Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-11.05 Beslutande Susanne Berger (S), ersättare för Lars Isacsson (S) som ordförande Patrik Sundin (S) Karl-Johan Petersson (C) Anita Tärneborg (S), ersättare för Lars Isacsson (S) Maarit Hessling (M), ersättare för Johan Thomasson (M) Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Ingalis Morfeldt, plan- och byggchef Erik Jernelius, utvecklingssekreterare Lars Enoksson, näringslivssekreterare Agneta Johansson, samhällsplanerare Britt-Marie Färje, utredningssekreterare, sekreterare Siw Karlsson, ekonomichef 21 Utses att justera Maarit Hessling (M) med Karl-Johan Petersson (C) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet onsdag 25 mars 2015 klockan 13:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 21-26 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Datum 2015-03-24 Anslag sätts upp 2015-03-25 Anslag tas ner 2015-04-16 Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 21 Information 3 22 Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag om prioritering av arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum, Fors 4 23 Eva Thomsons medborgaförslag om kolonilotter 11 24 Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri kommun 14 25 Samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen 22 26 Delgivningar 26

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 21 Information Kollektivtrafiken Samhällsplanerare Agneta Johansson lämnar lägesrapport om kollektivtrafiken. - Trafikbeställning 2016-2014 års budget och utfall för samhällsbetalda resor Aktuella planärenden Plan- och byggchef Ingalis Morfeldt lämnar information om aktuella planärenden. - Pågående översiktsplaner- program-utredningar - Pågående detaljplaner Avesta stadsutveckling ekonomisk förening Lars Enoksson informerar om föreningen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 22 Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag om prioritering av arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum, Fors Karin Perers (C) och Eva Gustafsson anför följande i gemensam motion/medborgarförslag: Fabulous Fors lyder svaret när unga berättar om sitt lokala centrum och om ortens utvecklingsmöjligheter. Fabulous Fors engelska för fantastiska Fors uttalas med sådan inlevelse att Fors blir force det engelska ordet för kraft. Ja, det finns verkligen kraft i Fors och hos forsborna som kunnigt och hängivet engagerar sig för Fors framtid. Förnyelsen drivs framåt av både unga och vuxna i Fors och omgivande landsbygd genom föreningar och andra grupper, bland annat fokusgrupper bildade vid möten i projektet Hållbara servicelösningar i Dalarnas och Gävleborgs län (finansierat av Tillväxtverket och länsstyrelserna). Under 2013 formaliserades samordningen av lokala initiativ i Föreningen Forsgruppen. Människor enskilt och tillsammans uträttar storverk. Många års dialog om den fysiska utformningen av Fors centrum blev under 2013 konkret när forsbor vandrade ut och iakttog, analyserade och värderade miljöer under ledning av landskapsarkitekter. Med sin yrkeserfarenhet som grund sammanfattade landskapsarkitekterna forsbornas tankar om Fors centrum i bilder och ritning som fick stort positivt gensvar. Vacker torgbildning med social funktion, lättillgänglig och snyggt utformad återvinningsstation, generösa busshållplatser med väderskydd, minipark där nuvarande kioskbyggnad är belägen, tydlighet vid vägskälet till Missionskyrkan och Folkets hus är några gemensamma slutsatser. Ytterligare dialog behövs för att i detalj avgöra exakt var de olika funktionerna ska placeras på de ytor som står till buds. Ett utmärkt underlag finns i redovisningarna från granskningen och idésamtalen som genomfördes med Fors IK som arrangör. Arbetet för förnyelse av Fors centrum är nu i ett skede då Avesta kommuns medverkan är absolut nödvändig. I åratal har kommunen i ord uttryckt sitt intresse. Det är hög tid att gå från ord till handling. Formella planändringar förutsätter kommunala beredningar och beslut. Verkställighet av idéer kan som på andra håll i kommunen även i Fors fordra samverkan mellan kommun, företag och invånare.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 22 (forts) Värdefull bakgrund finns i bland annat: - Vårt medborgarförslag/vår motion, 20 juni 2010, om förnyelse i Fors centrum: Att Avesta kommun tar initiativ till en samlad centrumplanering för ett förnyat Fors. - Kommunfullmäktiges tillstyrkan till detta, 28 mars 2011. - Slutredovisning och aktivitetsrapport Fors förnyelse, etapp II, från Fors IK till Folkare - Landsbygdsforum, 25 november 2013. (finns i handlingarna) - Gåturer i Fors. 2013. Suzanne de Laval, arkitekturanalys sthlm ab. (finns i handlingarna) - Fors centrum. Förslag till upprustning av centrummiljön. Gestaltningsprogram med - idéskisser. Rapportdel. Peder Melin, Ramböll. (finns i handlingarna) Redan den fördjupade översiktsplanen för Fors, antagen1998, lyfter fram behovet av utveckling av centrum. Vi som lever med Fors centrum börjar bli otåliga. Motionären och medborgarförslagsställarens förslag: - Att Avesta kommun högt prioriterar arbetet med förnyelsen av den fysiska miljön i Fors centrum. Kommunfullmäktige beslutade 26 maj 2014 att motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1 september 2014 att motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och tekniska utskottet för kommunstyrelsen för yttrande. Tekniska utskottet samordnar yttrandet. Tekniska utskottet anför följande i sitt yttrande: Kommunkansliet/teknisk service har tagit del av det digra materialet om hur forsbor, fastighetsägare, föreningar, fokusgrupper m fl vill se en förnyelse och förändring av Fors centrum. Förvaltningen delar förslagsställarenas syn att utifrån det material som presenterats gå vidare där kommunen kanske tar en mer aktiv roll i framtida förändringsarbete av centrummiljöerna i Fors.