Born Globals internationaliseringsbeteende - en inkrementell process? Författare: Fanny Hejdström Johanna Hellström Handledare: Program: Ämne: Mikael Hilmersson Turismprogrammet Internationell Marknadsföring Nivå och termin: C-nivå, VT-09 Handelshögskolan BBS
FÖRORD Vi vill rikta ett stort tack till de personer som möjliggjort vår studie av Born Globals! Vi tackar de respondenter som visat engagemang och intresse genom att avlägga tid och ställa upp på de intervjuer som den empiriska studien är baserad på. Stort tack till Fredrik Hansson, VD på Roxtec AB, Mikael Blomqvist, grundare av Roxtec AB, Per Holknekt, grundare av Odd Molly International AB, Peter Westher på Syndsvenska Handelskammaren samt Stefan Ytterborn, VD och grundare av Poc Sweden AB. Slutligen vill även tacka vår handledare, Mikael Hilmersson, doktorand på Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar, som visat stort intresse och genom konstruktiv kritik och värdefulla åsikter hjälpt oss genomföra vår studie av Born Globals. Kalmar 29 maj 2009 Fanny Hejdström Johanna Hellström
ABSTRAKT I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende. I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad. Nyckelord: Born Globals, internationalisering, Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, entreprenör, externa drivkrafter i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION...1 1.1 Internationalisering av företag...1 1.2 Förändrad samhällsbild...2 1.3 Uppkomst av Born Globals...4 1.4 Problemdiskussion...4 1.5 Problemformulering...6 1.5.1 Huvudproblem...6 1.5.2 Delproblem...7 1.6 Syfte...8 1.7 Avgränsningar...8 1.8 Disposition...9 2 METOD... 11 2.1 Disposition av metodkapitlet... 11 2.2 Abduktiv forskningsansats... 12 2.3 Kvalitativ forskningsmetod... 13 2.3.1 Betänkligheter kring kvalitativ forskningsmetod... 14 2.4 Forskningsstrategi - fallstudie... 14 2.4.1 Fallstudiens design... 15 2.4.2 Val av fallföretag... 16 2.4.2.1 Odd Molly International AB... 16 2.4.2.2 Poc Sweden AB... 17 2.4.2.3 Roxtec AB... 17 2.4.2.4 Sydsvenska Handelskammaren... 17 2.4.3 Betänkligheter kring fallstudie som forskningsstrategi... 18 2.5 Empirisk datainsamlingsteknik... 19 2.5.1 Sekundärdata... 19 2.5.2 Primärdata... 19 2.6 Undersökningskvalitet... 20 2.6.1 Validitet... 20 6.2.2 Reliabilitet... 21 3 TEORETISK REFERENSRAM... 22 3.1 Traditionella internationaliseringsmodeller... 22 3.1.1 Uppsalamodellen... 22 3.1.1.1 Kunskap och engagemang på internationella marknader... 23 3.1.1.2 Betänkligheter kring Uppsalamodellen... 25 3.1.2 Nätverksmodellen... 26 3.1.2.1 Aktörer, resurser och aktiviteter... 28 3.2 Born Globals... 29 ii
3.2.1 Definitioner av Born Globals... 29 3.2.2. Företeelsen Born Globals... 30 3.2.3 Motiv till Born Globals internationalisering... 31 3.3 Förklarande faktorer och drivkrafter till Born Globals internationalisering... 32 3.3.1 Interna förklarande faktorer... 32 3.3.1.1 Internationellt entreprenörskap... 32 3.3.1.2 Internationellt entreprenörskap inom SMF... 33 3.2.1.3 Entreprenörens betydelse för internationalisering... 33 3.2.1.4 Individers betydelse för internationalisering... 35 3.3.2 Externa drivkrafter... 36 3.3.2.1 Marknadsintegration... 36 3.3.2.2 Förändrade kundpreferenser och homogen efterfrågan... 37 3.3.2.2 Utvecklad kommunikations- och transportteknologi... 38 3.4 Sammanställning av internationaliseringsbeteende... 39 4 EMPIRI... 40 4.1 Odd Molly International AB... 40 4.1.1 Internationalisering av verksamheten... 40 4.1.2 Global inriktning... 41 4.1.3 Entreprenörens roll för internationalisering... 42 4.1.4 Externa drivkrafter... 43 4.2 Poc Sweden AB... 44 4.2.1 Internationalisering av verksamheten... 45 4.2.3. Global inriktning... 46 4.2.4 Entreprenörens roll för internationalisering... 47 4.2.5 Externa drivkrafter... 48 4.3 Roxtec AB... 49 4.3.1 Internationalisering av verksamheten... 49 4.3.2 Global inriktning... 50 4.3.3 Entreprenörens roll för internationalisering... 51 4.3.4 Externa drivkrafter... 53 5 ANALYS... 54 5.1 Born Globals internationaliseringsbeteende... 54 5.1.1 Kunskap från erfarenhet... 54 5.1.2 Kunskap från relationer... 56 5.1.3 Reducerat psykiskt avstånd... 57 5.2 Interna förklarande faktorer till Born Globals beteende... 60 5.3 Externa drivkrafter som möjliggör Born Globals beteende... 63 iii
6 SLUTSATS... 68 6.1 Besvarande av huvudproblem... 68 6.2 Studiens begränsningar... 70 6.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag... 71 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA: Intervjumall till Odd Molly, Roxtec AB och Poc Sweden AB iv
1 Introduktion 1 INTRODUKTION I det inledande kapitlet beskriver vi tre områden, internationalisering av företag, en förändrad samhällsbild och uppkomst av Born Globals vilka är fundamentala för att ge läsaren en grundläggande förståelse för problematiken som vi behandlar i uppsatsen. Problemet vi valt att studera diskuteras och formuleras genom ett huvudproblem och tre delproblem och vidare redogör vi för uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar för studien samt en fortsatt disposition av uppsatsen. 1.1 Internationalisering av företag Enligt Oviatt & McDougall (1994) expanderar ett stort antal små och medelstora företag (SMF) sin verksamhet till avlägsna marknader direkt eller i ett tidigt skede från att de etablerats på hemmamarknaden. Eftersom de således inte följer de traditionella internationaliseringsmodellerna som flera författare beskriver, däribland Johanson & Vahlne (1977), Cavusgil (1980), Reid (1981), Gankema et al. (2000) och Jansson & Sandberg (2008) där företag expanderar till närliggande marknader i den initiala fasen och därefter stegvis expanderar till mer avlägsna marknader, diskuteras uppkomsten av en ny företeelse, Born Globals. De företag som direkt eller i ett tidigt skede expanderar sin verksamhet till internationella marknader baserar således inte expansionen på den kunskap företagen erhållit genom erfarenhet på närliggande marknader utan Chetty & Campbell-Hunt (2004) beskriver att olika typer av tidigare erfarenheter från företags individer samarbeten och partnerskap är vad som möjliggör en snabb internationalisering. Internationalisering är enligt Hollensen (2007) en process där företag expanderar sin verksamhet till andra marknader vilket ökar möjligheten att verka på potentiellt lönsamma marknader och öka sin konkurrenskraft. Flera författare inom internationell marknadsföring däribland Johanson & Vahlne (1977), Cavusgil (1980), Reid (1981), Gankema et al. (2000) och Jansson & Sandberg (2008), har sedan mitten av 1970-talet beskrivit processen att internationalisera som successiv, med ökad involvering i internationella marknader. Johanson & Vahlne (1977) är grundarna till Uppsalamodellen, en modell för att förklara företags stegvisa internationalisering vilken ses som den främsta traditionella internationaliseringsteorin som används än idag för att beskriva företags expansion till internationella marknader. De beskriver att kunskap och erfarenhet av internationella marknader är ett fundament för att företag stegvis ska öka sitt engagemang för exempelvis export, kontor och produktion i andra länder och genom att verka på internationella marknader kan företag anskaffa nödvändig kunskap för fortsatt expansion. 1
1 Introduktion Cavusgil (1980) beskriver processen att internationalisera som komplicerad då kunskap om internationella marknader är nödvändig för expansion. Kunskap erhålls genom erfarenhet, företag lär sig om internationella marknader genom att verka på dem, vilket gör att internationalisering blir en stegvis process. Jansson & Sandberg (2008) menar att företags internationalisering till marknader med stark tillväxt generellt sker genom en stegvis process och författarna förtydligar att företag vanligtvis etablerar sin verksamhet till geografisk och kulturellt nära marknader. Ett företags första etablering på internationella marknader sker oftast genom endast sporadisk export eller via en agent eller distributör, gradvis ökar engagemanget och företaget etablerar till exempel ett säljkontor som kan utvecklas till ett dotterbolag. Den stegvisa processen beror, som tidigare nämnt, på att ett företags engagemang på internationella marknader bestäms av företagets kunskap om marknaden vilken de erhåller genom att verka på den. Enligt Blomstermo & Sharma (2003) har det främst varit stora multinationella företag som internationaliserat sin verksamhet och traditionellt har internationell handel dominerades av dessa företag. Uppsalamodellen som förespråkar en stegvis process för internationalisering är baserade på den världsbild som var rådande på 1970-talet men är än idag de mest frekvent använda för att förklara företags internationaliseringsprocess. Johanson & Vahlne (1977) var de första författare som beskrev internationaliseringsprocessen som inkrementell och deras studie baseras på retrospektiva empiriska undersökningar av stora företag som internationaliserade sin verksamhet under mitten av 1900-talet Då samhället är i ständig förändring är det uppenbart att världsbilden idag inte är densamma som då de traditionella internationaliseringsteorierna skapades. Jansson (2007) beskriver att bland annat affärsklimatet har de senaste decennierna förändrats drastiskt till följd av förändrade förutsättningar i samhället. 1.2 Förändrad samhällsbild Sedan 1970-talet har förutsättningarna i samhället enligt Jansson (2007) förändrats vilket författaren beskriver bland annat vara en följd av globaliseringen. Globalisering är enligt Hill (2007) en process där marknader och enskilda länder integreras och förenas till en global marknad där preferenser och behov homogeniseras. Barney (2004) såväl som Woods (2001) uppmärksammar tre aspekter av globalisering och beskriver det som en ekonomisk, politisk och teknologisk process där ett flöde av människor, information och produkter äger rum över gränser. Den ekonomiska aspekten involverar enligt Woods (2001) bland annat ett ökat antal världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som underlättar global handel, till exempel Europeiska Unionen (EU), 2
1 Introduktion Världshandelsorganisationen (WTO) och General Agreement of Tariff and Trade (GATT). Enligt Hill (2007) medför globaliseringen delvis avskaffande av handelsbarriärer, exempelvis restriktioner av utländska investeringar och tariffer, vilket underlättar flödet av varor, tjänster och kapital mellan länder. Woods (2001) diskuterar tillväxtmarknaders ökade integration med omvärlden samt ett skift mot marknadsorienterade, internationella ekonomier som centrala delar av den politiska aspekten, exempelvis är Ryssland och Kina idag till större del integrerade i världshandeln än tidigare. Hill (2007) anser att avregleringar och privatiseringar är naturligt i en marknadsorienterad ekonomi vilket generellt ökar handelsmöjligheterna över gränser. Avregleringar och privatiseringar innebär bland annat att privata företag kan etableras på en fri marknad och att staten har ett reducerat ägandeskap och kontroll av handel. Enligt Woods (2001) har den teknologiska aspekten påverkat samhället och den globala marknaden som dagens företag agerar på samt skapat nya möjligheter inom transport-, kommunikations- och informationsteknologi. Hill (2007) beskriver att innovationer inom transportteknologin, främst jetflygplan och containerfrakt, förenklar global transport till exempel genom tids- och kostnadsreducering vilket även Woods (2001) anser vara de viktigaste teknologiska innovationerna som tillsammans med järnvägens uppkomst haft betydelse för utvecklingen av handel mellan länder. Vidare har kommunikationsteknologin utvecklats med satelliter, digitala system och Internet vilket haft en revolutionerande effekt som till exempel möjliggjort kostnadsreducering. Det har blivit lättare, snabbare och mindre kostsamt att skapa och behålla kontakt med exempelvis kunder och distributörer på en global arena. Den explosiva utvecklingen av Internet har utvecklat handeln mellan länder och skapat möjlighet att interagera över gränser. De ekonomiska, politiska och teknologiska förändringarna i samhället är viktiga aspekter för den ökade internationaliseringen som enligt Jansson (2007) bidragit till tillväxtmarknaders snabba progression och ökade integration i världsekonomin. De förändrade förutsättningarna är bland annat orsakade av globalisering men även av en ökad internationalisering av företag. Idag upplever vi en tredje våg av internationalisering där företag i stor utsträckning etablerar sig i Central- och Östeuropa, Ryssland, Kina och Indien vilka under de tre senaste decennierna har blivit viktiga marknader för internationella affärer. För företag har efterfrågan ökat från tillväxtmarknaderna samtidigt som konkurrensen har blivit intensivare vilket har medfört en ökad reallokering av resurser och produktion. Hill (2007) menar att globaliseringen har skapat nya möjligheter för SMF. Jansson (2007) betonar att SMF ofta karaktäriseras av begränsade resurser men Hill (2007) menar emellertid att ett företags storlek och resurser har minskat i betydelse till följd av globaliseringen. SMF kan uppleva fördelar då handel på globala marknader inte är lika resurskrävande på grund av minskade handelsbarriärer samt tid- och kostnadsreduceringar vilket har medfört ett ökat antal företag 3
1 Introduktion på marknaden. Enligt Woods (2001) har världshandeln de tre senaste decennierna femdubblats och att andelen utländska investeringar har ökat drastiskt, delvis på grund av globaliseringen. Blomstermo & Sharma (2003) menar i likhet med Jansson & Sandberg (2008) att de senaste decennierna expanderar ett ökat antal SMF sin verksamhet till internationella marknader. Blomstermo & Sharma (2003) och Oviatt & McDougall (1994) beskriver båda att allt fler SMF inte följer de traditionella inkrementella internationaliseringsmodellerna, istället expanderar många SMF direkt till avlägsna marknader. 1.3 Uppkomst av Born Globals Flera författare, bland annat Jansson (2007) diskuterar globaliseringen och de förändrade förutsättningarna i samhällets betydelse för företag, exempelvis då tillväxtmarknader i större utsträckning integrerats i världsekonomin och efterfrågan har därmed tilltagit. Genom den förändrade samhällsbilden har nya och ökade möjligheter för affärsverksamhet uppkommit. Som nämnt beskriver Oviatt & McDougall (1994) att ett ökat antal SMF idag inte följer de traditionella internationaliseringsteorierna vilka förespråkar en långsam stegvis process utan de expanderar direkt till avlägsna marknader och flera författare, bland annat Knight & Cavusgil (1996), Chetty & Campbell-Hunt (2004) samt Servais et al. (2007), har diskuterat ett behov av att skapa nya modeller för internationalisering. Jansson & Sandberg (2008) betonar också att den förändrade samhällsbilden kräver att nya modeller för internationalisering utvecklas som är anpassade efter de förutsättningar som råder idag. De SMF som idag expanderar sin verksamhet internationellt i ett tidigt skede benämns av flera författare, bland annat Oviatt & McDougall (1994), som Born Globals och ses som en ny företeelse inom forskning. Born Globals följer enligt Chetty & Campbell-Hunt (2004) inte de traditionella mönstren att stegvis internationalisera, expansionen är snarare baserad på olika typer av samarbeten och partnerskap genom vilka en snabb internationalisering möjliggörs. Det finns en mängd definitioner av Born Globals, flera författare inom området använder specificerade definitioner av Born Globals med exakta årtal för internationalisering och procentuella exportandelar. Rennie (1993) var den första som definierade Born och författaren beskriver dem som företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis ha gått från en lokal marknad. 1.4 Problemdiskussion De traditionella internationaliseringsteorierna som utvecklades på 1970-talet beskriver företags expansion till internationella marknader som inkrementell med ett ökat engagemang. Dagens världsbild är inte densamma som då de inkrementella internationaliseringsteorierna utvecklades, nya förutsättningar har skapats, delvis genom globaliseringen, vilket haft särskild 4
1 Introduktion betydelse för SMF. Då SMF karaktäriseras av begränsade resurser kan de uppleva fördelar med en mer integrerad världsekonomi vilket har medfört att SMF som inte följer de traditionella internationaliseringsteorierna uppkommit. Idag internationaliserar ett stort antal företag sin verksamhet från start, eller i ett tidigt skede, och den globala marknaden har blivit en vanligt förekommande arena för företag att agera på. Vi ser ett behov av att ifrågasätta huruvida betydelsen av kunskap och erfarenheter för internationalisering har reducerats eller om betydelsen kvarstår men erhållit en ny innebörd och erhålls på andra sätt. Sedan begreppet Born Globals myntades år 1993 av konsultfirman McKinsey har det haft stor genomslagskraft och är idag ett aktuellt forskningsämne inom internationell marknadsföring. Åtskilliga författare diskuterar ämnet och dess betydelse för internationalisering av företags verksamhet och handel över landsgränser, exempelvis anser Oviatt & McDougall (1997) att fortsatt forskning kring Born Globals bör fokusera på anledningen till att företagen existerar, motiven för den internationella expansionen samt hur internationaliseringen ser ut. Ett ökat antal företag ses idag som Born Globals då de i ett tidigt skede internationaliserar sin verksamhet utan att stegvis gå från en lokal marknad, vilket gör att vi ser ämnet som intressant och att det föreligger ett behov att studera företeelsen. Intresset av att studera Born Globals underbyggs ytterligare av att begreppet nyligen etablerades inom internationell marknadsföring och därmed föreligger det en begränsad mängd litteratur som behandlar företeelsen. Inom forskning diskuteras Born Globals som en ny företeelse och företag studeras delvis med syfte att konstruera en generellt gällande modell för hur Born Globals internationaliserar sin verksamhet eftersom författare har uppmärksammat att många företag idag inte följer de traditionella internationaliseringsmodellerna. Madsen & Servais (1997) ställer sig emellertid frågande till att Born Globals internationalisering inte kan förklaras utifrån de traditionella internationaliseringsmodellerna, författarna indikerar att Born Globals expansion till internationella marknader är inkrementell och kan jämföras med Uppsalamodellen. Likaså menar Johansson et al. (2002) att en del författare förklarar Born Globals snabba internationalisering utifrån Nätverksmodellen. Vi ifrågasätter i likhet med Madsen & Servais (1997) och Johansson et al. (2002) huruvida Born Globals kan betraktas som en ny företeelse eller om företagen följer en process som kan liknas vid traditionella modeller med ökat engagemang och diversifiering vilket är det problem vi ämnar fokusera på i uppsatsen. Många av de traditionella modellerna för internationalisering konstruerades för flera decennier sedan och har inte reviderats nämnvärt i takt med förändrade förutsättningar i samhället och för handel genom bland annat globaliseringen. Globaliseringen har medfört förändringar inom ekonomi och politik så väl som teknologi vilket har skapat nya möjligheter för företag att verka på en global marknad. Madsen & Servais (1997) anser att forskning kring företag som etableras efter år 1990 kan vara betydelsefull då det anses vara ett avgörande decennium för 5
1 Introduktion informationsteknologi vilket underlättat för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad. Vi ämnar studera om, och i så fall hur, de förändrade förutsättningarna influerar företags internationalisering och uppkomsten av Born Globals, vi ifrågasätter författares fokus på Born Globals som en ny expansionsteori inom internationalisering. I praktiken får problemet, att Born Globals främst granskats utifrån ett perspektiv, konsekvenser inom både forskning och affärsverksamhet. Det föreligger en avsaknad av forskning som tar traditionella internationaliseringsmodeller i beaktande vid förklaringen av Born Globals internationalisering och därav ser vi ett behov av att kritisk granska i vilken utsträckning Born Globals internationaliseringsbeteende skiljer sig från den process de traditionella modellerna beskriver. Konsekvensen av att endast diskutera Born Globals som en ny företeelse är att forskningen tenderar att bli ensidig vilket begränsar fortsatt utveckling och ny forskning och vi ser därav ett behov av att belysa problemet med en kritisk ansats. Då det föreligger avsaknad av forskning av Born Globals förekommer det därmed avsaknad av rekommendationer till företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad vilket ytterligare gör att vi ser ett behov av att studera Born Globals. Genom att granska företeelsen ur en kritisk synvinkel och belysa bakomliggande interna förklarande faktorer och externa drivkrafter som möjliggör Born Globals tidiga internationalisering ser vi en möjlighet att underlätta för dessa typer av företag att finna intressenter som vill satsa tid och pengar i företaget. 1.5 Problemformulering I uppsatsen har vi valt att precisera problemformuleringen i ett huvudproblem och tre delproblem vilka nedan presenteras. 1.5.1 Huvudproblem Med utgångspunkt i problemdiskussionen har vi identifierat ett huvudproblem som vi ämnar analysera och besvara i uppsatsen: I vilken utsträckning skiljer sig Born Globals internationella expansion från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver? Vi utgår från ovanstående huvudproblem då vi ser en problematik i att rubricera Born Globals som en ny företeelse utan att studera huruvida företeelsen kan förklaras utifrån de traditionella 6
1 Introduktion internationaliseringsmodellerna. Således ämnar vi studera om de traditionella modellerna för internationalisering kan förklara Born Globals internationaliseringsbeteende. 1.5.2 Delproblem För att besvara huvudproblemet har vi valt att precisera tre delproblem: Hur ser Born Globals beteende ut vid internationell expansion? Med det första delproblemet ämnar vi beskriva hur Born Globals beteende ser ut vid internationell expansion. Vi ser redogörelsen som relevant för uppsatsen då den fungerar som en utgångspunkt vilken möjliggör en kontrastering där Born Globals beteende kan jämföras med hur de traditionella modellerna beskriver företags internationalisering. För att möjliggöra en analys och besvara huvudproblemet anser vi att jämförelsen som skapas utifrån det första delproblemet är ett fundament. Vilka interna faktorer kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion? Det andra delproblemet syftar till att redogöra för vilka interna faktorer som kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion. Vi anser delproblemet relevant för att kunna utröna om Born Globals är en företeelse med nya och alternativa förklarade faktorer i relation till hur de traditionella modellerna beskriver att företag internationaliserar och vi finner det således diskussionen essentiell för att sedermera kunna besvara huvudproblemet. Vilka externa drivkrafter möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationalisering? Delproblem tre syftar till att ge läsaren en förståelse för vilka externa drivkrafter som möjliggör att Born Globals kan internationalisera snabbt och i ett tidigt skede. För att kunna 7
1 Introduktion fastställa huruvida Born Globals är en företeelse med nya och alternativa drivkrafter i relation till hur de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag internationaliserar och därmed besvara huvudproblemet finner vi det tredje delproblemet centralt. 1.6 Syfte Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att: - Beskriva Born Globals och därigenom skapa en ökad förståelse för företeelsen. - Analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till traditionella internationaliseringsmodeller. - Tillhandahålla rekommendationer och förslag till fortsatt forskning av Born Globals. Ett mer praktiskt syfte med uppsatsen är att: - Tillhandahålla rekommendationer till företag som i ett tidigt skede verkar eller ämnar verka på en global marknad. 1.7 Avgränsningar I uppsatsen har vi gjort en metodologisk avgränsning som bygger på att vi har valt att använda en generell beskrivning av Born Globals. Valet grundar sig i att vi inte vill begränsa uppsatsen och endast möjliggöra studier av vissa Born Globals samt eftersom de existerande definitionerna till stor del skiljer sig från varandra ser vi ingen relevans i att välja en specifik definition av Born Globals innehållande exakta årtal och procentuella exportandelar. I uppsatsen definierar vi Born Globals som företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Den teoretiska avgränsningen vi valt att tillämpa i uppsatsen är att då de traditionella internationaliseringsteorierna diskutreras har vi valt att endast diskutera Uppsala- och Nätverksmodellen och därmed utesluta TCA-modellen som också klassas som en traditionell internationaliseringsmodell. Valet motiveras av att Uppsalamodellen och Nätverksmodellen förespråkar en processyn av internationalisering där expansionen till internationella marknader äger rum över tid, därav ser vi de som relevanta för studien av Born Globals. TCA-modellen är en statisk modell som inte ser internationaliserings som en process och därav ser vi ingen relevans att behandla den i studien och således har vi valt att avgränsa oss 8
