Samverkansgruppen för nya klimatstrategier: Cogito, etik & energi, Forum Hållbar Framtid, Föreningen Sveriges Energirådgivare och Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling Ett svenskt globalt initiativ i klimatfrågan En global plan för att avvärja klimathotet Klimatförändringen är en ödesfråga för Sverige, Europa och hela världen. Snabba och kraftfulla åtgärder krävs för att minska global klimatpåverkan. Sverige och EU kan och bör ha en utomordentligt aktiv roll för att främja nya grepp och innovationer i denna fråga. Vi anser att Sverige och EU bör verka för en global plan för klimatet. Denna plan skall skapa (i) ekonomiska förutsättningar för det internationella samfundet att omedelbart genomföra nyckelåtgärder som leder till att klimathotet minskar, (ii) förutsättningar för att snabbt implementera en mer klimatsnål teknik på olika håll i världen, framför allt i låginkomstländer med snabb ekonomisk tillväxt och (iii) förutsättningar för att sprida kunskaper och kompetens om klimathotet och möjliga lösningar till ett väsentligt större antal människor. Vårt initiativ utgår från de mycket gynnsamma förutsättningar som finns i Sverige för att ta initiativ inom områdena klimatpolitik och hållbar utveckling. Initiativet behöver emellertid förankras globalt, såväl i höginkomstländer som låginkomstländer. En hörnpelare i denna förankringsprocess måste vara att tillgodose behovet av en ökad global rättvisa i utvecklingen. Förslag till konkreta satsningar: Konkret föreslår vi att följande delar ingår i initiativet: I. En utjämningsfond för att främja tillkomsten av mer hållbara energisystem i länder som genomgår en snabb industrialisering, t ex Kina och Indien. En sådan fond inom EU eller FNsystemet skall ha det primära syftet att göra det ekonomiskt och socialt möjligt för utvecklingsländer att undvika eller skjuta upp nya investeringar i kolkraft, i första hand genom att öka investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och energisparåtgärder. 1 Vi föreslår att Sverige, eventuellt i samverkan med andra europeiska länder, snarast genomför en särskild studie om möjligheterna att bilda en utjämningsfond för hållbara energisystem i låginkomstländer. Vi föreslår vidare att Sveriges inleder en dialog med andra länder och multilaterala finansieringsinstitutioner i denna fråga. Sverige skulle också kunna organisera en internationell konferens där frågan om tillskapandet av en internationell utjämningsfond tas upp. II. Ett globalt kunskapstransferprogram för mer klimatsnåla tekniska lösningar storskaliga och småskaliga för att minska klimatpåverkan och framför allt den klimatpåverkan som nu snabbt ökar i länder med snabb ekonomisk utveckling. De viktigaste målgrupperna är enskilda individer och små- och medelstora företag företag som kan tillhandahålla kompetens (konsultföretag) och utrustning (tillverkande företag) för klimatsnål teknik och sociotekniska systemlösningar. Detta är målgrupper som i ett internationellt perspektiv har en förhållandevis låg kunskapsnivå inom området hållbar utveckling idag, men som samtidigt har en mycket stor potential för framtiden. En stimulans av dessa företag kan ske genom t ex FN-systemet, internationella samarbetsfinansiärer och nationella biståndssamarbetsorgan. 1 Enligt Christian Science Monitor (december 2004) stod Kina i begrepp att ta 562 kolkraftverk i drift fram till år 2012. Detta motsvarar hälften av alla kolkraftverk som kommer att tas i drift i världen fram till detta år. Indien hade vid samma tidpunkt planerat byggandet av 213 kolkraftverk. Från USA rapporteras planer på att bygga omkring 150 kolkraftverk inom de närmaste åren (International Herald Tribune, 2007-02-21). Utan teknik för att avskilja koldioxid kommer expansionen av kolkraft bara i Indien och Kina att leda till en ökning av de globala koldioxidutsläppen med 14 procent fram till 2012. 1