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 22 (forts) I den fördjupade översiktsplanen för Fors antagen i maj 1998 lyfts bl a fram behovet av en utveckling och försköning av centrum. Utöver den direkta centrumkärnan föreslås bl a att längs Haggatan och Bruksvägen befintliga träd sparas och kompletteras med nyplanteringar. Allt det arbete som genomförts för att sammanställa ett åtgärdsprogram med mål om en förändring och försköning av Fors centrum har resulterat i ett förslag till upprustning och gestaltningsprogram med idéskisser daterad 2013-10-15. En försvårande komponent vid genomförande av föreslagna åtgärder är att kommunen varken är väghållare eller markägare i stora delar av det aktuella området. I Fors centrala delar är Trafikverket väghållare för både Bankvägen, Bruksvägen, Haggatan och Garpenbergsvägen. Kommunala investeringar på enskild mark kan juridiskt vara svårt att klara ut då kommunallagen inte medger sådana insatser. Frågan kommer att ställas på sin spets då flera av gestaltnings-förslagen avser förändringar inne på privat mark. Om kommunen inte vill eller kan förvärva den mark som behövs för åtgärden (kan t ex gälla ytan för nya torget och miniparken ) är en möjlig väg att träffa avtal med markägaren om långstidsarrende. Avskrivningstiden för investeringarna skall i sådant fall ej vara längre än tiden för arrendekontraktet. För att nå det resultat och förverkliga de förslag som gestaltningsprogrammet ger uttryck för finns ett antal tänkbara möjligheter och scenarier. 1. Åtgärden genomförs och bekostas av de enskilda fastighetsägarna som berörs av åtgärden (smärre insatser). 2. Åtgärden genomförs och bekostas av väghållande myndighet d v s Trafikverket (ej troligt och med lång planeringsprocess). 3. Åtgärden genomförs och bekostas av kommunen. - Föregås av markinköp och upphävande av eventuella arrendekontrakt (minipark). - Föregås av avtal om långtidsarrende av privat mark. Om möjligt bör fastighetsägaren bekosta en skälig del av investeringen. - Föregås av avtal med Trafikverket om förändringar av gatuutformningen. Bidrag för trafiksäkerhetsåtgärder kan dock inte förväntas då kommunen inte är väghållare.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 22(forts) Av den räcka åtgärder som föreslås i förslag till upprustning av Fors centrum bör åtgärdsprogrammet vara över en tidsperiod av minst fem år med början 2015. En förutsättning för att genomföra de olika insatserna är att medel för investeringar och ökade driftkostnader beviljas. Som en första etapp föreslås åtgärder på kommunal mark vid Bankvägen/Framnäs med exempelvis översyn av befintliga träd, plantering lökväxter samt förbättrad gräsklippning. I etappen kanske även kan ingå vissa åtgärder invid Missionshuset/Garpenbergsvägen exempelvis planering av tre stycken stamträd. Den andra etappen föreslås vara rivning av gamla kiosken samt tillskapande av minipark och lek på fastigheten Västanfors 6:12. Förvaltningen har ansökt om investeringsmedel för detta till nästkommande år. Marken är privat medan kioskbyggnaden ägs/arrenderas av annat företag. Tidigare kontakter med de olika parterna har gett vissa förutsättningar att förvärva byggnaden för senare rivning. Fastigheten är enligt detaljplan kvartersmark, teknisk anläggning, teleautomatstation. Kontakt skall tas med markägaren för inköp alternativt arrendeavtal för del av fastigheten. Om överenskommelse kan nås kan anläggande av minipark med lek m m påbörjas. Det tredje delprojektet föreslås vara förändringar av Bruksvägen med gångpassager, säkra hållplatser, hastighetsanpassning m m. I projektet bör även ingå ombyggnad av korsningen Bruksvägen/Bankvägen. Innan projektstart måste överenskommelse och godkännande inhämtas hos Trafikverket. Eventuellt måste även en vägplan med åtgärdsvalstudie (ÅVS) genomföras. Det fjärde delprojektet som också är det mest omfattande är ombyggnad och strukturering av ICA-fastigheten (Västanfors 4:108). Enligt gestaltningsprogrammet föreslås rivning av befintligt stationstak, anläggande av bilfri mötesplats med plattläggning och soffor, planteringar, utsmyckning, parkeringar, miljöstation, förändring av varuleveranser till affären m m. Marken är privatägd och på platsen har tidigare funnits en bensinstation. Enligt uppgift har inte någon slutlig sanering gjorts av marken. Enligt gällande detaljplan är fastigheten markerad som kvartersmark med handel. Ett genomförande av projektet kräver troligtvis långsiktigt arrendeavtal med fastighetsägaren men också avtal om att fastighetsägaren bidrager med en skälig del av investeringskostnaderna.