1 Introduktion till Uppsalamodellen och Nätverksmodellen i diskussioner av de traditionella internationaliseringsteorierna. I uppsatsen har vi valt att tillämpa en empirisk avgränsning då vi använder tre svenska företag som empiriska källor, Odd Molly, Poc och Roxtec samt en organisation Sydsvenska Handelskammaren. Den empiriska studien baseras således enbart på svenska företag och organisationer och därmed har vi uteslutit företag från andra länder. Valet baseras på att vi eftersträvade att grunda uppsatsens huvudsakliga empiriska studie på personliga intervjuer och därav har vi endast inkluderat svenska företag då det är geografiskt möjligt att genomföra intervjuerna. 1.8 Disposition Den fortsatta dispositionen (figur 1) av uppsatsen inleds med ett kapitel som behandlar de metodval vi har gjort för studien, forskningsansats ( 2.2), forskningsmetod ( 2.3), forskningsstrategi ( 2.4), datainsamlingsteknik ( 2.5) samt undersökningskvalitet ( 2.6). Den teoretiska referensramen inleds med en deskription av de traditionella modellerna för internationalisering av företags verksamhet, Uppsala- och Nätverksmodellen ( 3.1), vilket följs av en redogörelse för Born Globals och vad som karaktäriserar deras internationella expansion ( 3.2). I diskussionen kring Born Globals behandlas även interna förklarande faktorer ( 3.3.1) och externa drivkrafter ( 3.3.2) I följande kapitel som behandlar den empiriska studien ( 4) presenteras resultaten från våra intervjuer företagsvis, Odd Molly International AB ( 4.1), Poc Sweden AB ( 4.2) och avslutningsvis Roxtec AB ( 4.3). Kapitlet för analys ( 5) innefattar en diskussion kring Born Globals internationaliseringsbeteende ( 5.1), de faktorer som kan förklara Born Globals beteende ( 5.2) samt bidragande drivkrafter till att företagen kan internationalisera snabbt och i ett tidigt skede ( 5.3). I uppsatsens avslutande kapitel ( 6) presenteras de slutsatser vi från vår analys kommit fram till vilket innefattar besvarande av huvudproblem ( 6.1). Slutligen förs även en diskussion kring studiens begränsningar ( 6.2) samt förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag ( 6.3). Genomgående har vi i uppsatsen strävat efter att teoriempiri- och analyskapitlen ska följa samma struktur för att underlätta för läsaren att relatera de olika kapitlen till varandra. 9
2 Metod I vilken utsträckning skiljer sig Born Globals internationella expansion från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver? Hur ser Born Globals beteende ut vid internationell expansion? Vilka interna faktorer kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion? Vilka externa drivkrafter möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationalisering? Teoretisk referensram Traditionella internationaliseringsmodeller Born Globals Förklarande faktorer och drivkrafter Empiri Analys Slutsats Figur 1: Disposition av uppsatsen 10
2 Metod 2 METOD Följande kapitel syftar till att presentera den metodologi som tillämpats i uppsatsen. Kapitlet inleds med en disposition av metodvalen och därefter presenteras samtliga metodval, forskningsansats, forskningsmetod, forskningsstrategi och datainsamlingsteknik i form av sekundär- och primärdata. Avslutningsvis diskuteras den övergripande kvaliteten av studien i termer av validitet och reliabilitet. Forskningsansats: Abduktion Forskningsmetod: Kvalitativ Forskningsstrategi: Fallstudie Datainsamlingsteknik: Sekundäroch primärdata Figur 2: Disposition av metodkapitlet 2.1 Disposition av metodkapitlet Det inledande valet av metod i studien är gällande forskningsansats och vi har valt att utgå från en deduktiv sådan. Valet av en deduktiv ansats baseras på att vi vill utgå från existerande teorier och därefter i praktiken studera hur företag internationaliserar sin verksamhet. Den deduktiva ansatsen föranleder vårt val av att genomföra en kvalitativ studie då vi eftersträvar att skapa en holistisk förståelse av Born Globals. Efter den empiriska studien utförts fann vi det relevant att övergå till en abduktiv forskningsansats baserat på att vi såg ett behov att återgå till teorin och revidera den för att stärka studien, den abduktiva ansatsen ger en bättre 11
2 Metod helhetsbild eftersom den innefattar ett samspel mellan teori och empiri. Vidare finns det olika forskningsstrategier inom kvalitativ metod och baserat på den forskningsmetod vi valt för studien samt att vi ämnar skapa en holistisk förståelse för företeelsen Born Globals lämpar sig en fallstudie bäst eftersom vi genom att tillämpa en sådan på ett utförligt och holistiskt sätt kan studera företeelsen i dess verkliga kontext. Vårt tillvägagångssätt av datainsamling i fallstudien är sekundär- och primärdata vilket återigen baseras på att vi kan skapa en helhetsbild av Born Globals genom att integrera dessa två. I uppsatsen har vi huvudsakligen valt att basera metodkapitlet på författarna Merriam (1998) och Yin (2006) då vi anser att deras litteratur väl reflekterar de tillvägagångssätt vi valt att tillämpa i studien. 2.2 Abduktiv forskningsansats Enligt Merriam (1998) kan förhållandet mellan teori och praktik förklaras utifrån tre forskningsansatser: deduktiv, induktiv och abduktiv, vilka används för att generera nya, eller revidera redan existerande teorier. Vi har i uppsatsen valt att tillämpa en abduktiv forskningsansats, utgångspunkten var emellertid en deduktiv ansats. Den deduktiva ansatsen utgår enligt Yin (2006) från redan existerande teorier som empirin sedan appliceras på, i likhet menar Alvesson & Sköldberg (2008) att genom att tillämpa en deduktiv ansats förklaras ett enskilt fall utifrån en generell regel. Den deduktiva forskningsansatsen utgår enligt Merriam (1998) från insamlad teori gällande det ämne som studeras varifrån forskaren sedan deducerar, det vill säga härleder, en eller flera hypoteser. Den empiriska undersökningen och resultatet styrs sedermera av hypoteserna och forskaren kan därefter bekräfta eller förkasta dem och revidera teorin. Alvesson & Sköldberg (2008) anser att problematiken med en deduktiv ansats är att den på ett auktoritärt sätt fastslår en alltid gällande regel istället för att förklara den vilket ofta gör att bakomliggande mönster förbises. Vårt val av en deduktiv forskningsansats baseras på att vi utgår från existerande teorier om Born Globals som vi applicerar på empirin vi erhåller genom intervjuer med valda företag för att sedermera bekräfta eller förkasta teorierna. Efter att vi genomfört intervjuerna med de aktuella företagen har vår forskningsansats övergått till en abduktiv sådan. Enligt Alvesson & Sköldberg (2008) är abduktion den forskningsansats som i realiteten är den mest frekvent använda vid fallstudier. Genom att tillämpa en abduktiv ansats tolkas ett fall utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster vilket sedermera styrks genom nya iakttagelser. Det empiriska fallet utvecklas successivt samtidigt som teorin revideras och förbättras. Dubois & Gadde (2002) beskriver samma metod som systematisk kombinering, där forskaren konstant rör sig mellan en empirisk och teoretisk verklighet. Forskningsfrågan och det teoretiska ramverket förfinas successivt när det ställs i 12
2 Metod jämförelse med den empiriska verkligheten, en simultan progression äger rum mellan teori och empiri vilket fungerar speciellt väl för att utveckla nya teorier. Genom att röra sig mellan teori och empiri kan forskaren skapa en bättre förståelse och nya dimensioner av företeelsen i fråga. I uppsatsen fann vi efter att ha utfört våra intervjuer ett behov av att gå tillbaka till teorin och till viss del revidera och anpassa den utefter den information vi fått under intervjuerna och vår forskningsansats övergick således till abduktiv, till exempel upptäckte vi att en homogen efterfrågan var en viktig del faktor för de företag vi intervjuade och vi valde att lägga större vikt vid det i teorin. Vi fann även en avsaknad av emiriskt material från grundaren av Roxtec och valde därför att utföra en intervju med honom och således integrera ny empiri i uppsatsen. Dubois & Gadde (2002) menar att om en avsaknad av information identifieras inom till exempel teori efter att ha samlat in empiri kan forskaren successivt modifiera teorin och på så vis ökar trovärdigheten i jämförelse med andra forskningsmetoder. Styrkan i en abduktiv forskningsansats är enligt Alvesson & Sköldberg (2008) att i jämförelse med deduktion innefattar ansatsen förståelse för fallet i fråga. Vårt val av att i slutskedet använda oss av en abduktiv forskningsansats baseras på att vi fann det relevant för uppsatsens syfte att röra oss mellan teori och empiri på det sätt som ovan diskuterats och därigenom erhålla en korrespondens mellan teori och empiri. 2.3 Kvalitativ forskningsmetod Merriam (1998) presenterar två forskningsmetoder för forskning: kvalitativ och kvantitativ. Den främsta skillnaden mellan de två metoderna är att den kvalitativa ämnar skapar en holistisk förståelse för en företeelse medan den kvantitativa fokuserar på delarna av en företeelse. I uppsatsen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod eftersom den bäst lämpar sig för att vi ska kunna uppnå vårt syfte. Den kvalitativa forskningsmetoden fokuserar enligt Merriam (1998) på helheten av en kontext, hur delarna av en företeelse skapar en helhet genom att fungera tillsammans, vilket kräver att insamlingsmetoden kan uppmärksamma underliggande data. Intervjuer, observationer och analyser är centrala aspekter inom den kvalitativa metoden och i samtliga har forskaren möjlighet att urskilja underliggande information och är således det instrument som mest frekvent används för insamling och analys av data. Eftersom vi i uppsatsen ämnar studera i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag följer krävs en förståelse för hela kontexten av internationaliseringsteorier och expansion av företags verksamheter till internationella marknader. Vi har baserat vårt val av forskningsmetod på att vi anser att vi 13
2 Metod genom den kvalitativa metoden kan skapa den nödvändiga förståelsen för internationalisering av företags verksamheter som krävs för att kunna analysera företeelsen Born Globals. 2.3.1 Betänkligheter kring kvalitativ forskningsmetod Problematiken med den kvalitativa forskningen grundar sig enligt Bryman & Bell (2005) främst i dess subjektivitet eftersom studien tenderar att influeras av både forskarens och respondenternas egna uppfattningar. Metoden kritiseras ytterligare för svårigheten att generalisera resultatet av en studie eftersom antalet respondenter ofta är litet samt att metoden saknar stringens och beskrivning av hur studien utförts och fortskridit. Den kvalitativa forskningsmetoden saknar enligt Denscombe (1998) således total reliabilitet och därför bör fokus läggas på en tydlig redogörelse för syfte och teori samt genomförande och resonemang bakom beslut. Vi är medvetna om, och har i åtanke, att problematiken med en kvalitativ forskningsmetod kan skapa begränsningar för studien men vi anser emellertid ändå att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för att uppnå syftet i uppsatsen. 2.4 Forskningsstrategi - fallstudie Enligt Yin (2006) finns det ett antal olika forskningsstrategier att tillgå för insamling av emiriskt material som till varierande grad passar olika typer av studier. För att använda den strategi som är bäst lämpad för den specifika studien är det essentiellt att känna till strategiernas för- och nackdelar, vilka främst styrs av problemformuleringen och huvudproblemet men även av den kontroll forskaren har över företeelsen som studeras samt huruvida företeelsen är nutida eller historisk. De mest frekvent använda forskningsstrategierna är experiment, enkätundersökningar, källanalyser, historiestudier samt fallstudier. Vi har i uppsatsen har vi valt att tillämpa fallstudie som forskningsstrategi. Merriam (1998) beskriver fallstudier som empiriska undersökningar där forskaren studerar och på ett holistiskt och utförligt sätt analyserar en företeelse i dess verkliga kontext. Målet med fallstudier är enligt Yin (2006) att analytiskt kunna utveckla och generalisera teorier och i uppsatsen har vi valt att tillämpa fallstudie då vi anser det vara den strategi som bäst lämpar sig för att uppnå vårt syfte. Enligt Merriam (1998) ämnar fallstudier ge en djup förståelse av den studerade företeelsen, fokus ligger på processen per se snarare än slutresultatet, på kontexten snarare än specifika variabler samt på nya upptäckter snarare än bekräftelser. Då vi i uppsatsen ämnar studera i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag följer krävs en djup förståelse och insikt i både traditionella internationaliseringsteorier samt det nya begreppet Born Globals vilket en kvalitativ fallstudie kan bidra med. Fallstudien vi i uppsatsen utfört är en retrospektiv sådan, det vill säga att de respondenter vi valt att intervjua 14
2 Metod vid ett tillfälle beskriver företagets redan genomförda internationaliseringsprocess och vad de uppfattar som kritiska incidenter. Enligt Yin (2006) utförs den ideala fallstudien i en process framåt i tiden där företaget intervjuas under flera tillfällen men eftersom internationell expansion av företags verksamhet är en lång process, även för Born Globals, har vi inte haft möjlighet att utföra en sådan, valet blev istället en retrospektiv fallstudie av respektive företag i studien. Enligt Yin (2006) är fallstudier lämpade för studier baserade på en problemformulering innehållande frågor som hur och varför, vilka är av förklarande art, där fokus ligger på aktuella företeelser i konkreta sammanhang. I studien av Born Globals fokuserar vi just på frågor som hur och varför för att kunna uppnå vårt syfte vilket stärker valet av fallstudie som forskningsstrategi. 2.4.1 Fallstudiens design Enligt Yin (2006) finns fyra typer av fallstudier (figur 3). Forskarens första val är att avgöra huruvida enskilda eller multipla fall ska studeras vilket innebär huruvida ett separat fall eller flera olika fall studeras, vilket i uppsatsen innebär hur många företag som studeras. Det andra valet utgörs enligt Yin (2006) av om studien innefattar en eller flera analysenheter, vilket i uppsatsen innebär antal intervjuade personer, och således är holistisk eller inbäddad vilket innefattar huruvida fallet undersöks i sin helhet eller om relationerna mellan analysenheterna studeras. Enskilt fall Multipla fall Holistisk analysenhet Typ 1 Typ 3 Inbäddad analysenhet Typ 2 Typ 4 Figur 3: Grundläggande typer av design för fallstudier (Yin 2006:60) Vi har i uppsatsen valt att tillämpa en holistisk, multipel design av vår fallstudie. En multipel fallstudie innebär enligt Merriam (1998) att flera fall studeras och analyseras för att på ett trovärdigt sätt kunna generalisera teorier, ju fler fall som studeras desto mer valida blir de generaliserade teorierna vilket styrker trovärdigheten. Vi anser den multipla fallstudien bäst 15
2 Metod lämpad för ämnet vi studerar eftersom det ger oss en djup inblick i flera olika fall vilket gör att resultat och generaliseringar blir mer tillförlitliga. En holistisk design innebär enligt Yin (2006) att endast en analysenhet studeras, det vill säga att vi använder oss av en respondent. Vi har valt en holistisk design på grund av att vi ämnar skapa en förståelse för hur företaget per se gått tillväga i sin internationalisering och därmed inte belysa olika subjektiva synsätt av företagets internationaliseringsprocess. 2.4.2 Val av fallföretag I uppsatsen har vi valt att studera tre fallföretag som empiriska källor, Odd Molly, Poc Sweden AB och Roxtec AB. De tre fallföretagen valdes baserat att samtliga uppfyller den beskrivning av Born Globals som valt att tillämpa i uppsatsen, att Born Globals är företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Vi eftersträvade att intervjuerna med Odd Molly, Poc och Roxtec skulle ge oss en djupare empirisk förståelse för företagens genomförda expansion till internationella marknader och vad grundarna samt individerna inom företagen har för betydelse för respektive internationella expansion. Intervjuerna har bidragit med en ökad förståelse för hur Born Globals internationalisering gestaltar sig i verkligheten. Vi har även valt att använda oss av en organisation som empirisk källa, Sydsvenska Handelkammaren, för att skapa en bild av de samhällsenliga förändringar och drivkrafter som påverkar dagens företag. Nedan följer en presentation av de företag samt den organisation vi valt att använda som empiriska källor i uppsatsen och vi redogör även för varför vi valt respektive respondent. 2.4.2.1 Odd Molly International AB Odd Molly är enligt deras hemsida ett varumärke som ägs av företaget Odd Molly International AB som grundades i Stockholm år 2002 av Karin Jimfelt-Ghatan, Per Holknekt och Christer Andersson. Odd Molly designar, marknadsför och säljer främst kläder och accessoarer för kvinnor. Företagets kläder säljs idag i 36 länder runt om i världen genom samarbeten med drygt 1550 återförsäljare. Under 2008 uppgick företagets årsomsättning till 267,7 miljoner kronor och försäljningen har mer än fördubblats varje år sedan de grundades. Odd Molly International AB är sedan juni år 2007 börsnoterat och antalet aktieägare uppgick år 2007 till ca 2500 stycken. Vi genomförde en personlig intervju med Per Holknekt. Valet baserads på att han är en av grundarna till företaget och även entreprenören som drev igenom internationaliseringen av företaget och därav besitter han information om företagets internationella expansion. 16
2 Metod 2.4.2.2 Poc Sweden AB Enligt Pocs hemsida grundades företaget år 2004 av den nuvarande VD:n Stefan Ytterborn, huvudkontoret ligger i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Poc Sweden AB tillverkar skyddsutrustning och konfektion för cykel- och vintersport och deras vision är att göra vad de kan för att rädda liv och reducera konsekvenserna av skador för gravity sport athletes genom att utveckla och förnya personliga skydd. Poc är etablerade i ca 25 länder, främst i Skandinavien, Centraleuropa, USA, Kanada och Japan. Poc har trots få år på marknaden redan satt många nya standarder gällande tekniska lösningar, konstruktioner och materialkombinationer med patenterade lösningar för att öka funktionen av skydd. Poc samarbetar med bland annat neurologer och ryggspecialister för att kunna utveckla högkvalitativa skydd för kunderna. Vi genomförde en personlig intervju med Stefan Ytterborn. Selektionen baseras på att han är grundaren och även den nuvarande VD:n på företaget, Ytterborn är entreprenören som skrev igenom företagets internationella expansion och därav besitter han information om företagets internationalisering. 2.4.2.3 Roxtec AB Enligt Roxtec hemsida grundades företaget år 1990 av Mikael Blomqvist, idag drivs företaget av den nuvarande VD:n Fredrik Hansson. Företaget tillverkar, utvecklar och säljer rör- och kabelgenomföringar till bland annat telekom- tillverknings- och byggnadsindustrin. Roxtec är marknadsledande med sin uppfinning av multidiametern, en teknisk lösning där tätningsmodulerna har tunna lager som går att justera och skala av för att anpassa tätningen till olika kabel- och rördimensioner. Roxtec har kunder i omkring 70-80 marknader över hela världen och har i 14 länder etablerat dotterbolag. Huvudkontoret är beläget i Karlskrona i Sverige där avancerade resurser som labb, tekniska center, avdelningar för design och maskinteknik samt marknadssupport och global service. Vi valde att utföra en personlig intervju Fredrik Hansson som är Roxtec nuvarande VD och han valdes på grund av att Mikael Blomqvist, företagets grundare, inte längre arbetar kvar inom företaget men Hansson besitter gedigen information om företagets internationella expansion och om Blomqvists arbete inom företaget. Då Hansson inte är grundaren och entreprenören som drev igenom företagets internationalisering valde vi att komplettera den personliga intervjun med en telefonintervju med Mikael Blomqvist då vi fann att vi hade viss avsaknad av empiriskt material samt att vi ville stärka Hanssons uttalanden gällande Blomqvist egenskaper och företagets expansion. 2.4.2.4 Sydsvenska Handelskammaren Sydsvenska handelskammaren är enligt deras hemsida en oberoende näringslivsorganisation som verkar för att underlätta för näringslivet inom regionen genom att hjälpa till att öka antalet och kvaliteten av affärer via lobbying, affärsservice och nätverk. Verksamheten 17
2 Metod finansieras av företagen genom medlemsavgifter och det är även medlemmarna som sätter agendan för verksamheten. Sydsvenska Handelskammaren är en privat kunskapsorganisation vars affärsidé är att skapa bästa möjliga konkurrens- och tillväxtförutsättningar för näringslivet i Sydsverige. I världen finns över 10 000 stycken handelskamrar som bildar ett nätverk och samverkar för medlemmarnas bästa och kan erbjuda dem hjälp med internationella affärskontakter och handelsinformation. Vi valde att utföra en personlig intervju med Peter Westher som är Sydsvenska Handelkammarens representant i Kalmar Län. Valet grundas på att Westher, i egenskap av representant för Handelskammaren, har kunskap om företags förutsättningar att verka på internationella marknader och intervjun genomfördes för att vi ville skapa en bild av de samhällsenliga förändringar och drivkrafter som påverkar dagens företag. 2.4.3 Betänkligheter kring fallstudie som forskningsstrategi Enligt Merriam (1998) innefattar alla forskningsstrategier styrkor och svagheter, det centrala är emellertid att vara medveten om problematiken och utifrån det kunna välja den strategi som bäst lämpar sig för studien. Den främsta kritik som riktas mot fallstudier baseras enligt Yin (2006) på bristen av stringens i strategin vilket bland annat kan bero på slarv, osystematiska procedurer, tvetydiga eller tvivelaktiga belägg samt att resultat och slutsatser influeras av irrelevanta och subjektiva värderingar från forskaren. För att stärka trovärdigheten av fallstudien bör forskare exempelvis vara tydliga med att öppet rapportera rön och belägg för att undvika påverkan av subjektiva värderingar. Författaren beskriver svårigheten med att generalisera företeelsen som ytterligare problematik med fallstudier, men i de flesta fall är fallstudier generaliserbara i större utsträckning vid studier av teoretiska hypoteser vilket är det vi i uppsatsen studerar. Vi har i uppsatsen valt att använda oss av en multipel fallstudie vilket till viss del reducerar risken för icke valida generalisering eftersom flera fall studeras att den företeelse vi studerar är en teoretisk hypotes. Slutligen har fallstudier enligt Yin (2006) och Merriam (1998) även ofta kritiseras för att de är tidskrävande och resulterar i svårlästa och omfattande rapporter, idag finns emellertid ny teknik och metoder som underlättar utförandet av studierna och gör att de inte behöver vara tidskrävande och omfattande att utföra rapporter. Det är komplicerat att genomföra en kvalitativ fallstudie men Merriam (1998) menar emellertid att styrkorna överväger svagheterna. Fallstudier möjliggör analyser av komplexa företeelser där flera variabler spelar in i förståelsen av företeelsen. Vidare är studierna även baserade på verkliga företeelser och situationer vilket gör att de ofta resulterar i en utförlig och holistisk redogörelse av företeelsen som kan utveckla läsarens erfarenhet och kunskap. Trots kritik har vi valt att tillämpa fallstudie som forskningsstrategi eftersom vi i enighet med 18
2 Metod Merriam (1998) anser att dess styrkor överväger dess svagheter och således lämpar sig bra för studien av Born Globals. 2.5 Empirisk datainsamlingsteknik Enligt Yin (1994) finns två huvudsakliga metoder för insamling av data, sekundär- och primärdata. Sekundärdata innebär att forskaren studerar redan befintlig information som sammanställts av någon annan och primärdata är då forskaren samlar in den information som anses lämplig genom till exempel intervjuer och observationer. I uppsatsen använder vi oss av både sekundär- och primärdata för vår datainsamling. 2.5.1 Sekundärdata Enligt Merriam (1998) innebär sekundärdata att information som tidigare publicerats sammanställs i ett annat syfte av någon annan och de vanligaste formerna är böcker, artiklar och internet källor. I studien har sekundärdata samlats in i syfte att skapa en grundläggande förståelse för de för samhällsenliga förändringar och externa drivkrafter som skapat nya förutsättningar för dagens företag att verka på internationella marknader. Merriam (1998) poängterar betydelsen av att kritiskt granska sekundärdata då den samlats in och sammanställts av någon annan vilket vi i uppsatsen har haft i åtanke vid sammanställningen av sekundärdata. I stycket gällande externa drivkrafter i den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss sekundärdata från intervjun med Westher för att komplettera och fullständiggöra den teoretiska referensramen. 2.5.2 Primärdata Merriam (1998) beskriver primärdata som information som forskaren själv samlar in i syfte att kunna uppnå uppsatsens syfte och det finns ett två huvudsakliga tillvägagångssätt för insamling av primärdata i en fallstudie, intervju och observation. Enligt Yin (2006) är intervju ett av de bäst lämpade tillvägagångssätten för insamling av primärdata och det är det tillvägagångssättet vi valt att tillämpa. Vi har genomfört personliga intervjuer med nyckelpersoner från tre företag, Odd Mollys grundare Per Holknekt, Roxtecs VD Fredrik Hansson och Pocs grundare och VD Stefan Ytterborn. Samtliga företag verkade på en global marknad i ett tidigt skede och är enligt vår beskrivning Born Globals. Då vi upplevde en svaghet i att vår respondent på Roxtec inte var grundaren av företaget valde vi att komplettera den empiriska studien med en kortare telefonintervju med Mikael Blomqvist, grundaren av Roxtec. Genom intervjun med Blomqvist anser vi att trovärdigheten i den empiriska studien stärkts och vi erhållit 19
