Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011
|
|
- Camilla Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rönne å - vattenkontroll 2011 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011 Kiselalgen Acanthoceras zachariasii från Rössjön, augusti (Foto G. Cronberg) April 2011 Gertrud Cronberg Limnologi Biologiska Institutionen Ekologihuset Lund Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund 1
2 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter, dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton återfinns i Bilaga 1 och sammanfattande tabeller över sjöarnas augusti-värden och dominerande plankton i Bilaga 2. SAMMANFATTNING 2011 Den totala biomassan i april var låg i alla sjöarna. Östra Sorrödssjön hade det högsta värdet på 1,20 mg/l (Tab. 1 och 2). I augusti hade Hjälmsjön högst biomassa, 3,27 mg/l, vilket klassas som måttligt högt medan resten av sjöarnas biomassa bedöms som liten (Fig. 1). Total biom assa April Augusti April Augusti April Augusti April Augusti Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 1. Den totala biomassan i april och augusti 2011 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan arter/grupper (Tab. 1 och 2). Lägsta antalet arter påträffades i april i Hjälmsjön medan det största antalet arter registrerades i augusti i Östra Sorrödssjön (Tab. 1). Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna både i våroch sommarproven (Fig. 2). I augusti månad var eutrofa och indifferenta arter mer frekventa än oligotrofa. De alggrupper som förekom med flest arter i april var framförallt guldalger och kiselalger medan antalet arter av grönalger och cyanobakterier ökar i augusti. Bild 1. Kiselalger tillhörande Aulacoseira förekommer allmänt i sjöarna. (Foto: Gertrud Cronberg) 2
3 Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 1. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper och antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön och Hjälmsjön 2011 Sjö Östra Sorrödssjön Hjälmsjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l April Aug April Aug April Aug April Aug Cyanobakterier 1 6 0, ,132 Guldalger Kiselalger ,182 0, ,079 Gulgröna alger 1 1 Häftalger Gonyostomum 2 2 2,977 Grönalger Pansarflagellater Rekylalger 1 2 0,022 0, ,156 0,044 Ögonalger ,035 Färglösa flagellater Monader 0,004 Summa ,20 1, ,16 3,27 Tabell 2. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper och antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Västersjön och Rössjön Sjö Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l April Aug April Aug April Aug April Aug Cyanobakterier ,012 0,100 Guldalger ,397 0, ,214 0,198 Kiselalger ,301 0, ,013 0,262 Gulgröna alger ,031 Häftalger Gonyostomum Grönalger Pansarflagellater Rekylalger 2 2 0,087 0, ,109 0,087 Ögonalger 2 2 0,004 4 Färglösa flagellater Monader 0,025 0,058 Summa ,81 0, ,32 0,71 3
4 ind/ l Rönne å - vattenkontroll % 80% 60% 40% 20% 0% April Aug April Aug April Aug April Aug Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Oligotrof Indifferent Eutrof Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i april och augusti i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. DJURPLANKTON Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i de flesta sjöar både i april och augusti (Fig. 3). Djurplanktonsamhällena i april innehöll få individer med undantag av Rössjön. Hinnkräftorna (Cladocerer) förekom med relativt få individer i alla sjöarna, speciellt i april-proverna. Det var bara i augusti i Östra Sorrödssjön som hinnkräftorna förekom i någon större mängd. 900 Dj urplankton Rotatorier Cladocerer Copepdoder Nauplius April Aug April Aug April Aug April Aug Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i april och augusti 2011 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. ÖSTRA SORRÖDSSJÖN (19) April 2011 Ö Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Växtplankton Djurplankton: Biomassa, mg/l 1,20 Djurplankton, individer/l 147 Biomassa kiselalger, mg/l 1,18 Antal arter: 17 Klorofyll a, mg/m 3 9,7 Antal arter 20 4
5 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Aulacoseira spp 89 1) Keratella cochlearis 68 2) Synedra sp 6 2) Synchaeta sp 14 3) Fragilaria crotonensis 2 3) Kellicottia bostoniensis 12 Den totala biomassan i april i Östra Sorrödssjön var 1,20 mg/l och dominerades av kiselalger tillhörande släktena Aulacoseira och Synedra samt rekylalg-släktet Cryptomonas. Årets värde avviker inte från resten av 2000-talets värden (Fig. 4) och från år 2000 kan biomassan klassas som liten. Vårblommande kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Östra Sorrödssjön, så även i 2011 (Fig. 4). Biomassa av vår-blommande kiselalger i april var 1,23 mg/l, vilket bedöms som måttligt stor biomassa. Biomassa april = Övriga alger = Kiselalger Figur 4. Biomassan i april i Östra Sorrödssjön mellan 1997 och Värde saknas för år Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och var artfattigt med endast 20 arter registrerade. Djurplanktonsamhället var individfattigt men relativt många arter förekom. Hjuldjuren Synchaeta och Keratella cochlearis dominerade djurplanktonsamhället medan hopp- och hinnkräftor var få. Augusti Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 1,35 Djurplankton, individer/l 842 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 21 Klorofyll a, mg/m 3 7,6 Antal arter 62 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Cryptomonas spp 40 1) Synchaeta sp 312 2) Aulacoseira spp 26 2) Keratella cochlearis 136 3) Woronichinia naegeliana 19 3) Polyarthra dolicoptera 90 I augusti 2011 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av rekylalger tillhörande släktet Cryptomonas, kiselalger av släktet Aulacoseira och cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Växtplanktons biomassa klassas som måttligt stor. Antalet arter var måttligt högt, 56 st, och 5