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 22 (forts) Under rubriken generella åtgärder finns bl a önskemål om nya belysningsarmaturer, bredare gångbanor, miljöbelysta träd, utplacering av soffor m m. Vad gäller belysningsarmaturer kommer dessa att ses över och bytas till LED-armaturer under året. Önskemål om bredare gångbanor upp till tre meter runt hela centrumtriangeln kommer troligtvis inte att aktualiseras annat än i samband med någon större gatuåtgärd exempelvis ny asfaltbeläggning Miljöbelysta träd och utplacering av parksoffor kan betrakta som små åtgärder men som ofta upplevs positivt av allmänheten. Vissa av insatserna bör kunna infrias under innevarande år. Tekniska utskottets beslut: - Motionen/medborgarförslaget är besvarat med ovanstående skrivelse. - Gestaltningsprogrammet tillsammans med förvaltningens yttrande utgör underlag till kommande prioritering av förnyelse av Fors centrum. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: Stadsbyggande Sett ur stadsbyggnadsperspektiv visar de förslag och skisser som tagits fram i arbetet för förnyelse av Fors centrum under de senaste åren en möjlig utveckling med goda intentioner av hög kvalitet. Ett genomförande av dessa tankar skulle lyfta Fors centrum i fråga om gestaltning samtidigt som det bidrar till skapande av offentliga rum och ger en mer attraktiv centrumbild. Gällande detaljplaner Förutom gatumarken är den mark som berörs kvartersmark enligt gällande detaljplaner. Marken är då här avsedd för olika former av bebyggande och inte för att tas i anspråk som allmän plats, vilket är den användning som förslagen huvudsakligen är tänkt att leda till. Gatumarken är allmän plats enligt gällande detaljplaner men då det är Trafikverket som är väghållare för dessa kräver eventuella ombyggnader Trafikverkets aktiva medverkan.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 22 (forts) Att iordningställa offentliga miljöer/allmänna platser på kvartersmark är möjligt om markägaren utför detta, men bygglov som inte kan kopplas till kvartersmarkens användning kan vara svårt att få. Ett sådant iordningställande ger dock inte någon automatiskt garanterad rätt för allmänhetens tillträde eller någon säkerhet i platsernas varaktighet. Om viljan saknas hos de privata markägarna för ett iordningställande enligt framförda förslag blir det svårt att genomföra detta i nuläget. Ett kommunalt iordningställande av privatägd kvartersmark för allmänt användande är juridiskt svårt att få till och frågan blir ännu svårare när det gäller att få allmänhetens användande säkerställt. En lösning kan vara att kommunen köper den mark som behövs för att kunna genomföra merparten av förslagen. Detta förutsätter givetvis att markägarna är villiga att sälja berörd mark till kommunen. Ett alternativ kan vara att upprätta nyttjanderättsavtal på lång tid i vilket även frågor om användande, anläggningskostnader, skötsel m m kan behandlas. Då kvartersmarken vid Framnäs är i kommunal ägo kan kommunen välja att iordningställa den till ett mer parklikt område som kan bestå så länge den politiska viljan finns. Om viljan är att förslagen verkligen ska vara helt säkerställda som allmänna platser kan detta ske först efter att nya detaljplaner arbetats fram. I dessa kan då berörd kvartersmark omvandlas till allmän plats som sedan löses in av blivande huvudman för allmänna platser. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden anser motionen/medborgarförslaget besvarat med förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 februari 2015. Beredning - Karin Perers (C) motion och Eva Gustafssons medborgarförslag 25 maj 2014. - Kommunfullmäktige 26 maj 2014 65. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 september 2015 94. - Kommunkansliets skrivelse 4 februari 2015, nr 3.15. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 18 februari 2015 7. - Vätmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 10 februari 2015 - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 19.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 22 (forts) Vid plan och näringslivsutskottets sammanträde yrkar Karl- Johan Petersson (C) bifall till motionen/medborgarförslaget. Förslag till kommunstyrelsen - Motionen/medborgarförslaget tillstyrkes med tekniska utskottets yttrande. - Gestaltningsprogrammet tillsammans med yttrandet utgör underlag till kommande prioritering av förnyelse av Fors centrum och hänvisas till Mål och Budget 2016-2018.