Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Relevanta dokument
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén Verksamhetsplan för Bäckaskog slott Arbetsutskottet

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014

Ivösjökommittén syfte

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

Ivösjökommittén Onsdagen den 24 november 2010 kl Humletorkan

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.

Ivösjökommittén Onsdagen den 26 mars 2014 kl Bäckaskogs slott

Växt- och djurplankton i skånska sjöar

BILAGA 8. Växtplankton

Fotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2006

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Minnesanteckningar Ivösjökommittén Bäckaskog

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Sjön Immeln. Lars Collvin

Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010

Vegetationsrika sjöar

Vattenförekomsten Ivösjön

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Ivösjökommittén Torsdagen den 13 oktober 2008 kl Bäckaskogs Slott

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

- Mölndalsåns stora källsjö

Storröding i Vättern

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

DVVF Provfiske sammanfattning

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

EMÅNS VATTENFÖRBUND. Planktiska alger i Emåns vattensystem En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Provfiske i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. sommaren 2011

Massutvecklingar av alger. Eva Willén SLU,Institutionen för Vatten och Miljö Box Uppsala

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Beskrivning av använda metoder

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Äntligen ett skrovmål?

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

Växtplankton i Emåns vattensystem 2012

Haddåns Vatten- & Fiskevård. Lången. Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Tel: E-post: Tel: E-post:

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Nä tprovfiske i Mo ckeln 2013

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

NÄTPROVFISKE I BENGTSBROHÖLJEN

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 2012

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Kvicksilver i gädda 2016

Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

Transkript:

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin

Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter

Verksamheter 2010 Provfiske - bottennät Nätvis utvärdering Provfiske pelagiska nät Kvicksilver i gädda Kräftor Algtoxiner och växtplankton Djurplankton Syrgas i djuphål Vattenväxter Däggdjur Fågel Klimatförändringar Turism Litteratur Ytliga nät 0-3 m 12 st. ytliga nät 0-3 m Fritt hängande 0-24 m 1989, 2000, 2002 o 2010 Brodde? Prov från 2009 Prov från 2010 Vid Bäckaskog och färjeläget Sam och Brodde Förekomst runt sjön Stefan Nils Waldemarsson Nederbörd, temperatur, is Besöksplatser, Conny S Scanna

Provfiske bottennät 0-3 m

Fördelning per art 53,9 % 23,6 % 41,6 % 32,1 %

Längdfrekvensfördelning 0-3 m

Nätvis fångst i norr 2003-2010 Alla arter fångade i NV Flest individer och mycket braxen och benlöja fångade i NÖ

Nätvis fångst centralt 2003-2010 Nissöga centralt i sjöns NÖ del Gers vanlig i fångsten centralt i sjön

Nissöga vanligast i fångsten utanför Bäckaskog Nätvis fångst i söder 2003-2010 Gädda saknas varje år i fångsten i söder

Pelagiska nät - 2010 Sommar Höst

Längdfrekvens siklöja 2010 Sommar ÅR mm/st g/st 2006 152 29 2007 169 34 2008 147 22 2009 138 21 2010 157 30 Höst ÅR mm/st g/st 2006 175 42 2007 2008 2009 142 22 2010 149 25

Längdfrekvens nors 2010 Sommar ÅR mm/st g/st 2006 104 6 2007 111 7 2008 82 3 2009 105 5 2010 82 4 Höst ÅR mm/st g/st 2006 106 6 2007 2008 2009 93 6 2010 91 5

Kvicksilver i gädda 2010 Nr Var Längd mm Vikt g Kön mg Hg/kg v.v. 1 Storsjön 655 1654 hona 0,46 2 Iföverken 590 1142 hane 0,37 3 Fläskholmen 660 1714 hona 0,49 4 Kyrkviken 690 1852 hane 0,62 5 Syd Ivö 713 1916 hona 0,54 6 Väst Enön 595 1377 hane 0,41 7 Studen 1 460 613 hona 0,13 8 Studen 2 608 1255 hona 0,47 9 Danmark 633 1681 hane 0,46 10 Vångaviken 590 1153 hane 0,45 Antal 10 10 10 Medelvärde 564 1436 0,44 Minsta 460 613 0,13 Högsta 713 1916 0,62 SD 70,48 403,92 0,13 95%CL 43,68 250,35 0,08