6 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 kiselalger och grönalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Även djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta och eutrofa arter och vanligaste förekommande var hjuldjuren Syncheata och Keratella cochlearis. I augusti förekom relativt många hinkräftor. Biomassan av alger var något högre i augusti än i april, antalet arter var dock betydligt fler i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i april och augusti. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades både april och augusti av hjuldjur men medan hinnkräftorna var få i april var de relativt många i augusti. HJÄLMSJÖN (37) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,16 Djurplankton, individer/l 45 Biomassa kiselalger, mg/l 0,0 Antal arter: 11 Klorofyll a, mg/m 3 5,3 Antal arter: 18 Procent av biomassan % individer/liter 1) Rhodomonas sp 67 1) Nauplier 20 2) Cryptomonas spp 31 2) Cyclopoida hoppkräftor 7 3) Monader 3 3) Asplanchna priodonta 4 I april dominerades växtplankton i Hjälmsjön av cryptomonader och biomassan var mycket liten. Biomassan i april har varit liten, likaså mängden vår-blommande kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Hjälmsjön startade 1997 (Fig. 5). Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 5. Biomassan i april i Hjälmsjön mellan 1997 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i april 2011 var lågt och även djurplanktonsamhället var art- och individfattigt. Vanligast förekommande var nauplier och hoppkräftor. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i april. 6
7 Rönne å - vattenkontroll 2011 Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 3,27 Djurplankton, individer/l 398 Klorofyll a, mg/m 3 16 Antal arter 21 Biomassa Gonyostomum mg/l 2,98 Antal arter 31 Procent av biomassan % individer/liter 1) Gonyostomum semen 91 1) Keratella hispida 111 2) Anabaena sp 2 2) Keratella cochlearis 83 3) Fragilaria crotonensis 2 3) Conochilus hippocrepis 75 I augusti dominerades biomassan av Gubbslem, Gonyostomum semen. Dessutom förekom den trådformiga blågröna algen Anabaena i små mängder. Växtplanktonsamhället var artfattigt med måttligt stor biomassa, 3,27 mg/l. Grönalger, kiselalger och blågröna alger var representerade med flest arter och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella och Conochilus hippocrepis. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i april. Växtplanktonsamhället var art-fattigt både i april och augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i vår- och sommarprover. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i april och augusti. VÄSTERSJÖN (50) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,81 Djurplankton, individer/l 52 Biomassa kiselalger mg/l 0,30 Antal arter 10 Klorofyll a, mg/m 3 5,7 Antal arter 61 Procent av biomassan 2011 % individer/liter 1) Dinobryon spp 41 1) Cyclopoida hoppkräftor 14 2) Aulacoseira alpigena 30 2) Nauplier 13 3) Mallomonas sp 7 3) Synchaeta sp 7 Den totala biomassan i Västersjön dominerades i april av guldalgerna Dinobryon och Mallomonas tillsammans med kiselalgen Aulacoseira alpigena. Biomassan var liten medan artantalet var stort. Sedan växtplanktonanalyserna inleddes 1997 har biomassan aldrig överstigit 1,0 mg/l (Fig. 6), vilket bedöms som liten biomassa. Vårblommande kiselalger har inte förekommit i några större mängder sedan växtplanktonanalyserna inleddes år 1997 och 2011 års värde för vårblommande kiselalger klassas som litet. 7
8 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 6. Biomassan i april i Västersjön mellan 1997 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). I växtplanktonsamhället var grönalger, kiselalger och blågröna alger representerade med flest arter och de indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället var både art- och individfattigt i april. I aprilprovet dominerade cyclopoida hoppkräftor, nauplier samt hjuldjuret Keratella cochlearis. Bild 2. Växtplankton från Västersjön, april Kiselalgen Asterionella formosa och guldalgen Dinobryon divergens. (Foto: Gertrud Cronberg). Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,35 Djurplankton, individer/l 330 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 16 Klorofyll a, mg/m 3 12 Antal arter: 56 8
9 Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan % individer/liter 1) Aulacoseira granulata 30 1) Keratella cochlearis 126 2) Aulacoseria alpigena 22 2) Nauplier 78 3) Cryptomonas spp 17 3) Cyclopoida hoppkräftor 30 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan av kiselalgsläktet Aulacoseira samt rekylalgen Cryptomonas. Växtplanktons biomassa var liten, 0,35 mg/l. Antalet arter var stort och kiselalgerna tillsammans med grönalgerna var representerade med flest arter. I augustiprovet var de indifferenta och eutrofa arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjuret Keratella cochearis och nauplier. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var något lägre i augusti än i april, antalet arter var också något högre i april. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i april och augusti. Det förekom fler individer av djurplankton i augusti än i april. Cyclopoida hoppkräftor var vanliga både i april och augusti. RÖSSJÖN (51) April 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,32 Djurplankton, individer/l 308 Biomassa kiselalger mg/l 0,01 Antal arter: 11 Klorofyll a, mg/m 3 5,9 Antal arter: 25 Procent av biomassan % individer/liter 1) Synura spp 34 1) Keratella cochlearis 107 2) Cryptomonas sp 28 2) Kellicottia longispina 81 3) Monader 18 3) Nauplier 78 Den totala biomassan i april dominerades av guldalgen Synura och rekylalgen Cryptomonas dessutom förekom små mängder av okända monader. Biomassan var mycket liten. Både den totala biomassan och biomassan av vårblommande kiselalger har varit liten sedan växtplanktonanalyserna startade 1997 (Fig. 7). 9