2 Metod kompletterade information som är relevant för uppsatsens syfte. Samtliga intervjuer genomfördes i en avslappnad och lugn miljö i företagets egna lokaler och respektive intervju pågick ungefär en timme. Enligt Yin (2006) är intervjun en effektiv och målfokuserad datakälla inom kvalitativ forskning då forskaren kan fokusera på frågeställningarna samt att intervjuer ökar möjligheten att erhålla insikter i verkliga händelser. I uppsatsen har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer och innan utförandet av de tre huvudsakliga intervjuerna med fallföretagen skickade vi intervjuguiden till samtliga respondenter för att ge dem möjlighet att förbereda sig inför intervjutillfället. Kvale (1996) menar att semistrukturerade intervjuer ger forskaren möjlighet att kontrollera att centrala ämnen och frågor blir besvarade samtidigt som de karaktäriseras av en öppenhet och flexibilitet där forskaren har möjlighet att följa upp intressanta svar från respondenten och ställa följdfrågor. Vi valde att spela in samtliga intervjuer och att sedan transkribera dem för att möjliggöra en korrekt återgivning av intervjun. Respondenterna ställde sig inte kritiskt till inspelning av intervjuerna och vi informerade samtliga om hur materialet skulle bearbetas och användas för att undvika att de blev återhållsamma i sina svar. I stycket gällande externa drivkrafter i den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss primärdata från intervjun med Westher för att komplettera och färdigställa den teoretiska referensramen genom att skapa ökad förståelse för de för samhällsenliga förändringar och externa drivkrafter som skapat nya förutsättningar för dagens företag att verka på internationella marknader 2.6 Undersökningskvalitet Enligt Merriam (1998) är resultatets trovärdighet och pålitlighet av betydelse för bedömning av kvaliteten i en studie. Validitet och reliabilitet är enligt Yin (2006) de centrala kriterierna för bedömning av undersökningskvaliteten i en kvalitativ studie. Merriam (1998) menar att reliabilitet och validitet kan vara problematiskt inom kvalitativ forskning eftersom respondentens samt forskarens subjektiva tolkningar och beskrivningar står i fokus vilket vi har haft i åtanke i studien av Born Globals. 2.6.1 Validitet Merriam (1998) beskriver validitet som tillförlitligheten av en studie. Intern validitet refererar till hur väl undersökningsresultatet stämmer överens med verkligheten. Yin (2006) menar att intern validitet berör huruvida slutsatserna från en fallstudie är hållbara, korrekta och samstämmiga. Vidare beskriver författaren hur analysen av data i fallstudier ska utformas för att korrekta slutsatser ska uppnås, exempelvis kan olika mönster jämföras med varandra, förklaringar byggas upp, rivaliserande förklaringar formuleras samt logsiska modeller användas. I uppsatsen har vi valt att använda oss av ett stort antal litterära källor för att belysa olika perspektiv av problemet med i vilken utsträckning Born Globals internationella 20
2 Metod expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver och därigenom upprätthålla den interna validiteten. Vi har likaså valt att använda oss av flera empiriska källor för att säkerställa att slutsatserna i uppsatsen är överensstämmande med verkligheten. Enligt Merriam (1998) innebär extern validitet till vilken grad undersökningsresultatet kan appliceras på andra situationer, det vill säga hur generellt gällande resultaten är. Yin (2006) menar att fallstudier ofta kritiseras då studier av ett unikt fall ger en svag grund för en generalisering. I uppsatsen är inte generaliserbarhet en målsättning men vi har strävat efter att uppnå viss analytisk generaliserbarhet i vår slutsats och därav valt att använda oss av flera respondenter vilket Merriam (1998) beskriver som multipla fallstudier där flera unika fall studeras som förhöjer den externa validiteten i en studie. 6.2.2 Reliabilitet Enligt Merriam (1998) refererar reliabilitet till tillförlitligheten av metoden för undersökning och avgör huruvida undersökningsresultatet kan upprepas vid ett senare tillfälle. Målet med reliabilitet är enligt Yin (1998) att minimera bristerna i en studie och fastställa möjligheten att uppnå identiska resultat och slutsatser vid ett annat tillfälle om samma tillvägagångssätt används. I en fallstudie tillämpas reliabilitet genom att tillvägagångssättet dokumenteras vilket exempelvis görs genom att använda fallstudieprotokoll som till exempel en intervjuguide. Reliabilitet kan vara problematiskt inom kvalitativ forskning eftersom undersökningsresultatet kan återspela respondentens subjektiva tolkningar. Eftersom förutsättningar och samhället är i ständig förändring kan även respondentens tolkningar förändras över tiden och en intervju blir inte exakt densamma vid en eventuell upprepning. I uppsatsen har vi valt att bifoga intervjuguiden vi använt vid intervjuerna med Odd Molly, Roxtec och Poc för att höja reliabiliteten och möjliggöra att samma slutsatser uppnås vid en eventuell upprepning av studien. Vidare har vi valt att spela in intervjuerna för att kunna återge respondentens beskrivningar av det som diskuterats och därigenom ytterligare höja reliabiliteten i studien. 21
3 Teoretisk referensram 3 TEORETISK REFERENSRAM I följande kapitel presenteras de teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram. Inledande beskrivs de traditionella internationaliseringsmodellerna Uppsala- och Nätverksmodellen och därefter följer en redogörelse av Born Globals. Slutligen diskuteras de interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör och bidrar till Born Globals internationaliseringsbeteende. För att komplettera den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss sekundär- och primärdata från Sydsvenska Handelkammaren i avsnittet gällande externa drivkrafter. 3.1 Traditionella internationaliseringsmodeller De internationaliseringsmodeller vi i uppsatsen kommer att benämna som de traditionella är Uppsalamodellen grundad av Johanson & Vahlne (1977) och Nätverksmodellen grundad av Johanson & Mattson (1988). Uppsalamodellen ses som den främsta traditionella internationaliseringsmodellen men vi har valt att inkludera Nätverksmodellen då den, likt Uppsalamodellen, beskriver internationalisering som en process. 3.1.1 Uppsalamodellen Johansson & Wiederheim-Paul (1975) utförde en studie av fyra stora svenska företags internationalisering som sedan låg till grund för den teori som Johanson & Vahlne (1977) utvecklade, Uppsalamodellen (figur 4), vilken beskriver företags internationaliseringsprocess. Uppsalamodellen fokuserar på användandet av kunskap om internationella marknader och därigenom gradvis öka företagets internationella expansion. Export Agent/distributör Säljkontor Produktion Norge Ökat engagemang på marknaden Tyskland Ryssland Kina Figur 4: Internationalisering av företaget: en inkrementell process (Hollensen 2007:64) 22
3 Teoretisk referensram Modellen baseras på empiriska observationer av svenska tillverkningsföretag som expanderade till internationella marknader under 1940-talet men är än idag den modell som är mest frekvent använd för att beskriva företags internationalisering. Studien resulterade i att författarna kunde dra slutsatsen att svenska företag oftast började sin internationalisering på kulturellt och geografiskt närliggande marknader och gradvis expanderade till mer avlägsna marknader. En central aspekt i studien är diskussionen kring psykiskt avstånd vilket innefattar de faktorer som förhindrar och försvårar informationsflödet mellan företaget och marknaden som exempelvis språk, kultur, utbildning, politiska system, industriell utveckling och affärssed. Det psykiska avståndet mellan ett företags hemmamarknad och den internationella marknad de bedriver handel med är enligt Wiederheim-Paul (1975) graden av likheter eller olikheter mellan marknaderna. Företag tenderar att inleda internationalisering av sin verksamhet på psykiskt nära marknader och successivt avancera till mer psykiskt avlägsna marknader. Författarna menar att psykiskt avstånd till viss del är kopplat till geografiskt avstånd då närliggande marknader, exempelvis de nordiska länderna, oftast har liknande affärssed, kultur etc. Sambandet är dock inte generellt gällande. Det psykiska avståndet mellan geografiskt närliggande marknader kan vara stort samtidigt som det psykiska avståndet mellan geografisk avlägsna marknader är litet, exempel på det här är Storbritannien som är beläget långt från Australien men i termer av psykiskt avstånd är de av olika anledningar lika varandra. Psykiskt avstånd beskrivs inte som konstant då det förändras i och med att handel, kommunikation och andra utbyten mellan marknaderna är i ständig utveckling. 3.1.1.1 Kunskap och engagemang på internationella marknader De centrala aspekterna i Johanson & Vahlnes (1977) teori är ett företags engagemang på en marknad, vilket bestäms av kunskap om marknaden som i sin tur påverkas av nuvarande aktiviteter på marknaden (figur 5). Författarna diskuterar ett företags engagemang på en marknad vilket dels innefattar den mängd resurser som ett företag investerat i form av marknadsföring, organisation och personal men också den nivå av engagemang som refererar till hur väl resurserna på marknaden är integrerade med andra delar av verksamheten. Marknadsengagemang Engagemangsbeslut Marknadskunskap Löpande aktiviteter Figur 5: Uppsalaskolans internationaliseringsprocessmodell (Johanson et al. 2002:51) 23
3 Teoretisk referensram Blomstermo & Sharma (2003) betonar att ett företagets engagemang på en marknad är beroende av hur de uppfattar marknaden i termer av risk och affärsmöjligheter vilket bestäms av deras erfarenheter på marknaden, desto mer kunskap företaget besitter om en specifik marknad desto mer engagerar de sig. Johansson och Vahlne (1977) beskriver att genom att verka internationellt kan företag anskaffa nödvändig kunskap för fortsatt expansion. Enligt Johansson & Wiederheim-Paul (1975) visar deras studie att företag först utvecklar sin verksamhet på hemmamarknaden och sedan gradvis internationaliserar sin verksamhet och ökar sitt internationella engagemang vilket beror på att de saknar kunskap och resurser då företaget är nystartat. De traditionella internationaliseringsmodellerna förespråkar, enligt Rennie (1993), att företag bygger upp erfarenhet från hemmamarknaden innan de internationaliserar sin verksamhet bland annat på grund av att de fasta kostnaderna för att etablera sig på internationella marknader är höga och innefattar till exempel att samla information om marknaden och att identifiera potentiella distributionskanaler. Johansson & Wiederheim-Paul (1975) beskriver att företag i den initiala fasen av internationalisering endast säljer produkter genom sporadisk export som kan utvecklas till regelbunden export via en oberoende agent eller distributör vilket innebär att endast förbinder sig med en begränsad mängd resurser på internationella marknader. Då företag erhåller mer kunskap om marknaderna genom sporadisk export och försäljning via agent eller distributör kan de sedermera förbinda mer resurser till internationella marknader och etablera säljkontor och dotterbolag. Enligt Johanson & Vahlne (1977) är kunskap om marknaden centralt då den ligger till grund för beslut gällande nivå av engagemang på marknaden. Kunskap förekommer i två typer, objektiv kunskap som kan läras ut och kunskap av erfarenhet som endast kan erhållas genom personliga upplevelser. Båda typerna av kunskap är essentiella för en lyckad internationalisering av ett företags verksamhet men kunskap av erfarenhet står i fokus då individerna och organisationerna med upplevd kunskap har en vital roll för internationaliseringen. Individer eller företag med internationell erfarenhet möjliggör genomförandet av en internationell expansion då de kan formulera och uppfatta möjligheter för att sedan driva igenom internationaliseringen. Blomstermo & Sharma (2003) menar att kunskap som erhålls genom upplevelser är essentiell inom internationell handel eftersom alla marknader är unika och det krävs erfarenhet från dem för att erhålla kunskap om marknaderna. Upplevd kunskap kan enligt Jansson & Sandberg (2008) nyttjas då ett företag expanderar sin verksamhet från en marknad till en annan vilket resulterar i en stegvis internationaliseringsprocess där företag gradvis bygger upp kunskap om att verka internationellt genom att i praktiken göra det. Blomstermo & Sharma (2003) uppmärksammar 24
3 Teoretisk referensram att de två kunskapstyperna fungerar simultant då kunskap av erfarenhet kan ge mening till objektiv kunskap genom att tolka kunskapen i en specifik marknad eller situation. Vidare skiljer Johanson & Vahlne (1977) på två typer av upplevd kunskap, generell kunskap om internationalisering som kan användas på flertalet marknader samt specifik kunskap om en marknad som syftar till kunnande om en specifik marknad. Blomstermo & Sharma (2003) beskriver generell kunskap om internationalisering som förmågan att bygga upp organisationen och resurserna som företaget besitter för att verka på internationella marknader. Specifik kunskap refererar till affärsklimat, kultur, kundbehov och alla typer av relationer och kontakter på en särskild marknad vilken inte kan, tillskillnad mot generell kunskap, överföras från en marknad till en annan. Johanson & Vahlne (1977) beskriver i likhet med Blomstermo & Sharma (2003) att både generell och specifik kunskap är nödvändig för en lyckad internationalisering då företagets kunskaper om en specifik marknad måste stödjas av företagets resurser och förmåga att verka på internationella marknader. Som beskrivet erhåller företag kunskap om internationella marknader genom att verka på dem och Jansson & Sandberg (2008) menar att desto länge ett företag haft verksamhet på en marknad desto mer kunskap erhåller de. Författarna framhäver att kunskapsackumulation och upplevd risk på en marknad är starkt förknippade med varandra, desto mer kunskap ett företag erhåller desto mindre riskfyllt upplever företaget att det är att verka på den internationella marknaden. Om ett företag däremot saknar kunskap om marknaden tenderar de att överskatta risken med att verka på marknaden. Även Blomstermo & Sharma (2003) beskriver hur företags upplevda risk är sammankopplat med deras kunskap om marknaden och desto mindre riskfyllt företaget anser det vara att verka på internationellt desto mer resurser kommer de engagera. 3.1.1.2 Betänkligheter kring Uppsalamodellen Kritik av Uppsalamodellen är vanligt förekommande. Reid (1983) samt Chetty & Campbell- Hunt (2004) beskriver modellen som deterministisk och menar att en ensidig modell inte kan beskriva företags internationalisering på ett korrekt sätt. Hollensen (2007) hävdar att Uppsalamodellen inte är gällande för alla typer av företag, exempelvis visar studier att industrier som är internationaliserade till en hög grad samt serviceföretag inte följer den stegvisa modellen till stor utsträckning. Vidare tar Uppsalamodellen enligt Johanson & Mattson (1986) inte hänsyn till det ömsesidiga beroende som ofta finns mellan marknader. Marknader verkar oftast inte oberoende av varandra och ett redan etablerat förhållande eller kontakt med ett land kan påverka företagets internationalisering. Chetty & Campbell-Hunt (2004) framhäver att Uppsalamodellen förenklar den komplicerade 25
3 Teoretisk referensram internationaliseringsprocessen i för stor utsträckning samt att den inte tar hänsyn till externa variabler vilket gör att den inte reflekterar processen på ett korrekt sätt. Som nämnt har det på senare tid uppkommit företag som inte följer den stegvisa Uppsalamodellen då de direkt eller kort efter sin etablering på hemmamarknaden snabbt expanderar sin verksamhet till internationella marknader. Nordström (1990) menar att flera svenska företag inte börjar expandera sin verksamhet till de skandinaviska grannländerna, istället är det vanligt att företag direkt verkar på exempelvis den amerikanska, brittiska och tyska marknaden och samtidigt engagerar de sig mer i internationella marknader i ett tidigt skede, exempelvis genom att direkt etablera produktion i landet. Oviatt & McDougall (1994) beskriver i likhet med Nordström (1990) att olika marknader och kunders behov har homogeniserats vilket har gjort att det upplevda avståndet och olikheter mellan marknader reducerats. Nordström (1990) understryker ett behov av att utveckla Uppsalamodellen då förutsättningarna på marknaden har förändrats, exempelvis är det idag lättare att få tag på välutbildad personal och allt fler av dem har erfarenhet av att arbeta internationellt vilket har reducerat behovet för företaget att stegvis erhålla kunskap genom att verka på internationella marknader. 3.1.2 Nätverksmodellen Enligt Tikkanen (1998) har Nätverksmodellen (figur 6) existerat länge inom företagsverksamhet medan den fortfarande ses som ny inom internationaliseringsteori. Modellen baseras på att relationer och interaktioner mellan olika aktörer på marknaden möjliggör handelsutbyten inom och över gränser och således är de vitala funktioner för internationalisering. Genom nätverk och dess aktörer kan företag enligt Mtigwe (2006) expandera till internationella arenor med hjälp den kunskap och kännedom om internationella marknader som de övriga aktörerna besitter, en process som annars är lång och tidskrävande. Nätverk möjliggör således en snabb internationalisering i synnerhet för SMF som karaktäriseras av begränsade resurser. Enligt Johansson et al. (2002) är nätverkskontexten väsentlig främst beroende på att den omfattar de mest essentiella företagen och relationerna i det specifika företagets omgivning, kontexten fungerar som en grund för fortsatt verksamhet eftersom det är i samverkan med andra företag utveckling sker. Nätverken gör att företag kan ta del av information om omvärlden, bland annat andra företag, och på så vis kan de erhålla kunskap genom de företagen och behöver inte själva lägga tid och resurser på att skapa kännedom inom vissa områden. Johanson & Mattson (1988) menar i likhet med Mtigwe (2006) att internationalisering baseras på att företag använder sig av nätverk för att expandera till internationella marknader, vidare beskriver författarna att det oftast är SMF som internationaliserar genom nätverk. Håkansson & Snehota (2006) menar emellertid att företag 26
3 Teoretisk referensram som verkar i nätverk kan ses som generellt förekommande regel snarare än ett undantag som endast är gällande för SMF. Hemmamarknad Utländsk marknad Aktör Utländsk marknad Landsgräns Relationsbarriär Figur 6: Nätverksmodellen av internationalisering (Forsgren et al. 2005:64) Forsgren et al. (2005) betonar att i Nätverksmodellen organiserar företag affärer primärt för att utveckla och koordinera relationer, fokus ligger på att utveckla relationerna före och efter företagets internationella expansion snarare än på själva expansionen i sig. Att erhålla kunskap för internationalisering inom Nätverksmodellen innefattar enligt Johansson et al. (2002) att skapa kunskap om enskilda kunder och samarbetspartners samt deras relationer till andra aktörer på marknaden, till skillnad från Uppsalamodellen där det handlar om att skapa kunskap om marknaden i sig. I Nätverksmodellen är det relationerna mellan aktörerna på marknaden som är betydelsefulla för företagens internationalisering, ömsesidig kunskap och engagemang mellan parterna är vitalt för att expandera internationellt. En kontinuerlig 27
3 Teoretisk referensram interaktion med andra företag inom nätverken är av stor betydelse eftersom det leder till successivt ökande kunskap om hur internationella marknader fungerar. Forsgren et al. (2005) anser att varje relation är unik i sig och består av ömsesidigt beroende inom flera områden som endast de involverade parterna känner till, enda möjligheten att skapa lärdom om nätverk är att interagera med en eller flera aktörer inom olika nätverk. Mtigwe (2006) anser att inom internationaliseringsteori har Nätverksmodellen främst bidragit med en ökad insikt om att företag aldrig verkar ensamma, snarare agerar de i ett ständigt samspel med både formella och informella nätverk. Nätverksmodellen syftar enligt Tikkanen (1998) främst till att beskriva och skapa en holistisk förståelse för industriella marknader som komplexa nätverk uppbyggda av relationer mellan dess aktörer. Det förekommer många synsätt på Nätverksmodellen inom forskning men centralt inom samtliga är att företagsverksamhet fungerar i samspel med nätverk vilka sammanbinder aktörerna, deras resurser och aktiviteter. Vidare beskriver Ford et al. (2006) att det är viktigt att ha i åtanke att nätverk inte är statiska utan i ständig rörelse samt att både direkta och indirekta nätverk är av betydelse för företag. Tikkanen (1998) menar att alla företag upplever begränsningar inom olika områden och därför existerar nätverken för att sprida och skapa kunskap aktörerna emellan, ett komplext samband av konkurrens och samverkan mellan aktörerna råder. 3.1.2.1 Aktörer, resurser och aktiviteter Håkansson & Snehota (2006) beskriver nätverk som komplexa företeelser vilka består av interaktiva relationer mellan både organisationer och dess individer. Ford et al. (2006) specificerar företeelsen och menar att nätverk baseras på aktörer, aktiviteter och resurser vilka utgör grunden i ett nätverk. Aktörer är till exempel organisationer, företag, grupper av individer eller enskilda individer inom företag. Aktörerna inom olika nätverk kopplas samman av noder vilka influerar och formar deras identiteter inom nätverket. Noderna reducerar sociala, kulturella och teknologiska avstånd genom kommunikation och är baserade på ömsesidigt lärande, trovärdighet och engagemang. Det är av särskild vikt att reducera de sociala avstånden eftersom relationerna är vad som möjliggör interaktionen och får nätverken att existera. Vidare är det aktörerna som kontrollerar existerande resurser och aktiviteter som äger rum. Aktiviteter består exempelvis av tekniska, administrativa och kommersiella verksamheter, det vill säga de konkreta sysselsättningarna inom företagen vilka binds samman av länkande relationer mellan företagen. Slutligen förbinds även aktörernas resurser, vilka exempelvis består av teknologi, material och kunskap med hjälp av relationer som utvecklats mellan aktörerna men det är främst kunskap som främst binds samman av relationerna i ett nätverk. 28
3 Teoretisk referensram Enligt Johansson et al. (2002) sker kommunikation mellan aktörerna kontinuerligt och baseras på ett ömsesidigt engagemang vilket leder till ett ömsesidigt beroende där aktörerna kan öka sin effektivitet. Genom att interagera blir de samverkande aktörerna enligt Ford et al. (2006) mer konkurrenskraftiga i de specifika relationerna som skapas medan de simultant kan bli mindre väl anpassade för andra relationer. Johansson et al. (2002) menar att det är tidskrävande att bygga relationer men att de i längden blir vikiga strategiska tillgångar och den tid som investeras i dem är således inte resurser utan resultat, de är svåra att redovisa eller fysiskt se men de är bland de viktigaste medlen för att kunna internationalisera ett företags verksamhet. Håkansson & Snehota (2006) menar i likhet med Ford et al. (2006) att relationerna som kopplar samman aktörer, resurser och aktiviteter inte är statiska utan dynamiska och ständigt förändras över tid. 3.2 Born Globals McKinsey & Co myntade begreppet Born Globals år 1993 då de i sin studie av australiensiska SMF fann att flera företag inte följde de traditionella internationaliseringsmodellerna. Studien visade att företagen expanderade tidigt efter etableringen på hemmamarknaden till internationella marknader och flertalet sökte sig till avlägsna marknader baserat på vilka affärsmöjligheter de fann och engagerade sig till stor del i de internationella marknaderna, de här företagen valde McKinsey att benämna som Born Globals. Enligt Madsen & Servais (1997) är Born Globals inte en ny teori eller modell utan snarare ett ramverk som beskriver varför SMF kan vara internationella från födseln. Rasmussen & Madsen (2002) menar att Born Globals benämnts olika av forskare sedan det myntades men att alla syftar på samma företeelse, det vill säga att de snabbt internationaliserar sin verksamhet, exempel på andra namn för Born Globals är International New Ventures, Global Start-Ups och Infant Multinationals. 3.2.1 Definitioner av Born Globals Som nämnt använder forskare olika definitioner av Born Globals (förteckning 1). Enligt Rennie (1993) är Born Globals företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Författaren beskriver att Born Globals i genomsnitt börjar exportera två år efter att de grundats och av total försäljning uppgår 76 % av export. I likhet med Rennie (1993) menar Chetty & Campbell-Hunt (2004) att Born Globals är företag som expanderar sin verksamhet internationellt inom två år från att de grundas och att 80 % av deras försäljning är export. Oviatt & McDougall (1994:49) har ingen specifik definition med årtal och procentuella exportandelar utan definierar Born Globals som företagsorganisationer som från start strävar efter att uppnå konkurrensfördelar genom 29
