Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk i Dalälven, Tierps kommun, Uppsala län. Miljödomstolens mål nr M 5228-07. Svenska Naturskyddsföreningen har tagit del av Fortum AB:s (nedan kallat bolaget) ansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) om att anlägga ett nytt kraftverk på höger älvsida jämte det kraftstationen vid Untra. Föreningen har (2008-03-14) lämnat synpunkter på Fortums tidigare ansökan. När det gäller den nu aktuella ansökan vill föreningen framföra följande. Yrkanden 1. I första hand yrkar föreningen att ansökan avvisas. Inför denna ansökan har påbjudet samråd inte hållits. Dessutom är MKB:n ofullständig. Viktiga processförutsättningar saknas således. 2. Om domstolen ändock finner att ansökan ska prövas, yrkar föreningen i andra hand på att den avslås då ansökan inklusive tillhörande MKB är så undermålig att den inte kan läggas till grund för beslut. 3. Om domstolen skulle anse att ansökan, trots stora brister, ändå ska tas upp till prövning yrkar föreningen i tredje hand att ansökan avslås på grund av att a. Intrånget i områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljöbalken kommer att bli otillåtet stort. Särkilt hänvisas här till 4 kap 2 och 6 miljöbalken. b. Verksamheten efter prövning enligt 7 kap 28 a miljöbalken medför otillåten skada på de livsmiljöer i området som skyddas. Bland annat medför den planerade verksamheten alltför stor negativ påverkan på Bårforsområdet.
2/7 Utveckling av talan Reviderad kontra ny ansökan Man kan kalla den nu aktuella ansökan för en reviderad version av tidigare ansökan i mål med samma målnummer M 5228-07. Bolaget tycks emellertid mena att det rör sig om ett och samma vattenmål och samma ansökan, men med olika förslag. Nu föreliggande ansökan utgör dock de facto en separat och helt ny ansökan. Som ett tydligt tecken på detta uppger bolaget bland annat att det gamla förslaget/ansökan kvarstår om nu aktuell ansökan inte godtas (s 3). Enligt nu gällande förslag kommer ett nytt kraftverk att uppföras på älvens högra strand, samtidigt som det befintliga kommer att finnas kvar i drift medförande en total utbyggnadsvattenföring för de båda kraftverken på totalt 760 m 3 /s (420 och 340 m 3 /s). Tidigare ansökan gällde ett nytt kraftverk på älvens vänstra strand, med en total utbyggnadsvattenföring på 520 m 3 /s och plombering av turbinerna G1, G2 och G 3 i det befintliga kraftverket. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska den som avser bedriva en verksamhet som kräver tillstånd enligt balken samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (som i detta fall), ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Sådana samråd är viktiga processförutsättningar och Miljööverdomstolen har bland annat i beslut M 4563-01 fastslagit att samråden är en integrerad del av arbetet med MKB, och att ett ofullständigt samrådsförfarande leder till en ofullständig ansökan som inte kan läggas till grund för prövning i sak. Inför nu aktuell ansökan har inga samråd hållits. Vidare saknas fullständig MKB för denna ansökan, bland annat det faktum att det befintliga kraftverket ska finnas kvar och en beskrivning av effekten av detta saknas. Den MKB som här framlägges kan inte läsas som ett självständigt dokument. Den presenterade MKB:n ger inte tillräckligt underlag för att bedöma miljökonsekvenserna på ett tillfredsställande sätt. Flera viktiga aspekter har helt förbisetts.