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 23 Eva Thomsons medborgarförslag om kolonilotter Dnr KK12/0178 912 Eva Thomson anför följande i medborgarförslaget: Mitt förslag är att låta bygga koloniområde/n i Avesta. Inte endast små odlingslotter, utan med kolonistugor. Trevligt att ha och vackert att se. Kan kanske också locka någon att byta sin villa mot lägenhet och kolonistuga. Medborgarförslagsställarens förslag: - Koloniområde/n med små odlingslotter och kolonistugor byggs i Avesta. Kommunfullmäktige beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. - Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28 oktober 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till Gamla Byn AB och till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd (samordnare) för yttrande. Gamla Byn AB anför följande i sitt yttrande: Gamla Byn AB har idag kolonilotter i två bostadsområden, kvarteret Rågen och i Gamla Byn för hyresgästerna i dessa områden. Kolonilotterna är populära i bostadsområdet Gamla Byn men i kvarteret Rågen finns det lotter kvar som kan odlas. I framtiden finns idéer om att utöka vissa bostadsområden med kolonilotter främst där intresse finns. Något större koloniområde kan ej placeras inom Gamla Byns fastighetsbestånd. Bolaget har dragit ner på antal kolonilotter när efterfrågan minskat Gamla Byn AB:s beslut: - att för dagen inte utöka koloniområdena för våra bostadshyresgäster. - att kommunfullmäktige får bestämma för Avesta kommuns del av medborgarförslaget.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 23 (forts) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: I dag finns två stycken populära områden för odlingslotter på kommunal mark. Ett ligger vid Jämtbovägen i centrala Avesta, det andra ligger i Krylbo vid Vansjövägen. I båda områdena finns ett 25-tal odlingslotter. Det är dock inte tillåtet att bygga kolonistugor i dessa områden. Frågan om att öppna ett område för kolonistugor har diskuterats ett antal gånger inom kommunen under de gångna åren. Ett koloniområde bör ligga i närheten till centralorten och vara lätt att ta sig till. Vidare är det viktigt att det finns tillgång till el och vatten. En viktig synpunkt är att det bildas en förening som förvaltar och sköter området. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning är positiv till att öppna ett koloniområde på lämplig plats. Inledningsvis bör en inventering av lämpliga platser genomföras. Därefter måste en detaljplan upprättas för att belysa alla frågor. Ansvaret för prioritering av detaljplaner ligger hos kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott. Mot bakgrund av ovanstående tillstyrks förslaget att kommunen öppnar ett koloniområde där det även är möjligt att uppföra kolonistugor. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden tillstyrker medborgarförslaget enligt markchefens tjänsteskrivelse daterad 11 februari 2015. Beredning - Eva Thomsons medborgarförslag 4 juli 2014. - Kommunfullmäktige 29 september 2014 100. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2014 131. - Gamla Byn AB:s tjänsteutlåtande 19 februari 2015. - Gamla Byn AB 17 februari 2015 11. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 11 februari 2015. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 3 mars 2015 21.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 23 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Medborgarförslaget tillstyrks med Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds yttrande - Inventering av områden och därefter upprättande av detaljplan uppdras till Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 24 Gunilla Berglunds (C) motion om giftfri kommun Dnr KK14/0087 913 Gunilla Berglund (C) anför följande i sin motion: Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker. Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Särskilt barn och ungdomar är extra känsliga för påverkan från olika kemikalier. Det är viktigt att våra barn i kommunens förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektronik på lekplatser/lekmiljöer. Miljöstyrningsrådet har på uppdrag av Kemikalieinspektionen tagit fram en vägledning för giftfri upphandling i förskolor. Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Regeringen har även presenterat propositionen På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 24 (forts) Gunilla Berglunds (C) förslag: - Avesta kommun antar miljömål om att kommunen ska vara giftfri. - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras. - Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter. - Krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet ska gälla. Kommunfullmäktige beslutade 24 mars 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 29 april 2015 att remittera motionen till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd och kommunkansliet för yttrande med kommunkansliet som samordnare. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anför följande i sitt yttrande: Nämnden har som ansvarig för tillsyn av miljöbalken inom kommunen fått motionen på remiss för yttrande. Allmänt om nämndens miljötillsyn enligt miljöbalken Tillsynen sker utifrån miljöbalken med tillhörande förordningar. Tillsynen bedrivs dels i projektform med en samlad grupp verksamheter, exempelvis skolor som får samma typ av inspektioner, t.ex. fokus på buller, och dels genom löpande inspektioner utifrån givna fokusområden där verksamheter exempelvis ett år får en inspektion där avfallshanteringen kontrolleras och nästa gång en inspektion utifrån kemikaliehantering. Hur ofta de olika verksamheterna inspekteras beror bland annat på hur de klassats utifrån risker och verksamheternas omfattning. Kommunens skolor får tillsynsbesök vartannat år medan intervallen på kommunens miljöfarliga verksamheter varierar från vart femte år till flera inspektioner årligen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 24 (forts) Kemikalielagstiftning Kemikalietillsynen