En viktig del av en sådan satsning är ett globalt småföretagarprogram för främjande av hållbar och klimatanpassad affärsutveckling. En sådan utbildning för hållbar utveckling i låginkomstländer kan tillskapas på en affärsmässig bas, som ett komplement till nuvarande organisation av utbildning, och finansieras från höginkomstländer, som ett gemensamt intresse för dem och låginkomstländer. Kompetensgivare i denna satsning är konsultföretag (i samarbete med universitet) och tillverkande företag i Europa, USA och Japan i samverkan med lokala konsultföretag och tillverkande företag i framför allt snabbt växande ekonomier som Kina, Indien, Ryssland, Indonesien och Brasilien. III. En global utbildningssatsning kring klimatfrågan för att (i) öka förståelsen för hur jordens klimat fungerar och på vilket sätt mänskliga aktiviteter påverkar klimatet och (ii) främja viktiga åtgärder som enskilda individer, företag och organisationer kan initiera för att motverka klimathotet. Vi föreslår ett detta kunskapsinitiativ i klimatfrågan införlivas i FN:s utbildningsdekad för hållbar utveckling 2005-2014. Viktiga komponenter i denna satsning är: Den globala, regionala och lokala energitillförseln och användningen och deras kopplingar till klimatfrågan Det globala, regionala och lokala vattensystemet och dess påverkan på klimatet Den globala, regionala och lokala markanvändningen och dess påverkan på klimatet Vi vill betona vikten av att den kunskap som förmedlas är vetenskapligt förankrad och att utbildningsinsatserna kontinuerligt uppdateras. Målgrupperna kan sökas på alla plan i samhället, från förskola till skola, universitet och yrkesverksamma. Vi vill att alla skolor i alla länder senast år 2014 förmedlar lokalt anpassad kunskap om klimatförändringen. Enkelt och lokalt anpassat undervisningsmaterial om klimatfrågan ska senast år 2012 finnas tillgängligt på de större språken (t ex engelska, franska, portugisiska, ryska, arabiska, kinesiska). TV, radio och tidningar i alla länder stimuleras att ta upp klimatfrågan i ökad utsträckning kulturarbetare och artister i alla länder stimuleras att ta upp klimatfrågan. I det här initiativet tror vi att olika svenska institutioner, såsom myndigheter, företag, universitet och frivilligorganisationer skulle kunna skapa en gemensam plattform till stöd för oss själva och för omvärlden. Det skulle gagna såväl den svenska som den internationella utvecklingen och angripa samtidens kanske allvarligaste hot inför framtiden. Hur ska detta förslag föras vidare För att föra det här förslaget vidare föreslår vi att en parlamentarisk utredning genomförs och att kunskap och synpunkter inhämtas från representanter för industri, myndigheter, universitet och frivilligorganisationer. I utredningen kan med fördel ges direktivet att som en del av utredningen genomföra ett antal tvärpolitiska seminarier. Bakgrund och motiveringar: klimatfrågan en global ödesfråga Hållbar utveckling är ett övergripande politiskt mål för en god framtida samhällsutveckling. Motsättningarna mellan hållbar utveckling och de ofta kortsiktiga ekonomiska och materiella målen för företag och individer är uppenbara för alla med insikt i ekologiska frågor och globala rättvisefrågor. Det finns också mycket skilda uppfattningar om hållbar utveckling vad den innebär, vad den kräver och på vilket sätt den bäst kan främjas. Diskussionen mellan olika samhällsaktörer och olika samhällen kring begreppet hållbar utveckling behöver intensifieras och fördjupas. 2
