Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Boendeplan inom Nämnden för personer med funktionsnedsättning verksamhetsområde 2016-2020 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner sociala nämndernas förvaltnings förslag till boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde för perioden 2016-2020. Ärendebeskrivning Sociala nämndernas förvaltning har tagit fram en plan som beskriver behovet av bostäder med särskild service inom nämndens verksamhetsområde. Planen belyser olika aspekter som är viktiga att beakta för planering avseende behovet av bostäder med särskild service för nämndens målgrupper avseende perioden 2016-2020. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 23 juni 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

1 2015-06-23 rev 2015-08-14 Diarienr 2015/135-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Heléne Karlsson Nämnden för personer med funktionsnedsättning Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade ansvarsområde 2016-2020 I syfte att få en bild av och möjliggöra planering för - bostadsbehoven i ett längre tidsperspektiv har förvaltningen arbetat fram en boendeplan för nämndens målgrupper. En boendeplan beslutades av nämnden för funktionshindrade april 2014. Föreliggande bondeplanen är en revidering av den tidigare beslutade boendeplanen. Nämndens ansvarsområde Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för att personer med funktionsnedsättning, i behov av stöd och insatser i sin dagliga livsföring för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv, får sina behov tillgodosedda. Det gäller personer under 65 år som har behov av insatser enligt socialtjänstlagen och personer i alla åldrar som tillhör personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De lagar som huvudsakligen styr verksamheten inom ansvarsområdet för nämnden för personer med funktionsnedsättning, är socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso och sjukvårdslagen. Med LSS-lagens tillkomst 1994 kom kraven på fullvärdiga bostäder till personer som ingår i personkretsen enligt LSS. Det har varit ett stort ansvar för kommunerna att genomföra detta efter psykiatrireformen som genomfördes 1995 då kommunerna fick ansvar för boende för personer med psykisk funktionsnedsättning, och vid kommunaliseringen av omsorgen som ägde rum 1996. Personer som befunnit sig utanför Västerås kunde flytta hem och så har successivt skett. Enligt nationell statistik har ca 1 % av befolkningen utvecklingsstörning eller andra livslånga funktionsnedsättningar och ca 1 % har en psykisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av denna demografiska statistik skulle detta innebära ca 2900 individer för en stad av Västerås storlek. Beskrivning av nämndens målgrupper Nämndens målgrupp sammanfaller inte sällan med målgruppen för individ- och familjenämnden. Den aktuella situationen ger vid handen att det finns ett behov av ett särskilt boende för ungdomar/ unga vuxna som kan vara aktuella inom båda nämnderna till följd av exempelvis psykisk funktionsnedsättning, social problematik och missbruk. Nämndens målgrupp inom personkretsen enligt LSS lever med en livslång funktionsnedsättning som inte går att behandla eller träna bort. Förmågor kan genom långsiktig träning och habilitering bevaras och till viss del utvecklas. Målgruppen har ett varaktigt behov av stöd och är således i behov av olika insatser för stöd och omsorg under hela livet. ID:

2 (6) Idag lever personer med funktionsnedsättningar längre än tidigare generationer, och uppnår allt oftare en hög ålder med förändrade behov utifrån ett åldrande. Det innebär att vi idag har många äldre personer med funktionsnedsättningar där åldrandet medför konsekvenser för dessa personer, exempelvis demenssjukomar. Personer inom nämndens målgrupp med fysisk funktionsnedsättning kan idag beviljas särskilt boende till följd av stora och omfattande omvårdnadbehov i de fall hemtjänstens insatser i ordinärt boende inte är tillräckliga. Dessa personer erbjuds särskilt boende inom äldrenämndens verksamheter då nämnden för personer med funktionsnedsättning inte har bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar av fysisk karaktär. Dock är inte äldrenämndens verksamheter optimala för en yngre målgrupp då behov och livsstil skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. Bostäder med särskild service Bostad med särskild service enligt LSS och SoL i form av gruppbostad för utvecklingsstörda (personkrets 1.1 LSS) samt för personer med psykisk funktionsnedsättning är fördelade enligt följande den 1 juni 2015: 245 lägenheter fördelade på 40 fullvärdiga gruppbostäder enligt 9 LSS för personer som tillhör personkretsen enligt 1 LSS. (varav nämnden haft ett ansvar under perioden 2003-2013 att omställa ca 70 platser från icke fullvärdiga gruppbostäder enligt LSS för utvecklingsstörda till fullvärdiga lägenheter). 