KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY



Relevanta dokument
KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Vildsvin Några sanningar

Kastrera den du älskar

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Animal Farm FNL En gård fylld med liv

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Korastning javisst, men hur?

8 Goda skäl att välja svenskt griskött

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Ekologisk djurproduktion

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Internationella rapporten 2013

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

EFTERLYSNING EFTERLYSNING SÖKES FERTIL HANKATT

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Regionala produkter från hela Sverige

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum Motion om kött från grisar med knorr och utan antibiotika i kroppen

Ekologisk produktion

Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

Lev utan Stress & Oro

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95

Internationella rapporten 2012

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

... DOM Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Djurhållning 5.4 Grisar

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster

Sammanställning av FSK enkät som gjorts i samband med revideringen av RAS.

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

AYYN. Några dagar tidigare

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Klass 6B Guldhedsskolan

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

på Gotland Några goda råd

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Näringsdepartementet Anneke Svantesson Stockholm.

Instruktion för suggringsnav

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Framtidsplan för Svensk lapphund

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

KRAV-märkt företagande bland våra stämmorvärdar

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Omställning. av Åsa Rölin

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Transkript:

I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser du en översikt över de olika delarna av grisarnas liv och på följande tavlor får du veta mer om varje del. SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR VADDÅ EKOLOGISKT? DJURSKYDD & HÄLSA MOBILE ORGANIC PIGGERY

SMÅGRISARNA FÖDS Till vår BB-avdelning kommer den dräktiga suggan när det är dags för grisningen. Inför födseln bäddar hon noga med halm och ser till att det är rent och snyggt. Hon får runt tio kultingar per kull. Så fort de kommer ut letar de upp en spene och börjar dia. En del uppfödare fixerar suggan efter grisningen så att hon inte av misstag ska lägga sig på smågrisarna. Vi gör inte så, istället är boxarna i vår BB-avdelning utformade så att smågrisarna lätt ska kunna komma undan när suggan lägger sig eller vänder sig. Den första tiden ligger smågrisarna mest i en hög och sover, ibland under värmelampan, ibland tätt intill suggan. De diar mycket och växer snabbt. Efter ett par dagar är det full fart i boxen när smågrisarna busar och brottas. Förutom mjölken behöver smågrisarna mycket mineraler, speciellt järn. I naturen löser de det genom att äta jord och därför tar vi in jord och gröna växter till dem i boxen. Inom en vecka efter födseln är det dags för kastrering. Det är hangrisarna, galtarna, som kastreras för att köttet inte senare ska smaka illa. Vi utför kastreringen själva och använder lokalbedövning. Hongrisarna, som kallas gyltor, kastreras inte.

SUGGOR & SMÅGRISAR Ett par dagar efter kastreringen är det dags för suggan och smågrisarna att flytta ut. De får bo i ett av våra flyttbara hus eller i en hage med elstängsel. Så fort småttingarna kommer ut kör de trynena i jorden och börjar böka. Efter fyra veckor börjar smågrisarna äta spannmålsfoder men de fortsäter att dia så länge som de får för suggan. Enligt KRAVs regler ska smågrisarna vara tillsammans med suggan minst sex veckor, men hos oss blir det runt nio veckor eller tills suggan tröttnar på att ha ett gäng småttingar i hasorna hela dagarna och kommer hem självmant!

SUGGAN & GALTEN När smågrisarna klarar sig utan suggan tar vi hem henne till stallet där galten ivrigt väntar. Miljöombytet och galtens uppvaktningar gör att suggan efter 4-5 dagar blir brunstig och då blir hon antingen betäckt av galten eller seminerad med köpta spermier från en avelsgalt. Sedan får hon stanna inne i stallet ett litet tag och vila för att undvika missfall. Vi undersöker henne med ultraljud för att se om hon blivit dräktig. Om hon inte blivit dräktig brunstar hon igen efter tre veckor. En sugga får en kull smågrisar ungefär var sjunde månad och totalt kan hon få mellan åtta och tolv kullar under sitt liv. Den gris som dominerar dagens svenska grisuppfödning är Pigghamgrisen. Den får vi genom att betäcka en sugga som är en korsning mellan raserna Lantras och Yorkshire med en galt av rasen Hampshire. Den har fint kött och god tillväxt men är inte anpassad till det uteliv som våra grisar lever. Därför har vi har bedrivit egen avel i snart tio generationer av suggor och resultatet har blivit vår tuffa, tåliga och friska Källundagris. Den har längre ben och nos, är hårigare, växer långsammare och har ett fantastiskt, lite rödare och fetare kött.

SUGGOR PÅ SEMESTER Suggornas dräktighet varar i knappt fyra månader. Under den tiden har de semester någonstans på våra marker, till exempel i förra årets potatisåker där de letar upp de potatisar vi missade att ta upp vid skörden, i skogen där de bereder marken för nya träd eller på en vall som ska brytas upp för nya odlingar. När det är en vecka kvar av dräktigheten får suggorna komma in i stallets BB-avdelning för att förbereda sig för grisningen.

UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR När smågrisarna klarar sig utan suggan får de flytta till ett av våra mobila grishus. Grisar är allätare och tycker om att själva få söka upp sin föda. De betar gräs och andra gröna växter och bökar upp rötter ur jorden. Därför har vi en hage till huset där grisarna kan böka och beta så mycket de vill. Varje dag flyttar vi fram huset så att grisarna får ny mark i hagen. En femtedel av näringsbehovet hämtar de själva från marken, resten får de från ett foder som består av en blandning av spanmål och baljväxter som vi maler till ett grovt mjöl. Den största delen av fodret odlar vi själva på gården och en liten del köper vi från andra odlare i Skåne. Våra grisar äter ingen importerad soja. Så länge det går att böka i marken har vi grisarna ute och flyttar dem varje dag. När marken fryser tar vi hem grishusen och ställer dem på en betongplatta så att vi kan ta tillvara på gödseln. För att grisarna ska kunna böka även på vintern får de halm, ensilage och potatis. Till sist kommer dagen då det är dags att slakta grisarna. Då är de cirka 8 månader och väger 110 kg. Vi hämtar ett litet gäng om tre till sex grisar i hagen och kör dem själva till slakteriet i en specialanpassad hästtransport. Vi samarbetar med några små lokala KRAV-certifierade slakterier som slaktar grisarna en i taget utan stress. Köttet levererar vi till utvalda butiker eller säljer som köttlådor direkt till kunder på gården.

VADDÅ EKOLOGISKT? I Sverige finns två regelverk för ekologisk produktion. Bara produkter som följer reglerna i EUs förordning om ekologisk produktion får kallas ekologiska och märkas med EU-lövet. EUs regler är minimiregler som gäller i hela EU. I Sverige har vi också KRAVs regler för ekologisk produktion. Skillnaderna mellan EU-ekologiskt och KRAV är stora när det gäller grishållning. EU-ekologiska grisar får visserligen gå ut, men att det räcker med att de vistas på en betongplatta. Då får de inte utlopp för sin starkaste instinkt, att böka i jorden. KRAV-grisar får gå ute och beta och böka på sommaren. Fler exempel på vad som gäller för KRAV-grisar utöver EUs minimiregler: - De har ett gyttjebad där de kan svalka sig när det är varmt - Suggorna får plats och material till att bädda och bygga bo när de ska grisa - Minst hälften av fodret är producerat på gården där grisarna föds upp. Då kan man inte ha lika många grisar per ytenhet, vilket minskar risken för näringsläckage. - KRAV har särskilda regler för slakt, som är strängare än svensk lag. När det gäller griskött är det alltså KRAV-märkt som gäller för den som vill att grisen ska ha ett riktigt bra liv. Självklart är Källundagrisen KRAV-märkt!

DJURSKYDD & HÄLSA Att djuren har det bra tycker vi är en förutsättning för att djuruppfödning ska vara etiskt försvarbart. För oss betyder det att de får utlopp för sina naturliga betenden, skyddas mot sjukdomar och skador och till sist transporteras och slaktas på ett så stressfritt sätt som möjligt. Grisar behöver en skyddad och isolerad plats att sova på, jord att böka i, gröna växter att beta, tillräckligt med foder och vatten, skydd och svalka mot sol och värme och halm att bygga bo i när de ska grisa. Vårt sätt att föda upp grisar är anpassat för att tillgodose alla dessa behov. Vi arbetar förebyggande mot skador och sjukdomar. Vid behov vaccinerar vi grisarna mot skabb och avmaskar dem. När en gris blir sjuk behandlar vi den enligt veterinärens ordination, men våra grisar får aldrig antibiotika i förebyggande syfte. Våra grisars hälsa och välmående kontrolleras regelbundet av länsstyrelsens och KRAVs inspektörer och vi är också frivilligt anslutna till Svenska Djurhälsan som gör årliga besök. De grisraser som används i dagens grisfabriker är inte anpassade för ett naturligt liv utomhus och drabbas lättare av sjukdomar och skador. Den ekologiska grisuppfödningen behöver raser som är tåligare och friskare. Efter snart tio generatoner av egen avel har vi fått fram vår Källundagris som är en riktigt frisk, tålig och trevlig gris.

MOBILE ORGANIC PIGGERY - MOP Under de år vi har fött upp grisar på Källunda har vi funderat mycket på hur vi på bästa sätt kan tillgodose grisarnas behov och samtidigt hushålla med resurser genom att utnyttja deras potential som medhjälpare i jordbruket. Grisar luckrar, ogräsrensar och gödslar jorden där de drar fram för att leta efter mat. De mår bra av att hela tiden få ny mark, då lämnar de sin gödsel och eventuella sjukdomar och parasiter bakom sig. Lösningen för oss har blivit ett system som vi kallar för Mobile Organic Piggery, MOP, ett mobilt grishus med tillhörande hage. Huset, som vi kör ut på en åker som behöver bearbetas, blir hem till 20-30 grisar. I huset finns vattentank, fodersilo och en automatisk utfodringsanläggning. Varje dag flyttas huset fram över åkern så att grisarna får ny mark i hagen. Huset har en solpanel som producerar den el som behövs för att driva utfodring och framflyttning. Det är alltså ett riktigt klimatsmart system som 2013 belönades med Region Skånes Miljöpris. Vi tillverkar MOP-systemet i vår egen verkstad på gården och leverarar till andra grisuppfödare runt om i landet.