10 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2011 Biomassa april 2 1,5 1 = Övriga alger = Kiselalger 0,5 0 Figur 7. Biomassan i april i Rössjön mellan 1997 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var lågt i april och kiselalgerna förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället var artfattigt men med relativt många individer. Hjuldjuren Keratella cochlearis och Kellicottia longispina dominerade tillsammans med nauplier i april. Bild 3. Guldalgen Synura var vanligt förekommande i Rössjön i april (Foto: Gertrud Cronberg) Augusti 2011 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 0,71 Djurplankton, individer/l 598 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,0 Antal arter: 19 Klorofyll a, mg/m 3 9,5 Antal arter: 43 10
11 Rönne å - vattenkontroll 2011 Procent av biomassan % individer/liter 1) Tabellaria fenestrata 28 1) Keratella cochlearis 194 2) Synura spp 26 2) Nauplier 124 3) Woronichinia naegeliana 13 3) Polyarthra dolicoptera 81 Växtplankton dominerades i augusti av kiselalgen Tabellaria fenestrata och guldalger tillhörande släktet Synura. Dessutom påträffades små mängder av den blågröna algen Woronichinia naegeliana. Biomassan var låg. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och indifferenta och eutrofa arter var vanligast förekommande. Kiselalger och blågröna alger var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt artrikt i augusti och dominerades av hjuldjuret Keratella cochlearis, och nauplier samt Polyarthra dolicoptera. De indifferenta arterna var flest. Biomassan var något högre i augusti än i april, likaså antalet arter. Indifferenta och eutrofa arterna dominerade både i april och augusti. Mängden djurplankton var högst i augusti och dominerades både vår och sommar av hjuldjur och nauplier. PLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL 2011 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. Värden över 2,5 mg/l, vilket klassas som måttlig ekologisk status, förekommer sällan. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostemum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana (Bil. 2). Antalet arter har varierat mellan och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Oligotrofa arterna har påträffats men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. Bild 4. Gubbslem Gonyostomum semen från Hjälmsjön augusti (Foto: Gertrud Cronberg 11
12 mg/l Rönne å - vattenkontroll Östra Sorrödssjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 1,35 mg/l 0,30 God Medelvärde aug senaste 3 åren 1,50 mg/l 0,32 God Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status, så även 2011 års värde. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 19,4 % 0,87 God Medelvärde aug senaste 3 åren 11,1 % 0,96 Hög 80% 60% 40% 20% 0% God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är 0) utgör dock cyanobakterierna drygt 20 % av den totala biomassan och tillsammans med 2009 års värde bryts trenden av hög status. Nästa års växtplanktonanalyser får visa om trenden håller i sig. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Östra Sorrödssjön är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Sporadisk förekommer både oligotrofa arter som föredrar näringsfattiga förhållanden och eutrofa arter som föredrar näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgör 80 % indifferenta arter och 20 % eutrofa arter. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön som god. 12
13 mg/l Rönne å - vattenkontroll Hjälmsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 3,88 mg/l 0,10 Måttlig Medelvärde aug senaste 3 åren 2,19 mg/l 0,18 God Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen pendlar mellan måttlig och god status men flertalet år bedöms statusen som god års värde är högre än de föregående sex åren men i samma storleksordning som värdena för 2001, 2003 och Åren med högre värden är biomassan ofta dominerad av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 21,1 % 0,85 God Medelvärde aug senaste 3 åren 41,7 % 0,63 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% God Måttlig God 0% Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från 0 % till 90 %, men någon egentlig trend går inte att se års värde tillhör de lägre under perioden och indikerar god status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av indifferenta arter och 30 % av eutrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassa-beräkningarna för Hjälmsjön men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön som god. 13
14 mg/l Rönne å - vattenkontroll Västersjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,35 mg/l 0,10 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 1,13 mg/l 0,18 God Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status med undantag av 2004 års värde års värde är det lägsta värde som uppmäts under perioden. Variationen i biomassa under perioden kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0 % 1,00 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 18,0 % 0,85 God 80% 60% 40% 20% Måttlig God 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg, med undantag år 2005 och Det verkar dock inte vara någon uppåtgående trend då 2010 och 2011 års värden är mycket låga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs cirka 80 % av indifferenta arter, 10 % av eutrofa arter och 10 % av oligotrofa arter. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Västersjön som god. 14