enligt miljöbalken baseras framför allt på försiktighetsprincipen 2 kap 2 som innebär att krav kan ställas redan vid misstanke om skadlighet och på produktvalsprincipen 2 kap 3 som innebär att farliga produkter så långt som möjligt ska ersättas med mindre farliga produkter. Miljöbalken är tillämplig på i stort sett alla typer av verksamheter och rättspraxis har visat att tillsynsmyndigheterna kan ställa långt gående krav på kartläggningar av farliga kemikalier. Farliga ämnen Det kan på förhand vara svårt att veta om en kemikalier kan ge skadlig effekt eller inte. Utfasningsämnen och riskminskningsämnen är sådana ämnen där det är klarlagt att de har så pass farliga egenskaper att de ska användas med mycket stor försiktighet, är förbjudna eller ska fasas ut där det är möjligt, exempelvis för att de är cancerframkallande, allergiframkallande eller hormonstörande. I EU:s Vattendirektiv finns även en lista där ämnen som är särskilt skadliga för vattenmiljöer är samlade, s.k. vattendirektivsämnen. Det finns också flertalet ämnen där det finns misstankar om skadlighet, exempel på detta är misstänkt hormonstörande ämnen som ftalater och andra mjukgörare i plaster. Lagstiftningen inom kemikalieområdet är i många fall bristfällig och det saknas ofta kunskaper om den komplexa kemikaliebilden som är föranledd av dagens kemikalieanvändning. Även om många farliga kemikalier minskat i samhället så är mängden vi utsätts för desto större och vi har små kunskaper om hur de samlade effekterna av dessa, den så kallade cocktaileffekten, kan påverka människor och miljö i ett längre perspektiv. Vissa skadliga ämnen eller nivåer av dessa i produkter omfattas heller inte av märkningsplikt vilket ytterligare försvårar för konsumenten att få fram information och kunna göra ett aktivt miljöval. Föreslagna punkter i remissen - Avesta kommun ska anta miljömål om att kommunen ska vara giftfri Detta mål bör förtydligas genom att mer konkreta och hanterbara delmål tas fram. De delmål som formuleras inom kommunen bör framför allt beskriva eller förtydliga sådant som inte omfattas eller uppnås genom de nationella miljömålen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 24 (forts) Exempelvis så har Göteborgs Stad beslutat om ett liknande kommunalt mål om giftfri miljö med tillhörande delmål. De delmålen är att minska förekomst av miljögifter i barns vardag, att utfasningsämnen inte ska användas eller släppas ut samt att förorenade områden inte ska orsaka skada på människors hälsa och miljö. Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljömål, ett av dessa mål är giftfri miljö. Till målet finns 6 preciseringar som berör den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen, användningen av särskilt farliga ämnen, oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper, förorenade områden, kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt information om farliga ämnen i material och produkter. Enligt årets uppföljning bedöms inte miljömålet kunna nås till 2020 utifrån de idag beslutade eller planerade styrmedlen. Kemikalieinspektionen som är den ansvariga myndigheten för miljömålet skriver att vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett svårt problem. För många ämnen saknas underlag att bedöma hur halter har förändrats. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. EU har påbörjat en begränsning av användningen av särskilt farliga ämnen. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs. Samma bedömning görs för Dalarnas läns miljömål. - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas i och miljöer där barn och unga vistas Nämnden ser kemikaliekartläggningar som en viktig del i arbetet för att kunna uppfylla målet med en giftfri kommun. Med kommunens verksamhet görs här tolkningen att målet gäller internt för verksamheter inom kommunens organsation. Det är viktigt att kartläggningarna sker på ett enhetligt sätt på de olika förvaltningarna och arbetsplatserna för att resultatet ska kunna vara användbart och ligga till grund för vidare arbete och eventuella beslut. Inför kartläggningen bör det därför utarbetas checklistor och bedömningsgrunder och i kartläggningen kan det även behöva ingå provtagningar av material och produkter. - Genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter Att städa bort befintliga farliga ämnen är en viktig del för att minska exponeringen för människor runt om i verksamheterna och för att minska riskerna för utsläpp till miljön. Plastleksaker och PVC-golv kan innehålla skadliga mjukgörare, elektronik kan innehålla tungmetaller och textilier och leksaker kan innehålla giftiga brandskyddsmedel.