3 Teoretisk referensram resursanvändning och försäljning i många länder. Servais et al. (2007) använder däremot en specificerad definition av Born Globals och beskriver dem som företag som inom tre år från start har mer än 25 % av sin försäljning internationellt vilket är i likhet med Knight & Cavusgils (1996) definition som menar att mer än 25 % av företagets totala försäljning skall vara internationell för att de ska klassas som Born Globals och de måste ske inom ett till två år från etableringen på hemmamarknaden. Författare Rennie (1993) Definition av Born Globals Export efter två år från att de grundats och en exportandel på 76 %. Oviatt & McDougall (1994) Företagsorganisationer som från start strävar efter att uppnå konkurrensfördelar genom resursanvändning och försäljning i många länder. Knight & Cavusgil (1996) Chetty & Campbell-Hunt (2004) Servais et al. (2007) Export inom två år från att de grundats och en exportandel på 25 %. Export inom två år från att de grundas och en exportandel på 80 % Export inom tre år från att de grundats och en exportandel på 25 %. Förteckning 1: Definitioner av Born Globals 3.2.2. Företeelsen Born Globals Rennie (1993) menar i likhet med Oviatt & McDougall (1994) att Born Globals generellt uppfattas som högteknologiska företag vilket författarna beskriver som en missuppfattning då snabbt växande företag på den internationella marknaden finns ett brett spektrum av industrier. Vidare menar Knight et al. (2003) att Born Globals är unga företag vilka saknar rotade traditioner som ofta finns inom väletablerade stora företag vilket kan ses som en fördel då företagen kan expandera sin verksamhet utan att påverkas och begränsas av redan existerande traditioner. Born Globals karaktäriseras av att företagen är beroende av unika resurser eller kompetenser vilket flera författare, bland annat Rennie (1993) och Oviatt & McDougall (1994), beskriver som avgörande för att lyckats på en internationell arena. Rennie (1993) menar att Born Globals till följd av sin tidiga och snabba internationalisering ofta möter hård konkurrens och 30
3 Teoretisk referensram därav måste erbjuda kunden ett unikt produktvärde genom exempelvis innovativ teknologi eller design. Knight et al. (2003) beskriver att Born Globals karaktäriseras av begränsade finansiella och materiella resurser då de oftast är nystartade och små företag vilket stärker behovet av unika immateriella resurser som exempelvis erhålls genom egenskaper och erfarenhet hos företagsledningen. Immateriella resurser är till skillnad från materiella påtagliga resurser svåra för andra företag att kopiera eller imitera vilket beskrivs som en fördel på konkurrenskraftiga internationella marknader. Chetty & Campbell-Hunt (2004) anser att unika immateriella resurser och kompetenser inom företaget är avgörande för hur väl de lyckas på internationella marknader. Vidare beskriver Blomstermo & Sharma (2003) att majoriteten av Born Globals grundas och formas av aktiva entreprenörer. Oviatt & McDougall (1994) och Knight et al. (2003) anser att Born Globals utmärks av en unik ledarskapsstil där ledarens entreprenöriska egenskaper och drivkraft är essentiella för företagets internationalisering. Chetty & Campbell-Hunt (2004) menar i likhet med Blomstermo & Sharma (2003) att företagsledaren för Born Globals oftast ser marknader som gränslösa då de har internationell erfarenhet samt ett utvecklat nätverk vilket gör att de uppfattar internationella marknader som mindre riskfyllda och kostsamma att expandera till. 3.2.3 Motiv till Born Globals internationalisering Enligt Rennie (1993) medför en internationell expansion av verksamheten flera fördelar för företaget och att verka internationellt kan i sig själv vara ett motiv att internationalisera. Knight et al. (2003) menar att då ett stort antal Born Globals besitter unika resurser och erbjuder marknaden specialiserade produkter kan de erhålla fördelar med att vara först på marknaden vilket ofta fungerar som ett motiv till internationalisering. Hollensen (2007) beskriver ett antal motiv till internationalisering, proaktiva och reaktiva. Proaktiva motiv är planerade och sker i förebyggande syfte för att förändra och utveckla verksamheten. Proaktiva motiv är bland annat drivkraft från företagsledningen vilket reflekterar deras vilja och entusiasm att internationalisera företaget. Som beskrivet menar flera författare bland annat Oviatt & McDougall (1994), Knight et al. (2003) och Chetty & Campbell-Hunt (2004) att företagsledningens drivkraft och vilja att internationalisera verksamheten som essentiell för internationaliseringen. Vidare menar Hollensen (2007) att en teknologisk kompetens eller en unik produkt som gör att företaget upplever konkurrensfördelar ofta funderar som ett motiv för internationalisering vilket även Rennie (1993) och Oviatt & McDougall (1994) beskriver som grundläggande för Born Globals internationalisering. Hollensen (2007) anser att möjligheten att uppnå skalekonomier vilka 31
3 Teoretisk referensram reducerar företagets kostnader samt tillväxtmöjlighet genom internationella marknader också funderar som motiv för internationalisering. Hollensen (2007) menar att reaktiva motiv sker som en nödvändig reaktion till existerande tillstånd och förändringar inom och utom företaget. Förändringar som de reaktiva motiven beror på är till exempel hård konkurrens eller en liten och stagnerad hemmamarknad vilket bland annat innebär risk att förlora marknadsandelar eller tvinga företaget till internationell expansion. Madsen & Servais (1997) menar att Born Globals ofta upplever kapacitetsproblem på hemmamarknaden och internationaliserar sin verksamhet för att få tillgång till fler marknader som efterfrågar deras produkt. Enligt Hollensen (2007) är ytterligare motiv till internationalisering att det finns en efterfrågan från internationella marknader samt möjligheten att förlänga försäljningen av en produkt som är säsongsbetonade och därigenom inte är konstant efterfrågad på hemmamarknaden. Vidare beskriver flera författare bland annat Chetty & Campbell-Hunt (2004) att kontakter inom nätverk kan inspirera och påverka företaget till internationell expansion. 3.3 Förklarande faktorer och drivkrafter till Born Globals internationalisering Följande kommer de interna förklarande faktorer och externa drivkrafter som vi finner mest relevanta till Born Globals tidiga och snabba internationalisering att presenteras. 3.3.1 Interna förklarande faktorer De interna förklarande faktorer som möjliggör en tidig och snabb internationalisering samt ökad konkurrenskraft för SMF är entreprenören samt andra individer i ett företag vilka kommer diskuteras nedan genom innebörden av teorin internationellt entreprenörskap, dess betydelse för SMF, hur entreprenörens egenskaper inverkar på internationaliseringen av SMF samt individers betydelse för internationalisering. 3.3.1.1 Internationellt entreprenörskap Traditionellt beskrivs entreprenörskap enligt Hisrish & Peters (2002) som en värdeskapande process vilken innefattar ett öppet tankesätt, innovation, risktagande och drivkraft hos individen i fråga. Entreprenörskap reflekterar en individs förmåga att identifiera nya handelsmöjligheter och de resurser som krävs för att möjliggör dem. Enligt McDougall & Oviatt (2000) använder sig allt fler företag av entreprenörskap för att öka sin internationella konkurrenskraft, framför allt små och nya företag vilka enligt Knight (2001) har ökat drastiskt i betydelse för internationell handel. Innebörden av termen entreprenörskap har således utvecklats och teorin om internationellt entreprenörskap har uppkommit. 32
3 Teoretisk referensram Mtigwe (2006) menar att inom internationell entreprenörskapsteori är det just entreprenörskapet i ett företag som fungerar som fundamentet för dess internationella expansion. Från ett teoretiskt perspektiv är internationellt entreprenörskap fortfarande i tidig utveckling och det finns ingen vedertagen definition av teorin men enligt Wright & Ricks (1994) innebär det företagsverksamhet som korsar landsgränser och där aktiviteterna fokuserar på relationerna mellan företag och de internationella miljöer de verkar i. Enligt McDougall & Oviatt (2000) karaktäriseras internationellt entreprenörskap ofta av innovation, risktagande och pro-aktivitet. Författarna har således specificerat en definition av internationellt entreprenörskap som en kombination av just innovativt, pro-aktivt och risktagande beteende vilket korsar landsgränser och ämnar skapa värde för företagsverksamhet. Mtigwe (2006) menar att vissa författare ser internationellt entreprenörskap och Nätverksmodellen som synonymer men att en grundläggande skillnad existerar mellan teorierna, nämligen att internationellt entreprenörskap kan existera med hjälp av nätverk men även utanför dem. Författaren menar således att teorierna bör ses om komplement till varandra istället för synonymer. 3.3.1.2 Internationellt entreprenörskap inom SMF Enligt Knight (2001) har internationell företagsverksamhet traditionellt sett dominerats av stora, resursrika företag och existerande entreprenörskapsteorier baseras således på den typen av företag. I och med att antalet internationellt aktiva SMF ökar, vilka har mindre resurser, kapacitet och konkurrenskraft, ifrågasätts de traditionella teorierna och det har uppstått ett behov av nya modeller som bättre reflekterar internationellt entreprenörskap. Det internationella entreprenörskapet skiljer sig enligt Mtigwe (2006) väsentligt mellan stora företag och SMF, inom SMF är entreprenörskapet mer innovativt, möjlighetssökande och till större del influerat av företagets grundare än i stora företag. Vidare existerar det inom SMF mindre kontroll från företagsledningen, färre rutiner, högre motivation till internationalisering samt snabbare spridning av kunskap vilket ökar möjligheterna för internationell expansion. SMF har fått ökad konkurrenskraft speciellt på nischmarknader eftersom de idag har möjligheter att erhålla till exempel kunskap och resurser genom nätverkssamarbeten och relationer. Eftersom SMF är mindre riskbenägna än stora företag är de medvetna om potentiella risker och kan hantera dem på ett effektivt sätt. 3.2.1.3 Entreprenörens betydelse för internationalisering Enligt Reid (1981) indikerar många studier att individuella egenskaper hos entreprenören som till exempel utbildning, språkkunskap, nationalitet och erfarenhet från resor har betydelse för företagets möjligheter till expansion samt utveckling och prestation av internationaliseringen i 33
3 Teoretisk referensram sig. Entreprenörens attityd, motivation och preferenser för internationell expansion tillsammans med dennes uppfattning och förväntning på resultaten har avgörande betydelse för om företaget väljer att internationalisera sin verksamhet eller inte. I likhet med Reid (1981) menar Andersson & Wictor (2003) att det finns ett tydligt samband mellan företagets vilja att internationalisera och entreprenörens internationella erfarenhet så som till exempel resor, varit bosatt utomlands, språkkunskaper och internationella studier. Även Weaver & Pak (1990) poängterar i sin studie av koreanska SMF att ett företags internationella fokus till stor del avgör om de väljer att expandera eller inte. Författarna fann att merparten av företagen som valde att internationalisera sin verksamhet besatt internationell erfarenhet från resor, jobb, språkkunskaper eller boende. Reid (1981) menar att det finns ett behov av fortsatt forskning om huruvida entreprenörens individuella kunskaper influerar processen att internationalisera, speciellt för SMF, men att det emellertid är tydligt att sådana egenskaper är avgörande för företags expansion. Oviatt and McDougall (1994) tydliggör att ledningen i företag som internationaliserar i ett tidigt skede ofta består av individer med internationell erfarenhet vilket samstämmer med Knight et al. (2003) som menar att företagen i fråga ofta leds av entreprenörer med starkt internationellt fokus där internationella marknader är av lika stor betydelse som hemmamarknaden. Vidare menar Reid (1981) att internationella beställningar, mässor och visiter kan påverka och inspirera entreprenören gällande internationalisering, således har kunskap och kännedom om internationella marknader betydelse för huruvida företaget väljer att expandera. Kunskap är en av de aspekter som främst påverkar internationell aktivitet och avsaknad av det uppfattas ofta som ett hinder, desto mindre kännedom och erfarenhet om internationella marknader som företaget besitter desto mindre är chansen att de väljer att expandera. Jansson & Sandberg (2008) diskuterar hur kunskap om en marknad kan reducera företagets upplevda risk och därmed öka viljan att internationalisera. Vidare menar Knight (2001) att entreprenörens förmåga till innovation, kreativitet, och risktagande avgör företags vilja att internationalisera och hur väl de sedermera presterar i sin internationella expansion. Enligt Reid (1981) är åldern hos entreprenören en betydelsefull variabel som påverkar ett företags beslut att internationalisera, författaren menar att en yngre entreprenör tenderar att vara mer internationellt inriktad än en äldre. Innebörden av utbildning för internationell expansion har diskuterats och författare har skilda uppfattningar. Reid (1981) såväl som Andersson & Wictor (2003) menar att en hög utbildningsnivå hos entreprenören har betydelse för företagets internationalisering medan Ghannad (2003) i sin studie drar slutsatsen att utbildning inte har avgörande betydelse för ett företags internationella aktiviteter, det kan 34
3 Teoretisk referensram skapa kontakter som kan bidra till internationalisering men är inte av betydelse för viljan och möjligheten att expandera i sig. Slutligen har entreprenörens nätverk enligt Mtigwe (2006) en avgörande roll för hur snabbt och väl ett företag lyckas internationalisera. Relationerna mellan de olika aktörerna i nätverken har betydelse för, och influerar entreprenören till expansion och genom kunskap och kännedom som erhålls genom kontakter inom nätverket kan företagets vilja att internationalisera öka. Johannisson (1990) menar att entreprenörens personliga nätverk kan ses som en av de främsta faktorerna för kunskap och med hjälp av nätverken kan de snabbt och enkelt erhålla väsentligt kunskap för internationalisering. I likhet menar Håkansson & Snehota (2006) att då flertalet företag verkar i nätverk verkar likaså entreprenören i personliga nätverk och relationer vilka kan bidra till deras motivation att expandera till internationella marknader. I motstridighet till att många forskare poängterar nätverkens betydelse menar emellertid Ghannad (2003) att nätverk per se inte möjliggör ett företags internationalisering, snarare utvecklas de under tiden som ett företag expanderar och kunskap om hur och genom vilka strategier ett företag internationaliserar har lika stor betydelse som entreprenörens personliga nätverk. Författaren anser att även om nätverkens betydelse inte är lika distinkt som andra författare påpekar så är förmågan att skapa personliga nätverk tillsammans med förmågan av vara innovativ två av de mest fundamentala aspekterna för entreprenörens motivation att internationalisera. 3.2.1.4 Individers betydelse för internationalisering Enligt McDougall et al. (1994) är det inte enbart entreprenören som beskrivs ha betydelse för huruvida internationaliseringen i ett tidigt skede kan genomföras, även andra individer inom företag har en vital funktion. Individerna ser möjligheterna i att verka på internationella marknader om de har en bakgrund med internationell erfarenhet och exempelvis kan använda sig av tidigare nätverk och kunskap. I likhet med McDougall et al. (1994) menar Eisenhardt & Shaoonhoven (1996) att individer inom företag, exempelvis företagsledningen, har en kritisk funktion för nystartade företag som verkar internationellt då företaget kan dra nytta av individernas tidigare nätverkskontakter som kan leda till partnerskap och affärsmöjligheter för det aktuella företaget. Likt entreprenören kan andra individer inom företaget även inneha egenskaper som underlättar för företagets internationella expansion och även värdefull erfarenhet och kunskap från att tidigare har arbetat internationellt. Vidare poängterar Schlegelmilch (1986) att utbildning av individer inom företaget är vitalt för en lyckad internationalisering av verksamheten eftersom ökar företagets kunskap och möjlighet att verka globalt. 35
3 Teoretisk referensram 3.3.2 Externa drivkrafter De externa drivkrafter som i kombination har möjliggjort en tidig och snabb internationalisering samt ökad konkurrenskraft för SMF är marknadsintegration, nya och förändrade kundpreferenser och homogeniserad efterfrågan samt utvecklad kommunikationsoch transportteknologi. För att ge en fullständig bild och skapa ökad förståelse av de externa drivkrafter som har betydelse för uppkomsten av Born Globals har vi nedan valt komplettera teorin genom att integrera viss primärdata och sekundärdata för vi erhållit vid intervjun med Peter Westher på Sydsvenska Handelskammaren. 3.3.2.1 Marknadsintegration Enligt Woods (2001) finns det idag flera världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som underlättar global handel. Till de främsta organisationerna hör Internationella Handelskammaren (ICC), Världshandelsorganisationen (WTO), Världstullorganisationen (WCO) och Europeiska Unionen (EU) varav de två förstnämnda kommer beskrivas närmare då Westher menar att ICC och WTO är de mest betydelsefulla och främsta organisationerna för internationell handel. ICC är grundades enligt International Chamber of Commerce (2007) år 1919 i USA och är näringslivets världsorganisation med samma övergripande mål idag som då, att stödja världshandeln genom att kämpa för handel och investeringar, öppna marknader för varor och tjänster samt ett fritt flöde av kapital. ICC representerar stora såväl som små företag ur alla branscher och kämpar för den globala ekonomin som en drivkraft för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och välstånd. ICCs huvudsakliga syfte är att främja ekonomisk frihet, fri handel och konkurrens, verka för harmonisering och förenkling av regler och rutiner i internationell handel, förespråka självreglering genom uppförandekoder som sätter etiska standarder samt lösa kommersiella tvister genom medling och skiljedom. Medlemmarna i ICC består av företag och näringslivsorganisationer från över 130 länder. WTO upprättades enligt Word Trade Organization (2008) år 1995 och är en internationell världsorganisation som syftar till att övervaka, reglera och liberalisera internationell och global handel, det är ett forum där medverkande regeringar avtalar fram nya handelsavtal och hanterar meningsskiljaktigheter angående internationell handel. WTO tillhandahåller en struktur för hur förhandlingarna och processer för konfliktlösning ska hanteras vilka ämnar bibehålla medlemsländernas följsamhet av WTO-avtalen. Det finns inom organisationen cirka 50 avtal inom olika områden men de tre huvudsakliga är General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) vilket reglerar varuhandel mellan länder, General Agreement on Trade in Services vilket reglerar tjänstehandel mellan länder samt Trade Related Aspect of Intellectual 36
3 Teoretisk referensram Property Rights (TRIPS) vilket bland annat reglerar immaterialrätt som exempelvis upphovsrättsskydd, varumärken och patent. Westher menar att WTO är helt avgörande för frihandel och detta grundläggande frihandelavtal fungerar som ett nätverk för företag som verkar internationellt. Westhers uppfattning är att världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal är av stor betydelse för internationell handel, i synnerhet för små och nystartade företag som har begränsat med resurser. Enligt Hill (2007) medför avskaffande av handelsbarriärer och upprättande av organisationer som främjar handel att flöde av varor, tjänster och kapital mellan länder underlättas. Westher menar att den globala marknaden har integreras till följd av uppkomsten av fler världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal vilket han i likhet med Hill (2007) beskriver för främjande för internationell handel. Vidare beskriver Westher att internationell handel har ökat kraftigt de senaste åren, både gällande Sveriges export samt global handel mellan andra länder. 3.3.2.2 Förändrade kundpreferenser och homogen efterfrågan Enligt Rennie (1993) har strävan efter att uppnå skalekonomier allt sedan efterkrigstiden varit ett fundament inom företagsverksamhet. Ett vanligt förekommande antagande är att SMF upplever minskade marknadsandelar eftersom de inte har samma möjligheter till storskalig produktion som stora företag. De senaste decennierna har emellertid en förändring ägt rum och idag har SMF andra förutsättningar för att nå skalekonomier. Kundernas preferenser har skiftat från ett behov av standardiserade till specialiserade och anpassade produkter vilket har resulterat i att nischmarknaders betydelse, framför allt för SMF, har ökat. Blomstermo & Sharma (2003) beskriver uppkomsten av nischmarknader som en viktig trend för möjliggjort en tidig internationalisering av SMF och i likhet menar Madsen & Servais (1997) att uppkomsten av nischmarknader har underlättat för företag att agera på en global arena. Oviatt & McDougall (1994) menar att inom nischmarknader är efterfrågan mellan avlägsna länder homogeniserad, det vill säga kunder inom en nischmarknad har samma efterfrågan trots geografiskt olika marknader. Författarna menar att homogeniseringen av marknader har underlättat förståelsen och utformningen av internationell handel. I likhet med Oviatt & McDougall (1994) menar Hedlund & Kvarneland (1985) att skillnader mellan avlägsna marknader reducerats och då viktiga aspekter för handel harmoniserats. Madsen & Servais (1997) menar att konsekvensen av att efterfrågan på olika marknader homogeniserats är att företag snabbt kan sälja sin produkt på en global marknad vilket är en förutsättnings för Born Globals. Även Chetty & Campbell-Hunt (2004) poängterar att den homogeniserade 37
3 Teoretisk referensram efterfrågan har betydelse för företag och att den skapar en ideal kontext för Born Globals att verka i eftersom de har en global inriktning från start. 3.3.2.2 Utvecklad kommunikations- och transportteknologi Rennie (1993) menar att en förändrad och utvecklad kommunikations- och transportteknologi möjliggjort att SMF idag kan uppleva fördelar och konkurrera gentemot stora företag genom sin flexibilitet. Enligt Blomstermo & Sharma (2003) är teknologiska utvecklingar inom kommunikation och transport avgörande trender för uppkomsten av Born Globals. Westher menar att det alltid finns utrymme för nya globala aktörer, verksamheter och idéer och att uppkomsten av dessa har underlättats och möjliggjorts av nya teknologier för information och kommunikation, han beskriver att det idag är lättare att distribuera, behålla och knyta nya kontakter. Kommunikationsteknologin har enligt Rennie (1993) utvecklats vilket har reducerat gränserna mellan företag, när det idag är billigare, snabbare och enklare att kommunicera över gränser har stora företag inte längre fördelar i jämförelse med SMF. Utvecklad kommunikationsteknologi är exempelvis att internationell telekommunikation blivit billigare och mer pålitlig och tillgången av offentlig och privat data har ökat. I likhet med Rennie (1993) menar Chetty & Campbell-Hunt (2004) att den utvecklade kommunikationsteknologin, främst Internet, har ökat accessen och kontakten med bland annat internationella kunder, distributörer och nätverk vilket har bidragit till stärkta relationer. Vidare menar författarna att handeln har liberaliserats vilket ytterligare har ökat och underlättat kommunikation över landsgränser. Madsen & Servais (1997) poängterar att minskade barriärer för internationell handel har medverkat positivt till SMF ökade betydelse och möjlighet att verka på internationella marknader. Deras begränsade resurser är inte längre ett hinder i samma utsträckning som tidigare och användandet av kommunikationsteknologi som exempelvis e-post, fax och telefoni har effektiviserat det dagliga arbetet. Som nämnt har även transportteknologin utvecklats och förändrats vilket har medfört fördelar för SMF med begränsade resurser. Hill (2007) menar att global transport effektiviserats ur både ett tid-, personal- och kostnadsperspektiv då innovationer inom transportteknologin, främst jetflygplan och containerfrakt utvecklats vilket ökat möjligheten för handel mellan länder. Att transportera gods mellan länder var tidigare en kostsam och komplicerad process men till följd av utvecklad transportteknologi och konstant ökande världshandel har processen effektiviserats och kostnaderna har reducerats. Madsen & Servais (1997) beskriver i likhet med Hill (2007) att transport av varor har blivit billigare men författarna menar även att kostnaden för transport av personer blivit mer pålitlig och frekvent. Även Oviatt & McDougall (1994) diskuterar nya möjligheter för internationellt handelsutbyte genom ökad effektivitet, kvalitet och hastighet av transportmedel vilket medför en ökad mobilisering av 38
