant av fiskodling som kan ske i dammar/bassänger på land kan ha lättare för att undvika att belasta vattendragen med näringsämnen. Vattenkvaliteten i Tidan och Friaån bör förbättras så att det möjliggör en eventuell utsättning av kräftor. Utsättning av signalkräfta får endast göras i vatten där den ursprungliga flodkräftan inte längre finns i livskraftiga bestånd. 3. Fortsatt arbete behövs för att bevara och utveckla Östen som fågelsjö eftersom kontinuerlig hävd är en förutsättning för dessa - 23 -
Våtmark vid Tegelängen. värden. Arbetet enligt gällande skötselplan måste också fortsätta för att bibehålla de positiva effekter som uppnåtts under de senaste årens restaureringsarbeten. Kommunens informationssatsningar kring Östen bör lyfta fram sjön som en del av ett större landskap där bl.a. Hornborgasjön ingår. Logårdens besökscentrum bör fortsatt utvecklas som inkörsport till Östen. De faciliteter som idag finns kan behöva kompletteras om antalet besökande ökar. Det är viktigt att kanalisera dessa på rätt sätt och ge behövlig information för att undvika störningar. En iordningställd vandringsled/-cykelled runt sjön kan underlätta en sådan kanalisering. 4. Den del av Tidan som ligger nedströms Ullervad hyser på flera ställen värdefulla strömsträckor. Dessa bör finnas med bland de vattendragssträckor som länsstyrelsen kommer att peka ut som särskilt värdefulla för att kunna ge stöd för eventuella åtgärder. Hänsyn till Tidan måste tas vid kommunens fysiska planering och vid prövning och tillsyn enligt gällande lagstiftning. Vegetation i strandzonen bör skugga delar av vattendraget, främst då de strömmande partierna. Idag utgörs de stora hoten mot Tidans miljöer, förutom av för hög näringsbelastning, av utsläpp vid olyckor alternativt problem med vattenföring och vattennivåer. Åtgärder för att förebygga läckage att nå Tidan bör därför vidtas. Detta t.ex. genom åtgärder i dagvattensystemet. Kritiska punkter är bl.a. E 20:s och Marieforsledens korsande av Tidan. De större industrierna vid Tidan arbetar med riskbedömning och bör ha tillräcklig beredskap för att förhindra skador till följd av olyckor. Kommunen har här en viktig roll som tillsynsmyndighet. Vid de båda kraftstationerna Stadskvarnen och Katrinefors pågår arbete för att göra anläggningarna mer säkra och mer skonsamma för fiskbestånden. Detta arbete behöver fullföljas för att klara öringens fortlevnad. De ur natur- och friluftssynpunkt intressanta strandområdena kring Tidan, utanför befintliga industriområden, bör göras tillgängliga för allmänheten. Där så behövs bör restaureringsinsatser göras längs stränderna. 5. Det är viktigt att skydda betydelsefulla lekområden vid Residensholmen, Kvarndammen, Marieforsbron och Trilleholm från exploatering. Fortsatt arbete med restaurering av lekbottnar behövs liksom fortsatt stödutsättning av Tidanöring. Skuggande trädridåer längs stränderna behöver finnas. För att övervintrande romkorn inte ska skadas vid oavsiktlig avsänkning av dammar är det viktigt med en god tillsyn över befintliga vattenkraftverk och deras kontrollmekanismer. Behovet av åtgärder för att skydda mot utsläpp vid olyckor behöver inventeras. Särskilt intressant är E 20, Marieforsleden samt utsläpp via dagvattennätet. - 24 -
6. Arbetet med att säkerställa minimivattenföring och vandringsvägar behöver fullföljas. 7. För att utvidga fiskevårdsområdet krävs ett särskilt beslut av Länsstyrelsen varför kommunen behöver ta fram underlag för en ansökan. Sportfiske har beaktats vid utformning av den nya bron mellan Gamla Stan och Ekudden. Vidare planeras en parterr vid Marieholmsbron och insatser vid strandskoningen vid Fisktorget och på motsvarande sträcka av andra stranden. Tillgängligheten till kvillsystemet vid Kvarndammen bör upprätthållas. De broar som placerades ut för några år sen har skadats och behöver repareras eller ersättas. Vid Leverstadshagen och Marieforsbron finns också goda möjligheter att skapa tillgänglighet till vattendraget. Motsvarande möjligheter i Ullervad bör inventeras. En utsättning av signalkräftor skedde år 2000. Det bör inventeras huruvida utsättningen lyckades och eventuellt behöver kompletteringsutsättning ske. 8. För att nå målet behöver öar i ytterskärgården bevaras och skyddas i den utsträckning detta inte är gjort. I översiktsplanen uppmärksammas detta bl.a. genom att stora delar av skärgården utpekats som stort orört område där friluftsliv ska prioriteras. Arbetet med en utvidgning av reservaten på Brommö och Kalvö pågår hos Länsstyrelsen. På välbesökta platser i skärgården behövs vissa friluftsfaciliteter (toaletter, sopkärl, grillplatser m.m.) för att undvika onödigt slitage och olägenheter. Detta finns till stor del redan idag men vissa kompletteringar kan komma att behövas om nyttjandegraden ökar. Onsö saknar dessutom idag sådana faciliteter. Att samordna skötseln av anläggningarna med andra kommuner runt Vänern, som har motsvarande anläggningar, kan vara ett sätt att minska kostnaderna. 9. För att nå målet om bevarande av våtmarker måste det finnas rutiner för att bevaka våtmarker vid fysisk planering samt vid prövning enligt gällande lagstiftning. Numera finns krav på konsekvensbeskrivning av effekter på miljön vid översiktlig planering och detaljplaner. Aktuella uppgifter rörande naturvärden om inrättade skydd behöver finnas tillgängliga. Det behövs även kunskap om hur den hydrologiska situationen förändras vid olika slag av påverkan. Kommunen måste, i egna beslut liksom i remissyttranden, begära kompensationsåtgärder om värdefulla våtmarker (klass I och II) av någon anledning måste skadas eller tas bort. 10. Liksom för våtmarkerna måste det finnas rutiner för att bevara naturvärden vid planering och prövning för att målet att bevara natur- och friluftsvärden i skogsmark ska kunna nås. Det finns idag inte klarlagt vilket behov av ökat lövinslag och ökad mängd död ved som behövs i skogarna just i Mariestad. Troligtvis är dock behovet i procent räknat ungefär det samma som det som angetts för länet i stort. Detta innebär att lövinslaget bör öka med 13% och inslaget av död ved med 50% till år 2010 jämfört med idag. Mariestad har, liksom de flesta andra kommuner i länet, påfallande lite gammal och naturskogsartad skog kvar. Det bör därför identifieras vilka områden som kan utvecklas åt detta håll på sikt och därmed få höga värden i framtiden. 11. Kommunens skogsbruksplan bör även fortsättningsvis ha en inriktning med en stor grad av naturvårdshänsyn och hänsyn till rekreationsintresset. Det bör utredas om det finns tillräckligt med rekreationsområden kring kransorterna och vid behov bör ytterligare sådana områden säkerställas. 12. Spridningskorridorer och småbiotoper mellan större naturområden behöver bevaras för att motverka risken för fragmentisering av landskapet. I dagsläget är landskapets ekologiska funktion i Mariestad, och därmed också vilka barriäreffekter som de stora vägarna, järnvägen och Göta kanal egentligen innebär, dåligt känd av kommunen. Störst risk för fragmentisering av landskapet finns kring tätorterna. I skärgården samt kring Lugnåsberget och Vristulven finns däremot stora naturområden med endast liten av människan skapad barriäreffekt. Skogsvårdsstyrelsen har tillsyn över naturvårdshänsynen i det kommersiella skogsbruket och Länsstyrelsen har ansvar för skydd och stöd till bevarande av odlingslandskapets småbiotoper. Kommunen behöver beakta frågan om barriäreffekter i den fysiska planeringen så att negativa effekter kan minimeras. Detta t.ex. vid utformning av en ny sträckning av E 20. 