Planktonutvecklingen i Långsjön

Transkript

1 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn

2 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Långsjöns sentida historik 3 Metodik 3 Växtplanktonutveckling 4 Förändringar hos växtplanktonklasserna 4 Förändringar i ekologisk status 7 Förändringar i artsammansättningen 10 Förändringar hos potentiellt toxiska cyanobakterier 11 Sammanfattning av växtplanktons förändringar Djurplanktonutveckling 14 Förändringar hos djurplanktongrupperna 14 Förändringar i storleksgrupper 15 Förändringar i artsammansättningen 16 Bilagor Växtplanktonartlistor ,2001, Djurplanktonartlistor ,

3 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Långsjöns sentida historik Långsjön, en grund sjö på gränsen mellan villaområden i Stockholms stad och Huddinge kommun, har länge haft problem med algblomning och övergödning under sommaren samt låga syrehalter under vintern. På 50- och 60-talet försökte man stävja algblomningen med kopparsulfatbehandling. I försök att gynna zooplanktontillväxt decimeringsfiskades vitfisken i sjön i juni 1995 och i i Detta kompletterades med årlig rovfiskutsättning (gös) , se vidare Vattenprogram för Stockholm. Från april 2002 har dricksvatten tillsatts i sjön. Med ett flöde på 30 L/sek tillsätts knappt 1 miljon m 3 om året och med en total sjövolym på 0,62 Mm 3 innebär det att sjöns vatten mer eller mindre helt byts ut på ett år och att de ytliga sedimenten succesivt tvättas rena på närsalter. I ett försök att än mer dämpa internbelastningen behandlades via ett miljömiljardsprojekt - sedimenten med aluminiumfällning under oktober-november För att följa upp biomanipulationerna under andra halvan av 90-talet gjordes omfattande undersökningar av främst zoo- men även växtplankton. För att kontrollera aluminiumbehandlingen gjordes intensivare planktonundersökningar 2007 och De båda planktonundersökningarna samredovisas i denna rapport zooplankton delredovisades redan 2001 och har bara kompletterats här. Bottenfauna har provtagits och arkiverats men ej analyserats. Metodik Under åren 1995 till 2000 togs planktonprover vid 11 littorala punkter i Långsjön (röda prickar). Det första året användes ett rambergrör för provtagning, provtagen volym 2,5 l vid var punkt, provtaget djup 0-1 m. Åren användes en 0,75 m lång limnoshämtare med volymen 5,1 liter och provtagningsdjup 0-0,75 m; undantaget ett tillfälle 1996 då istället en normal 0,45 m lång limnoshämtare om 2,1 liter (provtagningsdjup 0-1 m) användes. De 11 delproverna samlades till ett samlings- Figur 1 Provtagningspunkter i Långsjön. littorala punkter pelagiala punkter alla år (centralpunkten flyttad efter djupkartering) Dricksvatten tillsätts ungefär vid den blå pilen till höger, sjöns utlopp är längst till vänster i bild. prov av dels zooplankton, dels växtplankton och klorofyll. Proverna från 1995 silades genom 100 µm silduk, övriga prover genom 70 µm sil. Vid de tillfällen när de ordinarie vattenkemiska provtagningarna sammanföll med planktonprovtagningarna finns även växtplanktonprov från den centrala punkten i sjön. Åren 2007 och 2008 togs pelagiala zooplanktonprover vid de tre ordinarie kempunkterna (gröna prickar) med den lilla limnoshämtaren 0-0,5 + 0,5-1 m. Växtplankton togs enbart vid centralpunkten.

4 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Centralpunkten har under undersökningperioden flyttats från positionen mitt i sjön till sjöns tidigare okända djuphåla. Sjön är så pass grund att man egentligen inte kan tala om pelagial strandnära och strandfjärran punkter vore sannare beteckningar men har inte använts vidare jan 10 feb mar apr samlingsprov + prov mitt i sjön maj jun , 25 11, , , sep okt nov Tabell 1a Provtagningsdatum för växtplankton i Långsjön Normalt har endast samlingsprov tagits mar 15 apr planktonrör x 11, 100 µm sil maj stor limnos x 11, 70µm sil jun 27 06,26 03,25 11, st liten limnos x 11, 70 µm sil st liten limnos x 3, 70 µm sil x sep 02, okt nov Tabell 1b Provtagningsdatum och provtagningsutrustning för djurplankton i Långsjön Provtagningen har utförts av personal vid Stockholm Vatten AB:s / Eurofins Environment s laboratorium i enlighet med dåvarande Handledning för miljöövervakning (SNV). Proverna analyserades av Pelagia AB (växtplankton av Sten Backlund, djurplankton av Peter Rivinoja eller Krister Mattsson), de från av Eurofins Environment (växtplankton, SS-EN av Anders Stehn, djurplankton av Marianne Ahlfeld). Alla analyser och provtagningar har skett ackediterat. Växtplankton har utvärderats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007:4. För åren mättes inte växtplanktonvolymerna; de har istället approximerats med värdena från 1999 års räkning. Växtplanktonutveckling Förändringar hos växtplanktonklasserna Den totala växtplanktonbiovolymen i Långsjön minskade från 1995 till och med 1998 (fig 2a + fig 4abiomassa). Sommaren 1999 uppvisade de mest extrema biovolymsvärdena för den undersökta perioden. Åren 2001, 2007 och 2008 var biovolymerna åter ungefär lika låga som Växtplankton dominerades under andra halvan av 90-talet av grönalger och cyanobakterier på sommaren samt en del kiselalger och rekylalger under vår och höst (fig 2b). Sommaren 1999 utgjorde cyanobakterierna ungefär 70 % av planktonbiomassan. Under andra halvan av 00-talet hade cyanobakterierna minskat i andel medan guldalger ökat.