3 Teoretisk referensram varor såväl som mänskliga resurser. Hill (2007) framhäver att de reducerade transportkostnader har möjliggjort ökad ekonomisk lönsamt för företag och genom att förlägga produktion eller andra aktiviteter internationellt kan SMF konkurrera på en global marknad i större utsträckning. 3.4 Sammanställning av internationaliseringsbeteende Följande förteckning (förteckning 2) redogör kort för de huvudsakliga antagandena om företags internationaliseringsbeteende samt förklaringen till det. Beteendet vid internationalisering behandlas ur tre perspektiv, Uppsalamodellen, Nätverksmodellen och Born Globals. Uppsalamodellen Nätverksmodellen Born Globals Antagande om internationalisering Företags internationalisering är en inkrementell process Företags internationalisering är en inkrementell process Företags internationalisering sker snabbt och i ett tidigt skede efter att de grundats Förklaring till beteende vid internationalisering Företag erhåller kunskap genom erfarenhet från internationella marknader Företag erhåller kunskap genom nätverk och relationer på internationella marknader Företagets grundare och andra individer inom företaget samt externa drivkrafter i samhället Förteckning 2: Sammanställning av internationaliseringsbeteende 39
4 Empiri 4 EMPIRI I det empiriska kapitlet presenteras primärdata från fallstudien gällande de Born Globals vi valt att studera, Odd Molly, Poc och Roxtec. Den insamlade empirin presenteras företagsvis och respektive presentation följer samma rubriksättning för att underlätta läsarens förståelse. Kapitlet ger en bild av företeelsen Born Globals och hur företagen i realiteten internationaliserar sin verksamhet. 4.1 Odd Molly International AB Enligt Holknekt designar, marknadsför och säljer Odd Molly kläder till kvinnor och företaget grundades år 2002 i Stockholm. Holknekt och Jimfelt-Ghatan var skaparna av företagsidén och tillsammans med Andersson som gick in som finansiär grundade de företaget. Holknekt framhäver att de uppfattar sig själva mer som ett varumärke än ett klädmärke och företagets gemensamma kärnvärden är kärlek, mode och integritet. Odd Molly har förutom klädkollektioner även lanserat hudvårdsprodukter och de har planer på att ytterligare bredda utbudet av produkter, så länge det är efterfrågat av deras målgrupp. 4.1.1 Internationalisering av verksamheten Holknekt beskriver att under det första året sålde Odd Mollys sina produkter till den svenska marknaden och de värdesatte en direkt kontakt med återförsäljare och gjorde därför många besök hos dem runt om i Sverige. Då de upplevde en stor efterfrågan på produkterna valde de nästkommande år, 2003, att öka försäljningen genom att vända sig mot internationella marknader. Odd Mollys första kontakt med internationella marknader skedde genom en modemässa i Köpenhamn och Holknekt menar att det upplevde mässan som ett handelsnav för modeindustrin där de fick en möjlighet att exponera sina produkter för internationell handel. Mässan resulterade i att företaget knöt kontakter med tre internationella marknader vilka var Tyskland, Norge och Belgien. Vi var där för att träffa våra svenska kunder för det fanns ju ingen modemässa i Sverige på den tiden. Så då kändes det ganska bra att gå ut på en arena där vi kunde exponera oss mot internationell handel. (Holknekt 5/5-09) Valet av företagets första internationella marknader var inte medvetet utan som nystartat företag ville de öka sin försäljning men de såg en klar fördel att börja sälja sina produkter på 40
4 Empiri marknader i Europa då det logistiskt sett är enklare att transportera produkterna till de marknaderna. Situationen har förändrats då företagets popularitet ökat och idag har de en planerat approach till sin internationella expansion. Efter företagets första kontakter med Tyskland, Norge och Belgien fortsatte de internationalisera sin verksamhet och lät attraktionen från andra marknader avgöra vilka länder de expanderade till, då efterfrågan på Odd Mollys produkter varit stor har de inte aktivt behövt söka upp nya marknader. Idag säljs Odd Mollys produkter i ungefär 35 40 länder, antalet varierar från säsong till säsong. I Sverige säljs produkterna i 200 butiker och i övriga världen säljs kläderna i 16 000 butiker, volymmässigt säljs 70 % av företagets totala omsättning till internationella marknader och Holknekt menar att fördelningen mellan marknaderna varit ungefär densamma sedan de började sälja internationellt då alla marknader växer konstant. Holknekt menar att Odd Molly anpassar sin nivå av engagemang till de enskilda marknaderna. Till stor del använder sig de sig av agentsamarbeten vilket innebär att de lånar ut sin kollektion till agenten i till exempel Tyskland som sedermera säljer vidare kläderna till butikerna och därefter fakturerar provisionen för sitt arbete till Odd Molly. Vidare använder sig företaget av distributörssamarbeten vilket innebär att de säljer hela kollektionen till distributören som sedan själv sköter försäljningen av kläderna till butiker. Distributörssamarbeten används främst på marknader som Odd Molly uppfattar som riskfyllda och där de har en liten försäljningsprocent, till exempel Nya Zeeland och Japan. Företaget vill undvika risken att få stora kundförluster och genom samarbetet med en distributör kan risken flyttas från Odd Molly till deras samarbetspartner på marknaden. Den tredje formen av försäljning är företagets egenägda säljkontor i USA och Nordamerika där de har egen personal som bedriver försäljning mot den amerikanska marknaden. Holknekt framhäver att den amerikanska marknaden har en annan typ av affärshistorik än Sverige och det är problematiskt att driva affärer på svensk basis och för att komma runt det hindret valde Odd Molly att öppna ett egenägt kontor i USA. Idag finns Odd Molly inte representerade på stora tillväxtmarknader som exempelvis Ryssland, Kina, Brasilien och Argentina vilket är ett medvetet val eftersom företaget inte tror att dessa marknader är mogna för Odd Mollys design men de ser de som intressanta marknader inför framtiden. 4.1.2 Global inriktning Enligt Holknekt har Odd Molly aldrig sett sig som ett svenskt företag och varumärket ses som gränslöst vilket gör att en expansion internationellt kändes naturlig och självklar. För att bli ett vinstdrivande företag inom modeindustrin krävs en viss volym på produktionen och för att uppnå det är den svenska marknaden för liten. Odd Molly upplevde en stark attraktion från internationella marknader och de såg en affärsmöjlighet och ville verka där attraktionen för 41
4 Empiri deras produkter fanns, idag har företaget omkring 15 agenter på kö i ett flertal av världens länder som efterfrågar deras produkter. Vi är bara ett varumärke i rymden, just nu finns vi geografiskt här och då är det lättast att arbeta här men vi har ingen svensk identitet vi har ingen blågul flagga på kontoret. I mässmontrar runt om i världen säljer vi oss inte som ett svenskt varumärke. Vi hade absolut inte problem att gå utomlands. Tvärtom. (Holknekt 5/5-09) Odd Mollys produkt är inte, enligt Holknekt, skapad för att vara unik eller med annorlunda design utan snarare fokuserar de på vad de tycker är estetiskt och gör en marknadsanpassad produkt där de inte bryr sig om några regler för hur produkten ska utformas. Holknekt ser produkten som gränslös och de fokuserar på att tillfredställa de behov och känslor som kvinnor har, oberoende kultur, affärstradition eller geografi. Vidare beskriver Holknekt att både han och Jimfelt-Ghatan har arbetat i den internationella modebranschen i omkring 20 år innan de grundade Odd Molly vilket har medfört flera fördelar och ytterligare motiverat dem att expandera företaget internationellt. 4.1.3 Entreprenörens roll för internationalisering Enligt Holknekt har skaparna av Odd Mollys företagsidé spelat en viktig roll för företagets internationella expansion. Både Holknekt och Jimfelt-Ghatan har erfarenhet från modeindustrin och har arbetet med design, produktutveckling och försäljning av kläder i flera delar av värdekedjan i över 20 år då de grundade Odd Molly vilket har medfört en stor kunskapsfördel. Grundarnas bakgrund inom modebranschen har också medfört att de byggt upp ett kontaktnät inom både fabriks- och butiksled i Sverige men även internationellt vilket har underlättat företagets snabba expansion. Holknekt har främst erfarenhet och kontakter på den amerikanska marknaden och är väl bekant med affärsmentaliteten då han tidigare varit bosatt i landet under en lång period vilket han upplever underlättat då företaget valde att öppna ett egenägt kontor på marknaden. Han har också arbetet med att designa klädbutiker, startat andra klädföretag och arbetat med produktutveckling på en internationell arena vilket medför nätverkskontakter och kunskap. Jimfelt-Ghatan har lång erfarenhet från den svenska modeindustrin där hon tidigare designat kläder för internationella marknader under många år och Holknekt upplever att hon genom den erfarenheten fått en internationell anpassning av sin design och ett internationellt tankesätt vilket är en nödvändighet för att lyckas på internationella marknader. 42
4 Empiri Karin har ritat baddräkter åt Peak Performance och jeans åt Bondelid och dessa finns ju i butiker över hela världen och om du jobbar med sådana varumärken måste du också ha en internationell anpassning av din design. (Holknekt 5/5-09) Holknekt beskriver att Jimfelt-Ghatan har en bakgrund med genuin modeutbildning medan han är utbildad marknadsekonom från IHM Business School i Stockholm. Han upplever att deras kunskap från utbildningarna har hjälp dem mycket i företagets internationella expansion då det har försett dem med en generell bild om hur affärers sköts och ett grundläggande tankesätt som är nödvändigt för att få en verklighetsförankring i det kreativa arbetet. Vidare menar Holknekt att en begränsad ekonomi som nystartade företag oftast har ställer krav på ytterligare kreativitet samtidigt som det krävs att grundarnas hittar en formel för att löpande finansiera verksamheten. Enligt Holknekt är det viktigt att finna en försäljningsform som möjliggör en expansion till kulturellt avlägsna marknader som de själva saknar kunskap om. Genom att arbeta med en agent eller distributör som har kunskap, erfarenhet och kan tolka den lokala kulturen kan de ta beslut å Odd Mollys vägnar eftersom det är omöjligt för företagsledningen att de kulturella skillnaderna inom och mellan avlägsna länder. Jag förstår inte politiken mellan de sju stora regionerna i Italien. Hur en kvinna i Ligurien skiljer sig från en kvinna i Venedig kan vi ju inte rimligtvis förstå från Sverige. Alltså måste vi träffa en människa som förstår det åt oss. (Holknekt 5/5-09) 4.1.4 Externa drivkrafter Holknekt menar att Sveriges medlemskap i EU underlättat handel inom Europa och gjort det logistisk sett enklare att göra affärer mellan olika länder. Vidare upplever Holknekt att efterfrågan på företagets produkter är homogen, de flesta marknader efterfrågar samma produkter. En naturlig variation förekommer dock på grund av att säsongerna varierar då till exempel Sveriges vintersäsong infaller samtidigt som Australiens sommarsäsong så därför förekommer en säsongsenlig anpassning av Odd Mollys produkter gällande till exempel material då ullkoftorna som är attraktiva i Sverige inte fungerar i Australien sommarvärme. Odd Molly har en bred målgrupp och lojala kunder i tre generationer, de vänder sig mot kvinnor som har accepterat sig själva och skapat en egen identitet och företaget är inte så intresserade av att kategorisera och eller begränsa sin målgrupp till en specifik ålder. 43
4 Empiri Vi försöker tala om vad kvinnor har gemensamt, de små sakerna som behoven att till exempel få må lite bra även när man inte gjort sig till. [ ] De här sakerna som vi talar om som förenar kvinnor är ju känslor som förekommer i varje kvinna oberoende av kultur, affärstradition eller geografi. (Holknekt 5/5-09) Vidare menar Holtknekt att deras produkt är en viktig faktor för deras internationella expansion och de fokuserar på att hitta en plats på marknaden där det saknas någonting, fysiskt eller psykiskt. Han beskriver att Odd Mollys genom sina produkter vill tillfredställa ett behov hos kvinnan som inte är kopplat till vilken marknad hon befinner sig på. Holknekt beskriver att det är uppenbart att dagens välutvecklade kommunikations- och transportteknologi har bidragit till företagets snabba internationalisering genom att till exempel effektivisera kontaken genom användning av Internet eller genom att underlätta transporten av produkterna. Dock vill inte Odd Molly bli för beroende av den högteknologiska utvecklingen i dagens samhälle eftersom de uppskattar att vara ett analogiskt företag där kunderna för en möjlighet att vidröra och känna deras klädkollektioner. 4.2 Poc Sweden AB Enligt Ytterborn grundades Poc Sweden AB år 2004 i Saltsjöbaden utanför Stockholm, Ytterborn är företagets grundare och VD. Poc tillverkar skyddsutrustning och konfektion för cykel- och vintersport och deras affärsidé är att utveckla marknaden för skydd, en marknad som företaget beskriver som gravity sports och athletes. Poc har en vision om att de ska upplevas som den främsta leverantören av skydd i världen inom sin målgrupp, deras mål är att göra vad de kan för att rädda liv och minska konsekvensen av skador. Vår USP är att uppfattas som den bästa leverantören.[ ] Vi jobbar inte utifrån ett primärprisorienterat processtänkande utav vi säkerhetsställer säkerhetsgraden först. (Ytterborn 6/5-09) Ytterborn menar att Poc jobbar medicinskt för att förstå sig på hur kroppen reagerar vid olika typer av skador och har nära samarbeten med exempelvis neurologer och ryggspecialister. Poc började med att lansera skidkollektioner men har nyligen även utvecklat sitt sortiment med en cykelkollektion med skydd. 44
4 Empiri 4.2.1 Internationalisering av verksamheten Enligt Ytterborn gjorde Poc sin första säsong år 2005/2006 vilket företaget såg som en provsäsong, de omsatte cirka 2 miljoner och fanns i ungefär 15 länder vilka de fick kontakt med genom en internationell mässa i München. De 15 länderna låg framförallt i Centraleuropa, Skandinavien, USA och Kanada vilka än idag hör till de viktigaste marknaderna tillsammans med Japan är de företaget benämner som A-marknader, det vill säga deras huvudsakliga marknader. Idag finns Poc i omkring 25 länder och de har delat in marknaderna i tre olika segment, A- B- och C-marknader beroende på hur intressanta de är att bedriva affärer med. Till företagets B-marknader räknas bland annat Tyskland, Storbritannien och Korea vilka har stark tillväxt och till C-marknaderna räknas till exempel Australien, Nya Zeeland, Tjeckien, Ukraina och Chile. Poc såg ingen anledning att exportera till länder som hade liknande affärsklimat med Sverige utan fokuserade snarare på marknader med goda affärsmöjligheter. Volymmässigt har Poc idag cirka 93-94 % av sin totala försäljning internationellt och resterande till Sverige, siffror som varit konstanta sedan företaget grundades och alla marknader har således vuxit i en någorlunda liknande hastighet. I USA började Poc med att exportera direkt till ett antal butiker, de använde sig varken av distributörer eller agenter men då Ytterborn under företagets andra säsong såg USA som Pocs enskilt viktigaste marknad etablerade de ett dotterbolag i landet. Motivet till att etablera ett dotterbolag i USA var just att det är en stor marknad för företaget, om företaget istället exempelvis använder sig av en distributör får det inte samma uppmärksamhet då en distributör har fler än en kollektion att sälja vid sina respektive säljmöten vilket gör att varje kollektion riktas mindre uppmärksamhet. Poc har även dotterbolag etablerade i Österrike och Frankrike där de även öppnat sin första huvudbutik i Chamonix. I Tyskland och Sverige har företaget agenter som inte har ett lager utan åker runt och säljer och erhåller en säljkommission, i öviga länder jobbar Poc med distributörer som importerar och säljer deras varor. Ytterborn menar att det inte finns någon direkt strategi till organisationsformen, det vill säga varför de har olika aktiviteter i olika länder, förutom för de stora marknaderna där de anser att dotterbolag är mest lämpligt. Det handlar snarare om att hitta rätt människor att samarbeta med som har lusten, entusiasmen och kompetensen att göra ett bra jobb. Det finns ingen direkt strategi från vår sida som säger att vi bara ska ha dotterbolag, agenter eller distributörer. Det handlar väldigt mycket om att hitta rätt folk, det är något vi blivit varse om över tiden, att organisationsformen är rätt oväsentlig i jämförelse med att hitta personer som har lusten, entusiasmen och kompetensen att göra ett bra jobb. (Ytterborn 6/5-09) 45
4 Empiri Bortsett från de marknader med dotterbolag använder sig Poc generellt sett främst av distributörer vilket de ser som ett smidigt sätt att växa på. I jämförelse med agenter har distributörsupplägget fördelen att distributörerna själva ombesörjer till exempel marknadsföringsinsatser, något som i agentupplägget Poc måste styra vilket de inte har resurserna att göra på så många marknader som de idag är etablerade på. Ytterborn poängterar att när ett företag väl har etablerat sig på en marknad handlar det mycket om att förädla närvaron i landet genom att säkerhetsställa att de har rätt organisationer och distributörer att samarbeta med och han anser att företaget haft tur när det gäller deras samarbeten, av de 15 länderna de startade i har de fortfarande kvar samma distributörer i cirka hälften. Poc anser att det i framtiden främst handlar om att penetrera och utveckla de marknader där de redan befinner sig, det finns ingen direkt marknad som de anser att de måste expandera till. Det gäller att få de kundsegment som väljer Pocs produkter att växa. 4.2.3. Global inriktning För Ytterborn har hemmamarknaden aldrig varit speciellt intressant utan han ser det som vilken annan marknad som helst. För ett företag som Poc där verksamheten kräver skalekonomier på grund av att det är nödvändigt med stora investeringar i industriell hårdvara är Sverige enskilt en alldeles för liten marknad. Till skillnad från ett modebolag där investeringarna är rätt låga så måste du när du gör en hjälm investera i rätt mycket industriell hårdvara, så det finns ingen möjlighet i världen att leva av en sådan liten marknad som Sverige, skalan på verksamheten gör att du måste nå en mycket större marknad. (Ytterborn 6/5-09) Hjälmmarknaden i USA ökade mellan år 1998 och år 2003 med 300 % vilket gjorde att Ytterborn såg potential i den amerikanska marknaden eftersom branschen där hade stark tillväxt. Även i andra marknader såg företaget affärsmöjligheter och Ytterborn menar att han inte såg någon poäng i att endast driva lokala affärer vilket låg till grund för Pocs internationalisering. Pocs policy är att de sätter säkerhetsgraden av sina produkter före priset och de använder de material som skapar en bra produkt, något som de anser passar alla marknader världen över, eftersom säkerhet är fundamentalt när det gäller extremsporter. Förutom säkerhetsaspekten menar Ytterborn att det även finns en hög modegrad i deras produkter som även idag fungerar som modeattribut, något han anser är generellt gällande i alla deras marknader. 46
4 Empiri 4.2.4 Entreprenörens roll för internationalisering Ytterborn beskriver sig själv som en entreprenör, han har sysslat med de flesta aktiviteter inom värdekedjan, till exempel drivit butik, importerat, arbetat med produktutveckling, tillverkat, varit konsult och jobbat med internationell inredningsdesign. Under sin karriär har han alltid arbetat med internationella projekt och ser ingen annan möjlighet än att arbeta på en internationell basis, han menar att han aldrig skulle utveckla en produkt eller tjänst enbart för en enskild marknad som Sverige, han anser att det exempelvis inte är svårare att göra affärer i New York än i Borås. För mig finns det ingen annan tillvaro än att jobba internationellhet, jag skulle aldrig komma på tanken med att jobba men en tjänst eller produkt där du har ett bolag som ska göra en produkt för en enskild marknad som Sverige, jag kan inte tänka i de banorna. (Ytterborn 6/5-09) Ytterborn har en utbildning från IHM Business School i Stockholm där han läst till marknadsekonom vilket främst givit honom ett nytt vokabulär att arbeta med vilket varit speciellt viktigt då han arbetat som konsult där ett affärsmässigt språk krävdes för att kunna föra resonemang med uppdragsgivare. Han ser språket som ett verktyg och menar att han inte genom utbildning har lärt sig om vad och varför, snarare om hur. Vidare menar Ytterborn har bott i Brasilien som ung vilket han bland annat anser ha präglat hans sett att se på internationell handel. Han menar att han känner igen sig med den yngre generationens sätt att se på världen som öppen där människor på ett naturligt sätt rör sig över gränser och talar engelska. Ytterborn beskriver att internationalisering för ett litet företag med små resurser är komplicerat. En grundförutsättning är att ha ett kapital vilket antingen måste finns inom företaget eller anskaffas från partners. Poc finansierades delvis med Ytterborns egna investerade pengar men även till stor del med hjälp av riskkapitalister vilket Ytterborn beskriver som en problematisk process då till exempel investerare och banker har traditionell syn på internationalisering och inte vågar satsa på nya företag som har en global vision från start som Poc. Vidare poängterar Ytterborn att företaget består av de anställda och att Poc således genom de anställda hade internationell erfarenhet och kunskap, inte branschspecifik men generell sådan då samtliga anställda arbetat internationellt tidigare. Han menar även att allt handlar om nätverk, sina egna så väl som de anställdas vilka har haft betydelse för Pocs internationalisering. Ett viktigt samarbete för företaget har varit med specialister inom ryggskador och neurologi där de erhållit den medicinska kompetensen som är nödvändig för att skapa en produkt som motsvarar deras vision. 47
4 Empiri För att vi skulle kunna ta oss vidare i det här sammanhanget var det viktigt för oss att först etablera kärnan i det här, det vill säga den medicinska kompetensen, där har vi något som heter Poc Love där vi samarbetar med världsledande specialister på ryggskador och inom neurologi, där handlar det om nätverk, att man känner någon som känner någon. (Ytterborn 6/5-09) Pocs distributörer har de etablerat kontakt med på mässor under tiden, kontakterna hade de inte innan företaget startade. Ytterborns nätverk innefattar landslagsledning i Sverige vilka han fått kontakt med genom att vara verksam inom skidåkning, kontakter han anser värdefulla för Pocs eftersom det exempelvis underlättat kontakten med det amerikanska landslaget. 4.2.5 Externa drivkrafter Ytterborn menar att minskade restriktioner och ökad öppenhet och tillgänglighet mellan länder, bland annat angående resande och utbildning, underlättat för internationell handel, exempelvis i och med EU. Gemensamma regler och certifieringar har i en bransch som skidbranschen där en stor del av produkterna måste godkännas och certifieras haft stor betydelse, speciellt då det sker centralt och gäller över hela Europa. Ytterborn ser ett problem med att Sverige inte är medlem i EMU, eftersom Poc till stor del exporterar sina varor försvårar det för dem när valutorna rör sig och att kronan exempelvis idag är svag. Poc rör sig enligt Ytterborn på en väl definierad nischmarknad. Skidåkning består idag av massa olika subkulturer vilket gör att Poc måste hitta produkter och specialisera sig för alla segment. Deras produkter inom skidkollektionen är till för att passa bland annat fri-, och banåkare och cykelkollektionen ska passa bland annat mountainbike- och downhillcyklister. Pocs målgrupp hämtar inspiration från många olika opinionsbildare vilket gör att företaget måste skapa en brokig bild av sig själva där de har närvaro i alla olika segment. Vår buying target hämtar sin inspiration och aspirerar på massa olika saker, de tycker inte bara att Anja Persson är härlig utan även att Johan Olsson som hoppar i parken är en skön typ och att det är härligt att titta på bilderna där det åks i djup snö ner från en brant bergsvägg någon stans i alperna. (Ytterborn 6/5-09) Generellt är Pocs målgrupp inbitna skidåkare, de som ser utförsåkning som sin främsta fritidssysselsättning, av cirka 50 miljoner skidåkare i världen anser Ytterborn att Poc når ut till ungefär 30 %. Efterfrågan på företagets produkter mellan de olika marknaderna är enligt Ytterborn till stor del homogen vilket han anser har underlättat för Pocs internationalisering, 48
4 Empiri det är ett naturligt, oproblematiskt och okritiskt förhållningssätt till företeelsen som företagets produkter baseras på. Ett undantag är Japan där konsumenterna vill kunna matcha glasögonen med banden. Generellt sett finns det en anatomisk aspekt för de asiatiska kundgrupperna där produkten måste anpassas efter deras annorlunda näskonstitution men produkten i sig är homogen för alla marknader. Pocs fördel är att deras marknad är relativt homogen, skidbranschen i sig hämtar näring från samma tävlingar, tidningar och nätforum, företaget kan i princip adressera marknaden på ett och samma vid oberoende av geografi. Ytterborn anser att en utvecklad kommunikationsteknologi har underlättat för företag att agera på en global arena, ledtiden har reducerats drastiskt i kommunikationsanseende. Exempelvis har utvecklingen från att ha använt telex till att ha övergått till användandet av e-post och Internet haft en betydande roll och bidragit till att företag idag har lättare att internationalisera. Även en utvecklad transportteknologi har haft betydelse för Poc eftersom deras produkter nästan uteslutande produceras i Asien. Sportbranschen består som många andra branscher av olika leverantörer och tillverkare och det gäller att hitta det bästa att samarbeta med, oavsett geografiskt läge. Idag är det möjligt att välja att förlägga produktion geografiskt avlägset eftersom transporterna blivit billigare. Våra produkter produceras nästan uteslutande i Asien. Sportbranschen är lika konsoliderad som bilbranschen. Du har specialister som gör till exempel bottenplattor i bilbranschen och det samma sak här, det handlar om att hitta de bästa leverantörerna [ ]. Idag är det ju möjligt att välja att förlägga produktion långt bort eftersom det är billigare att transportera. (Ytterborn 6/5-09) 4.3 Roxtec AB Enligt Hansson grundades Roxtec AB i Karlskrona år 1990 av Blomqvist och drivs sedan 2005 av Hansson, nuvarande VD. Blomqvist är uppfinnaren till företagets produkt, de säljer och marknadsför kabel- och rörgenomföringar med en multidiameterteknik där produkten kan anpassas beroende på kabelns dimension vilket ger flexibilitet både vid installationen och i framtiden. Företaget vänder sig mot många marknader och servar exempelvis marin- till telekomindustrin. Förutom att Roxtec produktidé är unik har företaget lagt stort fokus på att vara unika i sin försäljning och marknadsskapande som de ser som sin främsta kompetens och därigenom utvecklar de sitt varumärke och kan leva upp till det kunderna förväntar sig. 4.3.1 Internationalisering av verksamheten Hansson beskriver att Roxtec började sälja till internationella marknader från i princip första dagen då de grundades och att de idag har omkring 98 % av total försäljning internationellt. 49