3/7 Undermålig ansökan och MKB Ursprungsläget i svensk rätt är att ingen har en grundläggande rätt att exploatera och påverka miljön på ett negativt sätt. Tillåtligheten ska vara utredd och det är upp till sökanden att styrka att alla relevanta tillåtlighetskriterier uppfylls. Att något är oklart ska alltså inte gå ut över miljön och intressen relaterade till miljön, utan över den sökande som inte förmår visa att den planerade verksamheten är tillåtlig. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlen, regler om miljökvalitetsnormer, områdesbestämmelser, 16 kap MB m m är tillämpliga på prövningen av verksamheten och måste vara uppfyllda för att verksamheten ska vara tillåtlig. Det ankommer på Fortum Dalälven Kraft AB att som sökande visa att verksamheten lever upp till samtliga dessa krav. Kan bolaget inte göra detta ska ansökan inte bifallas. Tillstånd får bara ges om de lagliga förutsättningarna är uppfyllda. Enligt 6 kap 7 miljöbalken, förarbeten till denna samt inte minst det s k MKB-direktivet (rådets direktiv 85/337/EEG ändrat genom 97/11/EEG) ska en MKB bland annat innehålla en beskrivning av sådan miljöpåverkan som verksamheten kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft och materiella tillgångar, även med hänsyn till det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nämnda faktorerna. Själva beskrivningen av miljöoch hälsoeffekter bör innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundär, kumulativ, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet. MKB:n bör även innehålla en redovisning av de eventuella svårigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som företaget stött på i samband med att de begärda uppgifterna sammanställts. Beskrivningen av omgivningarna, inkluderande naturområden av riksintresse för naturvård och friluftsliv och Natura 2000-områden, är undermålig. Att, som bolaget gör, hänvisa till utredningar gjorda inför tidigare tillståndsprövning är inte tillfyllest. Självklart ska denna MKB vara fullständig i sig. Man ska inte behöva gå till tidigare dokument, i alla fall som dessa inte ens medföljer som bilagor. Än mer anmärkningsvärt är den i det närmaste obefintliga beskrivningen av effekter på miljö och människors hälsa av den planerade verksamheten och alternativ till denna. Ett absolut minimikrav på en MKB är att man ur
4/7 denna ska kunna utläsa just vilka effekter en planerad verksamhet kan tänkas få. Utan sådana beskrivningar är dokumentet inte värt namnet. Vidare saknas t ex alternativa utformningar. Listan på brister kan göras lång. Nedan kommer några exempel: I miljökonsekvensbeskrivningen hävdas bland annat att den planerade utbyggnaden inte kommer att medföra någon ny negativ påverkan på naturreservatet och Natura 2000- området Båtfors. Föreningen anser att bolaget härmed förbiser den mycket negativa effekt som den befintliga regleringen vid Untra kraftverk redan har och har haft ända sedan utbyggnaden 1918. Vidare menar föreningen att en ny anläggning, tillsammans med det nuvarande kraftverket, kommer att ha en betydligt större slukförmåga (utbyggnadsvattenföring) än hittills. Detta kommer att leda till att än mindre vattenmängder under högvatttenperioder (vårfloder) kommer att släppas fram vid sidan av Untra kraftstation och komma Natura 2000-området till godo. Påverkan av det nya verket tillsammans med drift av redan befintligt verk saknas helt i MKB:n. Stora osäkerheter råder vidare bland annat vad gäller påverkan på områden nerströms kraftverket, påverkan på vegetation och bottenfauna och flora i forssystemen, dygnsvariation i vattenföringen, tydlig teknisk beskrivning av hydrologiska förhållanden etc. Bolaget anger i både ansökan och MKB:n att utbyggnadsvattenföringen för det befintliga kraftverket är 420 m 3 /s. På flera ställen i både ansökan och MKB (se bl a ansökan s 10 och MKB s 4, 13) hävdar bolaget att utbyggnadsförslaget inte skulle innebära någon förändring av utbyggnadsvattenföringen samt tappning under dygnet, denna skulle således vara 420 m 3 /s. Särskilt kring denna siffra råder dock stor osäkerhet. Bolaget redovisar inte de fakta och beräkningar som styrker ett sådant påstående. Vad föreningen förstår har utbyggnadsvattenföringen för Untraverket i ett flertal tidigare vattenmål under de senaste 30 åren angivits till 370 m 3 /s. Föreningen anser att det är märkligt att det befintliga Untraverkets nuvarande fem gamla turbiner fortfarande skulle kunna köras på sina teoretiskt maximala kapaciteter, d v s tillsammans sluka 420 m 3 /s. Den siffra som den tidigare ägaren till kraftverket angav i broschyren Untra kraftverk (Stockholm energi, 1987) var 370 m 3 /s. Enligt bolaget skulle den nya verksamheten inte medföra att någon ökad störning på Natura-områden i Untras omgivning. Skillnaden mellan 370 m 3 /s och 420 m 3 /s är dock väsentlig. En sådan ändring skulle leda till att allt mindre vattenmängder skulle släppas förbi vid sidan av kraftverken vid Untra under högvattenperioder, med stora negativa effekter i Båtforsområdet som följd.