5 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Tittar man närmare på de olika planktonklassernas biovolymsvariationer från ser man tydligt hur cyanobakterier (Cyanophyta, fig 3a), grönalger (Chlorophyta, fig 3b), rekylalger (Cryptophyta, 3c), kiselalger (Diatomaphyceae, 3d) och ögonalger (Euglenophyta, fig 3e) minskat i omfattning, medan okalger (Charophyta, fig 3b) och pansaralger (Dinophyta, 3c) varit i det närmaste oförändrade och guldalgerna (Chrysophyceae, fig 3e) ökat Euglenophyta Tribophyceae Diatomaphycea Chrysophyceae Dinophyta Cryptophyta Conjugatophyceae Chlorophyta Cyanophyta jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 2a Planktonklassernas totala biovolymer i Långsjön, , 2001, ,0 0,8 0,6 0,4 Euglenophyta Tribophyceae Diatomaphycea Chrysophyceae Dinophyta Cryptophyta Conjugatophyceae Chlorophyta Cyanophyta 0,2 0,0 95 jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 2b Planktonklassernas andel av biovolymen i Långsjön, , 2001,

6 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Cyanophyta 95 jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 3a Cyanobakteriernas totala biovolym i Långsjön, , 2001, Conjugatophyceae Chlorophyta jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 3b Grön- och okalgernas totala biovolym i Långsjön, , 2001, Dinophyta Cryptophyta jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 3c Pansar- och rekylalgernas totala biovolym i Långsjön, , 2001, Diatom aphycea 95 jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 3d Kiselalgernas totala biovolym i Långsjön, , 2001, Euglenophyta Tribophyceae Chrysophyce ae jun 96 maj sep okt 97 jun sep nov 98 feb apr maj jun sep nov 99 feb apr maj jun sep nov jan mar apr maj sep okt 08 mar apr maj jun sep okt nov Figur 3e Ögon- och guldalgernas totala biovolym i Långsjön, , 2001,

7 Förändringar i ekologisk status Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) I Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (2007:4) ges möjlighet att bedöma sjöars ekologiska status utifrån bland annat växtplankton. Dels beräknas ett trofiskt planktonindex utifrån växtplanktonarters känslighet/tålighet för övergödning (de eutrofitåligaste arterna får värde 3, de oligotrofigynnade -3, övriga hamnar där emellan), dels tittar man på totala växtplanktonbiomassan (en opåverkad sjö i Sverige bör naturligt ha en relativt liten totalbiomassa), del ser man på hur stor andel cyanobakterierna utgör av totala biomassan (stor mängd cyanobakterier tyder på en negativt påverkad sjö). Bedömningsgrunderna baseras på normalvärden för olika typer av sjöar och indelning av resultaten i olika statusklasser från hög till dålig status. (klasserna redovisas i fig 4 a). Eftersom de 3 indexen kan ge lite olika resultat ska dessutom göras en sammanjämkning av dem till ett enda resultat, helst som ett års- eller treåsmedelvärde. Långsjön har bedömts som en sjö söder om Limes norrlandicus, med låg egenfärg, abs-f 420nm/5cm var ungefär 0,02 ae, d.v.s. under gränsen för färgade sjöar, 0,06 ae. Växtplanktonindexen är bara validerade för sommarperioden (juni-usti/september) och ska egentligen inte användas övriga tider på året. I brist på annat har de dock tillämpats på resultat från alla årstider: sommarvärdena i fig 4a och 4b anges med fyllda cirklar, höst/vinter/vårvärdena med tomma cirklar. Det trofiska planktonindexet, TPI, har i huvudsak indikerat otillfredsställande status (fig 4a, TPI), men har succesivt blivit bättre och bättre. År 2007 var ett värde måttligt, 2008 tangerades gränsen mellan otillfredsställande och måttlig. Försommaren 1998 hade en måttlig god status. Andelen cyanobakterier (fig 4a, andel cyan) var faktiskt vid flera tillfällen under 90-talet av bättre kvalitet än , åtminstone under försomrarna. Under högsommaren/hösten erhölls dock flera gånger otillfredsställande eller dålig status. Bästa året var även avseende andel cyanobakterier1998. Totalbiomassan (fig 4a, biomassa) sjönk påtagligt - som påpekades ovan från 1995 till 1998 med en statusförändring från i huvudsak god till hög; åren 1998, 2001, 2007 och 2008 hade alla hög status. Endast 1999 var dålig. Den sammanvägda statusen ger i synnerhet som årsmedelvärde en enhetligare bild: åren , 2001 och 2007 indikerades måttlig, på gränsen till otillfredsställande status utifrån planktonanalyserna att döma. År 1998 var det hittills bästa (god status), år 1999 det sämsta (otillfredsställande status) och 2008 det näst bästa året möjligen vågar man skönja en stigande trend. Klorofyllhalterna ansågs tidigare kunna användas för att klassa en sjö även som måttlig till dålig, men enligt de nya bedömningsgrunderna kan klorofyll endast användas för statusbedömning om det ger status hög eller god i övriga fall måste bedömningen baseras på planktonanalyser. Även om klorofyllhalten i Långsjön hela tiden indikerat en status sämre än god (vilket bekräftas av planktonanalyserna) ser man trots allt en sjunkande trend från 1999 med klorofyllhalter över 100 µg/l till 2009 med halter under 30 µg/l, figur 4b. Åren hade, med vissa undantag, ungefär samma klorofyllhalter som Jämför även siktdjupsutvecklingen i figur 4b, nedersta diagrammet. I förarbetet till de nya bedömningsgrunderna konstaterades att andelen guldalger ofta ökade när miljöpåverkan på en sjö minskade; i den slutliga versionen renderade det inget statusindex varför de påtagliga förändringarna i guldalghalten, se fig 4b, inte kan bedömas. Dock ser man en ökning hos dem från 2001 till Före år 2000 fanns de nästan inte förutom det goda året 1998.

8 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) 3 TPI jun-sep okt-maj andel cyanobakterier biomassa µg/l 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 jun-sep okt-maj 0, jun-sep okt-maj STATUSKLASSNING utifrån plankton hög god måttlig otillfredsst. dålig 5 Sammanvägd status Sammanvägd status Årsmedel År Figur 4a Statusklassning växtplankton, SNV 2007:4 i Långsjön, , 2001, TPI, andel cyanobakterier, totalbiomassa och sammanvägd status.