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 24 (forts) Det är viktigt att det finns en plan för hur detta ska bytas ut och hanteras. Innehåller de giftiga ämnen behöver de också omhändertas på ett miljöriktigt sätt. - Krav på giftfria produkter vid upphandling exempelvis genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet ska gälla Upphandlingar är ett starkt och viktigt verktyg för att påverka vilka varor och kemiska produkter som köps in och därmed kunna undvika att dessa innehåller farliga ämnen. Miljöbalken ställer krav på att farliga produkter ersätts med mindre farliga produkter där det är möjligt och att använda rådets kriterier förenklar detta arbete eftersom det är lättare att ställa relevanta krav i en upphandling. För en del varor/produkter har Miljöstyrningsrådet tagit fram olika kravnivåer på upphandlingskriterierna, bas-, avancerad- och spjutspetsnivå. Det innebär att det behöver klargöras vilka kriterier som ska användas och i vissa fall kan det vara motiverat att ställa högre krav än rådets. Från och med 1 juli 2014 flyttades verksamheten kring hållbar upphandling som Miljöstyrningsrådet ansvarat för till Konkurrensverket. Miljöstyrningsrådet arbetade bland annat med att ta fram kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling och var regeringens expertorgan. Det arbetet drivs nu vidare av Konkurrensverket. Regeringen har nu givit Konkurrensverket i uppdrag att ta fram kriterier för kemikaliekrav för upphandlingar inom förskolor samt ta fram stödmaterial till upphandlare och inköpare. Uppdraget ska redovisas i maj 2015 och sker inom ramen för regeringens handlingsplan för en giftfri vardag. Nämndens synpunkter Nämnden ställer sig positiv till förslagen i motionen. Det är viktigt att farliga kemikalier i samhället så långt som möjligt minskas och fasas ut, framför allt i miljöer där barn och unga vistas eftersom de anses som mer känsliga. Nämndens tillsyn hanterar delvis redan frågor om farliga kemikalier, men genom frivillig väg finns möjligheter att ställa mycket mer långtgående krav på alla nivåer inom kommunen än vad som är möjligt för nämnden att ställa genom tillsynen. För att kunna arbeta på ett effektivt sätt med målet behöver det även byggas upp en organisation som kan ha det övergripande ansvaret för frågan.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 24 (forts) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds beslut: - Nämnden antar miljöinspektör Arvid Lundbergs tjänsteskrivelse 3 november 2014 och med de skäl som anges i denna och överlämnar den som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen. Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför följande i sitt yttrande: Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd ställer sig positiv till förslagen i motionen och gör sedan en allmän beskrivning av tillsynen enligt Miljöbalken för dessa områden och vad som gäller kring aktuellt miljömål nationellt. Man anför också att Miljöstyrningsrådet verksamhet kring hållbar upphandling 1 juli 2014 har flyttats till Konkurrensverket. Man för också fram att Göteborgs stad har antagit ett snarlikt mål kring giftfri miljö som föreslås i motionen samt att det är viktigt att eventuella kartläggningar kring kemikalier i kommunens förvaltningar görs på ett enhetligt sätt. Avesta har sedan 2005 via ett beslut i kommunstyrelsen 5 december 2005 131 arbetat med ett förenklat miljöledningssystem som inleddes med att kommunen tog ett beslut om miljöpolicy för kommunen i kommunfullmäktige 4 juni 2006 25. I detta betonades att kommunen skulle verka för att speciellt arbeta med de nationella miljömål som bedömdes inte klaras. Till dessa hör onekligen målet kring giftfri miljö. Detta lyftes sedan fram i det vidare arbetet med att ta fram miljöplaner för kommunernas arbetsplatser där det betonades att man i verksamheten skulle införskaffa miljömärkta produkter. Kommunstyrelsen informerades om detta 4 juni 2007 79 och arbete godkändes med tillägget att verksamheten skulle följas upp under 2009 och redovisas för kommunstyrelsen Så gjordes också 2010-04-06 43 där det bl a konstaterades att arbetet med miljöplanerna hade utfallit väl inklusive kemikaliearbetet. En förnyad enklare revision gjordes 2011 och redovisades för kommunstyrelsen 12 mars 2012 25. Här konstaterades bl a att arbetet kring arbetsplatsernas miljöplaner fortskred på ett bra sätt inklusive kemikaliearbetet. Det beslutades då att godkänna arbetet och genomföra en förnyad revision 2013. Detta har ej gjorts eftersom tjänsteman saknats för uppdraget inom Avesta kommun varför detta frivilliga miljöarbete inom kommunen blivit vilande. Hur arbetet med kommunens frivilliga miljöarbete vidare ska utvecklas lyftes i ett motionssvar i kommunfullmäktige 16 juni 2014 72 där beslutet blev att Avesta kommun ska ansöka om medlemskap i Sveriges Ekokommuner, SVekom, under förutsättning att samverkan kan ske med Hedemora och Sala kommuner på så sätt att två tjänster inrättas i Avesta med detta som sin huvudsakliga sysselsättning där 0,75 tjänst skulle vara vikt för detta arbete i Avesta kommun.