13. För att uppnå målet är det viktigt att småbiotoper finns kvar i tillräcklig omfattning och tillräckligt nära varandra. Kunskap om huruvida dagens situation är tillräcklig för att bevara befintliga arter saknas. Länsstyrelsen kommer antagligen inom ramen för arbetet med miljömålen att ta fram mer kunskap de kommande åren. Kommunen måste ta till sig denna information när den blir tillgänglig. Småbiotoper i odlingslandskapet kräver skötsel för att värdena ska bevaras så att endast skydd är inte tillräckligt. Länsstyrelsen förmedlar särskilda miljöstöd för vissa typer av skötselåtgärder. I Mariestad finns goda förutsättningar att skapa skyddszoner kring Tidan och Friaån vilket skulle gagna såväl naturvård som miljökvalitet. På kommunens egen mark finns idag sådana skyddszoner redan idag. 14. Skogsplantering i odlingslandskapet kräver särskilt samråd med Länsstyrelsen enligt Miljöbalken. 15. För att målet att bevara områden med höga natur-, kultureller friluftslivsvärden ska kunna nås krävs skydd av men även skötsel av strandområden i delar av skärgården (framför allt inom de som anges som Större opåverkat område St 2 i översiktsplanen) samt inom områden med höga naturvärden och närströvområden nära tätorterna. Strandskyddets intentioner behöver följas. I anspråkstagande av ständer bör därför koncentreras till några genomtänkta platser. I kommunens översiktsplan pekas några sådana områden ut. I kommunens skogsbruksplan behöver vissa områden avsättas för fri utveckling. 16. I dagsläget finns inga större täkter av naturgrus i Mariestad. Kommunen behöver bevaka prövningar av eventuella tillkommande grustäkter och då aktivt framföra översiktsplanens hållning. - 25 -
Uppfyllelse av folkhälsomålen Sunda och säkra miljöer: För att nå de delar av målet som rör natur och grönområden gäller att det finns en samsyn kring frågan vid planering av stadsmiljön. Rutiner för att bevaka att grönytan inte minskar eller får försämrade kvaliteter behövs. Detta sker via den konsekvensbeskrivning som ska göras vid upprättandet av nya översikts- och detaljplaner. Grundidén bör alltid vara att undvika intrång alternativt kompensera förlorad yta med insatser på annat håll. Skötseln av den tätortsnära naturen behöver inriktas på rekreations-värdet. Det är idag oklart om det finns tillräckliga grönområden i anslutning till kransorterna. Ökad fysisk aktivitet: Mycket av behovet är detsamma som för det ovanstående målet. För att nå detta mål är det dock också viktigt att, genom information och, vid behov, genom konkreta åtgärder, göra Mariestadsnaturen tillgänglig för olika grupper. Nationellt strävas det efter att rikta särskild uppmärksamhet mot sådana grupper som idag inte har vana av att vistas i naturen. Detta bör vara aktuellt även i Mariestads kommun. Eftersom omgivningen i omedelbar närhet till bostaden i hög grad påverkar hur mycket människor nyttjar parker och grönområden är det viktigt hur den grönplan som håller på att tas fram utformas. Vattenvårdsplan för Vänern En gemensam vattenvårdsplan kan innebära att Mariestads kommun, såsom medlem i vattenförbundet, kan komma att medverka i gemensamma insatser. För att uppnå de mål som föreslås i remissförslaget så bedöms följande behövas: Lämpliga häckningsplatser för havsörn måste bevaras i skärgården och störningarna runt dessa under häckningstid minimeras. En långsiktig tillgång till gamla kraftiga träd lämpliga som boträd måste säkras. Översiktsplanens riktlinjer för det område som utpekas som St 2 behöver följas. En gemensam syn mellan kommunerna runt Vänern på byggnader som är visuellt påtagliga inom Storvänern behövs. Detta kan t.ex. gälla sjöbaserad vindkraft eller master för olika ändamål. Eventuellt kan hastighetsbegränsningar för båttrafik behövas inom St 2. Anläggningar för särskilt bullrande friluftsliv bör inte förläggas till detta område. Viktiga fågellokaler och viktiga lekområden för fisk behöver beaktas i den fysiska planeringen. Biosfärsområde Arbetet med biosfärområdet går nu in i en ny fas där bl.a. zoneringen mellan bevarandeområde, buffertområde och utvecklingsområde ska utredas närmare. Detta kan innebära att ytterligare faktaunderlag om naturmiljön behöver samlas in. Biosfärområdet kan också ställa olika krav på fysiska insatser i Mariestads skärgård eller insatser på informationsområdet. - 26 - Behov för utbildning Grund- och gymnasieskolan har behov av naturområden i anslutning till skolorna för undervisningssyfte samt för friluftsaktiviteter. Naturen bör kunna uppvisa olika biotoper för att ge exempel på olika miljöer och innehålla olika arter för studier. Kraven på variation är störst hos högstadiet och gymnasieskolan. I gengäld är kravet på närhet till biotoperna något mindre hos dessa varför alla de tätortsnära naturområdena som finns kring tätorten troligen kan begagnas. Eftersom naturen även används för friluftsaktiviteter och idrott bör det också finnas biotoper som är ströv- och lekvänliga och som kan användas för att utveckla elevernas motorik. I dagsläget finns särskilda skolskogar iordningställda vid alla kommunens skolor. Dessa skogsområden bedöms idag i stort sett ha en tillräcklig variation av biotoper för att motsvara behoven. Delar av barnomsorgen har framfört intresse att ha tillgång till viss inhägnad skog för att lättare bedriva sin verksamhet. Enligt skolan och barnomsorgen så kommer behovet av natur nära skolorna att vara det samma inom den tid som denna plan omfattar. Gymnasieskolan kan eventuellt t.o.m. se ett ökat behov p.g.a. en ny gymnasiereform. Hantverksskolan i Mariestad har för avsikt att återuppta utbildning i landskapsvård eftersom det finns intresse från såväl sökande som från Göteborgs universitet. För utbildningen behövs varierade naturområden för fältstudier, elevarbeten m.m. i relativt nära anslutning till tätorten. Biotoper som ängsoch hagmark, traditionellt hävdad skog, gammelskog, våtmarker m.m. bör finnas tillgängliga. Hantverksskolans inställning är att dessa områden bör finnas på kommunal eller möjligen statlig mark. Detta kan i sin tur innebära att kommunen måsta avsätta eller till och införskaffa områden. För vissa elevarbeten behövs även områden där praktiska skötselåtgärder kan genomföras. Det bör således då finnas en strukturerad plan för vilken skötsel som ska bedrivas för kommunens naturområden. Även de statliga reservaten kan vara intressanta om elevarbetena kan harmoniseras med reservatens skötselplaner. Uppfyllelse av föreslagna kompletterande eller förändrade lokal mål De förslag till nya eller förändrade lokala mål som framkommit i arbetet med naturvårdsplanen bedöms medföra följande behov. 1. För att stärka kompetensen kring skötsel av parker och tätortsnära naturområden bör en samlad organisation skapas där de olika aktörerna såsom kommunala förvaltningar, Hantverksskolan i Mariestad och Skogsvårdsstyrelsen m.fl. ingår. Skötselplaner bör tas fram för de områden som inte omfattas av kommunens skogsbruksplan. 2. I dagsläget finns idéer rörande ett samarbete mellan Hantverksskolan i Mariestad med Göteborgs Universitet kring utbildning och forskning med anknytning till Vänern. Universitet har sedan tidigare marin forskning som specialitet har till Hantverkshögskolan uttryckt intresse av att även komplettera med insjöfrågor. Tanken är att i så fall placera någon slags forskningsstation i Mariestad. Denna skulle i så fall ha ett behov av tillgång till studieområden i Vänern och skärgården. Troligtvis såväl bottenmiljöer som strandmiljöer. Det behövs även en fysik plats för verksamheten vilken lämpligen bör samlokaliseras med Hantverksskolan.