15 mg/l Rönne å - vattenkontroll Rössjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,71 mg/l 0,56 God Medelvärde aug senaste 3 åren 0,78 mg/l 0,52 God Måttlig God 1 0 Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har flertalet år under perioden indikerat god ekologisk status och 2011 års värde avviker inte från resten av perioden. Toppen under 2004 och 2005 verkar ha varit tillfällig och kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 14,1 % 0,92 God Medelvärde aug senaste 3 åren 55,0 % 0,48 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% 0% Otillfredsställande Måttlig Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 2004 har andelen cyaonbakterier varit hög och indikerat otillfredsställande status utgör cyanobakterierna drygt 14 % av den totala biomassan, vilket är ett lågt värde för Rössjön. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2011 års biomassaberäkningar utgörs 67 % av indifferenta arter, 25 % av eutrofa arter och 8 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning: Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Rössjön som god. Dock är andelen cyanobakterier hög och nästa års växtplanktonanalyser bör svara på om den uppåtgående trenden från 2004 håller i sig och om bedömningen bör ändras. 15
16 Rönne å - vattenkontroll 2011 Bilaga 1. Rönne å plankton Tabell 1. Växtplanktons biomassa i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, Ö. Sorrödssj. (R19) Hjälmsjön (R 37) Västersjön (R 50) Rössjön (R51) April Augusti April Augusti April Augusti April Augusti Blågröna alger Anabaena curva 0,004 A. lemmermannii 0,002 A. macrospora Anabaena sp. 0,08 0,002 Planktothrix agardhii 0,052 Woronichinia naegeliana 0,262 0,01 0,094 Guldalger Dinobryon spp. 0,335 Mallomonas sp 0,062 0,007 0,018 0,017 Synura sp. 0,007 0,108 0,181 Kiselalger Asterionella formosa 0,017 0,001 0,01 0,001 Fragillaria crotonensis 0,028 0,072 0,019 Aulacoseira alpingena 0,245 0,077 0,003 0,047 A. granulata 0,104 A. granulata var. ang 0,004 Aulacoseira spp. 1,072 0,349 0,021 Cyclotella spp 0,109 0,008 0,025 Synedra sp 0,082 Tabellaria fenstrata 0,018 0,195 T. fenestrata v aster 0,007 0,006 Häftalger Chrysochromulina parva 0,031 Grönalger Raphidophyceae Gonyostomum semen 2,977 Pansarflagellater Ceratium hirundinella 0,031 Rekylalger Cryptomons sp. 0,022 0,54 0,049 0,044 0,039 0,059 0,088 0,037 Rhodomonas sp. 0,09 0,107 0,048 0,049 0,021 0,05 Ögonalger Trachelomonas sp. 0,035 0,004 Monader 0,004 0,025 0,058 Total biomassa 1,20 1,35 0,16 3,27 0,81 0,35 0,32 0,71 16
17 Rönne å - vattenkontroll 2011 Bilaga 2. Rönne å plankton Tabell 1a. Biomassa, klorofyll a, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Östra Sorrödssjön i augusti åren År Biomassa mg/l Klorofyll mg/m 3 Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Aulacoseira spp Peridinium sp Mallomonas acaroides Aulacoseira spp Peridinium sp Gonyostomum semen , Dinobryon sociale Cryptomonas sp Monader , Aulacoseira spp Cyclotella spp Cryptomonas sp ,47 <4,5 35 Cyclotella spp Aulacoseira spp Monader , Cryptomonas sp Rhodomonas sp Monader , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp ,23 <4,5 35 Rhodomonas sp Cryptomonas sp Cyclotella sp ,40 <4,5 58 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Uroglena sp , Cryptomonas sp Aulacoseira spp Synura spp , Aulacoseira spp Monader Cryptomonas sp ,43-34 Monader Closterium acutum v. Cryptomonas spp , Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Cryptomonas sp ,50 0, Aulacoseira spp Aulacoseira spp Monader Cryptomonas sp. Cryptomonas s. Cyclotella spp ,34 1,20 7 7, Cryptomonas spp Aulacoaseira spp Aulacoseira spp. Synedra sp Woronichinia naeg. Fragilaria crotonensis Tabell 1b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Östra Sorrödssjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Daphnia cucullata Cyclopoida hoppkräftor Keratella hispida Daphnia cucullata Keratella cochlearis Polyarthra remata Daphnia sp Cyclopoida hoppkräftor Pompholyx sulcata Polyarthra major Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Nauplier Trichocerca rousseleti Keratella cochlearis Synchaeta sp Nauplier Diaphanosoma brachyurum Keratella cochlearis Keratella hispida Diaphanosoma brachyurum Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Polyarthra eryptera Nauplier Daphnia cucullata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Daphnia cucullata Asplanchna priodonta Keratella cochlearis Nauplier Pompholyx sulcata Polyarthra remata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Kellicottia bostonensis Daphnia spp Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor Synchaeta sp Keratella cochlearis Polyarthra dolicoptera 17