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 24 (forts) Förhandlingar pågår med de aktuella kommunerna utifrån denna intention och målsättningen är att komma tillbaka till 2015 års mål och budget med förhoppningen att kunna genomföra detta from 1 januari 2016. Förhandlingarna är nu avslutade och inga av dessa kommuner är nu villiga att samarbeta med Avesta i denna fråga varför detta nu är lyft till Mål och Budgetberedningen 2016-2018. Om detta ger resurser i Avesta för att arbeta med det frivilliga miljöarbetet finns det goda förutsättningar att kunna arbeta med motionens tre första att-satser. Det är dock att märka att arbetet är omfattande varför det kan vara bra att börja i mindre skala med kommunens förskolor och skolor och då också enbart den egna verksamheten. Skulle detta arbete bli framgångsrikt kan det senare utökas till övriga kommunala verksamheter och därmed också bli ett exempel för andra verksamheter i den geografiska kommunen. Behjälplig i detta arbete blir då också Västmanland Dalarna miljö- och byggförvaltning utifrån sitt tillsynsarbete och man bör också vara behjälplig med att ta fram checklistor för arbetet. Skulle inga resurser erhållas i Mål och Budget-beredningen ovan för detta frivilliga miljöarbete måste motionen avslås då inga resurser finns att arbeta med detta i Avesta kommun. Vad gäller den fjärde att-satsen i motionen tog kommunfullmäktige beslut 28 november 2011 124 kring upphandlingspolicy inklusive riktlinjer. Bland dessa märks att vid upphandlingar skall normalt miljökrav utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer ställas. Detta arbete övertas nu av Konkurrensverket. Avesta kommuns upphandlingsenhet bekräftar att man regelmässigt arbetar på detta sätt varför den fjärde att-satsen i motionen i allt väsentligt är genomförd. Utvecklingssekreterarens förslag: - Plan och näringslivsutskottet föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad i och med yttrandet ovan. Beredning - Gunilla Berglunds (C) motion 20 mars 2014. - Kommunfullmäktige 24 mars 2014 30. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2015 58. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings tjänsteutlåtande 3 november 2014. - Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 18 november 201 86. - Kommunkansliets skrivelse 4 mars 2015.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 24 (forts) Vid plan- och näringslivsutskottets sammanträde yrkar Karl- Johan Petersson (C) bifall till Gunilla Berglunds (C) motions andra sats i förslaget till beslut med ett tillägg: - Avesta kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas och miljöer där barn & unga vistas prioriteras. - Kartläggningen genomförs vid nästa internrevision av Avesta kommuns miljöarbete Susanne Berger (S) och Anita Tärneborg (S) yrkar bifall till förslaget till beslut: att motionen anses besvarad med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Susanne Berger (S ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att plan- och näringslivsutskottet beslutat enligt Susanne Berger (S) och Anita Tärneborg (S)förslag. Förslag till kommunstyrelsen - Motionen är besvarad med yttrandena från kommunkansliet och Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Reservation Karl- Johan Petersson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 25 Samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen Dnr KK14/0024 736 Kommunkansliet, teknisk service, anförde 22 mars 2014 bland annat att ansvaret för riskfärdtjänst, färdtjänst, LSS-resor (Lagen om stöd och service) och SoL (Socialtjänstlagen)skulle överföras till omsorgsstyrelsen från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade 10 mars 2014 att remittera ärende till omsorgsstyrelsen för yttrande senast 11 april 2014. Omsorgsstyrelsen lämnade följande förslag 8 april 2014: - Kommunstyrelsen utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive skolskjutsar och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen. - Om Kommunstyrelsen istället beslutar att färdtjänstresorna ska överföras till omsorgsstyrelsen att överföringen sker vid årsskiftet 2014-2015 och att budgeten som överförs bygger på 2014 års kostnader. Kommunstyrelsen beslutade 12 maj 2014 följande: - Kommunkansliet utreder den allmänna och särskilda kollektivtrafiken inklusive skolskjutsar och särskoleskjutsar med målsättningen att det skapas en samordnad organisation för all samhällsbetald trafik i kommunen. - Utredningsuppdraget ska redovisas för plan- och näringslivsutskottet senast oktober 2014. Bakgrund Samhällsplanerare Agneta Johansson anför följande: 2007 flyttades handläggningen av samtliga samhällsbetalda resor till dåvarande fritid- och teknikstyrelsen (numer tekniskt utskott under kommunstyrelsen) för att få samordning av hanteringen av de samhällsbetalda resorna. Detta splittrades efter några år vilket innebär att skolan hanterar skolskjutsar och kommunkansliets tillväxtenhet hanterar kollektivtrafiken. Teknisk service hanterar omsorgsresorna, vilka innefattar färdtjänst, riksfärdtjänst, LSS-resor och SoL-resor. Handläggningen för ovanstående samhällsbetalda resor sker nu centralt hos SAMRES men kostnaden på resorna kvarstår hos teknisk service. Teknisk service har föreslaget att kostnaderna överförs till omsorgsstyrelsen.