72 lägenheter fördelade på 7 servicebostäder enligt 9 LSS för personer med utvecklingsstörning som tillhör personkretsen enligt 1 LSS. 94 lägenheter fördelade på 12 bostäder med särskild service enligt Socialtjänstlagen för personer med psykisk funktionsnedsättning 10 lägenheter fördelade på två bostäder med särskild service för personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar Totalt har nämnden för funktionshindrade 421 lägenheter i bostäder med särskild service. För närvarande råder relativ balans mellan nämndens utbud av särskilda boenden och bifallsbeslut, vilket även medför att det inte finns någon överkapacitet i utbudet av lediga bostäder. Specifika behov hos enskilda som beviljas bostad med särskild service kan medföra att tillgängliga lägenheter i en gruppbostad inte alls lämpar sig för den enskildes behov. Exempelvis ska en person med lindrig utvecklingsstörning inte bo i en gruppbostad med verksamhet för personer med autism då det skiljer sig alltför mycket mellan den enskildes behov och verksamhetens innehåll och kompetens. Detta innebär att det när som helst uppstå behov som kommunen inte kan tillgodose på hemmaplan. Lösningen i en sådan situation blir köp av boende/plats i rätt omvårdnadsnivå i andra kommuner. Förvaltningen köper, för sin storlek, relativt få platser utanför kommunen. I april månad 2015 uppgår antalet köpta platser för vuxna utanför kommunen till totalt 17 platser. Förvaltningen arbetar sedan ca 10 år tillbaka aktivt med att motivera individer som bor i en bostadsform som erbjuder en högre nivå av omvårdnad, - stöd och service än vad den enskildes behov kräver, att flytta till en annan särskild bostad med en omvårdnads, -stöd och service nivå som motsvarar behovet. Ett sådant exempel kan vara en person som bor i en fullvärdig gruppbostad men som klarar sig med en lägre nivå av stöd och service och en lägre bemanning i verksamheten, och kan få sitt behov tillgodosett i en servicebostad.

3 (6) Den rådande bristen på hyreslägenheter medför en högre efterfrågan från målgruppen på nämndernas bostäder med särskild service, då enskilda till följd av bristen på bostäder inte själva kan ordna sin bostad. Det finns idag personer som skulle kunna flytta från nämndens bostäder med särskild service om det fanns lediga och lämpliga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Målgruppen är i förändring med fler personer med komplex problematik och ökad samsjuklighet, vilket i vissa fall ställer krav på mer självständigt och individuellt anpassat stöd i både särskilt och ordinärt boende. Planeringsparametrar Planering för att möta behovet av bostad med särskild service sker på olika nivåer. Dels på individuell nivå, men även på övergripande nivå inom sociala nämndernas förvaltning, samt på nämndnivå. Förvaltningen har kunskap om behov inom målgruppen utifrån de individuella planer som upprättas på biståndsenheten enligt 10 LSS. För målgruppen inom psykiatrin är dessa behov svårare att planera för. Detta beroende på nya och förändrade målgrupper, exempelvis yngre människor med sociala svårigheter och komplex problematik där det i många fall inte finns en tydlig diagnos. Bristen på bostäder innebär ett ökat antal ansökningar om bostad med särskild service. Detta innebär inte att fler personer beviljas bostad med särskild service, men varje ansökan kräver handläggning med utredning och beslut från en biståndshandläggare Av hemlöshetskartläggningen 2014 framgår att 72 personer av de hemlösa bedöms av uppgiftslämnarna ha en psykisk störning som kräver omvårdnad och behandling. Definitionen av hemlöshet är att personen i fråga saknar egen eller hyrd bostad, inte bor stadigvarande inneboende/andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Personen kan även vara inskriven i kriminalvården eller på institution eller bo tillfälligt hos bekanta. Således kan det finnas behov av ytterligare boendeplatser som nu tillgodoses på annat sätt än genom insatser från nämnden för funktionshindrade. Behov av och planering för ytterligare bostäder åren 2016 2020 Den bedömning som görs av sociala nämndernas förvaltning är att behovet av bostäder med särskild service under perioden 2015 2020 ligger på en nivå som motsvarar ett nettotillskott med 12 15 platser per år i gruppbostad eller servicebostad. Den exakta fördelningen mellan personer med LSS-beslut och personer med SoL-beslut kan variera mellan åren. Utöver detta behov av nettotillskott med 12 15 platser per år finns under planeringsperioden 2015 2020 behov av följande boenden: Ungdomsboende Som tidigare nämnts finns behov av bostad med särskild service för ungdomar i gemensam regi med individ och familjenämnden. Fokus är målgruppen unga personer med sammansatt problematik och/eller missbruk där i vi idag köper plats utanför kommunen. Behov av att skapa gemensamma boendelösningar tillsammans med individoch familjenämnden är under utredning. Detta aktualiseras i budgetunderlag 2016 i båda nämnderna. Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS Behovet av bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS har återigen aktualiserats. Dessa behov finns hos ungdomar med omfattande behov som bor i föräldrahemmet, och där pågående LSS-insatser inte längre är tillräckliga. De pågående insatserna är i form av personlig assistans, korttidsvistelse och/eller avlösarservice. Därutöver har ungdomarna sin skolgång och korttidstillsyn före och efter skoldagen.