9 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) 350 klorofyll a, µg/l jun-sep okt-maj STATUSKLASSNING utifrån klorofyll hög god bedöm från plankton År 1,0 andel chrysophyceér 0,8 0,6 0,4 0,2 jun-sep okt-maj 0, År Siktdjup, m SOMMAR-halvår Långsjön SO Mitt i sjön Långsjön NV VINTER-halvår Långsjön SO Mitt i sjön Långsjön NV Figur 4b Statusklassning utifrån klorofyll enligt SNV 2007:4 i Långsjön, , 2001, Utvecklingen hos guldalgerna respektive siktdjupunder samma period. År

10 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Förändringar i artsammansättningen Flera av de arter som har förändrats ingår i beräkningarna för trofiska planktonindexet: de har markerats enligt följande: mycket eutrofitåliga (3), måttligt eutrofitåliga (2), eutrofigynnade (1), oligotrofigynnade (-1), måttligt eutrofikänsliga (-2), mycket eutrofikänsliga (-3). En del arter kan vara svåra att särskilja från varandra eller har bytt namn från 90-talet till 00-talet; i förändringsbedömningarna nedan har de sammanförts med snedstreck. T.ex. överfördes arten Microcystis reinboldii från släktet Microcystis till Aphanocapsa och det är troligt att samma taxon åsyftas varför de betraktas som en gemensam utvecklingslinje nedan och har markerats som Aphanocapsa sp/microcystis reinboldii. Rapporter utfärdade av ackrediterade laboratorier får inte ändras varför gamla artbeteckningar måste stå kvar. Följande arter har minskat i omfattning från andra halvan av 90-talet till andra halvan av 00-talet: Cyanobakterier: Aphanocapsa sp/microcystis reinboldii, Merismopedia warmingiana, Microcystis aeruginosa(3), M. wesenbergii(3), Planktolyngbya contorta(3), Anabaena solitaria(2), A. flos-aquae(2), A. spp (slyngad)(2),. Grönalger: Botryococcus braunii, Chlamydocapsa planctonica (-2), Crucigenia tetrapedia, Pediastrum boryanum(3), P. duplex(3), P. duplex v gracillimum(3), Scenedesmus dimorphus(3), Sc. gr Acutodesmus(3), Tetraedron incus(1) Okalger: Closterium aciculare, Staurastrum tetracerum(1) Rekylalger: Cryptomonas spp Pansaralger: Peridinium spp Kiselalger: Fragilaria ulna(2), F. ulna v. angustissima, Nitzschia acicularis, N. spp Gulgrönalger: Gonichloris fallax, G. smithii. Ögonalger: Euglena spp(3), Phacus tortus(3), Ph. spp(3), Trachelomonas spp(3) Följande arter har ökat i omfattning från andra halvan av 90-talet till andra halvan av 00-talet: Cyanobakterier: Chroococcus spp, Cyanodictyon planctonicum(3), C. spp(3), Microcystis viridis(3), Pico-cyanophycekolonier, Radiocystis geminata, Planktolyngbya limnetica(3)/p. subtilis(3) Grönalger: Crucigenia tetrapedia, Dictyosphaerium pulchellum(1), Elakatothrix gelatinosa, Kirchneriella contorta, Monoraphidium dybowskii, M. minutum(2), Tetraëdron caudatum, Treubaria spp Pansaralger: Guldalger: Ceratium furcoides(2), C. hirundinella, Gymnodinium spp Bitrichia chodatii(-2), små skal-lösa Chrysomonader (2-7 µ), Dinobryon bavaricum, D. divergens, Mallomonas tonsurata(-1), Pseudopedinella spp Följande arter har varit relativt oförändrade i sina förekomster från andra halvan av 90-talet till andra halvan av 00-talet: Cyanobakterier: Coelosphaerium cf kuetzingianum, Snowella lacustris/woronichinia compacta, Planktothrix agardhii(2), Aphanizomenon spp(3) Grönalger: Ankistrodesmus fusiformis, Coelastrum sphaericum(3)/c. microporum(3), Crucigenia quadrata, Crucigeniella crucifera, C. pulchra/c. rectangularis, Monoraphidium contortum/m. mirabile, M. griffithii(-2), M. komarkovae, Nephrocytium aghardhianum, Oocystis borgei, Pediastrum biradiatum, P. tetras(2), Scenedesmus gr Desmodesmus, Scenedesmus gr Scenedesmus, Selenastrum bibraianum/s. gracile, Tetraëdron minimum Okalger: Closterium acutum v. variabile(1), Cosmarium spp, Staurodesmus mamillatus Rekylalger: Plagioselmis (Rhodomonas) lacustris(-1) Kiselalger: Asterionella formosa, Aulacoseira italica, Cyclotella spp, Fragilaria spp

11 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Förändringar hos potentiellt toxiska cyanobakterier Av de omkring 7 cyanobakteriesläkten som påvisats ha toxiska populationer i Norden är tre mycket vanliga i Långsjön: Anabaena, Aphanizomenon och Microcystis. Dessutom påträffas ibland Planktothrix och Oscillatoria. I undersökningar av Stockholms strandbad brukar även sporadiska förekomster av Woronichinia naegeliana ibland noteras. Av de nämnda har Microcystis och Anabaena minskat sedan 90-talet medan Aphanizomenon och Planktothrix varit relativt oförändrade och övriga för sporadiskt förekommande för att kunna uttala sig om. Vid flera undersökningar har levertoxiska algblomningar kunnat påvisas i Långsjön, både med mustest och ELISA-analys avseende microcystin-lr. Sommaren 2004 gjordes en mer detaljerad studie av sambandet mellan halten microcystin och cellantalet hos de påträffade cyanobakteriesläktena. Samtidigt med Stockholms miljöförvaltnings veckovisa undersökning av badvattenkvaliteten m.a.p. förekomst av toxiska cyanobakterier uttogs veckovisaprov på alggifter. Algprovtagningarna skedde på onsdagar och toxinprovtagningarna + 2 dagar därifrån, men i diagrammet (fig 5) redovisas de på samma datum. Toxinproverna frystes och tinades 3 gånger, ultraljudsbehandlades och centrifugerades för att sedan analyseras med ELISA-kitet Envirogard. De kvantitativa planktonsilproven (25µm) räknades i rättvänt mikroskop Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix MICROCYST IN LR Figur 5 Variationen i Långsjön 2004 i cellantal hos potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten (miljoner celler/liter) samt i halten microcystin-lr-ekvivalenter (µg/l). Det framgår tydligt i fig 5 att microcystinet (brun kurva) samvarierar främst med släktet Anabaena (gul kurva); de små diskrepanserna förklaras troligast av skillnader i provtagningsdag, möjligen med påslag från någon toxinproducerande Microcystis- eller Aphanizomenon-art. I huvudsak bör det dock ha varit en hepatotoxisk Anabaena som orsakat de tidigare påvisade giftförekomsterna. Under åren har olika cyanobakteriesläkten dominerat; Microcystis brukar vara det frekventaste släktet, men 1997 fanns ovanligt mycket Aphanizomenon och 1999 Anabaena och Planktothrix utöver Microcystis, se fig 6a och fig 6c. Som konstaterades ovan har halten Anabaena minskat sedan 90-talet (jmf fig 6b). Även i de årliga undersökningarna som Stockholms miljöförvaltning utför ser man denna minskning, jmf fig 6c; totala antalet potentiellt toxiska celler minskar och alltså även mängden sannolikt toxisk Anabaena.