Åtgärder Kontinuerliga åtgärder De beaktanden i fysisk planering och prövning som behövs för att trygga naturvärden och friluftsliv som anges i behovsanalysen ska kontinuerligt ske i de fall det är aktuellt. Huvudansvariga för detta är Kommunledningskontoret och Miljökontoret. Konkret åtgärdsprogram Nedan redovisade konkreta åtgärder och projekt gäller för tiden fram till nästa revidering av naturvårdsplanen. Aktuella skär är: Nakareholmes skär Gåsavingen Midskär Björklingaholmarna Lövskär Drätteskär Lövskär Gersviksskären Mosundets skär Sjötorps svartskär Fällholmens södra skär Skottarn Matkistan Måkskär Blindeskären Vileskären Askholmen Östra Soholmen Levande sjöar och vattendrag samt motsvarande kommunala mål Sjövandrande Tidanöring: Kommunen ingår i ett projekt tillsammans med Tidans Vattenförbund, Mariestad Sportfiskeklubb, Skövde och Töreboda kommunen m.fl. för att restaurera lekmiljöer samt möjliggöra vandring av sjövandrande öring upp i Tidan. Projektet är en fortsättning på sportfiskklubbens tidigare biotopvårdsåtgärder och stödutsättningar. I projektet ingår bl.a. fiskvägar vid Trilleholm och Ullervads kraftstationer samt restaurering av lekbottnar vid Trilleholm. Projektet ska pågå under 2005 till 2007. Delaktiga i projektet för kommunens del är Miljökontoret. Tidan skydd mot föroreningar till följd av olyckor: En analys av riskerna för att natur- och rekreationsmiljöerna i Tidan nedströms Ullervad allvarligt skadas av utsläpp i samband med olyckor ska utföras. Utifrån denna analys ska ett lämpligt åtgärdsprogram formuleras och genomföras i samråd med berörda parter. Ansvarig är Kommunledningskontoret. Hav i balans samt levande kust och skärgård samt motsvarande kommunala mål Vassröjning: Kommunen håller på att ta fram en vassröjningsplan för skärgården i samarbete med Lidköping och Götene kommuner. I planförslaget pekas 14 områden i Mariestad ut som intressanta för åtgärd. Vid ett av dessa - sundet mellan Brommö och Hovden - har åtgärder påbörjats och dessa bedöms vara klara till år 2007. Övriga objekt till stor del koncentrerade till badstränder och farleder som nyttjas av båtlivet. I områden där vass är en viktig del av ekosystemet ska denna finnas kvar enligt de principer som anges i vassröjningsplanen. Planen ska tas fram av Miljökontoret (i samarbete med parter från Lidköpings och Götene kommuner) för att sedan antas av Kommunstyrelsen. Huvudansvaret för de praktisk åtgärderna åvilar främst Kommunledningskontoret. Röjning av fågelskär: De värdefulla fågelskär som pekas ut i Mariestads skärgård bör så långt som möjligt hållas fria från träd- och buskvegetation. Kommunen ska bistå andra aktörer, t.ex. ideella föreningar, som vill arbeta med frågan. Ansvarig för kommunens arbete i frågan är Miljökontoret. Anordningar för friluftlivet: De anordningar för friluftslivet som kommunen har i skärgården ska underhållas efter behov. Kommunen ska arbeta för och även ekonomiskt bidra till att de anordningar för friluftslivet som föreslås i skötselplanen för Onsö naturreservat förverkligas. Arbetet med anläggningarna för friluftslivet måste ske i samverkan med staten och berörda ideella föreningar. Huvudansvarig för kommunens del är Kommunledningskontoret. Karta över vandringsleder på skärgårdens större öar: Kommunen ska ta fram en informationskarta över de möjligheter som finns till naturvandringar på de större öarna i skärgården. Kartan bör även innehålla information om ankringsplatser, befintliga anläggningar samt information om allemansrätt och eventuella landstigningsförbud. Arbetet samordnas av Kommunledningskontoret. Naturrum i Mariestads hamn: De flesta nationalparker har tillhörande naturum för information om det aktuella området men för Djurö nationalpark finns dock inget sådant. Ett naturum fungerar ofta som en inkörsport till nationalparken. Syftet med ett naturum för Djurö är att bredda besökarnas kunskaper om de höga värden som finns. Perspektivet bör, förutom själva Djuröarna, omfatta naturen i Vänerns södra skärgård i stort. Informationen bör också samordnas med den som sker inom ramen för biosfärsområdet. Ett möjligt läge för ett sådant naturum är i Mariestads hamn. I första steget ska en förstudie som beskriver utformning, funktion och innehåll utföras av Kommunledningskontoret. Inventering av mindre myrlejonslända: Kommunen, via Miljökontoret, ska försöka påverka tillbörliga instanser så att det undersöks huruvida arten mindre myrlejonslända förekommer på Hovden, Brommö m.fl. öar i skärgården eller om det finns lämpliga lokaler som arten skulle kunna spridas till. Om arten eller potentiella lokaler för denna påträffas bör förslag till lämpliga skötselåtgärder tas fram. Information om fågelskydd: Kommunen ska, t.ex. via hemsidan, informera om gällande restriktioner till skydd för fågellivet i anslutning till annan information kring turism och friluftsliv. Ansvariga för detta ska delas av Fritidskontoret och Miljökontoret. - 27 -
Myllrande våtmarker Tegelängen: Våtmarken Tegelängen ska även fortsättningsvis skötas enligt framtagen skötselplan. Mariestads Fågelklubb disponerar området och svarar för att vattenregleringen blir så bra som möjligt för fågellivet. Området avgränsas från omgivande bebyggelse med en skyddszon enligt det av Kommunfullmäktige antagna planprogrammet för Ekudden. Tegelängen bör införlivas i Gamla Ekuddens naturreservat för att trygga området på sikt. Denna fråga ska handhas av Kommunledningskontoret. Anläggande av våtmarker: På kommunal mark ska de lertäkter vid Sandbäcken som försörjer Bångahagens deponi med täckmaterial att omvandlas till våtmarker på sikt. Möjligheterna att anlägga våtmark för dagvattenrening vid Haggården (väster om Tidan) bör studeras närmare. Ansvarig är Tekniska kontoret. I det fall andra aktörer avser bedriva projekt om anläggande av våtmarker i Friaån ska kommunen kunna vara behjälplig i viss utsträckning i det fall projektet anses bidra till uppfyllande av miljömålen. Dagvattenpolicy: Kommunens kommande dagvattenpolicy ska beaktas vid fysisk planering och vid prövning enligt gällande lagstiftning. Detta innebär att dagvattnet i första hand ska tas omhand lokalt. I det fall anläggningar för dagvattenhantering förläggs till naturmark ska dessa anpassas så att de tar hänsyn till och bidrar till att utveckla naturvärdena. Ansvarig är Tekniska kontoret. Skydd av våtmarker vid skogsbruk: Kommunen ska ställa krav på försiktighet och tillhandahålla tillräcklig information när entreprenörer utför åtgärder inom skogsbruket på kommunens uppdrag. Ansvarig är Kommunledningskontoret. Information: Kommunens hemsida ska innehålla information om de möjligheter som finns till att få miljöstöd för anläggande av vissa typer av våtmarker. Ansvarig är Miljökontoret. Levande skogar Naturområde vid Sandviken: Planerna på att tillskapa ett kommunalt naturreservat vid Sandviken med mål att säkra biologiska värden goda rekreationsmiljöer där ska fortsätta enligt planerna. För