Vikt - kvicksilverhalt mg Hg/kg v.v. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0 500 1000 1500 2000 2500 Gäddvikt g Storleken har betydelse

Kvicksilver i gädda ÅR Antal st. Längd mm Vikt g Ålder år Mg Hg/kg ww 1988 10 557 1 181 4,6 0,38 2000 11 570 1 320 4,2 0,30 2002 11 538 957 4,0 0,28 2010 mv 2010 1 kg 10 564 1 436-0,44 10 1,0 ca 0,32

Kräftor Sammanställning?

Algtoxinet microcystin Ett levergift Släktet Microcystis Livsmedelsverket Källa: http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/cyanobakterier-bla-grona-alger-och-derasgifter/cyanobakterier-bla-grona-alger-/#tox De flesta toxiner som bildas av cyanobakterier är så kallade sekundära metaboliter. Det innebär att de inte produceras under hela cyanobakteriecellens livscykel, utan omständigheter som till stor del är okända, gör att toxinproduktionen plötsligt kan slås på. En blomning kan bli giftig från ena timmen till den andra.

Släktet Aphanizomenon Algtoxinbildare Potentiellt toxinbildande släkten i Ivösjön Microcystis Woronochinia Anabaena Aphanizomenon Ibland bidrar pico cyanobakterier till biomassan Aphanothece Aphanocapsa osäkert om dessa producerar algtoxiner detsamma gäller släktet Snowella mm Släktet Woronichinia Släktet Anabaena släkten ovan dominerar sällan/aldrig i biomassan inte alla arter behöver producera microcystin

Toxinbildare i algbiomassan Total biomassa i Ivösjön är liten Högst uppmätt biomassa är 1,09 mg/l Cyanobakteriernas andel av biomassa har som högst varit 22 %, vanligen är den under 15 % 2008 var andelen 15 % 2009 vara andelen 4 % Risken för förekomst av microcystin i Ivösjön är liten Släktet Aphanothece Släktet Aphanocapsa

Microcystein Alla prov från Ivösjön, från alla lokaler under 2009 uppvisade värden som låg under detektionsgränsen för metoden I näringsrika skånska sjöar förekommer microcystin i halter mellan 0,88-6,0 mg/l Släktet Snowella Biomassan av cyanobakterier i dessa sjöar har beräknats till 2,5 16 mg/l

Gubbslem Gonyostomum semen hittades 1:a gången år 2000 i Ivösjön Noterades sedan i årsrapporter för åren 2003-2007 men saknas i årsrapporterna för 2008 och 2009 Gonyostomum semen För 2009 rapporteras arten i rapporten Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009 från Rickards håla och Bäckaskog I rapporten noteras för första gången en ny art i Ivösjön Gonyostomum latum från lokalerna Östravik, Rickards håla och Bäckaskog Gonyostomum latum Arten latum tycks trivas bättre vid en högre temperatur och dess förekomst kan vara en effekt av ett varmare klimat

Syrgas i Barumhålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning

Syrgas i Bäckaskogshålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning

Månadsvis nederbörd 2004-2008

Nederbörd över Ivösjön Dygnsvis nb Månadsvis nb 2004-2008 Månadsvis nb

Lufttemperatur 2004-2008

Lufttemperatur över Ivösjön Månadsvis temp. Månadsvis temp. 2004-2008

Flöde Collins mölla

Isläggning - islossning Sju år inom perioden 1874-1893 Perioden 1954-2010 Antal dagar från 1 december

Isläggning, islossning - 1874-2010

Litteratur