12 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Biovolym, mm3/l Anabaena 14 Aphanizomenon Microcystis 8 Planktothrix+Oscillatoria år Figur 6a Variation i biovolym hos potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten, Långsjön ,0 Anabaena Biovolym, mm3/l 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Figur 6b Variationen i biovolym hos potentiellt toxiska Anabaena, Långsjön , extremerna 1999 undantagna. år 100 Långsjön Cyanobakterieceller, miljoner celler / liter Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten jun jun jun sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun jun Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 6c Variationen i cellantal hos potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten, Långsjöbadet , ur rapporten Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Prover tagna i strandkanten i sjöns sydöstra del.

13 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Sammanfattning av växtplanktons förändringar Långsjön har med undantag 1998 och -99 hela tiden uppvisat en måttlig ekologisk status (sammanvägt av TPI, andel cyanobakterier och totalbiomassa), men visar det sista året tecken på att närma sig gränsen för god status. Grönalger har genom åren varit den vanligaste planktongruppen i Långsjön, men med stora och ibland dominerande inslag av cyanobakterier. Även andra grupper har tidvis dominerat (t.ex. kisel och rekylalger under vår och höst). Den totala planktonbiomassan minskade från 1995 och har från 1998 i huvudsak legat under 5 µg/l, med undantag för extremåret 1999 (fig 2). Av de undersökta åren var 1998 det ur flera aspekter bästa året, med låga totalmängder, få cyanobakterier, bra siktdjup och goda indexvärden. De dåliga förhållandena 1999 speglar antagligen storskaliga klimatologiska variationer: de flesta sjöar i Stockholmstrakten drabbades av ovanligt kraftiga cyanobakterie- och algblomningar 1999 och/eller Det har skett flera succesiva förbättringar under perioden: många högeutrofa planktonarter har minskat i mängd (Microcystis, Planktolygnbya contorta, Anabaena; Pediastrum, Scenedesmus; Fragillaria ulna; Euglena, Phacus, Trachelomonas) och ersatts av måttligt eutrofa (Cyanodictyon, Microcystis viridis, Planktolyngbya limnetica; Monoraphidium minutum; Ceratium furcoides) eller rent av oligotrofigynnade arter (Bitrichia chodatii, Mallomonas tonsurata); några har varit mer eller mindre oförändrade, både bland de eutrofigynnade (Planktothrix, Aphanizomenon; Coelastrum, Pediastrum tetras; Closterium acutum v variabile) och bland de oligotrofare (Monoraphidium griffithii; Plagioselmis lacustris). Sammanfattningsvis har cyanobakterier (och även de sannolikt levergiftsproducerande Anabaenae), grönalger, rekylalger, kiselalger och ögonalger minskat i betydelse, medan okalger och pansaralger varit i det närmaste oförändrade och guldalgerna ökat. Jämför även resultaten från badvattenundersökningarna i figur 6c som dock bara visar förändringar i halten av potentiellt toxiska cyanobakterier, inte totalhalten cyanobakterier. Sommarklorofyllhalterna (fig 4b) låg i princip under 100 µg/l i slutet av 90-talet, mellan 50 och 150 (300) under första halvan av 00-talet och under 50 µ g/l från Om man bortser från extremåret 1999 verkar situationen förbättrats från 1995 till 1998, försämrats till ungefär 2003 och sedan åter förbättrats. En liknande bild visar årsmedelvärdena för de sammanvägda planktonstatusbedömningarna, vita rundlar i fig 4a (nedersta diagrammet, Sammanvägd status) och siktdjupsutveckligen (fig.4b, nederst) Det är svårt att entydigt koppla dessa variationer och förbättringar till de olika restaureringsinsatserna: möjligen kan den förbättring som syns under andra halvan av 90-talet kopplas till decimeringsfiske och gösutsättning; möjligen kan variationerna i klorofyll och siktdjup från och minskningen potentiellt toxiska cyanobakterier hänga ihop med den 2002 påbörjade dricksvattentillsatsen först en ökad fri- och omsättning, sedan en ursköljning av närsalter; möjligen beror den ytterligare förbättringen man ser hos t.ex. klorofyll, mängden guldalger och planktonindex på aluminiumbehandlingen 2006.