De här slutsatserna måste ställas mot dels (i) annan information om klimatfrågan och dels (ii) utvecklingen av klimatfrågan under de senaste åren. Tendensen är här entydig. Det som för endast 10-15 år sedan betraktades som partsargumentation och domedagsprofetior är idag till stor del en accepterad verklighet. Vi menar att i detta läge finns inte tiden att avvakta och se. Sverige bör som ett ledande land i debatten kring hållbar utveckling och global solidaritet ta en ledande roll i att agera och agera nu. De viktigaste enskilda åtgärderna är i vår mening en ny generation av ekonomiska finansieringsmekanismer och styrmedel på det internationella planet, en ny global utbildningsinsats om klimatfrågan och nya mekanismer för tekniköverföring mellan rikare och fattigare länder. EKONOMISKA STYRMEDEL Ett stort samtida ekonomiskt strukturproblem är att låginkomstländer för sin ekonomiska utveckling är beroende av att snabbt tillföra stora mängder energi till ett överkomligt pris. Ännu så länge leder detta i alldeles för stor utsträckning till att energitillförseln baseras på fossila bränslen och i mycket stor utsträckning på kolkraft. En avgörande fråga i det kortsiktiga perspektivet är därför att skapa förutsättningar för dessa låginkomstländer att undvika en fortsatt satsning på kolbaserad elkraft. Framför allt gäller detta låginkomstländer med dels stor befolkning, dels en snabb ekonomisk tillväxt. Höginkomstländer har ett eget intresse att värna om det globala klimatet att förmå t ex Kina och Indien att satsa på mer hållbar energitillförsel än kol-, olje- och gaskraft. Vi föreslår en internationell utjämningsfond som kan ge ekonomiska incitament för dessa länder att satsa på fossilsnål och förnybar teknik. Detta skulle kanske kunna kombineras med klimatpolitiska styrmedel i de rika länderna, t ex koldioxidskatter och/eller utsläppsrätter enligt en modifierad EU ETS modell. Att sälja eller auktionera utsläppsrätter för koldioxid och andra växthusgaser för de rika länderna kan generera intäkter för en sådan fond. De fattiga länderna skulle ges incitament att bidra till ett bättre klimat med ett villkorat stöd som inte står i vägen för deras ekonomiska utveckling så länge deras per capita-inkomster är så mycket lägre än de rikas. Detta kan liknas vid en global Marshallplan både för att rädda klimatet och för att utjämna de globala levnadsvillkoren. En prissättning på 50 dollar per ton koldioxid en nivå som anses nödvändig för att påverka fossilanvändningen i tillräcklig grad skulle generera intäkter i storleksordningen 600-800 miljarder dollar från USA och EU. Detta är ungefär tio gånger så mycket som det totala biståndet idag. En annan jämförelse är att den europeiska marknaden för (gratis utdelade) utsläppsrätter tidvis värderat 1 ton koldioxid till 27 euro eller 34 dollar; detta applicerat på hela utsläppen inom EU motsvarar 160 miljarder dollar. Det är alltså gigantiska belopp men inte större än energisubventionerna som nästan helt går till fossila bränslen och kärnkraft. Dessa uppgår till ungefär 300 miljarder dollar. 2 KUNSKAPS- OCH TEKNIKÖVERFÖRINGSPROGRAM Förutom forskning och utbildning kring nuvarande situation och problem, krävs alltmer utbildning kring genomförbara åtgärder. Här finns idag en mängd pågående initiativ i olika länder. Det gäller ny klimatsnål energiteknik, nya markanvändningsmetoder och begynnande forskning kring nya livsstilar. Ett stort problem med denna forskning är att den i allt för stor utsträckning bedrivs i höginkomstländer och därmed utgår från där gällande förutsättningar (social situation, klimat, värderingar och kultur). Framtida kunskapsutveckling måste i större utsträckning ske och ta hänsyn till den lokala situationen i nuvarande låginkomstländer. Samverkan kring teknikutveckling mellan institutioner i hög- och låginkomstländer kan här skapa en plattform för utveckling och spridning av ny klimat- och lokalanpassad teknik. 2 I Världsbankens kappa finns ett antal carbon funds med olika bakgrund och hemvist. Dessa disponerar idag några hundra miljoner dollar, d.v.s. en tusendel av dessa summor. 3
