Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin
Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter, användare och intressenter
Verksamheter 2010 Provfiske - bottennät Nätvis utvärdering Provfiske pelagiska nät Kvicksilver i gädda Kräftor Algtoxiner och växtplankton Djurplankton Syrgas i djuphål Vattenväxter Däggdjur Fågel Klimatförändringar Turism Litteratur Ytliga nät 0-3 m 12 st. ytliga nät 0-3 m Fritt hängande 0-24 m 1989, 2000, 2002 o 2010 Brodde? Prov från 2009 Prov från 2010 Vid Bäckaskog och färjeläget Sam och Brodde Förekomst runt sjön Stefan Nils Waldemarsson Nederbörd, temperatur, is Besöksplatser, Conny S Scanna
Provfiske bottennät 0-3 m
Fördelning per art 53,9 % 23,6 % 41,6 % 32,1 %
Längdfrekvensfördelning 0-3 m
Nätvis fångst i norr 2003-2010 Alla arter fångade i NV Flest individer och mycket braxen och benlöja fångade i NÖ
Nätvis fångst centralt 2003-2010 Nissöga centralt i sjöns NÖ del Gers vanlig i fångsten centralt i sjön
Nissöga vanligast i fångsten utanför Bäckaskog Nätvis fångst i söder 2003-2010 Gädda saknas varje år i fångsten i söder
Pelagiska nät - 2010 Sommar Höst
Längdfrekvens siklöja 2010 Sommar ÅR mm/st g/st 2006 152 29 2007 169 34 2008 147 22 2009 138 21 2010 157 30 Höst ÅR mm/st g/st 2006 175 42 2007 2008 2009 142 22 2010 149 25
Längdfrekvens nors 2010 Sommar ÅR mm/st g/st 2006 104 6 2007 111 7 2008 82 3 2009 105 5 2010 82 4 Höst ÅR mm/st g/st 2006 106 6 2007 2008 2009 93 6 2010 91 5
Kvicksilver i gädda 2010 Nr Var Längd mm Vikt g Kön mg Hg/kg v.v. 1 Storsjön 655 1654 hona 0,46 2 Iföverken 590 1142 hane 0,37 3 Fläskholmen 660 1714 hona 0,49 4 Kyrkviken 690 1852 hane 0,62 5 Syd Ivö 713 1916 hona 0,54 6 Väst Enön 595 1377 hane 0,41 7 Studen 1 460 613 hona 0,13 8 Studen 2 608 1255 hona 0,47 9 Danmark 633 1681 hane 0,46 10 Vångaviken 590 1153 hane 0,45 Antal 10 10 10 Medelvärde 564 1436 0,44 Minsta 460 613 0,13 Högsta 713 1916 0,62 SD 70,48 403,92 0,13 95%CL 43,68 250,35 0,08
Vikt - kvicksilverhalt mg Hg/kg v.v. 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0 500 1000 1500 2000 2500 Gäddvikt g Storleken har betydelse
Kvicksilver i gädda ÅR Antal st. Längd mm Vikt g Ålder år Mg Hg/kg ww 1988 10 557 1 181 4,6 0,38 2000 11 570 1 320 4,2 0,30 2002 11 538 957 4,0 0,28 2010 mv 2010 1 kg 10 564 1 436-0,44 10 1,0 ca 0,32
Kräftor Sammanställning?
Algtoxinet microcystin Ett levergift Släktet Microcystis Livsmedelsverket Källa: http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/cyanobakterier-bla-grona-alger-och-derasgifter/cyanobakterier-bla-grona-alger-/#tox De flesta toxiner som bildas av cyanobakterier är så kallade sekundära metaboliter. Det innebär att de inte produceras under hela cyanobakteriecellens livscykel, utan omständigheter som till stor del är okända, gör att toxinproduktionen plötsligt kan slås på. En blomning kan bli giftig från ena timmen till den andra.
Släktet Aphanizomenon Algtoxinbildare Potentiellt toxinbildande släkten i Ivösjön Microcystis Woronochinia Anabaena Aphanizomenon Ibland bidrar pico cyanobakterier till biomassan Aphanothece Aphanocapsa osäkert om dessa producerar algtoxiner detsamma gäller släktet Snowella mm Släktet Woronichinia Släktet Anabaena släkten ovan dominerar sällan/aldrig i biomassan inte alla arter behöver producera microcystin
Toxinbildare i algbiomassan Total biomassa i Ivösjön är liten Högst uppmätt biomassa är 1,09 mg/l Cyanobakteriernas andel av biomassa har som högst varit 22 %, vanligen är den under 15 % 2008 var andelen 15 % 2009 vara andelen 4 % Risken för förekomst av microcystin i Ivösjön är liten Släktet Aphanothece Släktet Aphanocapsa
Microcystein Alla prov från Ivösjön, från alla lokaler under 2009 uppvisade värden som låg under detektionsgränsen för metoden I näringsrika skånska sjöar förekommer microcystin i halter mellan 0,88-6,0 mg/l Släktet Snowella Biomassan av cyanobakterier i dessa sjöar har beräknats till 2,5 16 mg/l
Gubbslem Gonyostomum semen hittades 1:a gången år 2000 i Ivösjön Noterades sedan i årsrapporter för åren 2003-2007 men saknas i årsrapporterna för 2008 och 2009 Gonyostomum semen För 2009 rapporteras arten i rapporten Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009 från Rickards håla och Bäckaskog I rapporten noteras för första gången en ny art i Ivösjön Gonyostomum latum från lokalerna Östravik, Rickards håla och Bäckaskog Gonyostomum latum Arten latum tycks trivas bättre vid en högre temperatur och dess förekomst kan vara en effekt av ett varmare klimat
Syrgas i Barumhålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning
Syrgas i Bäckaskogshålan 2010 Vattentemperatur o C Syrgas mg O 2 /L Riktvärde: över 6 mg O 2 /L - fisken mår OK 2 maj 19 maj 15 juni 1 juli 28 juli 12 aug 28 aug 25 sept Målvärde: över 2 mg O 2 /L - fosfor läcker ej, ingen intern gödning Prov från 0-23 m:s djup Svag och kortvarig temperaturskiktning
Månadsvis nederbörd 2004-2008
Nederbörd över Ivösjön Dygnsvis nb Månadsvis nb 2004-2008 Månadsvis nb
Lufttemperatur 2004-2008
Lufttemperatur över Ivösjön Månadsvis temp. Månadsvis temp. 2004-2008
Flöde Collins mölla
Isläggning - islossning Sju år inom perioden 1874-1893 Perioden 1954-2010 Antal dagar från 1 december
Isläggning, islossning - 1874-2010
Litteratur