arbetet finns en särskild arbetsgrupp under ledning av Kommunledningskontoret. Kommunens skogsbruk: Skogsbruket ska även fortsättningsvis bedrivas efter gällande gröna skogsbruksplan samt tillhörande övergripande målbeskrivning. Syftet ska vara att den tätortsnära skogen alltid upplevs som en skog samt att den erbjuder skiftande miljöer och svarar mot det behov som finns för utbildningssyfte. Några områden, däribland Lillängsskogen, med förutsättningar att utveckla bestånd av gammal skog ska inriktas mot detta. Huvudansvarig är Kommunledningskontoret. Restaurering av områden: Det restaureringsarbete som pågår i vissa av de tätortsnära skogarna bör fortsätta. Huvudansvarig är Kommunledningskontoret. De områden som omfattas är: Kolabacken Västra Ekudden Kohagen Ett område med strandskog betas i samarbete med Kriminalvårdsmyndigheten. Ekhage på Ekuddens västsida i nära anslutning till båtgården. Betat lövskogsområde söder om Ekuddenvägen. Lugnåsberget: Naturmiljön kring kvarnstensbrotten på Lugnåsberget bör utvecklas i enlighet med det utvecklingsprogram som tagits fram samt den skötselplan som är på gång. Kommunen ska medverka i det kommande projektet Lugna skogen i Lugnås såsom medfinansiär. Statliga reservat och remisser: I samband med inrättande av nya eller förändringar av gamla statliga reservat m.m. på skogsmark ska kommunen verka för de möjligheter som finns för att på sikt utveckla mer ädellövskog och naturskogsartad skog som finns tas tillvara. Detta gäller även vid upprättande eller förändring av skötselplaner för befintliga reservat. Ansvariga är Miljökontoret och Kommunledningskontoret. Ett rikt odlingslandskap samt motsvarande kommunala mål Silkesslidskivlingen är en rödlistad art. - 28 - Bevarande av ängs- och hagmarker: Den hävd som sker vid några ängs- och hagmarker som finns på kommunal mark ska fortsätta i mån av tillgång till betesdjur. Skötselplaner för områdena ska tas fram i den mån sådana inte finns. Huvudansvarig är Kommunledningskontoret. De områden som omfattas är:
Strukturerad förvaltning: Strövområden ska skötas så att de erbjuder goda och omväxlande rekreationsmiljöer. Hur detta ska ske ska regleras i kommunens skogsbruksplan eller, för de områden som inte omfattas av denna, i särskilda skötselplaner. För att nyttja befintliga resurser på bästa sätt ska en övergripande förvaltningsorganisation bildas. I denna ska de aktörer som arbetar med skötsel av parker och tätortsnära naturområden ingå. Huvudansvariga är Kommunledningskontoret och Tekniska kontoret. Vandringsled längs Tidan: En vandringsled längs Tidan ska tillskapas. Leden bör så långt som möjligt följa Tidans stränder mellan Ullervad och mynningen i Vänern. Möjligheter att komma till för sportfiske bör anordnas på några platser. Detta t.ex. vid stranden mellan Marieholmsbron och Trädgårdsskolan. Huvudansvariga är Kommunledningskontoret och Tekniska kontoret. Folkhälsomålen Ökad nyttjande av strövområden: Kommunen ska bedriva arbete för att informera om de möjligheter som finns till rekreation och driva projekt i syfte att få fler människor att nyttja dessa möjligheter. Särskilt bör grupper som normalt inte har vana att vistas i naturen uppmärksammas. Vad som kan göras bör närmare bestämmas av Folkhälsorådet i samråd med berörda ideella föreningar. Förslag på projekt som skulle kunna vara aktuella är: Spår av bäver. Rörvik En mindre ängsmark i anslutning till husgrund strax sydost om Snapens friluftsgård. Horn Betat skogs och hagmarksområde mellan järnvägen och Haggårdens industriområde. Karlslund Ängs- och hagmarker söder om Katrinefors industriområde. Leverstadshagen Betesmark längs Tidans västra strand söder om Electrolux industriområde. Sandbäcken Hagmarker utmed Marieforsleden. (I avvaktan på ev. utbyggnad av industriområde enligt gällande översiktsplan.) En god bebyggd miljö samt motsvarande kommunala mål Tillgång till tätortsnära naturområden: De strövområden som idag finns kring Mariestads tätort ska pekas ut och säkerställas i den fördjupade översiktsplan som håller på att tas fram. Eventuellt i anspråkstagande som medför att tillgängligheten försämras ska kompenseras på annat håll. Planeringen av staden bör tillse att det inte är längre än 1 km från bostadsområde till något av de utpekade strövområdena. Tillgången till tätortsnära natur kring kransorterna ska inventeras. Huvudansvarig är Kommunledningskontoret. Information till allmänheten via hemsida, kommunnytt, utställningar m.m. om Mariestads natur och vilka möjligheter till rekreation som finns. Utveckling av skyltade vandringsleder (i likhet med Hälsans stig) på några platser i och kring tätorten/tätorterna. En av dessa kan t.ex. vara förlagd utmed Tidans strand. Vandringslederna kan användas för tillfälliga aktiviteter såsom tipspromenader, temadagar o.s.v.. En särskild karta ska tas fram för att visa vilka möjligheter till vandringar som finns. Ett eventuellt framtida informationscentrum för Djurö skärgård och/eller inom ramen för ett biosfärsområde bör även nyttjas för information om Mariestads natur i allmänhet och vilka möjligheter till rekreation som finns. Åtgärder för att uppfylla behov för utbildning Skolskogar: Skolskogar ska finnas tillgängliga inom c:a 10 minuters gångavstånd för alla kommunens skolor och ha sådan kvalitet att de uppmuntrar till lärande, underlättar initiativ i undervisningen och kan användas för friluftsaktiviteter. Sammantaget ska skolskogarna uppvisa en variation av biotoper för att svara mot behoven från de högre stadierna. Skötseln av de inrättade skolskogarna ska beskrivas i kommunens skogsbruksplan. Ansvarig är Kommunledningskontoret i samråd med Barn- och utbildningskontoret. Förutom skolskogarna bör även andra naturtyper, som t.ex. ängs- och hagmark, våtmark m.m., finnas tillgängliga för undervisning. - 29 -
Studieobjekt: Det ska närmare beskrivas vilka naturområden som behövs som studieobjekt för hantverkshögskolans landskapsvårdsutbildning. Vid ett eventuellt kommande samarbete mellan Hantverkshögskolan och andra högskolor/universitet kring utbildningar kring Vänern och sötvatten ska behov av lämpliga studieområden också identifieras. Ansvarig är Kommunledningskontoret i samråd med Hantverkshögskolan. Ansvarsfördelning Arbetet med naturvård i kommunen ska fördelas enligt följande: Ansvarsområde Fastställande av naturvårdsplan Övergripande mål samt resurstilldelning Bevakande av naturvårdsplanens mål i kommunens fysiska planering Genomförande av praktiska åtgärder Förankring och referensdiskussion Ansökan om eventuella statsbidrag för projekt Revidering av naturvårdsplan Insamling av kunskap, uppdatering av kartmaterial Instans KF KS KLK, MK Se respektive åtgärd Gruppen samtal om natur och kultur samt Folkhälsorådet KLK, MK KLK, MK MK, KLK + Gruppen samtal om natur och kultur Uppföljning Naturvårdsplanen ska uppdateras i samband med att översiktsplanen uppdateras vilket är tänkt att ske en gång per mandatperiod. Översynen av naturvårdsplanen ska omfatta: Eventuell ny kunskap om naturen i kommunen samt eventuella förändringar vad gäller skyddade områden. Eventuella förändringar vad gäller mål och riktlinjer. Såväl nationella/regionala som lokala. Uppföljning av utförda åtgärder samt förslag till vidare arbete. Uppdatering av listan över underlagsmaterial. - 30 -