18 Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 2a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Hjälmsjön under augusti År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant , Gonyostomum semen Ceratium hirundinella Dinobryon divergens , Gonyostomum semen Ceratium hirundinella Synura sp , Uroglena sp Anabaena levanderi Aulacoseira alpingena , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Mallomonas lychenensis , Gonyostomum semen Anabaena macrospora Asterionella formosa , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Monader , Anabaena macrospora Gonyostomum semen Cryptomonas sp ,96 <4,5 29 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Monader ,09 5,5 49 Gonyostomum semen Anabaena macrospora Monader , Gonyostomum semen Anabaena macrospora Cryptomonas sp , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Aulacoseira spp ,48 4,2 37 Monader Cryptomonas sp. Gonyostomum semen , Gonyostomum semen Actinocylos octonarius Anabaena sp ,99 1, Gonyostomum semen Aulacoseira spp Monader Gonyostomum semen Cryptomonas sp Woronichinia naegeliana ,47 3,27 7 9, Rhodomonas sp Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Anabaena sp Microcystis botrys Fragilaria crotonensis Tabell 2b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Hjälmsjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Nauplier Conochilus hippocrepis Polyarthra vulgaris Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Asplanchna priodonta Nauplier Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Polyarthra remata Nauplier Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Nauplier Keratella cochlearis Trichocerca rousseleti Polyarthra remata Keratella cochlearis Synchaeta sp Nauplier Asplanchna priodonta Polyarthra spp Conochilus unicornis Keratella cochlearis Trichocerca birostris Nauplier Nauplier Conochilus unicornis Trichocerca birostris Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräfto Polyarthra remata Nauplier Keratella hispida Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Daphnia spp Keratella cochlearis Conochilus hippocrepis 18
19 Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 3a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Västersjön under augusti År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant , Anabaena viguieri Gonyostomum semen Ceratium hirundinella Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Cryptomonas sp , Chrysochromulina sp Anabaena levanderi Ceratium furcoides , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Chrysochromulina sp , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Anabaena cf. fusca , Gonyostomum semen Tabellaria fenestrata Monader , Gonyostomum semen Monader Anabaena macrospora ,29 <4,5 71 Gonyostomum semen Monader Uroglena sp , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Monader , Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Gonyostomum semen , Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Monader , Gonyostomum semen Cryptomonas sp Rhodomonas sp ,63 2, Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Monader Tabellaria fenestrata Cryptomonas sp Gonyostomum semen ,81 0, Rhodomonas sp Aulacoseira granulata Cryptomonas sp Aulacoseria alpigena Gonyostomum semen Cryptomonas sp Tabell 3b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Västersjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Nauplier Conochilus unicornis Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Keratella cochlearis Keratella cochlearis Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Polyarthra remata Polyarthra remata Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Conochilus unicornis Polyarthra vulgaris Trichocerca birostris Synchaeta sp Nauplier Trichocerca birostris Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Trichocerca birostris Conochilus hippocrepis Synchaeta sp Nauplier Ceriodaphnia quadrangula Nauplier Asplanchna priodonta Ceriodaphnia quadrangula Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Synchaeta sp. Nauplier Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella hispida Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Naupler Keratella cochlearis Daphnia sp Keratella cochlearis Nauplier Cyclpoida copepoder Nauplier Conochilus sp Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 19
20 Rönne å - vattenkontroll 2011 Tabell 4a. Biomassa, klorofyll a, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Rössjön under augusti År Biomassa Klorofyll Antal mg/l mg/m 3 arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Woronichinia naegeliana Ceratium hirundinella Aphanizomenon klebahnii Woronichinia naegeliana Ceratium hirundinella Tabellaria fenestrata v. aster ,18 <4,5 34 Monader Ceratium hirundinella Snowella litoralis , Gonyostomum semen Rhodomonas sp Synura sp , Gonyostomum semen Woronichinia naegeliana Cyclotella spp , Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Cryptomonas sp , Cryptomonas sp Woronichinia naegeliana Fragilaria crotonensis , Gonyostomum semen Rhodomonas sp Monader ,24 <4,5 54 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Haematococcus pluvialis , Woronichinia naegeliana Aphanocapsa endophytica Cryptomonas sp ,59 8,4 48 Woronichinia naegeliana Aphanothece endophytica Gonyostomum semen ,71 3,8 53 Monader Cryptomonas sp. Woronichinia naegeliana , Woronichinia naegeliana Gonyostomum semen Microcystis botrys ,78 0, Woronichinia naegeliana Aulacoseira sp Cryptomonas sp Cyptomonas spp Gymnodinium sp Cyclotella sp ,8 0,71 8 9, Woronichinia naegeliana Tabellaria fenestrata Cyptomonas spp Synura spp. Synedra Woronichinia naegeliana Tabell 4b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Rössjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Diaphanosoma brachyurum Polyarthra vulgaris Nauplier Calanoida hoppkräftor Conochilus sp Nauplier Diaphanosoma brachyurum Daphnia cucullata Polyarthra vulgaris Polyarthra remata Pompholyx sulcata Nauplier Polyarthra vulgaris Ceriodaphnia quadrangula Cyclopoida hoppkräftor Kellicottia longispina Nauplier Keratella cochlearis Kellicottia longispina Polyartra vulgaris Polyarthra remata Nauplier Conochilus unicornis Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgariis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Daphnia spp Polyarthra remata Polyarthra dolicoptera 20
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010 Tabellaria fenestrata var. asterionelloides från Rössjön, augusti 2010. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009.