14 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Djurplanktonutveckling Förändringar hos djurplanktongrupperna Det går inte att urskilja någon särskild trend i den totala djurplanktonutvecklingen, fig 7a inomårsvariationerna är snarlika alla år. Antalet hoppkräftor (Copepoda) har varit ungefär detsamma, både under våren och sommaren/hösten, i medel ca 200 individer/liter, både under slutet av 90-talet och 00-talet, se fig 7b. Antalet hinnkräftor (Copepoda) verkar ha minskat jämfört med Det kan hänga ihop med bytet från littorala stationer under 90-talet till något mer pelagiala under 00-talet; å andra sidan bör vattenvegetationen inte varit så utvecklad under maj-juni att den givit ett verkligt littoralt skydd ; å tredje sidan kan rovfisken ha försvunnit under 00-talet och zooplanktivora fiskar vuxit till. Varken hdjuren (Rotatoria) eller flimmerdjuren (Ciliata) uppvisar någon skillnad mellan de olika tiderna (fig 7b); möjligen har hdjuren blivit något vanligare på sommaren/hösten än de var under 90-talet. Zooplankton i Långsjön : samlingsprov fr 11 punkter, c0-1 m, 70 µm sil (100 µm 1995) : samlingsprov från de 3 kempunkterna, ca 0-1m, 70 µm sil Copepoda Cladocera Rotatoria Ciliata Decimeringsfiske Decimeringsfiske Antal / liter 3000 Gösutsättning årligen Figur 7a Variationen i antal hos de 4 djurplanktongrupperna i Långsjön , , absoluta tal.

15 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) medel: maj-jun 1200 medel: maj-jun 4000 individer/l Copepoda Cladocera Rotatoria Ciliata medel: -nov medel: -nov individer/l Figur 7b Medelantalet copepoder och cladocerer (i huvudsak medelstora-stora zooplankton) respektive rotatorier och ciliater (mest små-medelstora zooplankton), under våren (maj-juni) respektive sommar/höst (i-november) i Långsjön , Förändringar i storleksgrupper Huvudsyftet med biomanipulationer på fisk är i teorin att gynna zooplankton och därmed reducera växtplankton; en ökning av rovfisk / minskning av vitfisk gynnar de stora djurplankton som normalt prederas av vitfisken. En ökning av stora fytoplanktonätande zooplankton innebär i sin tur att betning på växtplankton ökar och att eventuella algblomningars omfattning minskar. Små djurplankton däremot, äter i huvudsak bakterier och picoplankton (plankton < 2 µm) och påverkar inte algblomningars omfattning i samma grad. En positiv utveckling för Långsjön hade därför varit en ökning av de stora djurplanktongrupperna, främst bland hinnkräftorna. Tittar man på förändringen i storleksgrupperna har detta emellertid inte skett. Under andra halvan av 90-talet var andelen stora zooplankton (gula staplar i fig 8a och b) högre, medan de små (ljusblå staplar) var fler både 1995 och En temporärt positiv utveckling till följd av reduktionsfiske och gösutsättning bibehölls så länge projektet pågick, men förefaller inte haft någon bestående effekt på zooplanktonsammansättningen.

16 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) mkt stor stor medel små % Figur 8a Variationen i antal hos storleksgrupperna av djurplankton i Långsjön , , absoluta tal. 80% 60% 40% mkt stor stor medel små 20% 0% Figur 8b Variationen i antal hos storleksgrupperna av djurplankton i Långsjön , , relativa tal. OBS! Antalet mycket stora har överdrivits ca 10-faldigt för att de över huvud taget ska synas på diagrammet. Förändringar i artsammansättningen De flesta av de i Långsjön vanliga djurplanktonen är typiska för eutrofa vatten. De i huvudsak littorala prover som togs mellan 1995 och -99 var hela tiden påverkat av decimeringsfiske och gösutsättning. De mer pelagiala prover som togs var inte sålunda påverkade. Under främst juni (ibland även maj el i) var de medelstora djurplanktonen mycket vanliga och utgjorde omkring 80% av antalet. Mest förekom hdjuren Keratella quadrata (vanligast ) och Brachionus sp samt hinnkräftan Bosmina longirostris (mest 97-98). Under utgjorde de på sin höjd 40% och bestod fortfarande av Keratella quadrata och Brachionus, men även av Chydorus sphaericus och cyclopoida copepoder Annars utgjorde småarter större delen av antalet (40-80%), t ex hdjuren Keratella cochlearis (mindre frekvent 96-97, mer frekvent 95, och ännu vanligare 07-08), Polyarthra sp (något ovanligare på 00-talet) och hoppkräftsnauplier. Vid enstaka tillfällen olika år uppnådde även andra småarter märkbara antal: bland hdjuren Filina longiseta, Kellicottia longispina, Pompholyx spp och bland protozoerna Codonella cratera (=Tintinnopsis lacustris).

17 Planktonutvecklingen i Långsjön Anders Stehn, (17) Cyclopoida hoppkräftor (som tillhör de stora djurplanktonen) var som flest - om än få - i juni och usti och var ännu ovanligare under 00-talet. Under den djurplanktonfattiga usti utgjorde cyclopoiderna ofta ca 40% av antalet. Övriga stora taxa var ännu mindre frekventa, t ex hinnkräftan Daphnia cucullata, hdjuret Asplanchna och calanoida hoppkräftor. En av de största djurplanktonen - hinnkräftan Leptodora kindtii - påträffades sällsynt sommaren 1996, -97, -99 och Sammanfattning av djurplanktons förändringar Det går inte att utpeka några betydelsefulla långsiktiga förändringar i djurplanktonpopulationen. Under fiskmanipuleringsperioden verkade stora djurplankton (cyclopoida hoppkräftor samt hinnkräftor) gynnas, vilket får anses positivt. Den effekten verkade inte ha kvarstått Antalet hdjur, främst av den mycket allmänna Keratella cochlearis, förefaller ha ökat något, men variationerna kan hänga ihop med fiskmanipuleringen. Anders Stehn

18 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 0,96 0,96 mm/l Snowella lacustris 16 kol./l 16 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 944 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Asterionella formosa 48 Aulacoseira italica 256 Cyclotella sp. 24 Fragilaria acus 248 Fragilaria tenera 8 Nitzschia acicularis 96 Nitzschia sp Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris fallax Chlorophyceae - Grönalger Closterium aciculare 8 Coelastrum sphaericum 40 kol./l Cosmarium sp. 8 Crucigeniella rectangularis 16 kol./l Monoraphidium contortum 16 Oocystis borgei 24 kol./l Pediastrum boryanum 40 kol./l Pediastrum tetras 16 Planktothrix sp. 4 Scenedesmus dimorphus 24 kol./l Scenedesmus ecornis 896 kol./l Scenedesmus linearis 8 kol./l Scenedesmus quadricauda 496 kol./l Staurastrum tetracerum 40 Tetraedron caudatum 16 Tetraedron incus Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Total summa celler/l och kolonier/l och mm/l