4 Empiri De första marknaderna företaget fick kontakt med var enligt Blomqvist stora europeiska marknader som exempelvis Norge, Tyskland, England, Italien och Frankrike men även USA och Singapore. Valet baserades dels på att de var närliggande hemmamarknaden men främst på att de var stora producenter inom de marknadssegmenten som Roxtec säljer sina produkter till och företaget såg potential för produkten på de marknaderna. Efter fem år hade Roxtec byggt upp kontakter med ett femtiotal etablerade återförsäljare i olika länder. Därefter fortsatte företaget enligt Hansson att expandera på ett liknande sätt och idag säljer de till omkring 70-80 marknader i världen och Roxtecs största marknad idag är Kina. I första kontakten med internationella marknader arbetade Roxtec enligt Hansson med distributörer och agenter och endast omkring 15 % såldes direkt till slutkunder. Blomqvist menar att det från början huvudsakligen var distributörer som var små och nystartade och att de använde Roxtecs namn för att det skulle bli känt på marknaden. Med tiden har företaget enligt Hansson utvecklats och fått mer erfarenhet från de internationella marknader de verkar på och sedermera öppnat dotterbolag i fler av dem och idag säljer företaget omkring 80 % av sina produkter direkt till slutkunder. Idag har företaget dotterbolag i 14 länder vilka ansvarar för försäljning till omkring 25-30 geografiska marknader och de har distributörer i cirka 40 länder. Motiv till de olika formerna för försäljning förklaras utifrån hur riskfyllda marknaderna upplevs men också vilken avkastning och potential de har. På riskfyllda marknader med låg avkastning och begränsad tillväxtpotential väljer företaget att till en början arbeta med distributörs- och agentsamarbeten. Nivån av engagemang är också en ledningsfråga, företaget behöver kompetent personal för att öppna dotterbolag på internationella marknader. För framtiden planerar Roxtec att penetrera de marknader de redan har etablerad kontakt med men även att expandera till fler. Idag har de ett arbetslag som jobbar med att identifiera nya geografiska marknader, de har för avsikt att integrera några av de distributörer de arbetar med idag och inom tre till fem år driva omkring tio dotterbolag till. 4.3.2 Global inriktning Blomqvist menar att idén med Roxtec från första dagen var att företaget skulle vara internationellt, att världen var deras marknad och även Hansson menar att Roxtec varit ett internationellt företag från första dagen då de grundades och menar att för honom är det fullkomligt naturligt att se världen som en marknad. Synen från början var att världen är vår marknad, att företaget skulle vara internationellt. (Hansson 8/5-09) 50
4 Empiri Enligt Hansson har Roxtec en begränsad hemmamarknad till skillnad från till exempel amerikanska företag, för svenska företag finns det ingen möjlighet att utveckla sin försäljning enbart genom att sälja till hemmamarknaden. Det främsta motivet för att internationalisera företaget var affärsmöjligheten då produkten är global och de såg en möjlighet att sälja samma produkter till flera länder. Företagets produktteknik är unik då den erbjuder ett högt kundvärde i den tekniska lösningen. Även företagskulturen på Roxtec är en viktig faktor för företagets internationalisering då den skapar en sammansvetsad organisation samtidigt som den är svår att kopiera. Vidare menar Hansson att det handlar om att hitta en kundgrupp som har ett behov av produkten de producerar, där produkten ger kundgruppen en lösning. 4.3.3 Entreprenörens roll för internationalisering Blomqvist är enligt Hansson grundaren till Roxtec och den som uppfann tekniken bakom företagets produkt. Blomqvists vision från start var att produkten inte var anpassad endast för en enskild marknad som Sverige utan att den passade på den global marknad. Han hade ett mindset från dag ett att det här inte är en produkt för Sverige utan för världen, vilket han hade med sig från sitt tidigare företag. (Hansson 8/5-09) Hansson beskriver Blomqvist som en sann svensk energisk entreprenör som jobbat sig upp och skapat internationell erfarenhet på egen hand genom livsutbildning. Blomqvist hade arbetat i branschen i tio år vilket gett honom stor erfarenhet och många värdefulla kontakter att använda sig av då han startade Roxtec, han kände distributörer och hade kunskap om hur affärer genomförs i olika länder samt om segment på olika marknader. Blomqvist hade således både produkt- och marknadskunskap från start, kompetens som Hansson menar var grundläggande för att starta Roxtec, en internationell marknadskunskap är vital för att lyckas med ett företags internationalisering. Blomqvist poängterar att han aldrig avslutade gymnasiet eftersom det inte var tillräckligt givande för honom att studera. Han arbetade i 17 år på ett företag inom samma bransch som Roxtec, de sista fem som VD, men eftersom han bestämt sig för att driva ett eget företag sa han upp sig och satte igång med grunden till vad som idag är Roxtec. Blomqvist anser att hans livserfarenhet och erfarenhet från tidigare affärsverksamhet bidragit till värderingar och kunskap han hade nytta av då han startade Roxtec. Han menar att livet är en kontinuerlig lärprocess. Hansson tog över som VD för Roxtec år 2005 och han anser att hans roll för företaget varit att ge det en tydligare sälj- och marknadsprofil än vad som tidigare existerade, han bidrog med synen att försäljning är ett yrke och inte endast att någon tillhandahåller produkter på en 51
4 Empiri marknad. När Hansson blev VD reducerade Roxtec sina försäljare med cirka 20 % för att endast behålla de mest professionella och utbilda dem ytterligare, idag har Roxtec vad Hansson benämner som ett globalt försäljningsteam. Hansson anser sig ha bidragit med ett globalt ledarskap i olika dimensioner, Roxtec har idag bland annat ett globalt affärssystem samt ett globalt kundrelationssystem vilket är en oerhörd styrka för att kunna utföra exempelvis riktade kampanjer och nå de rätta målgrupperna. Det krävs kunskap om internationella marknader men ett öppet tankesätt och att se kundgrupper i stället för landsgränser är konceptet som i grund och botten är fundamentalt för att lyckas på globala marknader. Idag industrialiseras Roxtec enligt Hansson från att ha varit ett helt entreprenördrivet till ett industriellt entreprenördrivet bolag, han menar att det är vitalt att behålla kulturen i företaget och att det är viktigare än att ha en perfekt strategi, att få med sig alla medarbetare och hela tiden utveckla, stimulera och engagera dem. Vi vet att vår kultur är viktigare än en perfekt strategi och vi måste jobba med att bibehålla den, du måste få med dig alla människor i en sådan struktur, alla genomgår en utbildning lite beroende på tjänst, value-added sales trainig, man måste hela tiden utmana sig själv, vi går o lägger oss great och vi vaknar good. (Hansson 8/5-09) Hansson är på gymnasienivå utbildad maskiningenjör men har därefter läst nationalekonomi och finansiering i USA och även marknadsföring på IMD Business School i Schweiz så hans utbildning är relativt bred vilket gör att han har förståelse för såväl det makroekonomiska som det mikroekonomiska inom företaget, han menar även att han som person är generalist vilket han anser sig ha nytta av. Han beskriver sin styrka ligga i strategi kopplat mot försäljning och marknad snarare än att arbeta med produkter och produktion. Hansson har internationell erfarenhet från tidigare uppdrag och anställningar i företag som varit internationellt engagerade och han flyttade 1998 med ett företag till USA och arbetade för dem på den amerikanska marknaden med andra internationella företag. Hansson kom så småningom i kontakt med Blomqvist och de utvecklade ett företag som sysslade med radiofrekvensidentifieringsteknik vilket i princip blev världsledande inom just sitt område. Samarbetet med Blomqvist ledde till Roxtec där Hansson känner att han passar bra eftersom det är ett medelstort bolag där han som VD har större kontroll än i stora företag. Hansson betonar att det för de flesta små och nystartade företag är resurser ett problem. Han beskriver hur Blomqvist till viss del själv finansierade Roxtec men att personalen arbetade dag som natt med att utveckla företagets koncept och att de till en början även sysslade med affärer vid sidan av multidiametern för att skapa finansiering. Då en entreprenör startar ett 52
4 Empiri företag på egna finanser krävs stor eftertänksamhet på hur pengarna används vilket Hansson menar ligger till grund för kulturen som skapas i bolaget, ett stort kapital från start skapar helt andra förutsättning och en annan kultur än vad begränsade resurser gör. Blomqvist själv ser inga svårigheter med de små resurserna SMF ofta har. Han menar att han inte ser problem utan möjligheter. Det gäller att vara kreativ och jobba med de resurser som finns. 4.3.4 Externa drivkrafter Hansson menar att Roxtecs grundprodukt som efterfrågas runt om i världen i den samma, de upplever en homogen efterfrågan och 75 % av Roxtec produkt utgörs just av en standardiserad infästningsanordning vilken de producerar med en stor skalekonomi. Det som emellertid gör produkten unik är att 25 % består av anpassningsanordningar då de använder sin multidiameterteknik eftersom kundernas efterfrågan på olika anpassningar till sin specifika situation är stor i den aktuella branschen. Det tror jag är en av de geniala idéerna Mikael har haft just att det är mångfacetterade applikationsmöjligheter för produkten, att den kan anpassas efter så många situationer. (Hansson 8/5-09) Hansson framhäver att Roxtecs målgrupp är industriella kunder som har höga krav på säkerhet och tätning i produkten. Kunderna finns i ett brett spektrum av industrier då de har en väldigt bred målgrupp och säljer till 21 undersegment som exempelvis marin-, telekom-, gas-, olje-, tåg-, kärnkrafts- och vindkraftindustrin. Han poängterar att på grund av att företaget har en bred målgrupp är det vitalt att de som säljer måste kunna den marknad de säljer till, duktiga säljare och starka produkter beskrivs som viktiga delar för Roxtec. Enligt Hansson är det unika med deras företag och andra som snabbt internationaliserar sig verksamhet att de engagerar sig i andra marknader på ett annat sätt, de hanterar de internationella marknaderna lika varsamt som företag traditionellt hanterar sin hemmamarknad. Hansson upplever att den tekniska utvecklingen av Internet och telefoni har underlättat förflyttningen av varor, gods och människor vilket har möjliggjort att fler företag kan verka på internationella marknader. Idag går det snabbare mellan idé, produkt och försäljning och Hansson menar att de företag som lyckats internationalisera sin verksamhet snabbt efter att de grundats har personal med egen erfarenhet från marknadsföring och försäljning på internationella marknader. 53
5 Analys 5 ANALYS I analys kapitlet kopplar vi samman den teoretiska referensramen med resultatet av den empiriska studien. Vi diskuterar och analyserar Born Globals internationaliseringsbeteende i relation till hur företag expanderar sin verksamhet till internationella marknader enligt de traditionella modellerna samt analyserar vilka interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör beteendet. 5.1 Born Globals internationaliseringsbeteende Det står klart att samtliga fallföretag kan klassas som Born Globals då det empiriska materialet visar på att företagens beteende vid internationalisering överensstämmer med den beskrivning vi använder av Born Globals som företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Odd Molly etablerade sig internationellt ett år efter att de grundats och har sedan dess sålt ungefär 70 % av total försäljning till internationella marknader, Poc expanderade sin verksamhet internationellt redan under sin första säsong och har konstant haft omkring 93-94 % av total försäljning till internationella marknader. Slutligen har Roxtec verkat på internationella marknader sedan grundats och idag är 98 % av deras totala försäljning internationell. Således kan samtliga företag som den empiriska studien baseras på enligt teoretiska definitioner av bland annat Oviatt & McDougall (1994), Knight & Cavusgil (1996) och Servais et al. (2007) klassas som Born Globals. Internationaliseringsbeteendet hos Born Globals kommer nedan att analyseras utifrån betydelsen av erfarenhet och relationer för att generera kunskap samt det reducerade psykiska avståndet marknader emellan. 5.1.1 Kunskap från erfarenhet I den traditionella processynen av internationalisering där Johanson & Vahlne (1977) beskriver kunskap som en variabel som bestämmer i vilken grad företag engagerar sig internationellt och förespråkar att desto mer kunskap om marknaden företaget besitter desto mer engagerar de sig. De centrala aspekterna i Uppsalamodellen är att ett företags engagemang bestäms av den kunskap om marknaden företaget besitter som i sin tur beror på de erfarenheter de har från marknaden. Då både Odd Molly, Poc och Roxtec var nystartade företag när de expanderade internationellt besatt inte företagen per se någon kunskap från att tidigare ha verkat på internationella arenor. Däremot kan det konstateras att samtliga grundare på respektive företag hade många år av erfarenhet då de startade företaget. Ytterborn, grundare av Poc, beskriver att han tidigare arbetat i otaliga internationella projekt i flera delar av värdekedjan och därigenom innehar kunskap om hur internationell handel fungerar och 54
5 Analys bedrivs på internationella marknader. I likhet menar Holknekt att både han och Jimfelt- Ghatan, grundare av Odd Molly, har erfarenhet från modebranschen och cirka 20 års erfarenhet av arbete i flera delar av värdekedjan vilket underlättat Odd Mollys internationella expansion. Likaså menar grundaren av Roxtec, Blomqvist, att han har omkring 17 års erfarenhet från ett annat företag i samma bransch som Roxtec och att han alltid varit involverad i internationell marknadsföring av företag. Att samtliga företag drar nytta av sin tidigare erfarenhet illustrerar hur entreprenörerna bakom respektive företag redan besitter generell kunskap om hur internationell handel bedrivs som de erhållit genom erfarenhet från handel med andra marknader i tidigare anställningar och företag. Grundarna till fallföretagen har även erfarenhet från specifika marknader då de bedrivit handel eller varit bosatta i länder runt om i världen, exempelvis beskriver Holknekt hur Odd Mollys expansion till den amerikanska marknaden underlättades av att han genom att tidigare varit bosatt där erhållit lång erfarenhet från marknaden. Diskussionen överensstämmer med det Johanson & Vahlne (1977) beskriver om generell kunskap från erfarenhet som kan användas på flera marknader och specifik kunskap från erfarenhet som refererar till kunskap om en särskild marknad. Den empiriska studien visar hur båda kunskapstyperna är viktiga komponenter som hos grundaren möjliggör en kunskapsbas för internationell handel. Det här illustrerar hur individers tidigare kunskap kan fungera likt det Johanson & Vahlne (1977) beskriver att företagets kunskap gör vid internationalisering av verksamheten, att företaget inte besitter någon kunskap i sig är inte ett hinder då individerna, speciellt grundarna av företagen, innehar kunskap från internationell handel och internationella marknader. Born Globals kan uppleva fördelar från individernas kunskap likt Johanson & Vahlne (1977) beskriver att företag kan dra nytta av sin kunskap från internationella marknader. Det är tydligt att erfarenheterna företagets grundare besitter, både generell och specifik, kan ses om en förklarande faktor för Born Globals tidiga och snabba expansion. Den empiriska studien tyder på att betydelsen av kunskap som framhålls i Uppsalamodellen även är av betydelse då Born Globals internationalisering beskrivs, skillnaden är att kunskapen för Born Globals finns hos individerna och Uppsalamodellen förespråkar att den finns hos företaget. Vidare diskuterar Johanson & Vahlne (1977) skillnaden mellan objektiv kunskap och kunskap av erfarenhet där den sistnämnda beskrivs som avgörande för hur internationell handel fungerar. Den empiriska studien framhäver entreprenörernas tidigare kunskap som underlättat och möjliggjort företagens internationella expansion vilket illustrerar hur vital kunskap av erfarenhet är och det går att fastslå att den är avgörande för hur väl företaget lyckas på internationella marknader. Det står klart att objektiv kunskap inte har betydelse för hur snabbt och tidigt företag lyckas expandera i samma utsträckning som kunskap av erfarenhet. Flera författare, bland annat Blomstermo & Sharma (2003), Oviatt & McDougall (1994) och Knight 55
5 Analys et al. (2003) menar att Born Globals ofta grundas och formas av entreprenörer med en unik ledarskapsstil och internationell erfarenhet som är essentiell för företagens internationalisering. Även Johanson & Vahlne (1977) menar att företag eller individer med erfarenhet av internationella marknader möjliggör genomförandet av en internationell expansion då de kan formulera och uppfatta möjligheter för att sedan driva igenom internationaliseringen. Empiriskt illustreras entreprenörens betydelse då samtliga fallföretag drivs av entreprenörer som har lång bakgrund inom internationell handel vilket fungerade som en avgörande faktor som kan förklara den tidiga och snabba internationaliseringen av Born Globals. Sammantaget är det evident att Born Globals internationaliseringsbeteende kan förklaras av en grundare med tidigare internationell erfarenhet och entreprenöriska egenskaper. 5.1.2 Kunskap från relationer Johanson & Mattson (1988) beskriver hur företag genom andra aktörerna inom nätverk erhåller kunskap och erfarenhet och därigenom snabbt kan expandera till internationella marknader, företag behöver inte själva anskaffa all kunskap och information utan kan fokusera på olika områden och gemensamt med andra företag i nätverket skapa en kunskapsbas. Genom att etablera relationer, formella och informella, med andra aktörer på marknaden erhålls kunskap om internationella marknader, en ömsesidig interaktion som är speciellt betydelsefull för SMF och nystartade företag eftersom de ofta har begränsade resurser. Då samtliga fallföretag var nystartade när de började bedriva internationell handel kan det från den empiriska studien konstateras att företagen per se inte besatt någon kunskap från relationer och kontakter inom nätverken, men det är tydligt att samtliga företags grundare haft kunskap och kontakter från relationer som utvecklats genom deras tidigare erfarenheter inom internationell handel. Det står klart att samtliga företag den empiriska studien är baserat på haft stor nytta av nätverk och kontakter i respektive internationalisering. Odd Molly, Poc och Roxtec startade alla med små resurser och både relationer som grundarna och personalen besatt vid etableringen och relationer som utvecklades under expansionen har möjliggjort företagens snabba och tidiga internationalisering. Holknekt och Jimfelt-Ghatan, grundare för Odd Molly, hade båda lång erfarenhet från modebranschen vilket gjorde att de hade många etablerade kontakter och relationer inom bland annat fabriks- och butiksled i Sverige men även internationellt då de grundade Odd Molly. Holknekt beskriver grundarnas tidigare relationer och kontakter som användbara vid etableringen och internationaliseringen av företaget. Det här illustrerar att kunskap som företagets grundare besitter underlättar vid ett nystartat företags internationella expansion. Som nämnt beskriver Mtigwe (2006) att ett företags kunskap från tidigare relationer och kontakter är faktorer som effektiviserar och underlättar den annars långa och tidskrävande internationalisering av ett företag. Det är 56
5 Analys uppenbart att individernas nätverk kan ses som en faktor som effektiviserar och underlättar internationaliseringen likt företagets nätverk gör. Således behöver inte företaget per se ha erfarenhet och etablerade relationer utan det är tillräckligt om individerna i företaget besitter den kunskapen och kontakterna. Det är således tydligt att betydelsen av kunskap som erhålls genom kontakter och relationer som beskrivs som en viktig faktor för att förklara företags internationalisering enligt Nätverksmodellen även kan förklara Born Globals internationalisering, skillnaden är att kunskapen för Born Globals ligger hos individerna och Nätverksmodellen förespråkar att företaget har kunskapen. Vidare poängterar Forsgren et al. (2005) att ett ömsesidigt beroende mellan samtliga involverade aktörer i nätverk existerar och genom att ha en relation med en aktör får företaget tillgång även till dennes kontaktnät. Jimfelt-Ghatan hade många kontakter inom modebranschen på den svenska marknaden vilket resulterade i att Odd Molly genom dessa även kunde få tillgång till deras respektive internationella kontaktnät vilket underlättade företagets internationella expansion. Av den empiriska studien är det uppenbart att företag, genom kan dra nytta av andra aktörers nätverk vilket kan underlätta vid en expansion till internationella marknader. Det framgår att två av fallföretagen använt sig av mässor i ett initialt skede för att få kontakt med internationella aktörer och exponera sin verksamhet för internationell handel vilket enligt Reid (1981) är ett vanligt sätt för SMF att internationalisera sin verksamhet. Det framgår tydligt att det finns ett behov av interaktion inom nätverk för att möjliggöra Born Globals snabba och tidiga internationalisering med begränsade resurser. 5.1.3 Reducerat psykiskt avstånd Johansson & Vahlne (1977) samt Johanson & Mattson (1988) förespråkar i Uppsala- och Nätverksmodellens en anpassning och gradvis utveckling av aktiviteterna på en marknad. Även Blomstermo & Sharma (2003) betonar att ett företags engagemang på en marknad är beroende av hur de uppfattar marknaden i termer av risk och affärsmöjligheter. Enligt Uppsalamodellens perspektiv baseras valet av aktivitet på företagets kunskap om marknaden som bestäms av graden av erfarenhet vilket även Blomstermo & Sharma (2003) beskriver då de menar att företagets engagemang bestäms av deras tidigare erfarenheter på marknaden. Enligt Nätverksmodellens perspektiv anpassas aktiviteterna efter den kunskap som företaget erhåller genom kontakter och relationer. Teorierna om anpassning av aktiviteter och ökat engagemang underbyggs av den empiriska studien visar på att samtliga företag har anpassat sina aktiviteter till olika marknader och har således inte samma nivå av engagemang på alla marknader de verkar på. Odd Molly använder sig till största del av agenter på internationella marknader men även av distributörer där de upplever stor risk har en liten försäljningsprocent, genom samarbetet förflyttas risken till distributören. På den amerikanska marknaden har Odd 57