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009. Växtplankton från Rössjön, augusti 2009. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg Limnologi Ekologiska Institutionen
Läs merUndersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008. Flagellaterna Cryptomonas, Rhodomonas och Mallomonas från Ryssbysjön juni 2008. (Foto G. Cronberg) December 2008 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen 127 218 73 Tygelsjö
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013 Cyanobakterierna Dolichospermum crassum och Aphanizomenon klebahnii var mycket vanliga i Ringsjöns olika bassänger från augusti till
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merUndersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009 Kiselalgen Aulacoseira granulata med en spor och den blågröna algen Woronichinia naegeliana (till höger). (Foto G. Cronberg) December 2009 Gertrud Cronberg Heléne
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017 Grönalgen Hartiotina reticulata var vanlig i Östra Sorrödssjön i augusti 2107. Foto: Gertrud Cronberg Februari 2018 Gertrud Cronberg
Läs merCyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg
Cyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg Inledning Metod Vombsjön Växtplankton Biomassa i augusti Andel cyanobakterier Tropisk planktonindex TPI Antal arter
Läs merVäxt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016 Kiselalgssläktet Aulacoseira var mycket vanligt i Ringsjöarna i april. Foto: Gertrud Cronberg Januari 2016 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen
Läs merVäxt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009.
Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009. Gertrud Cronberg Pansarflagellaten Ceratium hirundinella, vanligt förekommande i Levrasjön 2009. Foto G. Cronberg A pril 2010 Tygelsjövägen
Läs merBILAGA 1. Fysikaliska och kemiska parametrar
SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska parametrar Metodik Analysparametrarnas innebörd Resultatlistor Diagram vattendrag Diagram sjöar 21 SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga
Läs merVäxtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013
Växtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013 Analysrapport till Eurofins Environment AB 2014-03-05 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merKan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Läs merE = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden,
Ringsjöarna 2003 Växtplankton Metodik Prov för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett rör från ytan till 2 meters djup (0-2 m) en gång i månaden under perioden april november. Juli-prov
Läs merPlankton i Lilla Nätaren i augusti 2008
Plankton i Lilla Nätaren i augusti 2008 Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding Mölnlycke 2009-03-09 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs merVäxtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,
Läs merVäxtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008 Oligotrofiindikatorn Dinobryon crenulatum Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-11 Ingrid Hårding Carin Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen
Läs merBILAGA 8. Växtplanktonundersökningar
BILAGA 8 Växtplanktonundersökningar Fältprotokoll, resultat lokal för lokal, artlistor 275 PLANKTISKA ALGER I MOTALA STRÖMS VATTENSYSTEM 2007 Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-04-29 Annika Pettersson Iréne
Läs merPlanktiska alger i Landsjön 2005
Planktiska alger i Landsjön 2005 Kiselalgsläktet Stephanodiscus spp. dominerade i Landsjön i april Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Landsjön 2005 Medins Biologi AB
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 7 BILAGA 7
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 9 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merBILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Läs merVänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009
Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Titel: Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Tryckår: 2010 ISSN: 1403-6134 Författare: M. Uppman och S. Backlund, Pelagia Miljökonsult AB Utgivare: Vänerns
Läs merUndersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014
Fakta 2015:8 Undersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014 Publiceringsdatum 20150405 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010223 10 00 Epostadress@lansstyrelsen.se
Läs merUndersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016
Fakta 217:5 Daphnia cucullata (t.v.) och Daphnia cristata (t.h.) från Garnsviken augusti 216. Undersökning av växt och djurplankton i 2 sjöar 216 Publiceringsdatum 217315 ISBN: 9789172817289 Kontakt Avdelningen
Läs merLimnologisk undersökning av Finjasjön 2007 Förändring av fosfor i Finjasjön
Limnologisk undersökning av Finjasjön 27 Förändring av fosfor i Finjasjön 1988 27 Heléne Annadotter & Johan Forssblad Seawind Sweden HB & Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-28 22 Vittsjö water@regito.com www.regito.com
Läs merVäxtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012
Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012 Iréne Sundberg Ingrid Hårding Åsa Garberg Ina Bloch 20130212 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031338 35 40 Fax 031 88 41 72 www.medinsbiologi.se
Läs merEMÅNS VATTENFÖRBUND. Planktiska alger i Emåns vattensystem En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2001 En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001 Pansaerflagellaten Ceratium hirundinella Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merMOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 7 BILAGA 7. Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat
BILAGA 7 Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat 277 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv
Läs merPlankton i dammar och sjöar
Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2004
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004 En planktonundersökning i 19 sjöar Guldalgen Dinobryon divergens Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Emåns
Läs merPotentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2007
28-1- Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år Brunnsviken Ängbybadet Mälarhöjdsbadet Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 28-1- mv8-19 Sid 2(34) Potentiellt toxiska
Läs merEMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2017