19 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena solitaria 3,84 Coelosphaerium kuetzingianum 32 kol./l Microcystis aeruginosa 1392 kol./l Microcystis reinboldii 160 kol./l Microcystis wesenbergii 1408 kol./l Planktolyngbya contorta 6,40 Planktolyngbya subtilis 14,74 24,98 mm/l Snowella lacustris 336 kol./l 3328 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp Bacillariophyceae - Kiselalger Asterionella formosa 4752 Aulacoseira italica 3840 Diatoma vulgaris 16 Fragilaria acus 48 Fragilaria angustissima Chlorophyceae - Grönalger Coelastrum sphaericum 48 kol./l Pediastrum boryanum 128 kol./l Pediastrum duplex 48 kol./l Pediastrum integrum 16 kol./l Pediastrum tetras 32 kol./l Scenedesmus dimorphus 80 kol./l Scenedesmus ecornis 64 kol./l Scenedesmus quadricauda 64 kol./l Selenastrum bibraianum 80 kol./l Staurastrum tetracerum 112 Staurodesmus mamillatus Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Euglenophyceae - Ögondjur Euglena sp. 16 Phacus tortus Total summa: celler/l och kolonier/l och 24, mm/l

20 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 1,28 Anabaena solitaria 4,16 Aphanizomenon flos-aquae 3,52 Coelosphaerium kuetzingianum 16 kol./l Merismopedia warmingiana 24 kol./l Microcystis aeruginosa 160 kol./l Microcystis reinboldii 1296 kol./l Microcystis wesenbergii 136 kol./l Planktolyngbya contorta 6,40 Planktolyngbya subtilis 26,24 Snowella lacustris 464 kol./l 2104 kol./l Woronichinia compacta 8 kol./l 41,60 mm/l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 464 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Asterionella formosa 24 Aulacoseira italica 232 Cyclotella sp. 24 Fragilaria acus 304 Fragilaria angustissima 8 Fragilaria nanana 64 Fragilaria tenera 24 Nitzschia acicularis 64 Nitzschia sp Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris fallax Chlorophyceae - Grönalger Chlamydocapsa planctonica 32 kol./l Closterium aciculare 16 Coelastrum sphaericum 8 kol./l Cosmarium sp. 432 Monoraphidium contortum 56 Monoraphidium komarkovae 16 Nephrocytium agardhianum 8 kol./l Pediastrum angulosum 8 kol./l Pediastrum boryanum 88 kol./l Pediastrum integrum 8 kol./l Pediastrum tetras 32 kol./l

21 Selenastrum bibraianum 16 kol./l Scenedesmus acuminatus v. minor 16 kol./l Scenedesmus dimorphus 32 kol./l Scenedesmus ecornis 864 kol./l Scenedesmus linearis 8 kol./l Scenedesmus quadricauda 464 kol./l Staurastrum tetracerum 56 Tetraedron caudatum 24 Tetraedron incus Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Euglenophyceae - Ögondjur Euglena sp. 24 Phacus sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 41, mm/l

22 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Microcystis reinboldii 96 kol./l Snowella lacustris 48 kol./l 144 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Aulacoseira italica 16 Fragilaria acus 7648 Nitzschia acicularis 8 Nitzschia sp. 8 Tabellaria fenestrata Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris smithii 8 8 Chlorophyceae - Grönalger Ankistrodesmus fusiformis 24 kol./l Closterium pronum 24 Coelastrum sphaericum 8 kol./l Cosmarium sp. 8 Kirchneriella contorta 40 kol./l Monoraphidium contortum 320 Monoraphidium minutum 520 Oocystis borgei 48 kol./l Pediastrum boryanum 8 kol./l Scenedesmus acuminatus v.minor 8 kol./l Scenedesmus arcuatus 8 kol./l Scenedesmus dimorphus 24 kol./l Scenedesmus ecornis 472 kol./l Scenedesmus quadricauda 152 kol./l Tetraedron caudatum Tetraedron minimum kol./l Total summa: celler/l och kolonier/l

23 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena solitaria 3,2 Anabaena spiroides 3,2 Microcystis aeruginosa 64 kol./l Microcystis reinboldii 160 kol./l Snowella lacustris 16 kol./l 6,4 mm/l Snowella septentrionalis 8 kol./l 248 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp Bacillariophyceae - Kiselalger Asterionella formosa 168 Aulacoseira italica 176 Cyclotella sp. 152 Fragilaria acus 384 Fragilaria rumpens 16 Nitzschia acicularis 40 Nitzschia sp Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris fallax 8 8 Chlorophyceae - Grönalger Botryococcus braunii 8 kol./l Coelastrum sphaericum 24 kol./l Cosmarium sp. 88 Crucigenia tetrapedia 736 kol./l Koliella spiculiformis 48 Monoraphidium contortum 24 Monoraphidium mirabile 16 Oocystis borgei 40 kol./l Pediastrum boryanum 72 kol./l Pediastrum duplex v. gracillima 16 kol./l Pediastrum tetras 24 kol./l Scenedesmus acuminatus 40 kol./l Scenedesmus arcuatus 32 kol./l Scenedesmus ecornis 264 kol./l Scenedesmus quadricauda 184 kol./l Staurastrum tetracerum 16

24 Staurodesmus mamillatus 8 Tetraedron caudatum 24 Tetraedron minimum Treubaria setigera kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp. 8 8 Euglenophyceae - Ögondjur Euglena sp. 24 Phacus sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 6, mm/l