Kunskaps- och tekniköverföringsprogrammet bör framför allt inriktas mot spridning av förbättrade systemlösningar för produktion och konsumtion av energi-, vatten- och konsumentprodukter, inkluderande förbättrade kretslopp för olika material. Denna satsning kommer att skapa betydande industriella fördelar för initiativskapande länder och kan ses som en strategisk satsning för svensk och europeisk tillverknings- och kunskapsindustri. UTBILDNINGSSATSNING Sådana initiativ har redan börjat växa fram på olika ställen, bland annat i universitetsvärlden, där nya curricula och utbildningar ställer utvecklingsfrågorna i ett nytt perspektiv och där behovet av en bredare målformulering för samhällets utveckling är att viktigt inslag. De här utbildningarna strävar efter att ge eleverna/studenterna: En förbättrad förståelse av grundläggande naturliga system och deras dynamik En förbättrad förståelse av globala energi- och vattensystem En förbättrad integration av olika kunskaper till en större helhet. Framstegen har hittills varit alldeles för begränsade för att åstadkomma en verklig förändring och fler aktörer i samhället måste involveras och bidra. Uppgiften är alldeles för omfattande för att det formella utbildningssystemet självt skall kunna klara av uppgiften. Vi är övertygade om att alla olika aktörer måste samverka, såsom skolor, universitet, företag, myndigheter, frivilligorganisationer och allmänhet. En särskilt intressant möjlighet är enligt vår mening att tillskapa utbildning för hållbar utveckling i låginkomstländer på en affärsmässig bas, som ett komplement till nuvarande organisation av utbildning. Det här skulle kunna finansieras från höginkomstländer som ett gemensamt intresse för dem och låginkomstländer. Stockholm den 13 april 2007 Lotta Bångens, ordförande, Föreningen Sveriges Energirådgivare Björn Frostell, ordförande, Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling Dan Melander, etik & energi Christer Sanne, Cogito Petra Schagerholm, ordförande, Forum Hållbar Framtid 4
Bilaga: Klimatförändringen Enligt FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är klimatförändringen ett mycket allvarligt problem av bl a följande anledningar: Graden av uppvärmning och uppvärmningens takt. Om inga ansträngningar görs för att minska utsläppen av växthusgaser är den förväntade uppvärmningstakten så snabb att många ekosystem inte kommer att hinna anpassa sig. Hela skogstyper kan försvinna. Stigande havsnivåer. Smältande is, framför allt på Grönland och Antarktis, kan ge höjningar av havsnivån på flera meter, En stor del av världens infrastruktur och storstäder är sårbara även för mindre höjningar av havsnivån. Minskad biologisk mångfald. En studie, publicerad i Nature den 8 januari 2004, pekar på att upp till 35 procent av jordens alla arter med all sannolikhet kommer att utrotas för 2050 om den globala uppvärmningen leder till att jordens genomsnittstemperatur stiger med mer än 3 grader Celsius över det förindustriella genomsnittet. De tropiska regnskogarna jordens mest komplexa ekologiska system är på sikt hotade. Korallreven är ett annat ekosystem som är hotat. Hotet mot livsmedelstillgångarna. Klimatförändringen kommer att leda till fler översvämningar, svårare torka och skadedjursinvasioner. Detta är företeelser som innebär hotade livsmedeltillgångar i både i-länder och u-länder. Hotet mot vattentillgångarna. De torrperioder som väntas i ett allt varmare klimat kommer att öka vattenbristen på olika platser i världen. Hotet mot människors hälsa. Den globala uppvärmningen har lett till att en vertikal och horisontell utvidgning av områden där sjukdomsbärande insekter trivs. Ekonomiska förluster. De ekonomiska förlusterna av klimatförändringen förväntas bli omfattande. Den internationella försäkringsindustrin är särskilt utsatt för effekterna av klimatförändringen. Ökad risk för konflikter. I