5/7 Verksamhetens förhållande till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken Vad gäller dessa frågor hänvisas till föreningens yttrande över tidigare ansökan. Den nu aktuella ansökan innebär ingen ändring av den bedömning föreningen då gjorde i frågan. Otillåten påverkan på känsliga områden Även vad gäller otillåten påverkan av känsliga och skyddade områden hänvisas till föreningens tidigare yttrande. Det faktum att verksamheten nu planeras utanför själva Natura 2000-området Untra medför inga större förändringar vad gäller bedömningen. En särskild prövning enligt 7 kap 28 a miljöbalken måste fortfarande göras då den planerade verksamheten kommer att påverka de angränsande Natura 2000-områdena Kvarnön och särskilt Båtfors. Inga förutsättningar finns heller att ge tillstånd för verksamheten enligt 7 kap 29 miljöbalken. Här vill föreningen framhålla följande: Området kring Nedre Dalälven är ett i flera avseenden unikt område i Europa. Nedre Dalälven är i geologisk mening en mycket ung älv, vilket visar sig i att den ännu inte skurit sig ner djupare i terrängen. Detta är särskilt tydligt i dess nedre lopp där vi hittar både stora örika fjärdar och sträckor där älven delar upp sig i flera parallella mindre forsar genom blockrika partier för att sedan mynna i nästa stora fjärd. Överallt i partier där svämsediment avlagrats återfinns mer eller mindre stora älvängar och där älven, åtminstone tidigare, regelbundet översvämmat skogsmark återfinns unika lövrika svämskogar. De naturliga vattenfluktuationerna och det geografiska läget som biologisk gräns mellan Sydsverige och Norrland, har skapat helt unika miljöer med en av de största koncentrationerna av hotade och rödlistade arter som finns i norra Europa. Båtforsområdet, som ligger i direkt anslutning till Untra kraftstation, är ett av de största och det artrikaste av sådana kvarvarande svämskogslandskap. Nedre Dalälvsområdet är ett unikt område och naturvärdena är skapade och beroende av naturliga vattenståndsvariationer. Vattenkraftsutbyggnader har inneburit att de tidigare regelbundna översvämningarna numera i stort sett har uteblivit helt. Detta har resulterat i att både de älvängar och de tidigare rena svämlövskogarna har vuxit igen med viden respektive gran. De mycket höga naturvärdena trängs nu undan till allt mindre ytor och hotas akut av igenväxningen och utebliven översvämning. I dagsläget hotas och missgynnas alla de arter i området som är beroende av älvängar och lövsvämskogar. Från
6/7 att ha utgjort spridningskälla till andra liknande områden längs dalälven så innebär de uteblivna översvämningarna och igenväxningen att många områden nu är så små och fragmenterade att denna möjlighet nu inte längre fungerar. Båtfors är klassat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Totalt 1 567,5 hektar utgör även Natura 2000-område, utpekat enligt ingår i Art- och habitatdirektivet. Av denna yta utgör habitatet Nordliga översvämningsängar knappt 20 % av arealen, Svämlövskogar knappt 20 % av arealen och det mycket sällsynta habitatet Svämädellövskog 1,5 % av arealen. Alla dessa habitat är överallt mycket ovanliga och återfinns nästan enbart vid Nedre Dalälven. Alla dessa habitat är klassade som havande icke gynnsam bevarandestatus i