Skyddad natur Nationalparker Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Djurö 2 358 Sammanhållen opåverkad skärgård 1991 Naturreservat Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Klosterängen 4 Lundartad lövskog 1972 Hästhagen 30 Berghällar, lövskog, hagmark 1981 Surö bokskog 19 Bokskog 1981 Kalvö skärgård 2 162 Öar med äldre tallskog 1986 Brommö skärgård 944 Strandskog och flygsanddyner 1987 Västra Brommö 309 Strandskog och flygsanddyner 1987 Gamla Ekudden 26 Ekhagar, äldre tallskog, våtmarker 1993 Östen 1 410 Fågelsjö, våtmarker, odlingslandskap 1994 Lindbergska provytan 2 Naturskog 1996 Furunäsudde 3 Strandnära äldre tallskog 1996 Onsö 848 Betad tallskog, ekhagar, fågelskär 2005 Biotopskyddsområden Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Svaneberg 1,0 Naturbetesmark 1995 Håttorp 0,8 Naturbetesmark 1995 Grönebäck 1,5 Naturbetesmark 1995 Tisslatorp 2,4 Naturbetesmark 1995 Rudet 1,8 Naturbetesmark 1995 Skatåsen 1,2 Naturbetesmark 1995 Mörtevik 3,6 Naturbetesmark 1996 Östra Kinneskogen 2,0 Naturbetesmark 1996 Östra Kinneskogen 1,3 Naturbetesmark 1996 Isakstorp 1,0 Naturbetesmark 1996 Slättevalla 3,2 Naturbetesmark 1996 Hassle-Vallby 1,0 Naturbetesmark 1996 Hassle-Vallby 3,6 Naturbetesmark 1996 Karleby 3,0 Naturbetesmark 1996 Stora Ek 2,2 Naturbetesmark 1996 Grönehög 4,8 Kalkmarksskog 1997 Halvfaran 1,0 Källor med omgivande våtmark 1999 Putterkärret 3,5 Äldre naturskogsartad skog 2000 Blomsterhult I 4,9 Äldre naturskogsartad skog 2003 Torpelund 0,2 Örtrika allundar 2003 Börstorp 1,9 Äldre naturskogsartad skog 2004-31 -
Biotopskyddsområden forts. Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Ekby-Vallby 1,2 Naturskog 2004 Blomsterhult II 3,1 Äldre naturskogsartad skog 2005 Björnestången 6,0 Äldre naturskogsartad skog 2005 Djur- och växtskyddsområden Namn Restriktioner Inrättat Lomön (Vristulven) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1972 Knulten (Vristulven) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1981 Vadöns unge (Vristulven) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1981 Baklomsöjorna (Vristulven) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1986 Björkeskär (Vänern) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1987 Gräsön (Vristulven) Landstigningsförbud 1 april 31 juli 1987 Naturminnen Namn Skyddat objekt Inrättat Alhagen 2 ekar 1940 Ullervad Tall 1966 Hasslerör Tall 1966 Torsö Tall med levande grankvist 1991 Riksintressen för naturvård Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Djuröarkipelagen 2 412 Isolerad skärgård, klappersten 1988 Hovden & V. Brommö 1 900 Flygsand, klappersten 1988 Ymsen, Fredsb. mosse 2 703 Högmosse, fågelliv 1988 Lugnåsberget 969 Platåberg, lövskog 1988 Östen 2 415 Fågelsjö, strandäng, odlingslandskap 1988 Låstad - Binneberg 438 Geovetenskap 2000 Kalvöarna 2 681 Skärgårdslandskap 2000 Natura 2000 Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Djuröarna 2 358 Skärgård i Vänern 1995 Brommö skärgård 1 260 Skärgård i Vänern 1995 Kalvö skärgård 2 163 Skärgård i Vänern 1995 Östen 1 481 Näringsrik slättsjö, fågellokal 1996-32 -
Natura 2000 forts. Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Gamla Ekudden 26 Ekhage, strandäng 1997 Surö bokskog 19 Bokskog 1997 Klosterängen 4 Lundartad skog 1997 Minnesfjället 10 Ekskog, ekhage 1998 Fredsbergs mosse 708 Myrkomplex, högmosse 1998 Svaneberg Lilla Myran 30 Artrik gräsmark, trädbeklädd betesmark 2001 Lindbergska provytan 2 Naturskog 2001 Landskapsbildsskydd Namn Areal (ha) Landskapsbildsvärden Inrättat Lugnåsberget 709 Kulturlandskap 1974 Samrådsområde Namn Areal (ha) Naturvärden Inrättat Fredsbergs mosse 709 Myrkomplex, högmosse 1979-33 -
Särskilt hänsynskrävande arter Följande hotade arter, Natura 2000 arter och fridlysta arter förekommer eller har påträffats i Mariestads kommun. Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad Natura 2000 Fridlyst Däggdjur Lo Lynx lynx VU Utter Lutra lutra VU X Fiskar Asp Aspius aspius VU Nissöga Cobitis taenia NT Stensimpa Cottus gobio X Vimma Abramis vimba DD Fåglar Bivråk Pernis apivorus X Blå kärrhök Circus cyaneus X Brun kärrhök Circus aeruginosus X Brunand Aythya ferina NT Brushane Philomachus pugnax X Dubbelbeckasin Gallinago media X Fiskgjuse Pandion haliaetus X Fisktärna Sterna hirundo X Fjällgås Anser erythropus X Grönbena Tringa glareola X Havsörn Haliaeetus albicilla X Jorduggla Asio flammeus X Kornknarr Crex crex X Kungsfiskare Alcedo atthis VU Kungsörn Aquila chrysaetos X Ljungpipare Pluvialis apricaria X Rördrom Botaurus stellaris NT Salskrake Mergus albellus X Silvertärna Sterna paradisaea X Skedand Anas clypeata NT Småfläckig sumphöna Porzana porzana X Spillkråka Dryocopus martius X Stenfalk Falco columbarius X Storlom Gavia artica X Svarthakedopping Podiceps auritus X Sångsvan Cygnus cygnus X Tjäder Tetrao urogallus X Trana Grus grus X Törnskata Lanius collurio X - 34 -
Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad Natura 2000 Fridlyst Fåglar fort. Vitkindad gås Branta leucopsis X Årta Anas querquedula NT Groddjur Mindre vattensalamander Triturus vulgaris X Större vattensalamander Triturus cristatus NT X X Vanlig groda Rana temporaria X Vanlig padda Bufo bufo X Åkergroda Rana arvanis X Insekter Mindre myrlejonslända Myrmeleon bore NT Reliktbock Nothorhina punctata NT Kräftdjur Flodkräfta Astacus arvensis EN Kräldjur Huggorm Vipera berus X Sandödla Lacerta vivipari X Snok Natrix natrix VU X Kärlväxter Backmåra Galium suecicum NT Backsippa Anemone pulsatilla Blåsippa Anemone hepatica X Dvärgjohannesört Hypericum humifusum EN X Dvärglin Radiola linoides VU Fältgentiana Gentianella campestris VU X Färgginst Genista tinctoria NT Granspira Pedicularis sylvatica NT Grönvit nattviol Platanthera chloranta X Gullviva Primula veris X Gulsippa Anemone ranunculoides X Hjärtstilla Leonurus cardiaca NT Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata X Knärot Goodyera repens X Korallrot Corallorrhiza trifida X Ljungögontröst Euphrasia micrantha VU Lopplummer Hyperzia selago X Luddvicker Vicia villosa NT Mattlummer Lycopodium clavatum X Murgröna Hedera helix X - 35 -
Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad Natura 2000 Fridlyst Kärlväxter forts. Myggblomster Hammarbya paludosa X Nattviol Platanthera bifolia X Plattlummer Diphasiastrum complanatur X Revlummer Lycopodium annotinum X Rundmynta Mentha suaveolens EN Ryl Chimaphila umbellata VU Rödlånke Lythrum portula NT Sandådra Camelina microcarpa NT Skogsklocka Campanula cervicaria NT X Smörbollar Trollius europaeus X Spetsnate Potamogeton acutifolius VU X Spindelblomster Listera cordata X Stortimjan Thymus pulegioides NT Strandbräsma Cardamine parviflora VU X Strandlummer Lycopodiella inundata NT X Svedjenäva Geranium bohemicum NT Tibast Daphne mezereum X Trollsmultron Potentilla rupestris NT Tvåblad Listera ovata X Vit kattost Malva pusilla VU Åkerkulla Anthemis arvensis NT Ävjepilört Persicaria foliosa VU X X Lavar Grå skärelav Schismatomma decolorans NT Gul dropplav Cliostomum corrugatum NT Rännformig brosklav Ramalina calicaris DD Mossor Grön sköldmossa Buxbaumia viridis X X Svampar Blekticka Pachykytospora NT Brandtaggsvamp Hydnellum auratile VU Brödmärgsticka Perenniporia medullapanis NT Fransig ockraporing Junghuhnia saparabilima NT Gaffelriska Lactarius acerrimus NT Gransotdyna Camarops tubulina NT Grantaggsvamp Bankera violascens NT Grentaggsvamp Climacodon septentrionalis NT Grå kantarell Craterellus cinereus NT Gränsticka Phellinus nigrolimitatus NT Igelkottsröksvamp Lycoperdon echinatum NT - 36 -
Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistad Natura 2000 Fridlyst Svampar forts. Klubbdyna Podostroma alutaceum DD Koppartaggsvamp Sarcodon lundellii NT Koralltaggsvamp Hericium coralloides NT Korallticka Grifola frondosa NT Kristallporing Ceriporiosis subvermispora NT Kromspindling Cortinarius tofaceus NT Oxtungesvamp Fistulina hepatica NT Purpurticka Ceriporia purpurea NT Scharlakansvaxskivling Hygrocybe punicea NT Sommarsopp Boletus fechteri VU Stinktrattskivling Clitocybe hydrogramma NT Stor aspticka Phellinus populicola NT Stäppjordstjärna Geastrum pseudolimbatum CR Videticka Antrodia macra NT RE - Försvunnen (Regionaly extict) CR - Akut hotad (Critically endangered) EN- Starkt hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Missgynnad (Near threatened) LC - Livskraftig (Least concern) DD - Kunskapsbrist (Data deficient) Källor: Länsstyrelsen Västra Götaland 2005, utdrag ur databas över hotade arter samt fridlysningsbestämmelser från www.o.lst.se ArtDatabanken, databas över rördlistade arter, www.artdata.slu.se Anders Bertilsson m.fl. Västergötlands flora, Lund 2002-37 -
Underlag Inventeringar Följande inventeringar rörande natur i Mariestads kommun finns tillgängliga hos Miljökontoret. Kommunövergripande 1 Översiktlig naturvårdsinventering av Mariestads kommunblock Göran Bengtsson Mariestads kommun 1970 2 Inventering av Vattendrag till Vänern inom Skaraborgs län Ingemar Abrahamsson m.fl. Länsstyrelsen Skaraborgs län 1985 3 Hagmarker i Mariestads kommun Holger Buentke m.fl. Naturskyddsföreningen 1988 4 Ängs- och hagmarker i Mariestads kommun Caroline Edelstam Länsstyrelsen Skaraborgs län 1991 5 Småvatten i Skaraborg Fredrik Nilsson Länsstyrelsen Västra Götaland 1998 6 Lövskogar i Mariestads kommun Mikael Finsberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 2001 7 Utter Benny Lönn Länsstyrelsen Västra Götaland 2002 8 Västergötlands flora Anders Bertilsson m.fl. SBT förlag Lund 2002 9 Hagar i Skaraborg år 2001 Benny Lönn Länsstyrelsen Västra Götalands län 2003 10 Bäver i Västra Götalands län år 2003 Benny Lönn Länsstyrelsen Västra Götalands län 2004 11 Dvärgmusen i Västra Götaland Bodil Enoksson och Jon Loman Länsstyrelsen Västra Götalands län 2004-38 -
Vänern och skärgården 1 Havsstrandväxter vid Vänern och Göta älv J A O Skårman Svensk Botanisk Tidskrift 1934 2 Strandinventering på Torsö Göran Johansson Göteborgs Universitet 1975 3 Inventering av fågelbeståndet på Onsö, i stora drag också floran på ön, och den övriga faunan. Leif Andersson och Gunnar Johansson Vadsbogymnasiet 1976 4 Naturinventering av Djurö skärgård Bo Landin och Marianne Landin Länsstyrelsen Skaraborgs län 1976 5 Inventering av fågelfaunan i Brommöområdet Anders Eriksson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1977 6 Inventering av fågelfaunan i Kalvö skärgård Stig Zetterberg Länsstyrelsen Skaraborgs län 1977 7 Naturinventering av Brommöområdet Bodil Liedman Länsstyrelsen Skaraborgs län 1977 8 Naturinventering av Kalvöområdet Bodil Liedman Länsstyrelsen Skaraborgs län 1977 9 Inventering av natur och fritidsmiljöer inom och invid Mariestadssjön Benny Lönn m.fl. Mariestads kommun 1985 10 Fåglar och fågelbiotoper i Vänern Björn Arvidsson och Thorbjörn Schafferer Länsstyrelsen Älvsborg 1985 11 Inventering av fågelskär i Vänern 1993 och 1994 Thomas Landgren Länsstyrelsen Värmland 1995-39 -
Vänern och skärgården, forts. 12 Fågelskär i Vänern Erik Landgren och Thomas Landgren Länsstyrelsen Värmlands län 1998 13 Fågelskär i Vänern Erik och Thomas Landgren Vänerns vattenvårdsförbund 1999 14 Vegetationsförändringar vid Vänerns ständer Lars Granath och Annelie Mattisson Vänerns Vattenvårdsförbund 2001 15 Stråkvis inventering av Vänerns strandvegetation Joakim Lannek Vänerns Vattenvårdsförbund 2001 16 Fågelskär i Vänern 2000 Erik Landgren, Thomas Landgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2001 17 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Thomas Landgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2001 18 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2002 Erik och Thomas Landgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2002 19 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2004 Thomas och Erik Landgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2004 20 Fågelskär i Vänern 2001-2003 Thomas Landgren och Erik Landgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2004 21 Inventering av bottenfaunan i tio litorala biotoper i Vänern Jenni Johansson Vänerns Vattenvårdsförbund 2004 22 Förändringar av strandnära vegetation runt Vänern Camilla Finsberg och Heidi Pallto Vänerns Vattenvårdsförbund 2004 23 Inventering av undervattensväxter i Vänern 2003 Mikael Palmgren Vänerns Vattenvårdsförbund 2004-40 -
Sjön Östen 1 Ornitologisk inventering och biotopvärdering i sjön Östen Olof Pehrsson Göteborgs Universitet 1978 2 Kommentarer till vegetationskarta över sjön Östen upprättad efter IR-fotografier augusti 1993 Magnus Neuendorf Länsstyrelsen Skaraborgs län 1994 3 Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön Östen Fredrik Bergman Lunds Universitet 1997 4 Utbredningsförändringar hos vassbälten och sävruggar i sjön. Fredrik Bergman Länsstyrelsen Västra Götalands län 2000 5 Miljöövervakning i sjön Östen Benny Lönn m.fl. Länsstyrelsen Västra Götaland 2002 6 Miljöövervakning i sjön Östen Benny Lönn m.fl. Länsstyrelsen Västra Götaland 2003 Tidan 1 Forsärla, strömstare, kungsfiskare 1992-93 Jörgen Fritzon m.fl. Länsstyrelsen Skaraborgs län 1993 Friaån 1 Miljöerna vid Friaån Fredrik Nilsson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1998 2 Elfiskeundersökningar i Friaån 1997 Fredrik Nilsson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1998-41 -