25 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 31,36 Anabaena solitaria 0,64 Chroococcus minutus 16 kol./l Coelospaerium kuetzingianum 16 kol./l Microcystis aeruginosa 32 kol./l Microcystis reinboldii 432 kol./l 32,00 mm/l Snowella lacustris 48 kol./l 544 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp Bacillariophyceae - Kiselalger Aulacoseira italica 240 Cyclotella sp. 256 Fragilaria acus 288 Fragilaria angustissima 176 Fragilaria nanana 64 Fragilaria tenera 144 Nitzschia acicularis 80 Nitzschia sp Chlorophyceae - Grönalger Ankistrodesmus fusiformis 16 kol./l Botryococcus braunii 16 kol./l Coelastrum sphaericum 16 kol./l Cosmarium sp. 96 Crucigenia tetrapedia 6656 kol./l Crucigenia quadrata 32 kol./l Monoraphidium contortum 80 Monoraphidium minutus 16 Pediastrum boryanum 128 kol./l Pediastrum duplex 32 kol./l Pediastrum tetras 48 kol./l Scenedesmus acuminatus 16 kol./l Scenedesmus ecornis 1312 kol./l Scenedesmus linearis 32 kol./l Scenedesmus verrucosus 16 kol./l Scenedesmus quadricauda 336 kol./l Staurastrum tetracerum 48 Tetraedron caudatum Tetraedron minimum kol./l

26 Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Euglenophyceae - Ögondjur Euglena sp. 16 Phacus sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 32, mm/l

27 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 44,80 Anabaena solitaria 6,40 Aphanizomenon flos-aquae 8,32 Chroococcus minutus 64 kol./l Coelosphaerium kuetzingianum 96 kol./l Merismopedia warmingiana 64 kol./l Microcystis aeruginosa 448 kol./l Microcystis reinboldii 784 kol./l Microcystis wesenbergii 480 kol./l 59,52 mm/l Snowella lacustris 1392 kol./l 3328 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 480 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Aulacoseira italica 144 Cyclotella sp. 80 Fragilaria acus 384 Nitzschia sp Chlorophyceae - Grönalger Ankistrodesmus fusiformis 32 kol./l Coelastrum sphaericum 16 kol./l Cosmarium sp. 128 Closterium aciculare 32 Crucigenia tetrapedia 160 kol./l Crucigeniella crucifera 96 kol./l Monoraphidium contortum 48 Monoraphidium komarkovae 16 Monoraphidium minutus 48 Pediastrum biradiatum 32 kol./l Pediastrum boryanum 96 kol./l Pediastrum duplex 16 kol./l Pediastrum tetras 192 kol./l Scenedesmus acuminatus v. minor 80 kol./l Scenedesmus ecornis 720 kol./l Scenedesmus quadricauda 544 kol./l Selenastrum gracile 64 kol./l Staurastrum tetracerum 64 Staurodesmus mamillatus 32

28 Tetraedron incus Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Euglenophyceae - Ögondjur Euglena sp. 16 Phacus sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 59, mm/l

29 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Chroococcus minutus 16 kol./l Coelospaerium kuetzingianum 208 kol./l Merismopedia warmingiana 32 kol./l Microcystis aeruginosa 112 kol./l Microcystis reinboldii 592 kol./l Microcystis wesenbergii 32 kol./l Snowella lacustris 976 kol./l 1968 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 384 Rhodomonas lacustris Chrysophyceae - Guldalger Dinobryon sp Bacillariophyceae - Kiselalger Asterionella formosa 256 Aulacoseira italica 96 Fragilaria acus 272 Fragilaria angustissima 48 Nitzschia sp. 192 Tabellaria fenestrata Chlorophyceae - Grönalger Ankistrodesmus fusiformis 144 kol./l Botryococcus braunii 16 kol./l Coelastrum astroideum 16 kol./l Coelastrum cambricum 32 kol./l Cosmarium sp. 48 Crucigenia lauterbornii 64 kol./l Crucigenia tetrapedia 2496 kol./l Crucigeniella crucifera 640 kol./l Elakatothrix gelatinosa 32 Kirchneriella contorta 160 kol./l Monoraphidium contortum 160 Monoraphidium komarkovae 64 Oocystis borgei 96 kol./l Pediastrum boryanum 112 kol./l Pediastrum tetras 80 kol./l

30 Pseudosphaerocystis lacustris 16 kol./l Scenedesmus acuminatus v. minor 128 kol./l Scenedesmus arcuatus 48 kol./l Scenedesmus dimorphus 16 kol./l Scenedesmus ecornis 592 kol./l Scenedesmus quadricauda 336 kol./l Staurastrum tetracerum 16 Staurodesmus mamillatus 16 Tetraedron incus Tetraedron minimum kol./l Total summa: celler/l och kolonier/l

31 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Microcystis reinboldii 24 kol./l Snowella lacustris 16 kol./l 40 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 120 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris smithii Chlorophyceae - Grönalger Chlamydocapsa planctonica 24 kol./l Closterium aciculare 16 Crucigenia tetrapedia 3648 kol./l Crucigeniella crucifera 32 kol./l Crucigeniella rectangularis 8 kol./l Monoraphidium minutum 16 Oocystis borgei 96 kol./l Pediastrum boryanum 56 kol./l Pediastrum duplex 24 kol./l Pediastrum privum 8 kol./l Pediastrum tetras 64 kol./l Scenedesmus acutus 8 kol./l Scenedesmus dimorphus 8 kol./l Scenedesmus ecornis 752 kol./l Scenedesmus quadricauda 184 kol./l Tetraedron caudatum 8 Tetraedron incisa Tetraedron minimum kol./l Total summa: celler/l och kolonier/l

32 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cryptophyceae Cryptomonas sp. 472 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp Chlorophyceae - Grönalger Botryococcus braunii 40 kol./l Closterium acutum 88 Cosmarium sp. 16 Crucigenia tetrapedia 112 kol./l Crucigeniella crucifera 336 kol./l Oocystis borgei 24 kol./l Pediastrum boryanum 152 kol./l Pediastrum tetras 128 kol./l Scenedesmus acuminatus 8 kol./l Scenedesmus arcuatus 24 kol./l Scenedesmus dimorphus 32 kol./l Scenedesmus ecornis 544 kol./l Scenedesmus linearis 8 kol./l Scenedesmus quadricauda 240 kol./l Staurastrum tetracerum 8 Tetraedron caudatum 48 Tetraedron minimum Treubaria setigera kol./l Euglenophyceae - Ögondjur Trachelomonas sp Total summa: celler/l och kolonier/l