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 217 En undersökning i arton sjöar 218-6-18 Växtplankton i Emåns vattensystem 217. En undersökning i arton sjöar. Rapportdatum: 218-6-18 Version: 1. Projektnummer:
Läs merEMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2016
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 216 En undersökning av växtplankton i arton sjöar 217-8-22 Växtplankton i Emåns vattensystem 216. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Rapportdatum:
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merVäxtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018
Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen
Läs merVäxtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 2012
Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 212 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 21345 Titel Växtplankton i 24 sjöar 212 på uppdrag av länsstyrelserna i Västmanland
Läs merBILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2014
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 20 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 7 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Läs merVäxtplankton i Emåns vattensystem 2012
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 2012 En undersökning av växtplankton i nitton sjöar Ina Bloch Åsa Garberg Ingrid Hårding Carin Nilsson Företagsvägen 2, 35 33 Mölnlycke Tel 031338 35 0 Fax
Läs merVallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter
Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter Rapport 2010:2 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vallentunasjön 2008-2009 -vattenkemi, plankton och vattenväxter
Läs merVäxtplankton i Bottenhavet 2012
Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton Dalälvens VVF 2012 Analysrapport till Svensk MKB AB 2013-05-02 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merVäxtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011
Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 20120410 Titel Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas
Läs merVäxtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar
Växtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar Rapport 2019:9 Titel: Växtplankton i Södermanlands län 2017 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2019
Läs merRapport. Innehållsförteckning
Sid 1(21) Plankton- och vattenkemiutveckling fram till 28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Jämförelse av fysikalisk-kemiska data... 3 Planktonundersökningar... 5 Metodik... 5 Jämförelse
Läs merPlanktonutvecklingen i Långsjön
Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn 2009-12-02 Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn, 2009-12-02 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Långsjöns sentida historik 3 Metodik 3 Växtplanktonutveckling
Läs merBILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2016
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 016 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 163 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor
Höje å 2 Innehållsförteckning Inledning 1 Väderlek och vattenföring 1 Väderlek 1 Vattenföring 1 Transport av kväve, fosfor, TOC och metaller 2 Transport av kväve, fosfor och TOC 2 Transport av metaller
Läs merBILAGA 8. Växtplankton kust år 2014
BILAGA 8 Växtplankton kust år 2014 Artlistor och fältprotokoll 205 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets
Läs merPotentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2010
1-4-13 rapport Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 1 Brunnsviken Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 11-4- Sid 2(21) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
1 Rönne å vattenkontroll 212-214 Det samordande vattenkontrollprogrammet för Rönne å 213 omfattar: Vattenkemi i vattendrag - 32 provpunkter i vattendrag och 7 i sjöar Transportprogram - 12 provpunkter
Läs merBedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen
Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen Resultat från en provtagning i augusti 2010 samt från några tidigare undersökningar Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding 2010-09-17 Medins Biologi AB Företagsvägen
Läs merKompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie
Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som väer i halvskugga på bergssluttningar Kompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie Mellbyån Säveån Säveån Stefan Bydén Med medverkan av
Läs merBolmens recipientkontrollprogram
Bolmens recipientkontrollprogram Rapport 2009 2010-10-20 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering
Läs merRönne å vattenkontroll 2011
Rönne å - Vattenkontroll 211 Rönne å vattenkontroll 211 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar
Läs merPlankton i Tyresö-Flaten och Albysjön
Plankton i Tyresö-Flaten och Albysjön Resultat från en undersökning i augusti 2013 Jan-Erik Svensson & Stefan Lundberg PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2014:1 Detta PM redovisar resultaten från en undersökning
Läs merÖverdosering av kalk;
Överdosering av kalk; Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag av Gunnar Persson 1, Anders Wilander 1, Eva Willén 1, Teresia Wällstedt 2 1) Institutionen
Läs merOm inget annat anges är skyddskontoret varje mätsträcka 10µm i Jönköpings kommun Rolf Rrlandsson och Elisabeth Thysell 551 89 Jönköping
Miljö-och hälso- Om inget annat anges är skyddskontoret varje mätsträcka 10µm i Jönköpings kommun Rolf Rrlandsson och Elisabeth Thysell 551 89 Jönköping Uppföljning av limnologiska undersökningar från
Läs merVäxtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB
Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB 2017-02-16 Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Industrivägen 14
Läs merLimnologisk undersökning av Bosarpasjön 2012
Limnologisk undersökning av Bosarpasjön 2012 för Bosarpasjöns fiskevårdsområdesförening Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center
Läs merUtökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster. Västerbottens län År Rapport
Utökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster Västerbottens län År 2007 Rapport Kenneth Karlsson RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Läs merVäxtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;
Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar av Eva Willén Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 Rapport 26:11 75 7 Uppsala Växtplanktons rehabilitering
Läs merVäxtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015.