5 Analys Molly valt att etablera ett eget säljkontor eftersom affärsklimatet som skiljer sig från det svenska kräver den formen av försäljning. Poc har i ett tidigt skede etablerat dotterbolag på tre marknader, USA, Österrike och Frankrike, baserat på att de upplever stor efterfrågan från de marknaderna och vidare arbetar företaget med agenter i Sverige och Tyskland och distributörer på resterande marknader. Ytterborn, grundare av Poc, framhäver att de lägger stor vikt vid att hitta rätt samarbetspartners på andra marknader vilket till stor del avgör deras nivå av engagemang. När Roxtec etablerade sig internationellt arbetade de med agenter och distributörer vilket har utvecklats till dotterbolag med tiden då företaget erhållit mer kunskap om marknaderna. Valet av olika nivå av engagemang baseras på hur riskfyllda marknaderna upplevs, vilken avkastning och potential de har samt huruvida de har kompetent personal som kan leda ett dotterbolag. Det står klart att samtliga företag anpassar sin försäljning för olika marknader, gemensamma nämnare för valen av aktivitet är bland annat efterfrågan, upplevd risk, kontakter, erfarenhet och kunskap om marknaderna. Det kan också konstateras att valet av nivå av engagemang i flera fall utvecklas med tiden, då företagen får mer erfarenhet och kunskap från till exempel agent- och distributörssamarbeten kan de sedermera etablera dotterbolag. Det går att fastställa att för Born Globals anpassas nivån av engagemang till olika marknader och valen baseras dels på upplevd risk och kunskap från erfarenhet, i enighet med det Uppsalamodellen förespråkar, men företagen anpassar även nivån av engagemang utefter kontakter på marknader, att identifiera lämpliga affärsrelationer är en faktor som i flera fall är avgörande, vilket är i enighet med Nätverksmodellen. Således är det tydligt att även för Born Globals, likt Uppsala- och Nätverksmodellen förespråkar, finns ett behov för anpassning av nivån av engagemang för olika marknader. Det är även evident att Born Globals ökar sin nivå av engagemang på marknaderna då de erhåller kunskap vilket samstämmer med det Uppsalaoch Nätverksmodellen förespråkar, ökad kunskap ger ökat engagemang. Vidare diskuteras nivån av engagemang av Johanson & Vahlne (1977) som för ett resonemang kring det psykiska avståndet mellan marknader vilket beskrivs som graden av likheter och olikheter mellan dem. Psykiskt avstånd är en avgörande faktor till företags nivå av engagemang på en marknad och grundarna till Uppsalamodellen menar att företag tenderar att inleda internationalisering av sin verksamhet på psykiskt nära marknader och därefter successivt avancera till mer psykiskt avlägsna marknader. Författarna beskriver också att psykiskt avstånd inte direkt avgörs av det geografiska avståndet men att det traditionellt är geografiskt närliggande marknader som är liknande gällande exempelvis utbildning, affärssed, språk och kultur. Den empiriska studien påvisar att företag i större utsträckning än tidigare expanderar direkt till avlägsna marknader. I första skedet efter att Roxtec grundats etablerade de sig direkt på många europeiska marknader, men även i viss skala till asiatiska och amerikanska marknader. Odd Molly började internationalisera sin verksamhet till Norge, 58
5 Analys Tyskland och Belgien i första skedet och Poc expanderade till en början till 15 olika marknader i Europa, Skandinavien och Nordamerika. Av den empiriska studien går det att fastställa att Born Globals, likt Oviatt & McDougall (1994) förespråkar, expanderar direkt till avlägsna marknader i ett tidigt skede efter att de grundats. Det är således uppenbart att fallföretagen initialt inte expanderar till geografiskt närliggande marknader i stor utsträckning vilket kan tyda på att det psykiska avståndet har reducerats. En reduktion av det psykiska avståndet kan ses som en konsekvens av att kommunikations- och transportteknik har utvecklats explosivt under de senaste åren. Rennie (1993) menar att förutsättningarna för företag har förändrats och det har blivit enklare, snabbare och billigare att bedriva handel med internationella marknader. Det framgår att geografiskt avlägsna marknader inte längre är lika psykiskt avlägsna som då Uppsalamodellen grundades på 1970-talet då vi idag har en ökad möjlighet till handel mellan länder. Madsen & Servais (1997) menar att det skett en homogenisering av världens marknader vilket har medfört att företag snabbt kan sälja sin produkt på en global marknad vilket är en förutsättnings för Born Globals. I sin tur påverkar den homogena efterfrågan det upplevda psykiska avståndet som till följd av ett ökat antal likheter marknader emellan har reducerats. Enligt Woods (2001) har global handel idag även underlättats av ett ökat antal världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som liberaliserar och öppnar upp marknader för varor, tjänster och kapital och det är tydligt att det har reducerat det psykiska avståndet mellan marknader ytterligare. Johanson & Vahlne (1977) diskuterar att det psykiska avståndet inte är konstant vilket är evident då det psykiska avståndet mellan marknader har reducerats från att författarna utvecklade sin modell på 1970-talet. Det reducerade avståndet har underlättat global handel mellan länder. För Born Globals fungerar den underlättade handeln som en drivkraft vilken möjliggjort deras snabba och tidiga internationella expansion. Genom att samtliga företag i den empiriska studien finns geografiskt utspridda över hela världen illustreras att det blivit enklare för företag ett verka på avlägsna marknader. Samtliga respondenter framhäver att de ser världen som sin marknad och upplever främst möjligheter med att göra affärer med avlägsna marknader, snarare än hinder. För företagen är inte det psykiska avståndet en avgörande faktor för beslut gällande vilken marknad de expanderar till, då de inte väljer att internationalisera till en psykiska nära marknad framför en psykisk avlägsen sådan, potentiella affärsmöjligheter har en mer avgörande betydelse. Det kan konstateras att möjligheten för Born Globals att selektera marknader utefter potentiella affärsmöjligheter skapats av det reducerade psykiska avståndet marknader emellan. Johanson & Vahlnes (1977) modell för internationalisering som bygger på psykiskt avstånd har mött kritik och betänkligheter från flera författare. Bland annat menar Chetty & Campbell-Hunt (2004) att Uppsalamodellen inte tar hänsyn till externa variabler och att det därav finns ett behov av en förnyelse av modellen 59
5 Analys för att ta samhällets förändrade förutsättningar i beaktande. Då den empiriska studien visar på att det psykiska avståndet mellan marknader reducerats, bland annat till följd av ett antal förändrade externa drivkrafter står det klart att det finns ett behov av att revidera de traditionella internationaliseringsmodellerna. Utifrån den empiriska studien är de huvudsakliga reflektioner som framkommit i analysen av Born Globals internationaliseringsbeteende följande: Kunskap som individer inom företagen besitter till följd av tidigare erfarenheter och nätverskontakter är avgörande för Born Globals tidiga och snabba internationalisering. För Born Globals finns ett behov av att anpassa nivån av engagemang, utefter upplevd risk, efterfrågan, kontakter, erfarenheter samt kunskap. Born Globals kan selektera marknader utefter potentiella affärsmöjligheter eftersom det psykiska avståndet mellan marknader har reducerats. 5.2 Interna förklarande faktorer till Born Globals beteende Hisrish & Peters (2002) beskriver att entreprenören i ett företag med sitt öppna tankesätt, innovationsförmåga, risktagande och drivkraft har stor betydelse för internationaliseringen av företags verksamhet. Framför allt drar allt fler SMF enligt McDougall & Oviatt (2000) nytta av entreprenörens förmågor för att öka sin internationella konkurrenskraft vilket den empiriska studien illustrerar då samtliga företag grundats av individer med tydliga entreprenöriska egenskaper. Drivkraften och kreativiteten hos Holknekt, grundare av Odd Molly, att lyckas både etablera företaget och internationalisera dess verksamhet trots en begränsad ekonomi exemplifierar entreprenörens roll, speciellt för SMF som karaktäriseras av begränsade resurser och det krävs kreativitet för att konstruera innovativa idéer att driva affärer på. Holknekt visar tydligt på entreprenöriska egenskaper då han beskriver vikten av att vara kreativ och exempelvis finna en försäljningsform som möjliggör expansion till kulturellt avlägsna marknader vilket illustreras av Odd Molly som arbetar med agenter och distributörer som har god kännedom om de specifika marknaderna och således kan tolka den lokala kulturen. Viljan hos Ytterborn, grundare av Poc, att starta ett globalt företag i en bransch han tidigare inte hade specifik kunskap inom visar på vikten av att entreprenören i ett företag vågar vara risktagande och satsa på en idé. Både Hansson, VD för Roxtec, och Ytterborn menar att internationalisering för SMF är komplicerad och kräver kreativitet och innovation, till en början handlar det i stor utsträckning om att hitta vägar för att finansiera verksamheten vilket stämmer väl överens med Hisrish & Peters (2002) resonemang om entreprenörens 60
5 Analys förmåga att identifiera nya handelsmöjligheter och de resurser som krävs för att möjliggöra dem. Blomqvists innovativa förmåga att konstruera Roxtecs unika produkt reflekterar även vikten av entreprenörens uppfinningsrikedom och förmåga att se nya handelsmöjligheter, han ser inte heller något problem i att starta affärer med begränsade resurser, det gäller bara att vara än mer kreativ och innovativ i de situationerna. En skillnad kan urskiljas mellan företagens grundare, främst är det Blomqvist som skiljer sig från Holknekt och Ytterborn. Blomqvist uppfattas mer som en uppfinnare då den produkt han skapat är en ny uppfinning i större utsträckning än de andra företagens produkter. Hans uppfinningsrikedom som resulterat i den unika produkten kan antas ha påverkat Roxtecs internationella expansion då det medfört att företaget expanderat direkt till ett stort antal geografiskt utspridda marknader vilket kan förklaras av att företaget ämnade vara först på marknaderna och erhålla de fördelar det innebär. Odd Molly och Poc internationaliserade även de i ett tidigt skede men inte till ett lika stort antal marknader som Roxtec beroende på att deras produkter inte är unika i samma utsträckning. Enligt McDougall et al. (1994) är det inte enbart entreprenören som har betydelse för att internationaliseringen i ett tidigt skede kan genomföras, även andra individer inom företag har en vital funktion. Även Eisenhardt & Shaoonhoven (1996) menar att individer inom företag har en viktig roll för företag som verkar internationellt då företaget kan dra nytta av individernas tidigare nätverkskontakter vilka kan leda till partnerskap och affärsmöjligheter. Ytterborn poängterar att företagets anställda med sina tidigare erfarenheter och kontakter har stor betydelse för Pocs internationalisering. Sammantaget är det uppenbart att entreprenören och andra individer inom företaget har betydelse för hur väl företag lyckas etablera sig på en global marknad, i synnerhet för företag som har begränsade resurser där kreativitet och innovationsförmåga är vitalt för att driva verksamheten. Egenskaper som karaktäriserar entreprenörer, främst innovationsförmåga, risktagande och drivkraft, möjliggör identifieringen av de affärsmöjligheter och resurser som möjliggör Born Globals internationaliseringsbeteende. Reid (1981) poängterar att individuella egenskaper hos entreprenören som exempelvis utbildning, språkkunskap, nationalitet, bosättning utomlands och erfarenhet från resor och internationella studier har betydelse för företagets internationalisering samt att deras attityd, motivation och preferenser avgör om företaget väljer att expandera internationellt. Av den empiriska studien är det tydligt att faktorerna som Reid (1981) poängterar har positiv inverkan i olika grad för företags internationalisering. Holknekt har varit bosatt i USA vilket givit honom stor erfarenhet från den amerikanska marknaden om bland annat affärsklimatet vilket haft betydelse för att Odd Molly lyckats med sin amerikanska expansion, genom Holknekts erfarenhet hade de tillräcklig kunskap om marknaden för att direkt avgöra att ett säljkontor var den bästa formen av aktivitet för den specifika marknaden. Likaså har det faktum att 61
5 Analys Ytterborn varit bosatt i Brasilien bidragit till hans internationella syn på handel då han ser världen som en gränslös marknad. Vikten av utbildning av entreprenören och andra individer inom företaget har diskuterats bland annat av Reid (1981), Schlegelmilch (1986) Andersson & Wictor (2003) och Ghannad (2003) och författarna ser det som olika betydelsefullt för företags internationalisering. Från den empiriska studien kan det konstateras att i Roxtecs fall har informell utbildning av företagsledningen haft betydelse för företagets internationella expansion. Blomqvist som grundade företaget hade främst en informell utbildning från erfarenhet av företagande vilket gjorde att han hade värderingar och kunskap som bidrog till att han lyckades med sin affärsidé. Hansson som drivit Roxtec vidare har akademisk utbildning, både svensk och internationell, vilket haft avgörande betydelse för hur han idag leder företaget. Ytterborn anser att hans utbildning varit viktig för Pocs affärer, speciellt då den har ökat hans förmåga att kommunicera med andra aktörer och han beskriver vidare att erfarenheter och utbildning hos samtliga individer inom företag har en vital betydelse för internationalisering. Även Holknekt menar att hans utbildning har hjälp Odd Molly i företagets internationella expansion då det har försett honom med en generell bild av hur affärer sköts och ett grundläggande tankesätt som är nödvändigt. Sammantaget står det klart att utbildning har betydelse för hur väl ett företag lyckas med internationaliseringen av sin verksamhet. Holknekt såväl som Ytterborn menar att utbildning bidrar med en verklighetsförankring och konkretisering, att entreprenörer behöver precisera sin kreativitet vilket utbildningen fungerar som ett medel för. Det står därmed klart att utbildning har betydelse för Born Globals eftersom en grundförutsättning för företagen ofta är entreprenören och de andra individerna inom företaget som med hjälp av utbildning kan formulera och genomföra affärer på ett mer konkret sätt. Nätverk och relationers betydelse för hur snabbt ett företag lyckas internationalisera diskuterats av bland annat Johannisson (1990), McDougall et al. (1994), Eisenhardt & Shaoonhoven (1996), Mtigwe (2006), Håkansson & Snehota (2006) och Ghannad (2003) och författarna har skilda uppfattningar. Flertalet författare anser dock att genom kontakterna inom nätverk får företag tillgång till väsentlig kunskap och erfarenhet på ett snabbare och billigare sätt än om de själv skulle anskaffa den vilket påskyndar deras internationalisering avsevärt. Det är tydligt att samtliga fallföretag haft nytta av grundaren och andra individers redan existerande nätverk och kontakter i respektive internationalisering. Exempelvis har Ytterborns kontakter, både privat och från affärsverksamhet, haft betydelse för Pocs internationella expansion. Ytterborns privata intressen och relationer då han varit verksam inom sporten har bland annat bidragit med ett kontaktnät med aktiva personer som landslagsledningar och hans långa erfarenhet av tidigare affärsverksamhet har resulterat i 62
5 Analys många professionella värdefulla kontakter. Det har visat sig att även de övriga företagen från den empiriska studien haft nytta av grundaren och andra individers redan existerande kontakter genom vilka en snabb och effektiv internationalisering kunnat genomföras vilket stämmer överens med Johannisson (1990) resonemang om att individers personliga nätverk är ett av de främsta medlen för tidig och snabb internationalisering. Sammanfattningsvis har nätverk en avgörande betydelse för hur väl företag lyckas prestera i internationaliseringen av sin verksamhet och den empiriska studien stämmer överens med diskussionen Forsgren et al. (2005) för om nätverk, företag i samverkan skapar en situation med ömsesidiga fördelar. Att internationalisera med hjälp av grundarens och andra individers existerande nätverk är en förutsättning för Born Globals internationalisering och kan även delvis förklara att företagen lyckats expandera internationellt snabbt i ett tidigt skede. Slutligen visar den empiriska studien på att entreprenören och andra individer inom företaget med sina egenskaper har betydelse för internationalisering av Born Globals. Det är tydligt att entreprenören genom sitt öppna tankesätt, innovationsförmåga, drivkraft och risktagande har förmågan att identifiera nya affärsmöjligheter och de resurser som krävs för att genomföra dessa. Det framgår tydligt att det inte är entreprenören i sig som möjliggör Born Globals internationalisering, entreprenören fungerar snarare som en förklarande faktor som möjliggör att internationaliseringen de facto sker. Entreprenören är viktig för Born Globals internationaliseringsbeteende men externa drivkrafter, som diskuteras i kommande avsnitt, framstår som mer avgörande och möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationella expansion. Utifrån den empiriska studien är de huvudsakliga reflektioner som framkommit i analysen av de faktorer som kan förklara Born Globals beteende följande: Entreprenören och de övriga individerna i ett företag är drivande faktorer för Born Globals internationalisering de facto sker men möjliggör i sig inte uppkomsten av Born Globals. Ett företags individers utbildning och nätverk är faktorer som möjliggör Born Globals internationaliseringsbeteende. 5.3 Externa drivkrafter som möjliggör Born Globals beteende Woods (2001) konstaterar att det ökade antalet världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har integrerat marknader och underlättat global handel. Vidare menar Madsen & Servais (1997) att minskade barriärer för internationell handel har bidragit till 63
5 Analys SMFs möjlighet att verka internationellt och även Chetty & Campbell-Hunt (2004) betonar att handeln har liberaliserats och underlättats. Författarnas resonemang överensstämmer med att Ytterborn, grundare för Poc, anser att minskade restriktioner och ökad öppenhet och tillgänglighet mellan länder underlättat för internationell handel. Ytterborn beskriver hur Poc upplever fördelar av världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal då exempelvis regler och certifieringar för produkter i den bransch där företaget verkar sker gemensamt över hela Europa. Enligt Hill (2007) medför avskaffande av handelsbarriärer och upprättande av organisationer som främjar handel att flödet av varor, tjänster och kapital mellan länder underlättas vilket Holknekt, grundare för Odd Molly, resonerar i likhet med då han beskriver att Sveriges medlemskap i EU logistiskt sett underlättat för handel inom Europa. Även Ytterborn betonar fördelarna med EU då bland annat resande, utbildning och internationell handel underlättats. Sammantaget underbyggs det teoretiska resonemanget av den empiriska studien där samtliga respondenter betonat vikten av världsorganisationer och ekonomiska avtal och dess betydelse för att underlätta och öka internationell handel. Organisationer och avtal är vitala för att öppna och möjliggöra affärer över landsgränser vilket i synnerhet är betydelsefullt för Born Globals som har världen som sin marknad. Born Globals är beroende av att de kan göra affärer på en global basis och det kan konstateras att det underlättas av världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som verkar för att liberalisera internationell handel och investeringar genom att öppna marknader för varor, tjänster och kapital. Rennie (1993) menar att till följd av att transport- och kommunikationsteknologin utvecklats har SMF idag nya möjligheter att konkurrera med stora företag. Begränsade resurser, vilka Born Globals ofta karaktäriseras av, är enligt Madsen & Servais (1997) inte längre ett lika stort hinder som tidigare eftersom både transport och kommunikation blivit billigare. Av den empiriska studien framgår det att den utvecklade transport- och kommunikationstekniken har medfört förändrade förutsättningar för företag som bedriver internationell handel då samtliga respondenter menar att den tekniska utvecklingen underlättat internationalisering av företagens verksamhet. Ytterborn beskriver att den utvecklade transportteknologin haft stor betydelse för dem då deras produkter nästan uteslutande produceras i Asien, något som inte hade varit möjligt utan utvecklingen. Vidare menar Ytterborn att det tidigare inte heller varit lönsamt för företag att förlägga aktiviteter på geografiskt avlägsna marknader men att företag idag kan välja leverantörer och partners oberoende av geografiskt läge vilket samstämmer med Hills (2007) diskussion om att en ekonomisk lönsamhet möjliggjorts genom den utvecklade teknologin. Hansson, VD för Roxtec, menar att den utvecklade kommunikationsteknologin underlättat för företag att agera på en global arena, han menar att utvecklingen av teknik som Internet och telefoni har förkortat tiden från idé till försäljning av 64
5 Analys produkt vilket korresponderar med Chetty & Campbell-Hunts (2004) resonemang om att en ökad access och kontakt med exempelvis kunder och distributörer underlättats av kommunikationsteknologins utveckling, speciellt med uppkomsten av Internet. Även Holknekt, grundare av Odd Molly, menar att det är uppenbart att både transport- och kommunikationsteknologin har bidragit till Odd Mollys snabba internationella expansion. Samtliga respondenters åsikter överensstämmer således med bland annat Blomstermo & Sharma (2003) som anser att en utvecklad transport- och kommunikationsteknik haft en avgörande betydelse för uppkomsten av Born Globals. Det har visat sig att företag genom den utvecklade teknologin idag har nya möjligheter att exempelvis välja att förlägga aktiviteter på geografiskt avlägsna marknader och trots det, och ibland på grund av det, åstadkomma ekonomisk lönsamhet, något som inte var möjligt i samma utsträckning innan transporter och kommunikation effektiviserades. Det kan konstateras att den utvecklade tekniken är en starkt bidragande drivkraft till Born Globals tidiga och snabba internationalisering. Enligt Rennie (1993) har kunders preferenser skiftat från standardiserade till specialiserade och anpassade produkter vilket har resulterat i att nischmarknaders betydelse ökat. Flera författare, bland annat Rennie (1993), Madsen & Servais (1997) och Blomstermo & Sharma (2003), menar att uppkomsten av nischmarknader har möjliggjort en tidig internationalisering för SMF. Ytterborn anser att Poc befinner sig på en nischmarknad och eftersom skidåkning idag består av många olika subkulturer måste Poc hitta produkter och specialisera sig för alla segment, de måste skapa en brokig bild av sig själva där de har närvaro i samtliga. Oviatt & McDougall (1994) menar att inom nischmarknader har efterfrågan mellan avlägsna länder homogeniserats vilket underlättar internationell handel. Enligt Chetty & Campbell-Hunt (2004) har den homogeniserade efterfrågan betydelse för Born Globals då den skapar en ideal kontext för dem att verka i eftersom de har en global inriktning från start. Det kan konstateras att Oviatt & McDougall (1994) och Chetty & Campbell-Hunts (2004) resonemang gällande homogen efterfrågan stämmer väl överens med samtliga respondenters resonemang i den empiriska studien. Ytterborn anser att efterfrågan på Pocs produkter till stor del är homogen mellan olika marknader vilket han menar har underlättat för företagets internationalisering, Poc kan i princip adressera marknaden på ett och samma vis oberoende av geografi. Holknekt upplever likaså att efterfrågan på Odd Mollys produkter är homogen, de flesta marknader efterfrågar samma produkter. Slutligen menar även Hansson att efterfrågan på Roxtecs grundprodukt är den samma världen över, mycket beroende på att de har en standardiserad produkt som genom att anpassas fungerar för många olika segment. Sammanfattningsvis kan det konstateras att samtliga fallföretag har en global produkt som inte är typiskt svensk eller avsedd för en enskild marknad. En homogen efterfrågan för samtliga företags produkter har gjort det möjligt för dem att agera på en global marknad och det är tydligt att kundernas 65
5 Analys preferenser har betydelse för hur väl företagen lyckas med en snabb och tidig internationalisering. Det står således klart att Born Globals internationaliseringsbeteende till stor del föregås av en homogeniserad efterfrågan världen över vilket gör att Born Globals kan ha världen som sin marknad utan att behöva anpassa grundprodukten till olika marknader. En homogen efterfrågan är en grundförutsättning för att Born Globals ska kunna existera. Flera författare, bland annat Hollensen (2007), beskriver ett antal motiv till internationalisering vilka den empiriska studien till stor del stämmer överens med. Hollensen (2007) menar att internationella marknader skapar tillväxtmöjligheter för företag vilket samstämmer med den empiriska studien då samtliga respondenter beskriver affärsmöjligheten som ett av de främsta motiven till internationalisering. Hollensen (2007) menar även att ett motiv för att internationalisera är efterfrågan från internationella marknader vilket illustreras av den empiriska studien då Holknekt betonar attraktionen från internationella marknader som ett starkt motiv, Odd Molly såg en affärsmöjlighet och ville verka där attraktionen av deras produkter fanns. Vidare menar författaren att möjligheten att uppnå skalekonomier är ett motiv till internationalisering, vilket den empiriska studien illustrerar då Ytterborn framhåller att förutom affärsmöjligheten är huvudmotivet för Pocs internationella expansion möjligheten att uppnå de skalekonomier som är grundläggande för den bransch de är aktiva inom vilket inte är möjligt på den svenska marknaden som inte är tillräckligt stor. Madsen & Servais (1997) menar att Born Globals ofta upplever kapacitetsproblem på hemmamarknaden vilket är ett motiv till att de väljer att internationalisera sin verksamhet. I likhet med författarnas resonemang beskriver samtliga respondenter hemmamarknaden som begränsad och inget av företagen har från att de etablerades varit ämnade enbart för en enskild marknad. Knight et al. (2003) ser att Born Globals unika och specialiserade produkter kan vara ett motiv till att internationalisera och på så vis erhålla fördelar genom att vara först på en global marknad och Oviatt & McDougall (1994) ser det som grundläggande för att kunna internationalisera. För Roxtec som har en unik produkt har världen enligt Blomqvist alltid varit marknaden. Vidare beskriver flera författare, bland annat Oviatt & McDougall (1994), Knight et al. (2003) och Chetty & Campbell-Hunt (2004), att ett av de främsta motiven för internationalisering är drivkraft från företagsledningen. Från samtliga företag i den empiriska studien är det tydligt att vilja och entusiasm varit en starkt bidragande faktor att internationalisera respektive verksamhet. Sammanfattningsvis är det tydligt att den empiriska studien illustrerar och sammanfaller med de motiv som författare nämner som de främsta för att företag internationaliserar sin verksamhet. Det kan konstateras att det främst är affärsmöjligheten, en liten och otillräcklig hemmamarknad samt drivkraften från företagsledningen som är avgörande för att Born Globals väljer att expandera till internationella marknader. 66