flera områden i världen finns det konflikter som är vattenrelaterade. Den globala uppvärmningen kommer ytterligare att bidra till denna problematik. Risken för social instabilitet. Mycket talar för att flyktingströmmarna i världen kommer att öka i en allt varmare värld. Stor sannolikhet för förstärkande återkopplingsmekanismer. Den stigande värmen stimulerar utsläpp från källor som till exempel smältande permafrost, jordar under uttorkning, döende skogar, smältande metanhydrater och havsvatten som skiktar sig. Dessa förstärkande effekter skulle kunna driva den globala uppvärmningen till nivåer bortom FNs klimatpanels bästa gissning. Vidare har det internationella klimatforskarsamfundet belyst att globala klimatsystemet har en förmåga till plötsliga och oåterkalleliga förändringar. Exempel på sådana förändringar är: Destabilisering av metanhydrater. Metanhydrater är en gas som finns lagrad i havsbottnen och i den arktiska tundran. Forskare vid USA:s geologiska undersökning (USGS) har beräknat att det kan finnas 10 000 miljarder ton kol i metanhydrattillgångarna. Metan är en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Den globala uppvärmningen kan destabilisera metanhydrattillgångarna så att de kommer ut i atmosfären. Jordens atmosfär börjar släppa ut koldioxid istället för att ta upp koldioxid. Blir marken varmare släpper den ut mer koldioxid än i nuläget. Idag reducerar landväxterna koldioxidmängden i atmosfären genom att de i samband med fotosyntesen tar upp ungefär en fjärdedel av de koldioxidutsläpp som orsakas av förbränningen av fossila bränslen. När världen blir varmare går förruttnelsen av den organiska materian i marken mycket snabbare. Detta leder till att jordens biosfär börjar agera på ett nytt sätt den börjar släppa ut koldioxid istället för att ta upp den. Enligt vissa modeller skulle detta kunna ske vid en atmosfärisk koldioxidkoncentration på mellan 400 och 500 ppm. I tid handlar det om 10-50 år. 5
Golfströmmen försvagas eller stannar upp. Havsströmmarna i norra Atlanten drivs av en naturlig process som innebär att tungt saltvatten utanför Grönland drar upp varmvatten från det karibiska området till norra Atlanten. Denna ytström, Golfströmmen, har en mycket stor inverkan på klimatet i Västeuropa. Om tillräckligt stora mängder is smälter på Grönland och Arktis kommer inte ytvattnet att vara tillräckligt salt för att sjunka. Det så kallade transportbandet skulle då avstanna. Grönlands istäcke smälter. Om all is på Grönland smälter kommer havsnivån att stiga med sju meter över hela jorden. Detta skulle innebära översvämningar av världens kuststäder och kustområden. Det västantarktiska istäcket glider ner i havet. Det västantarktiska istäcket är över tre kilometer tjockt. Istäcket sitter ihop med landsmassan genom ishyllor. Om havsvattnet blir varmare kommer ishyllorna att smälta underifrån vilket kan leda till att all is glider ner i havet. Om så sker kommer havsnivån att stiga mer omkring fem meter, oavsett om isen smälter eller inte. Om det västantarktiska istäcket går förlorat kan det destabilisera det östantarktiska istäcket som är mycket större. Det kan höja havsnivån med 50 meter. Regnskogen i Amazonas försvinner. Enligt klimatforskarnas prognoser kommer det att bli torrare och torrare i Amazonas. Det innebär att regnskogen gradvis kommer att dö, att den biologiska mångfalden kraftigt reduceras, och att ännu mer koldioxid kommer att släppas ut i atmosfären. I värsta fall skulle det kunna röra sig om kolmängder som motsvarar hela 1900-talets utsläpp från förbränningen av fossila bränslen. Försurningen av världshaven. Mer än en tredjedel av den koldioxid som människan producerar hamnar i världshaven. Där löses den upp till kolsyra. Surhetsgraden i världshaven har ökat och ytterligare ökningar skulle få förödande konsekvenser för livet i haven. 6