4 (6) Nämnden har för närvarande inte någon bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS varför köp av plats är nödvändigt under 2015. Boende för personer med utvecklingsstörning och psykiskt funktionsnedsättning som åldras Behovet hos denna grupp har förändrats då de idag uppnår en högre ålder än tidigare. Dessa enskilda går mot en pensionärstillvaro då de vistas i hemmet under dagtid, vilket medför att verksamheten i gruppbostäderna behöver anpassa sig till nya och förändrade behov hos målgruppen, även kompetensmässigt. Personerna ska trots ett åldrande inte bo i äldrenämndens särskilda boendeformer då nämnden för funktionshindrade har ett ansvar för målgruppen utifrån LSS under hela livet. Särskilda gruppbostäder behöver tillskapas för att möta gruppen som åldras och de förändrade behoven. På sikt är det en effektivisering om de äldre bor tillsammans, både resurs- och kompetensmässigt. Ett boende för dessa behov behöver vara färdigställt under 2018-2019 och omfatta cirka 6 lägenheter. Boende för personer med fysisk funktionsnedsättning Personer inom nämndens målgrupp med fysisk funktionsnedsättning och/eller medicinska omvårdnadsbehov kan idag beviljas särskilt boende till följd av stora och omfattande omvårdnadbehov i de fall hemtjänstens insatser inte är tillräckliga. De erbjuds då plats inom äldrenämndens verksamheter då nämnden för funktionshindrade inte har verksamhet i särskilt boende för behov av denna karaktär. Äldrenämndens verksamheter motsvarar emellertid inte behoven fullt ut för en yngre målgrupp med omfattande omvårdnadsbehov. Omvärldsfaktorer med betydelse för planering av bostäder med särskild service Krav på verkställighet av biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen eller LSS Kommunen är skyldig att verkställa ett bifallsbeslut inom tre månader. Om verkställighet inte sker inom tre månader kan kommunen åläggas att betala vite motsvarande lägst tiotusen kronor och högst en miljon kronor. Det ska i beslutet från förvaltningsrätten särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara. Om kompletterande insatser har utgetts i avvaktan på verkställighet kan kostnaden för de kompletterande insatserna räknas av från det uträknade beloppet för den särskilda avgiften. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut. Varje kvartal är samtliga kommuner skyldiga att rapportera beslut som inte har verkställts verkställda till inspektionen för vård och omsorg (IVO). I vissa fall kan det uppstå etiska dilemman avseende beslut som inte har verkställts. Ett exempel är om en enskild har fått bifall om bostad med särskild service men väljer att fortsätta bo i föräldrahemmet i avvaktan på önskad gruppbostad. Ett sådant agerande från en enskild försätter kommunen i en ohållbar situation utifrån IVO:s krav om verkställighet inom tre månader. I de fall en sådan situation uppstår, är det av mycket stor vikt att det framgår av dokumentation i ärendet vad som har påverkat dröjsmålet av verkställigheten. Detta är synnerligen viktigt i de fall då det är den enskildes önskemål och egna val som medfört en fördröjd verkställighet. Besittningsrätt Den enskildes besittningsrätt till sin bostad kan vara till nackdel i de fall behovet av stöd och service har upphört hos en person som bor i en bostad med särskild service. Besittningsrätten innebär att en hyresgäst har rätt att bo kvar i sin lägenhet, oaktat att lägenhet finns i en bostad med särskild service för en målgrupp med behov av stöd och service.