5 Analys Utifrån den empiriska studien är de huvudsakliga reflektioner som framkommit i analysen av de bidragande drivkrafter som möjliggör Born Globals internationaliseringsbeteende följande: Ett ökat antal världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har underlättad Born Globals internationalisering. Den utvecklade kommunikations- och transporttekniken är en bidragande faktor till Born Globals tidiga och snabba internationalisering. En homogeniserad efterfrågan gör att Born Globals kan ha världen som sin marknad vilket kan ses som en förutsättning för att de ska kunna existera. 67
6 Slutsats 6 SLUTSATS I det avslutande kapitlet presenteras slutsatserna av uppsatsens delproblem vilket resulterar i att huvudproblemet besvaras. Vidare redogör vi för studiens begränsning vilken läsaren bör hålla i åtanke och slutligen ges förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad. 6.1 Besvarande av huvudproblem Idag internationaliserar ett stort antal företag sin verksamhet till avlägsna marknader i ett tidigt skede från att de grundats. Således följer företagen inte de traditionella modellerna för internationalisering som beskriver en stegvis process där företag i den initiala fasen internationaliserar till närliggande marknader. Forskare benämner företagen Born Globals. I uppsatsen har vi utgått från huvudproblemet i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver. Nedan diskuteras delproblemen gällande Born Globals internationaliseringsbeteende, möjliggörande drivkrafter och förklarande faktorer till beteendet, för att sedermera besvara huvudproblemet. Delproblem ett behandlar Born Globals beteende vid internationell expansion. Utifrån vår analys kan vi konstatera att Born Globals internationaliseringsbeteende främst bygger på kunskap som grundaren sedan tidigare besitter vid etableringen av det aktuella företaget. Kunskapen är en kombination av grundarens tidigare erfarenheter från internationell handel och relationer med andra aktörer inom nätverk. Från analysen kan vi emellertid urskilja att för grundaren har kunskapsackumulationen pågått under en lång period innan det aktuella företaget etablerats och således dra slutsatsen att dennes personliga anskaffning av kunskap en inkrementell process. Den insamlade empirin visar på att Born Globals internationaliseringsbeteende är resultatet av en grundare med tidigare erfarenhet och entreprenöriska egenskaper. Från vår analys kan det fastställas att Born Globals expanderar direkt till avlägsna marknader i ett tidigt skede efter att de grundats vilket bland annat har möjliggjorts av att kommunikations- och transporttekniken utvecklats, marknader har homogeniserats och antalet världsorganisationer och ekonomiska internationella avtal har ökat. Således kan vi konstatera att det psykiska avståndet mellan världens marknader har reducerats till följd av nämnda drivkrafter vilket har underlättat global handel mellan länder och såldes format Born Globals beteende vid internationalisering. Vidare visar vår analys att Born Globals anpassar sin nivå 68
6 Slutsats av engagemang efter olika marknader, huvudsakligen baserat på upplevd risk, efterfrågan, kunskap och kontakter på marknaden. Vi kan även se att Born Globals ökar sitt engagemang på marknaderna då de erhåller kunskap om marknaderna de vekar på. Att nivån av engagemang utvecklas med tiden tyder på att Born Globals internationalisering följer en inkrementell utveckling. Således kan vi dra slutsatsen att Born Globals beteende vid internationell expansion karaktäriseras av att de expanderar direkt till avlägsna marknader, expansionen för företaget per se är således inte en inkrementell process men då företagens grundare driver igenom internationaliseringen med hjälp av sina tidigare erfarenheter och kontakter ser vi emellertid en personlig inkrementell kunskapsackumulering. Delproblem två behandlar faktorer som kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion. Vi kan från vår analys urskilja faktorer som är av särskild betydelse och delvis kan förklara Born Globals internationaliseringsbeteende. Den främsta faktorn vi finner kan förklara beteendet är entreprenören i företaget som kan identifiera affärsmöjligheter och de resurser som är nödvändiga för att etablera och internationalisera verksamheten. Vidare tyder vår analys på att även andra individer inom företaget kan ses som förklarande faktorer till Born Globals internationaliseringsbeteende, då de kan besitta egenskaper och kunskap likt entreprenören. Från vår analys drar vi slutsatsen att entreprenören och andra individer i företaget inte kan förklara uppkomsten av Born Globals, snarare fungerar de som förklarande faktorer som gör att internationaliseringen de facto sker. Uppkomsten av Born Globals förklaras av de bakomliggande drivkrafterna som gör att företagen kan existera, vilka diskuteras i delproblem tre, medan Born Globals beteende förklaras av de faktorer som medför att företagen kan internationalisera i ett tidigt skede. Delproblem tre behandlar drivkrafter som möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationalisering. Det står klart att det ökade antalet världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har underlättat och möjliggjort en ökad internationell handel mellan länder genom att liberalisera och öppna upp marknader för varor, tjänster och kapital. Vidare har den utvecklade kommunikations- och trasporttekniken medfört ökade möjligheter till internationell handel då det blivit billigare, snabbare, enklare och mer pålitligt att förflytta varor och information över gränser. Då efterfrågan homogeniserats på världens marknader har det blivit enklare för Born Globals att internationalisera eftersom de agerar på en global marknad, de behöver därmed inte anpassa sin produkt efter olika marknaders efterfrågan. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att ovanstående tre drivkrafter har särskild betydelse för Born Globals snabba och tidiga internationella expansion. 69
6 Slutsats Slutligen behandlar huvudproblemet i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver. Vi har från vår analys funnit att Born Globals internationaliseringsbeteende kan förklaras delvis utifrån det beteende som de traditionella modellerna beskriver för företag internationalisering. Från vår analys kan vi konstatera att Born Globals baserar sitt engagemang på internationella marknader på den kunskap och erfarenhet individerna inom företaget har om marknaden och internationell handel. Vi kan även fastställa att desto mer kunskap Born Globals erhåller genom relationer och kontakter individerna inom företaget har desto mer ökar företagen sitt engagemang på en marknad. Det finns således tydliga likheter mellan hur Born Globals internationaliserar sin verksamhet med hur de traditionella modellerna beskriver att företag internationaliserar. Den huvudsakliga skillnaden vi finner är emellertid att de har olika analysnivåer. Uppsalamodellen fokuserar på kunskap och erfarenhet som företaget besitter och Nätverksmodellen fokuserar på kunskap och erfarenhet genom relationer som företaget har. Born Globals internationaliserar med hjälp av kunskap genom erfarenhet och kunskap genom relationer som individerna besitter. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men för Born Globals är processen indirekt. Vi kan dra slutsatsen att det finns en likhet mellan hur de traditionella modellerna beskriver företags internationalisering och Born Globals beteende gällande vilka marknader de expanderar till. Båda expanderar till psykiskt nära marknader i den initiala fasen men även geografiskt avlägsna marknader är idag psykisk nära marknader vilket gör att Born Globals kan internationalisera direkt till geografiskt avlägsna marknader. Vidare är vår uppfattning att Born Globals internationalisering möjliggjorts av ett antal externa drivkrafter vilka vi anser måste inkluderas då företagens internationaliseringsbeteende analyseras eftersom vi ser dem som avgörande för uppkomsten av Born Globals. Aspekten tas inte hänsyn till i de traditionella modellerna då de inte är grundade på den samhällsbild som råder idag och därav ser vi ett behov av att revidera modellerna och ta de nya externa faktorerna i beaktning. 6.2 Studiens begränsningar Den empiriska fallstudien baseras på multipla fall men eftersom det endast är tre företag som studerats kan det upplevas som en svag grund för generalisering av uppsatsens slutsatser. Det föreligger en svårighet i att låta endast tre företags internationaliseringsbeteende reflektera alla Born Globals internationella expansion. I uppsatsen har vi strävat efter att uppnå viss analytisk generaliserbarhet i våra slutsatser men eftersom det inte är den huvudsakliga 70
6 Slutsats målsättningen anser vi att tre företag är tillräckligt för att upprätthålla den externa validiteten och till viss del kunna dra generellt gällande slutsatser från studien. Vidare representerar företagen i den empiriska studien endast tre industrier och likt svagheten med att endast studera tre företag kan även de få representerade industrierna medföra en svag grund för generalisering. Vi eftersträvade emellertid att den empiriska studien skulle representeras av olika industrier för att på så vis upprätthålla den externa validiteten. Slutligen har vi valt att utföra en retrospektiv fallstudie där företag inte studeras under en process utan istället har vi efter respektive företags genomförda internationalisering träffat respondenter från företagen och studerat vad de beskriver som kritiska incidenter under företagets internationaliseringsprocess. Den ideala fallstudien utförs under en process där företag studeras vid flera tillfällen av internationaliseringen för att höja den interna validiteten och undvika att uppsatsens slutsatser påverkas av att respondenterna delgett subjektiva och felaktiga återspeglingar av den genomförda internationella expansionen. Då ett företags internationalisering oftast pågår under en lång period, även för Born Globals, har vi inte haft möjlighet att utföra en fallstudie där företagen studeras under en process. 6.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag Utifrån vår slutsats ger vi nedan förslag till fortsatt forskning om Born Globals inom två huvudsakliga områden samt rekommendationer till företag som i ett tidigt skede verkar eller ämnar verka på en global marknad. Vi har kommit fram till att det finns ett behov av fortsatt forskning kring i vilken utsträckning Born Globals internationaliseringsbeteende kan förklaras utifrån traditionella modeller för internationell expansion. I studien har vi funnit att Born Globals internationalisering delvis kan förklaras utifrån Uppsala- och Nätverksmodellen då det finns klara likheter mellan Born Globals beteende och hur företag enligt de traditionella modellerna internationaliserar. Även om det finns likheter ser vi att de traditionella modellerna inte kan förklara Born Globals internationalisering till fullo eftersom de inte tar externa variabler som exempelvis en förändrad samhällsbild i beaktning. Dagens samhällsbild har medfört nya förutsättningar för företags att agera på en global arena då exempelvis transport- och kommunikationsteknik har utvecklats och därmed underlättat handel mellan avlägsna länder. Vi anser således att det föreligger ett behov av att forska vidare kring huruvida de externa drivkrafterna som den förändrade samhällsbilden föregås av bör inkluderas i de traditionella internationaliseringsmodellerna. Vidare har vi utifrån vår slutsats urskiljt att betydelsen av kunskap från erfarenhet och relationer som de traditionella modellerna betonar som en avgörande faktor för internationell expansion även har betydelse för Born Globals, skillnaden 71
6 Slutsats är att analysenheten för Born Globals är individen och enligt de traditionella modellerna är det företaget. Vi ser således ett behov av att revidera de traditionella modellerna för internationalisering gällande analysnivå och i fortsatt forskning av Born Globals fokusera på företagets individer och deras tidigare kunskap. Vi rekommenderar att forskning vidare analyserar Born Globals ur ett tidsperspektiv som sträcker sig bakåt och inkluderar tiden innan företaget grundats. Slutligen vill vi påvisa behovet av ytterligare forskning kring Born Globals då det föreligger en begränsad mängd forskning kring ämnet samt att Born Globals främst studerats ur ett ensidigt perspektiv som exkluderat att de traditionella modellerna till viss del kan förklara även Born Globals internationalisering. Från vår slutsats kan vi ge två huvudsakliga rekommendationer till företag som i ett tidigt skede verkar eller ämnar verka på en global marknad. Vi kan konstatera att kunskap både om internationalisering generellt och specifika internationella marknader är vitalt för att genomföra en internationell expansion snabbt och i ett tidigt skede. Då företaget per se inte innehar kunskap från tidigare erfarenhet och relationer från internationella marknader vill vi belysa vikten av att individerna inom företaget besitter den, om det hos företagsledning förekommer en avsaknad av kunskap rekommenderar vi att de i företaget inkluderar individer som besitter den kunskapen. Vidare har vi i studien funnit att Born Globals anpassar nivån av engagemang på internationella marknader efter upplevd risk, erfarenhet, kunskap och kontakter och således tar hänsyn till varje enskild marknad. Vi rekommenderar företag som verkar eller ämnar verka internationellt att inte använda samma nivå av engagemang till alla marknader. De bör anpassa och med tiden utveckla nivån av engagemang beroende på hur riskfyllda de upplever marknaderna samt vilka kunskaper de får från sina kontakter och erfarenheter på marknaderna. 72
KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Alvesson, M. och Sköldeberg, K. (2008) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Uppl. 2. Narayana Press: Danmark Blomstermo, A. Sharma D.D. (2003) Learning in the Internationalisation Process of Firms. Edward Elgar: Northhampton, USA och Dheltenham, Storbritannien Barney, D. (2004) The Network Society. Polity Press Ltd: Cambridge, Storbritannien Bryman, A. och Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB: Malmö, Sverige Descombe, M. (1998) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund, Sverige Ford, D, Gadde, L-E, Håkansson, H & Snehota, I (2006) The Business Marketing Course: Managing in Complex Networks, 2nd edition. Wiley: Chichester, Storbritannien Forsgren, M., Holm, U., & Johansson, J. (2005) Managing the Embedded Multinational A Business Network View. Edward Elgar Publishing: Cheltenham, Storbritannien, Northampton, MA, USA. Hill, C, W.L. (2007) International Business: Competing in the Global Marketplace. McGraw- Hill/Irwin: New York, USA Hisrish, R.D. & Peters, M.P. (2002) Entrepreneurship 5 e upplagan. McGraw-Hill/Irwin: New York, USA Hollensen, S (2007) Global Marketing, A decision-oriented approach, 4th edition. FT Prentice Hall: Harlow, England Jansson, H. (2007) International Business Marketing in Emerging Coutry Markets The THird Wave of Internationalization of Firms. Edward Elgar Publishing: Cheltenham, Storbritannien, Northampton, MA, USA Johansson, J. Blomstermo, A. Pahlberg, C (2002) Företagets internationaliseringsprocess - lärande i nätverk, Studentlitteratur: Lund, Sverige 73
Kvale, S. (1996) Den kvalitativa forskningsmetoden. Studentlitteratur: Danmark. Merriam, S. B. (1998) Qualitative Research and Case Study Applications in Education - Revised and Expanded from Case Study Research. Jossey-Bass Publisher: San Francisco, USA Woods, M. (2001) International Business An Introduction. Palgrave: Hampshire, Storbritannien Yin, R.K. (1994) Case Study Research design and methods. Sage Publication thousand oaks: London, England Yin, R.K. (2006) Fallstudier: design och genomförande. Liber AB: Malmö, Sverige Artiklar Andersson, S. & Wictor, I. (2003) Innovative Internationalisation in new Firms: Born Globals the Swedish case. Journal of International Entrepreneurship, 1:249-276 Cavusgil, S.T. (1980) On the Internationalization Process of Firms. European Research, 8(6): 273-281. Chetty, S. & Campbell-Hunt, C. (2004) A strategic approach to internationalization: A traditional versus a born-global approach. Journal of International Marketing, 12(1):57-81. Dubois, A. & Gadde, L-E. (2002) Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research, 55:553 560 Eisenhardt, K. & Shaoonhoven, C.B. (1996) Resource-based View of Strategic Alliance Formation: Strategic and Social Effects in Entrepreneurial Firms. Organization Science, 7(2) Gankema, H.G., Snuif, H.R. & Zwart, P.S. (2000) The Internationalization Process of Small and Medium-sized Enterprises: An Evaluation of Stage Theory. Journal of Small Business Management, 38(4): 15-27. Hedlund, G. & Kvarneland, A. (1985) Are Strategies for Foreign Markets Changing? The Case of Swedish Investment in Japan. International Studies of Management Organization, 15(2): 41-59 74
Håkansson, H. & Snehota, I. (2006) No business is an island: The network concept of business strategy. Scandinavian Journal of Management, 22:256 270 Johannisson, B. (1990) Community entrepreneurship cases and concept. Entrepreneurship and Regional Development, 2:71-88 Jansson, H. & Sandberg, S. (2008) Internationalization of small and medium sized enterprises in the Baltic Sea Region. Journal of International Management, 14:65 77 Johanson, J. & Mattson, L.G. (1986). International marketing and internationalization processes: some perspectives on current and future research, in Paliwoda, S. & Turnbull, P. (eds), Research in Development in International Markeing. Croom Helm, Beckenham, Storbritannien. Johanson, J. & Mattson, L.G. (1988). Internationalization in industrial systems. In Hood, N. and Vahlne, J.E. (eds), Strategies in Global Competition, Croom Helm, Beckenham, Storbritannien. Johanson, J. & Vahlne, J.E. (1977). The internationalization process of the firm: A model of knowledge development and increasing foreign market commitments. Journal of International Business Studies, 8:23-32 Johanson, J. & Wiedersheim-Paul, F. (1975) The internationalization of the firm: for Swedish cases. Journal of Management Studies, October:305-322 Knight, G.A. (2001) Entrepreneurship and strategy in the international SME. Journal of International Management, 7:155 171 Knight, G.A., Madsen K.T. & Servais, P. (2003) An inquiry into born-global firms in Europe and the USA. International Marketing Review, 21(6):645-665 Knight, G.A. & Cavusgil, S.T. (1996) The Born Global firm: s challenge to traditional internationalization theory. Advances of International Marketing, JAI Press, forthcoming McDougall, P., Shane, S. & Oviatt, B.M. (1994) Explaining the formation of international new ventures. Journal of Business Venturing, 9:469-487 McDougall, P. & Oviatt, B.M. (2000) International Entrepreneurship: The intersection of two research paths. Guest Editor s Introduction. Academy of Management Journal, 43(5):902-906 75
Madsen, T.K. & Servais, P. (1997) The internationalization of Born Globals: an evolutionary process? International Business Review. 6(6):561-583 McKinsey & Company (1993) Emerging exporters: Australia s high value-added manufacture exporters. Melbourne: McKinsey & Co and Australian Manufacturing Council. Mtigwe, B (2006) Theoretical milestones in international business: The journey to international entrepreneurship theory. Journal of International Entrepreneurship, 4:5 25 Oviatt, B.M. & McDougall, P. (1994). Toward a theory of international new ventures. Journal of International Business Studies, 25:45-64 Rasmussen, E.S. & Madsen, T.K. (2002) The Born Global Concept. Paper for the EIBA conference. Reid, S (1981) The decision-maker and export entry and expansion, Journal of International Business Studies, 12:101-112 Reid, S.D. (1983) Firm internationalization, transaction costs and strategic choice. International Marketing. 1(2):44 Rennie, M.W. (1993) Global competitiveness: Born global. McKinsey Quarterly, 4:45-52 Schlegelmilch, B.B. (1986) Can Export Performance be Explained by Attitudinal Differences? Managerial and Decision Economics, 7:249-254 Servais, P., Madsen T.K. & Rasmussen E.S. (2007) Small manufacturing firms involvement in international e-business activities. Advances in international marketing, 17:297-317. Tikkanen, H. (1998) The network approach in analyzing international marketing and purchasing operations: A case study of a European SME s focal net 1992 95. Journal of Business and Industrial Marketing, 13(2):1 23 Wright, R.W. & Ricks, D.A. (1994) Trends in international business research: Twenty-five years later. Journal of International Business Studies, 25:687-701 Weaver, K.M. & Pak, J. (1990) Export behavior and attitudes of small-and medium-sized Korean manufacturing firms. International Small Business Journal, 8(4)59-70 76
Avhandlingar Ghannad, N. (2003) The Entrepreneur and the Born Global Firm. School of Management and Economics, Växjö Universitet. Nordström, K.A. (1990) The internationalization Process of the Firm: Searching for new patterns and explanations, Stockholm School of Economics. Broschyrer International Chamber of Commerce (2007) An overview of ICC: Promoting world trade. Paris, France World Trade Organization (2008) Understanding the WTO. Written and published by the Information and Media Relations Division Intervjuer Blomqvist, Mikael, grundare av Roxtec AB (19/5-09) Hansson, Fredrik, VD på Roxtec AB (8/5-09) Holknekt, Per, grundare av Odd Molly International AB (5/5-09) Westher, Peter, Sydsvenska Handelskammarens representant i Kalmar (7/5-09) Ytterborn, Stefan, grundare och VD på Poc Sweden AB (6/5-09) Elektroniska källor Odd Mollys hemsida: www.oddmolly.se, (13/5-09) Handelskammarens hemsida: www.handelkammaren.se, (13/5-09) Roxtecs hemsida: www.roxtec.se, (13/5-09) Pocs hemsida: www.pocski.com, (13/5-09) 77
Bilaga 1: Intervjuguide till Odd Molly, Roxtec AB och Poc Sweden AB Grundläggande frågor om internationell expansion När grundades företaget? Av vem/vilka? Beskriv er produkt! När expanderade företaget till internationella marknader? Vilken marknad expanderade ni först till? Ville ni expandera först till närliggande marknader med t ex samma kultur och affärsklimat som Sverige? Beskriv hur processen såg ut! Vilka länder vid vilken tidpunkt? Flera länder samtidigt? Vilken slags aktivitet? (export, dotterbolag, säljkontor etc.) Vilka aktiviteter (produktion, FoU, marknadsföring, försäljning) finns i vilka länder? Hade företaget någon kunskap om marknaderna ni expanderade till? Styrde det ert val? Hade företaget redan utvecklat kontaktnät på marknaderna ni expanderade till? I hur många länder finns ni idag? Hur mycket av försäljningen är till Sverige och hur mycket är export? Har ni uppgifter på hur stor exportandelen varit år för år? Varför internationalisering? Varför internationaliserade ni verksamheten? Vilka motiv? Småföretag har ofta begränsade resurser, hur lyckades ni expandera så tidigt? Förändringar i samhället kan det ha bidragit till den snabba expansionen? I så fall hur? Entreprenören Hur ser din (och eventuella andra grundares) bakgrund ut? Om du inte är grundaren, vad har varit din roll i den internationella expansionen? Har du någon utbildning? Tror du det har haft betydelse för företagets expansion? Har du tidigare erfarenhet från internationell handel? Internationella marknader? Erfarenheter från utlandet så som utbildning, språk, resor och boende? Tror du att det i så fall påverkat det aktuella företagets expansion? Hur ser du på internationell handel? Har du kunskap eller erfarenhet från de marknader ni expanderade till? Har du ett utvecklat kontaktnät inom Sverige och på de marknader ni expanderade till? Produkten/Målgruppen Hur ser ni på er produkt? Vilka är era kunder? Har ni en bred eller smal målgrupp? Tror du att typen av produkt och målgrupp har haft betydelse för er möjlighet att expandera internationellt? Upplever du att det är en homogen efterfrågan på produkten, dvs samma på alla marknader?
Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar har mer än 9000 studenter. Här finns utbildning och forskning inom naturvetenskap, teknik, sjöfart, samhällsvetenskap, ekonomi, turism, informatik, pedagogik och metodik, medie-vetenskap, språk och humaniora, lärarutbildning, vårdvetenskap och socialt arbete. Forskningens profilområden är biomedicin/bioteknik, miljövetenskap, marin ekologi, automation, företagsekonomi och informatik, men forskning pågår inom de flesta av Högskolans ämnen. Högskolan har sedan 1999 vetenskapsområde naturvetenskap, vilket ger Högskolan rätt att anta studenter i forskarutbildning och examinera doktorer inom ämnesområdet naturvetenskap. Handelshögskolan BBS, vid Högskolan i Kalmar Besöksadress: Kalmar Nyckel, Gröndalsvägen 19 391 82 Kalmar, Tel: +46 (0)480-49 71 00 www.bbs.hik.se