Lugnåsberget 1 Naturinventering av Lugnåsberget Thomas Appelqvist Länsstyrelsen Västra Götalands län 1987 2 Fredsbergs mosse Inventering av geologi och vegetation Per-Erik Larsson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1978 Surö bokskog 1 Vegetationen inom domänreservatet Surö bokskog på kronoparken Sjötorp i Hasslerörs kom mun, Skaraborgs län Bertil Ström Länsstyrelsen Skaraborgs län 1970 2 Svampar i Surö-reservatet Evald Karjel Gullspångs Svampklubb 1982 Fredsbergs mosse 1 Fredsbergs mosse Inventering av det högre djurlivet Kurt-Anders Johansson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1978 2 Fredsbergs mosse Inventering av geologi och vegetation Per-Erik Larsson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1978-42 -
Tätortsnära natur 1 Naturvärdesbedömning Natur i vår stad Lars Hågbrandt m.fl. Mariestad 1989 2 Vänerns och Tidans stränder Håkan Magnusson Mariestads kommun 1997 3 Tegelängen 1999 Sam Hjalmarsson Mariestads Fågelklubb 1999 4 Tegelängen 2000 Sam Hjalmarsson Mariestads Fågelklubb 2000 5 Fågelskär i Vänern 1999 Erik och Thomas Landgren Vänerns vattenvårdsförbund 2000 6 Tegelängen 2001 Sam Hjalmarsson Mariestads Fågelklubb 2001 7 Botanisk inventering av strandängarna vid Ekudden, Mariestads kommun Maria Wallberg Mariestads kommun 2004 8 Tegelängen 2002 Stig Åberg och Sam Hjalmarsson Mariestads Fågelklubb 2005 9 Tegelängen 2003 Stig Åberg och Sam Hjalmarsson Mariestads Fågelklubb 2005 10 Florainventering av strandområdet omkring Mariestads golfbana samt en liten bit av östra Ekudden Johan Kristoffersson Mariestads kommun 2005-43 -
Övriga dokument Följande övriga dokument rörande natur i Mariestads kommun finns tillgängliga hos Miljökontoret. Kommunövergripande 1 Förslag till naturvårdsplan för Mariestads kommun Bertil Ström Länsstyrelsen Skaraborgs län 1977 2 Skaraborgs lerslätter Curt Fredén Naturskyddsföreningen 1982 3 Inventering av vattendrag till Vänern inom Skaraborgs län Ingemar Abrahamsson m.fl. Länsstyrelsen Skaraborgs län 1985 4 Förteckning över intressanta lokaler som ur naturvårdssynpunkt bör skyddas från exploatering Per-Olof Bengtsson Mariestads Fågelklubb 1988 5 Ängs- och hagmarker med höga naturvärden Lennart Svedlund och Robin Fallai Mariestads kommun 1992 6 Natura 2000 i Västra Götalands län Per Flodin Länsstyrelsen Västra Götalands län 2003 Vänern och skärgården 1 Från Vänerns skärgårdar och Kinnevikens flygsandfält Rudolf Söderberg Naturskyddsföreningen 1923 2 Fredsbergs mosse Inventering av geologi och vegetation Per-Erik Larsson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1978 3 Skötselplan för naturvårdsområdet Kalvö skärgård Mats Johansson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1986 4 Skötselplan för naturreservatet Brommö skärgård Mats Johansson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1987-44 -
Vänern och skärgården, forts. 5 Skötselplan för naturvårdsområdet Västra Brommö Mats Johansson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1987 6 Djurö nationalpark skötselplan och föreskrifter Curt Matzon Naturvårdsverket 1991 7 Lax och öringfisket i Vänern Monica Bergman Fiskeriverket 1998 8 Kalvö skärgård en landskapsekologisk studie Sara Peilot Högskolan i Skövde 2005 Östen 1 Om fågellivet vid sjön Östen i Västergötland Axel Olsson Fauna och Flora 1936 2 Östen - en oupptäckt fågelsjö C A Frändén Naturskyddsföreningen 1944 3 Ändmoränstudier i trakten av Låstad, norr om Billingen Lars Danielsson och Gun Linnarson Stockholms Universitet 1963 4 Östen Fågelsjö i kulturbyggd Filip Rytterås F. Rytterås Förlag 1968 5 Fåglar i Hornborgarsjön, Östen och Skövdeområdet Bengt Pettersson Skövde Fågelklubb 1969 6 Östen Ett våtmarksområde för CW-listan Benny Lönn m.fl. R-läns ornitologiska förening 1985-45 -
Östen, forts. 7 Sjön Östen Börje Ekstam och Stefan Weisner Lunds Universitet 1990 8 Skötselplan för Östen Länsstyrelsen Skaraborgs län 1994 Tidan 1 Genetisk analys av öring från Tidan Håkan Jansson Laxforskningsinstitutet 1996 Friaån 1 Om vattenväxtvegetationens sannolika utveckling vid en fördjupning av Friaån inom Fredsbergs m.fl. socknar i Skaraborgs län Sverker Foghammar Lantbruksnämnden 1949 Lugnåsberget 1 Naturreservat på fastigheten Boo 3:1 i Lugnås socken, Mariestads kommun Länsstyrelsen Skaraborgs län 1972 2 Naturreservatet Klosterängen i Mariestads kommun Benny Lönn Länsstyrelsen Västra Götalands län 2003 3 Qvarnstensgruvan Minnesfjället Lugnås Gunnar Almevik Hantverksskolan i Mariestad 2003-46 -
Surö bokskog 1 Skötselplan för naturreservatet Surö bokskog Birgitta Gärdefors Länsstyrelsen Skaraborgs län 1981 2 Naturreservatet Surö bokskog i Mariestads kommun Benny Lönn Länsstyrelsen Västra Götaland 2002 Lindbergska provytan 1 Skötselplan för naturreservat Lindbergska provytan. Länsstyrelsen Skaraborg 1995 Furunäs udde 1 Skötselplan för naturreservatet Furunäs udde Ann-Magret Johansson Länsstyrelsen Skaraborgs län 1996 Tätortsnära natur 1 Skötselplan för naturreservatet Gamla Ekudden Per-Henrik Persson Mariestads kommun 1992-47 -
Miljömålen i sin helhet År 2003 antog Länsstyrelsen Västra Götaland 14 regionala miljömål för länet. Målen är en nedbrytning av de nationella målen till länsnivå. Av dessa har 6 stycken helt eller delvis anknytning till naturvård Levande Sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för naturoch kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt bero ende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vat tendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarande värden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsik tigt livskraftiga populationer säkras. Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avse ende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag. Delmål för Västra Götaland Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer: Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i Västra Götalands län som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag: Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen i Västra Götalands län ha restaurerats. Upprättande av vattenförsörjningsplaner m.m.: Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. Utsättning av djur och växter som lever i vatten: Senast 2005 sker utsättning av djur och växter på ett sådant sätt att den biologiska och genetiska mångfalden inte påverkas negativt. Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar: Senast 2005 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten: Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås. - 48 -