5 (6) En hyresgäst har i regel rätt till förlängning av sitt hyresavtal (besittningsskydd) när hyresvärden säger upp avtalet och begär att hyresgästen ska flytta. Är hyresvärden och hyresgästen inte ense om att avtalet ska upphöra, avgörs tvisten av Hyresnämnden. Om hyresvärden och hyresgästen i en särskilt upprättad handling har kommit överens om att hyresgästen avstår från sitt besittningsskydd, gäller som huvudregel att överenskommelsen är giltig endast om den godkänts av hyresnämnden. Det finns dock undantag från regeln om att hyresnämnden ska godkänna överenskommelsen. Ekonomiska faktorer för den enskilde En viljeinriktning inom staden är att bostäder med särskild service ska finns inom stadens alla områden, samt inom nyproduktion. Vissa svårigheter att hyra ut dessa lägenheter förekommer då hyresnivån är hög i relation till inkomst och villkor för bostadsbidrag. Försäkringskassan beviljar som mest 93 % av hyran i bostadsbidrag, och taket för bostadsbidrag är 5000 kronor per månad oavsett hur stor hyreskostnaden är, och oavsett den enskildes inkomst. Som exempel kan beskrivas att de allra flesta inom målgruppen har aktivitetsersättning från Försäkringskassan som inkomst. Det motsvarar en summa på ca 8000 kronor per månad. En nyproducerad lägenhet på ca 50-60 kvm har en hyra på mellan 6000-7000 kronor. Inkomsten för en person med hel aktivitetsersättning från Försäkringskassan får ca 8600 kronor brutto per månad (103 400 kr/år). Om den enskilde är över 30 år och har en varaktig sjukersättning från Försäkringskassan, så kan bostadstillägg betalas ut och uppgår till max 93 % av hyran för en hyra upp till 5000 kronor per månad. Är hyran över 5000 kronor per månad ökar den enskildes kostnad. I nyproducerade lägenheter ligger hyresnivån oftast över det beloppet. Stödinsatser En viktig trygghetsaspekt för de som flyttar till ordinärt boende är att det finns stöd att tillgå då behov uppstår, även vid oplanerade tillfällen. Nämnden kan erbjuda olika former av stöd, exempelvis i form av hemtjänst, boendestöd eller LSS-insatser i ordinärt boende. Vetskapen att stöd finns att tillgå då behov uppstår kan vara tillräckligt för att våga ta steget till ett mer självständigt boende, även om stödfunktionen inte kontaktas. Skulle förhållandet vara det omvända, att stöd inte finns tillgängligt, kan det innebära en tröskel som innebär att den enskilde väljer att bo kvar inom särskilt boende trots att den enskildes förmåga är sådan att ett ordinärt boende skulle vara möjligt. Kommunstyrelsens ansvar i bostadsplaneringen Ett problem för målgruppen i sin helhet är den rådande bristen på lägenheter med rimlig hyra i det ordinarie bostadsbeståndet. Detta hindrar även möjligheterna till en boendekarriär från t.ex. boende med särskild service till ordinärt boende. Målgruppen för nämnden för personer med funktionsnedsättning ökar nationellt enligt Socialstyrelsen, samtidigt som individernas preferenser förändras. Detta medför ökad efterfrågan på eget, självständigt boende istället för särskilt boende. SOU 2008:77 talar även om bristande bostadsplanering för detta i kommunerna. Behoven för målgruppen skulle i många fall kunna lösas om bostadsmarknaden hade fler lägenheter att erbjuda. Av Socialtjänstlagen 3 kap 2 framgår bl.a. att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Socialtjänsten ska genom sitt deltagande i samhällsplaneringen verka för grupper som i olika avseenden är underförsörjda, belysa sambanden mellan sociala problem och samhällsstrukturen. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare preciserats i Socialtjänstlagen.

6 (6) Ansvaret för kommunal planering för bostadsförsörjningen vilar ytterst på kommunstyrelsen. Nämnden har således inga möjligheter att hantera detta själv.