Fakta 2016:5 Växtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015. Undersökning av växtplankton i tolv sjöar 2015 Publiceringsdatum 2016-04-12 Avdelningen för miljö Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor
Höje å 1999 Innehållsförteckning Inledning 1 Väderlek och vattenföring 1 Väderlek 1 Vattenföring 1 Transport av kväve, fosfor, TOC och metaller 2 Transport av kväve, fosfor och TOC 2 Transport av metaller
Läs merRönne å vattenkontroll 2010
Rönne å - Vattenkontroll 21 Rönne å vattenkontroll 21 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar
Läs merKvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger
VA-Forsk rapport Nr 26-12 Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger en studie av åtta sjöar Heléne Annadotter VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om
Läs merTumbaåns sjösystem 2015
Tumbaåns sjösystem 215 Botkyrka kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Botkyrka kommun Pinar Orhan Tel: 8-53 614 7 E-post: pinar.orhan@botkyrka.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merRAPPORT. ISSN Nr 2004:5 ZOOPLANKTON I 23 SJÖAR I SÖDERMANLANDS LÄN
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2004:5 ZOOPLANKTON I 23 SJÖAR I SÖDERMANLANDS LÄN Regional miljöövervakning 2003 ISSN: 1400-0792 Meddelande nr: 2004:5 Titel: Zooplankton i 23 sjöar i Södermanlands län Konsult,
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! 1!
Mälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( 1 ( ( ( ( ( Mälaren(2015( ÅrsrapportfördennationellamiljöövervakningenavMälaren. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras: Projektledare: Författare: Ansvarigrapportör:
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merUndersökning av växtplankton i 57 sjöar 2013
på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Version Datum. 33 Titel Växtplankton i 57 sjöar 3 på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Författare
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merTidans Vattenförbund. Tidan 2011
Tidans Vattenförbund Tidan 2011 Tidan 2011 Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Kvalitetssäkring 4 Metodik 5 Resultat 5 Nederbörd och vattenföring 5 Fysikaliska och kemiska vatten-undersökningar i vattendrag 6
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2000
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för
Läs merVattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009
Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009 Rotatorien Anuraeopsis fissa.. Medins Biologi AB 2009-12-05 Ingemar Abrahamsson Anders Boström Jan-Erik Svensson Iréne
Läs merDELRAPPORT 2 FÖRÄNDRINGAR HOS FYTO- OCH ZOOPLANKTON SAMT HOS BOTTENFAUNA OCH FISK
Anders Stehn rapport Eurofins Environment AB 8909666-1436339 2009-02-17 AndersStehn@eurofins.se DELRAPPORT 2 FÖRÄNDRINGAR HOS FYTO- OCH ZOOPLANKTON SAMT HOS BOTTENFAUNA OCH FISK Restaureringen av Flaten,
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 212 1 Rönne å - Vattenkontroll 212 Rönne å vattenkontroll 212-214 Det samordande vattenkontrollprogrammet för Rönne å 212 omfattar: Vattenkemi i vattendrag - 32 provpunkter i vattendrag
Läs merPLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier
Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik & Marie Johansen, SMHI 9 I som
Läs merVIRTUE. Projektarbete. En jämförelse med virtue-metoden mellan sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten
IRTUE Projektarbete En jämförelse med virtue-metoden mellan sjöarna Bottensjön, ättern, Örlen och i havet på västkusten Utförd av: Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Fågelviksskolan 2007-2008 Joel Forsmoo
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Rönne å - Vattenkontroll 21 1 Rönne å - Vattenkontroll 21 Rönne å vattenkontroll 212-21 Det samordande vattenkontrollprogrammet för Rönne å 21 omfattar: Vattenkemi i vattendrag - 32 provpunkter i vattendrag
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merBilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Till Handbok 2007:4
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Bilaga A Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder
Läs merÅrsskrift 2012. Rapport nr 116 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 212 Rapport nr 116 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 116 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merBilaga Bakgrund och uppdrag Göran Lithner, Einar Hörnström ITM
--9 Utvärdering av biologiska förhållanden i metallförorenade sjöar i Gladhammarområdet 99-9 med användande av Bersbosjöar och opåverkade sjöar som jämförelsebas. Göran Lithner, Einar Hörnström ITM. Bakgrund
Läs merMälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för
Läs merKlassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden
Klassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden VÄXTPLANKTON Ingrid Hårding Metodik - Växtplankton Provtagning Under juni, juli och augusti 2012 provtogs växtplankton vid en provpunkt
Läs merSkräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Vilshultsån vid punkt 9, 22-2-21. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN OCH KOMMITTÉN På uppdrag av Skräbeåns
Läs merVÄXTPLANKTON I SJÖAR
VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder Eva Willén Institutionen för Miljöanalys 2007 Rapport 2007:5 VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder ISSN 1403-977X Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 1 Summary
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Bilaga 12.3 Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012 2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter och Johan
Läs merPLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.
Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander, Lisa Mattsson & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik
Läs merÅrsskrift 2010 Rapport nr 107 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 21 Rapport nr 17 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 17 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merOrsaker till algblomning i Avan
Orsaker till algblomning i Avan och förslag till möjliga åtgärder för att minska blomningen Lotta Isberg Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 15 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd:
Läs merSKRÄBEÅN 2012. Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 2012 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merÅrsskrift Rapport nr 112 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 211 Rapport nr 112 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 112 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs mer