Hav i balans, levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärde. Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett fortsatt varsamt brukande. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kustoch skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, naturoch kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Låg bullernivå eftersträvas. Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och utvecklas. Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på artsammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Delmål för Västra Götaland Skydd för kust och skärgårdsområden: Senast år 2010 skall minst 50 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden i Västra Götalands län ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall Länsstyrelsen, i samråd med övriga berörda myndigheter, ha tagit ställning till vilka områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd. Strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas: Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas i Västra Götalands län. Åtgärder för hotade marina arter: Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. Minskning av bifångster: Senast år 2010 skall de årliga totala bifångsterna av marina däggdjur uppgå till maximalt 1 procent av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter skall ha minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på populationerna. Anpassning av uttaget av fisk: Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig. Minskade störningar från båttrafiken: Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden i Västra Götalands län senast år 2010. Minskade utsläpp från fartyg: Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg och fritidsbåtar minimeras och vara försumbara senast år 2010. Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten: Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med b evarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas. Delmål för Västra Götaland Strategi för skydd och skötsel: En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar skall tas fram senast till år 2005. Långsiktigt skydd för våtmarker: Samtliga våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. - 49 -
Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker: Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. Anläggning och återställning av våtmarker: I odlingslandskapet skall minst 3 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. Åtgärdsprogram för hotade arter: Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Levande skogar Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Delmål för Västra Götaland Långsiktigt skydd av skogsmark: År 2010 har, räknat från 1998, ytterligare 73 600 ha skyddsvärd skogsmark undantagits från skogsproduktion, vilket avspeglas i att ytterligare 25 000 ha naturreservat har inrättats, ytterligare 2 700 ha biotopskydd har bildats, ytterligare 4 900 ha naturvårdsavtal har upprättats och ytterligare 41 000 ha frivilliga avsättningar finns i Västra Götalands län. Förstärkt biologisk mångfald: År 2010 skall mängden hård död ved i Västra Götalands län öka med minst 50 procent på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 13 procent till år 2010 på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen gammal skog skall öka med minst 13 procent till år 2010 på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och mer i de delar av Västra Götalands län där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker i Västra Götalands län. Skydd för kulturmiljövärden: Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt i Västra Götalands län att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kulturlämningar minskar för att vara försumbara till år 2010. Åtgärdsprogram för hotade arter: Åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts senast år 2005 för de hotade arter och livsmiljöer som har behov av riktade åtgärder. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djur arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. - 50 -
Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska platser. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Delmål för Västra Götaland Skötsel av ängs- och betesmarker: I Västra Götaland skall senast år 2010 minst 70 000 ha ängs- och betesmark bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas till minst 750 ha och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall utökas till minst 1 000 ha. Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet: Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka. Skötsel av kulturbärande landskapselement: Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med ca 70 procent. Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter: Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige. Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper: Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Lantbrukets ekonomibyggnader: Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara. Ökad ekologisk produktion: I Västra Götalands län skall minst 20 procent av arealen odlas ekologiskt till år 2005 och den ekologiska djurproduktionen skall öka. När denna nivå har uppnåtts är en ytterligare utveckling önskvärd. Större delen av de ekologiska produkterna skall nå konsumenterna som ekologiska livsmedel. År 2005 är: 20 procent av arealen ekologiskt odlad 10 procent av antalet mjölkkor ekologiskt hållna 10 procent av antalet slaktdjur av nöt och lamm ekologiskt producerade 3 procent av antalet slaktsvin ekologiskt producerade en ökad mängd ägg ekologiskt producerade 50 procent av nyetableringarna inom frukt- och bärodlingen ekologiska 75 procent av nyetableringen av frilands- och växthusodlade grönsaker och rotfrukter ekologiska en ökad andel av produktionen ansluten till kontroll av KRAV. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan byggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gångoch cykeltrafik är goda. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar. Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgiv ning. - 51 -
Delmål för Västra Götaland Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Planering för kulturhistoriska och estetiska värden: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas. Planering för grön- och vattenområden i tätorter: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande i Västra Götaland grundas på program och strategier för hur grönoch vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas. Bättre energianvändning i byggnader: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Mindre radon, fukt och mögel inomhus: År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att: samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat god ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³. Planering för effektivare energianvändning och nyttjande av förnyelsebar energi: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse: Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt skall minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Minskat buller: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Minskat uttag av naturgrus: År 2010 skall uttaget av naturgrus i Västra Götalands län vara högst 1,4 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Minskning av avfallsmängder: Mängden deponerat avfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Miljöriktiga deponier: Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. - 52 -
Karta över naturområden fördelat på naturtyper - 53 -
Karta över naturområden fördelat efter naturvärdesklasser - 54 -
Karta över skyddad natur - 55 -
Karta över friluftslivsvärden - 56 -