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 25 (forts) Omsorgsstyrelsen anser att syftet med 2007 års beslut om samordning av resehanteringen kvarstår och är lika giltigt idag som då. Det finns klara synergieffekter både administrativt och funktionellt när det gäller samhällsbetalda resor om de hanteras inom en förvaltning. Dagsläget Den 17 augusti 2014 infördes ett nytt gemensamt kollektivtrafiksystem i Dalarna som innebär att alla resor samlas i detta nya system. Direktbussar binder ihop Dalarnas kommuner med snabb trafik. Från närliggande områden som många reser till och från finns anslutande landsbygdsbussar. Alla slags resor i servicetrafiken samordnas och öppnas efterhand för allmänheten. Ett exempel på detta i Avesta är linje 204 som tidigare var en ren skolskjutslinje. Dalatrafik kommer inom kort att börja skicka en samlingsfaktura på samtliga samhällsbetalda resor som görs i kommunen. Idag tas skolskjutsunderlaget ut ur SKJUTS+ som är planeringsverktyget Dalatrafik använder. En skolskjutshandläggare på bildningsförvaltningen går igenom underlaget elev för elev hur skolresan ska gå till och samverkar med Dalatrafiks planerare för att planera samtliga elevresor. Skolskjutshandläggaren gör utredningar gällande undantag från lagen som t.ex. farlig riksväg att passera. Dessa utredningar lämnas över till överordnad chef som på bildningsstyrelsens uppdrag tar beslut i ärendena. Besluten om skolskjuts skrivs ut och skickas hem till föräldrarna. Statistik sammanställs till SCB om skolskjutsar. Skolskjutshandläggaren har kontakt med föräldrar kring skolskjutsfrågor. Inom bildningsförvaltningens ansvar ligger uppgifterna att utbilda eleverna om hur man åker skolskjuts samt att besiktiga hållplatser. Ansvaret för detta ligger idag på rektorerna. Dalatrafik skickar en faktura på servicetrafiken där färdtjänst, LSS och SoL resor, vissa skolresor samt kompletteringstrafiken ingår. Denna delas upp och fördelas till beställande förvaltning för kontroll och attestering. Sedan kommer det faktura på kollektivtrafiken där skolskjutsarna med fasta fordon finns med. Dessa interndebiteras till bildning varje månad. Det är tidskrävande att dela upp de olika kostnaderna då fakturorna innehåller kostnader för resor beställda av olika förvaltningar och interndebiteringar måste göras för att det ska hamna på rätt förvaltning. Avesta kommun har överfört allt ansvar för handläggningen av färdtjänst-, LSS och SoL-resor, beslut och kvalitetskontroll till färdtjänsthandläggare hos SAMRES. De följer de lagar och förordningar som finns på området. SAMRES gör ingen bedömning av personer som beviljas omsorgsresor.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 25 (forts) Med nuvarande organisation med uppdelat ansvar för trafiken är svårt att göra en exakt bedömning av vilken framtida trafik vi ska ha i kommunen och hur den ska se ut då hela systemet är under utveckling. Ska vi ha stråktrafik, d v s bussar som går på riksväg 68 mellan Horndal och Avesta med flextrafik som angör för de som vill åka med från de mindre orterna? Hur ska vi undvika att få fler mindre skolskjutsar och taxibilar som kör våra skolelever istället för lite större fordon som kan plocka upp alla som behöver skolskjuts? Hur maximerar vi vår kollektivtrafik för bästa samhällsnytta? För att uppnå helhetsyn med möjlighet att hitta synergivinster, minska sårbarheten, öka kvaliteten, minska miljöskadliga utsläpp och samtidigt effektivisera kostnaderna krävs en organisation där personer med kunskap om både helheten samt lagar och regler inom de olika områdena arbetar tillsammans. Då får vi en organisation som kan ha en överblick på de samhällsbetalda resornas ekonomi och kan hitta synergieffekter som utvecklar resandet där varje krona gör största möjliga nytta. Samhällsplanerarens förslag: - Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor) inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service. - En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs och läggs under kommunstyrelsens ansvar. - Ekonomiska resurser motsvarande en heltidstjänst överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med förändringen. - Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts läggs över på den nya organisationen. - Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 25 (forts) Beredning - Kommunkansliets skrivelse 22 januari 2014. - Kommunstyrelsens tekniska utskott 19 februari 2014 11. - Kommunstyrelsen 10 mars 2014 32. - Omsorgsförvaltningens skrivelse 27 mars 2014. - Omsorgsstyrelsen 8 april 2014 52. - Kommunstyrelsen 12 maj 2014 77 - Kommunkansliets skrivelse 25 februari 2015. Förslag till kommunstyrelsen - Samtliga samhällsbetalda resor (skolskjutsar, kollektivtrafik, färdtjänst, LSS och SoL-resor) inordnas i en gemensam organisation under kommunstyrelsen/teknisk service. - En gemensam budget för alla samhällsbetalda resor görs i samband med mål och budget 2016-2018 och läggs under kommunstyrelsens ansvar. - Medel motsvarande en heltidstjänst och kostnader för skolskjutsar överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. Förändringen hänskjuts till mål och budget 2016-2018. - Handläggningsärendena kring skolskjutsarna överförs från bildningsförvaltningen till kommunstyrelsen/teknisk service. - Gällande delegationsordning avseende grundskoleskjutsar justeras i enlighet med förändringen. - Uppgifterna att besiktiga skolhållplatser och utbildning av elever hur man åker skolskjuts läggs över på den nya organisationen. - Den samordnade organisationen träder i kraft 1 januari 2016.

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 26 Delgivningar www.avesta.se/kommunen & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. 1. Dnr KK15/0047 214 Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltnings inbjudan till samråd ang detaljplan för Skogsbo 4:1 m fl.