Sverige. Totalt är minst 243 rödlistade arter funna inom Båtfors naturreservat. Lägger man därtill det angränsande naturreservatet Spjutholmen i Gävleborgs län samt naturreservatet Kakängssundet och Färnnäsområdet, vilka båda ligger intill en av de gamla huvudfårorna, så tillkommer minst 119 rödlistade arter. Bland de hotade arterna tillhör fem kategorin akut hotade (CR), 23 tillhör kategorin starkt hotade (EN) och 60 tillhörande kategorin sårbara (VU). Utöver dessa rapporterade arter tillkommer en stor mängd ännu inte rapporterade småfjärilar insamlade inom området varav många är rödlistade. Av ovanstående arter har flera av de mest hotade sina starkaste populationer i landet vid Nedre Dalälven och främst i Natura 2000-området Båtfors. För minst åtta arter finns nationella åtgärdsprogram framtagna. Det gäller vitryggig hackspett, strandskinnlav, hårklomossa, cinnoberbagge, svartoxe, älvängslöpare och bredbandad ekbarkbock. Av dessa är hårklomossa, cinnoberbagge och dessutom aspbarkgnagare och rödhalsad brunbagge upptagna i EU:s Art- och habitatdirektiv. Vitryggig hackspett, bivråk och ytterligare 17 fågelarter finns upptagna i EU:s fågeldirektiv. Natura 2000-områdena Båtfors och Spjutholmen har under lång tid påverkats av uteblivna översvämningar. Detta har lett till att områdena börjat ändra karaktär vilket i sin tur påverkar både de mycket ovanliga habitaten och en mycket lång förteckning med hotade och rödlistade arter, varav flera som är medtagna i EU:s Art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv. Sammantaget har detta lett till att bevarandestatusen på Natura 2000- området redan är mycket ogynnsamt (se vidare länsstyrelsens bevarandeplan).
7/7 Byggnation och drift av ett nytt Untra kraftverk skulle innebära effektivare vattenutnyttjande för elproduktion och att mindre vatten skulle avledas till Natura 2000- området. Detta kommer, till skillnad från vad sökanden anger, bidra ytterligare till den negativa utvecklingen av Båtforsområdet. Nedre Dalälven utgör en långsträckt ekologisk mosaik där varje enskild del är viktig som livsmiljö och spridningsväg för många arter. Båtforsområdet är det mest oersättliga området kring nedre dalälven. Ett ytterligare försämrat Båtfors hotar alltså överlevnaden hos en rad hotade arter inom hela regionen. Bolagets påstående att " åtgärderna endast berör en mycket liten del av riksintressets totala areal" (s. 34, bilaga B) är direkt vilseledande. I själva verket äventyras de biologiska värdena för överskådlig framtid inom ett område som är unikt i Europa. Slutkommentar Svenska Naturskyddsföreningen ställer sig kritisk till ansökan, dess MKB och det resonemang om utbyggnadens påverkan på bland annat Båtforsområdets naturvärden som framförs i dessa. Föreningen anser att det grundläggande problemet är sökandes brist på insikt om de samlade naturvärdena vid Nedre Dalälven, värden som är oersättliga. Den nu planerade byggnationen skulle innebära irreversibelt skada på de unika naturvärden som finns samlade i Natura 2000-området Båtfors. Vid utarbetandet av detta yttrande har bl a medverkat: Gunilla Högberg Björck, jurist Svenska Naturskyddsföreningen Per Thebo, ornitolog, Projekt Vitryggig hackspett Mikael Karlsson Ordförande Kristoffer Stighäll Projektledare