33 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cryptophyceae Cryptomonas sp. 848 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp. 24 Fragilaria acus 8 Nitzschia acicularis 8 Tabellaria fenestrata Chlorophyceae - Grönalger Botryococcus braunii 72 kol./l Chlamydocapsa planctonica 8 kol./l Closterium aciculare 40 Closterium acutum 264 Crucigenia tetrapedia 240 kol./l Coelastrum microporum 8 kol./l Crucigenia quadrata 40 Crucigeniella crucifera 600 kol./l Crucigeniella rectangularis 160 kol./l Pediastrum biradiatum 8 kol./l Pediastrum boryanum 184 kol./l Pediastrum tetras 168 kol./l Scenedesmus arcuatus 32 kol./l Scenedesmus ecornis 896 kol./l Scenedesmus linearis 16 kol./l Scenedesmus quadricauda 208 kol./l Staurastrum planctonicum 48 Tetraedron caudatum 16 Tetraedron minimum Treubaria setigera kol./l Total summa: celler/l och kolonier/l

34 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 28,80 Anabaena solitaria 3,52 Anabaena spiroides 2,88 Anabaenopsis sp. 1234,56 Aphanizomenon flos-aquae 74,24 Merismopedia warmingiana 24 kol./l Microcystis reinboldii 176 kol./l Planktolyngbya subtilis 12,8 1356,8 mm/l Snowella lacustris 136 kol./l 336 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 240 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp. 64 Fragilaria acus 16 Nitzschia acicularis 40 Nitzschia sp Xanthophyceae - Gulgröna alger Goniochloris fallax 8 8 Chlorophyceae - Grönalger Actinastrum hantzschii 8 kol./l Ankistrodesmus fusiformis 16 kol./l Closterium acutum 48 Coelastrum sphaericum 24 kol./l Cosmarium sp. 24 Crucigeniella rectangularis 8 kol./l Monoraphidium contortum 8 Monoraphidium komarkovae 48 Pediastrum boryanum 56 kol./l Pediastrum tetras 16 kol./l Scenedesmus acuminatus v. minor 24 kol./l Scenedesmus ecornis 96 kol./l Scenedesmus dimorphus 8 kol./l Scenedesmus intermedius 8 kol./l Scenedesmus quadricauda 104 kol./l

35 Staurastrum tetracerum 8 Tetraedron caudatum 16 Tetraedron minimum Treubaria setigera kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Euglenophyceae - Ögondjur Trachelomonas sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 1356, mm/l

36 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 104 Anabaena solitaria 232 Anabaena spiroides 16 Anabaenopsis sp. 670,72 Aphanizomenon flos-aquae 79,68 Aphanizomenon flos-aquae v. gracile 3,84 Merismopedia warmingiana 48 kol./l Microcystis reinboldii 408 kol./l 352 Planktolyngbya subtilis 43,52 797,76 mm/l Snowella lacustris 88 kol./l 544 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 176 Rhodomonas lacustris Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp. 56 Fragilaria acus 16 Nitzschia acicularis 48 Nitzschia sp Chlorophyceae - Grönalger Ankistrodesmus fusiformis 24 Closterium acutum 40 Coelastrum sphaericum 16 kol./l Coelosphaerium kuetzingianum 32 kol./l Cosmarium sp. 24 Koliella longiseta 16 Monoraphidium contortum 24 Monoraphidium komarkovae 152 Pediastrum boryanum 32 kol./l Pediastrum tetras 16 kol./l Scenedesmus acuminatus v.minor 48 kol./l Scenedesmus dimorphus 24 kol./l Scenedesmus ecornis 160 kol./l Scenedesmus quadricauda 120 Staurastrum tetracerum Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater

37 Peridinium sp. 8 8 Euglenophyceae - Ögondjur Phacus sp. 16 Trachelomonas sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 797, mm/l

38 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena circinalis 3,20 Anabaena solitaria 7,36 Anabaena spiroides 2,88 Aphanizomenon flos-aquae 549,76 Limnothrix planctonica 40,64 Microcystis aeruginosa 88 kol./l Microcystis reinboldii 4 kol./l 603,84 mm/l Microcystis wesenbergii 16 kol./l 108 kol./l Cryptophyceae Cryptomonas sp. 952 Rhodomonas sp Bacillariophyceae - Kiselalger Aulacoseira italica v. tenuissima 112 Cyclotella sp 88 Nitzschia sp Chlorophyceae - Grönalger Actinastrum hantzschii 16 kol./l Ankistrodesmus fusiformis 16 kol./l Botryococcus braunii 16 kol./l Coelastrum astroideum 32 kol./l Crucigeniella rectangularis 24 kol./l Monoraphidium contortum 96 Monoraphidium griffithii 24 Monoraphidium komarkovae 40 Oocystis borgei 24 kol./l Scenedesmus acuminatus 8 kol./l Scenedesmus arcuatus 40 Scenedesmus dimorphus 32 kol./l Scenedesmus ecornis 56 kol./l Scenedesmus quadricauda 64 kol./l Staurastrum tetracerum 16 Staurodesmus mamillatus 8 Tetraedron caudatum 8 Tetraedron incus Tetraedron minimum kol./l Euglenophyceae - Ögondjur Phacus sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 603, mm/l

39 Planktonanalys Långsjön, , prov S Växtplankton Antal Trådlängd Antal klass (x10 3 celler/l) (x10 3 mm/l) (x10 3 celler/l) Cyanophyceae - Blågröna bakterier Anabaena flos-aquae 8,96 Aphanizomenon flos-aquae v. gracile 1,60 Merismopedia warmingiana 8 kol./l 8 kol./l Planktothrix agardhii 0,96 11,52 mm/l Cryptophyceae Cryptomonas sp Rhodomonas sp Bacillariophyceae - Kiselalger Cyclotella sp. 32 Fragilaria acus 24 Fragilaria angustissima Chlorophyceae - Grönalger Closterium aciculare 8 Coelastrum sphaericum 8 kol./l Monoraphidium contortum 8 Monoraphidium komarkovae 40 Monoraphidium minutum 16 Pediastrum boryanum 16 kol./l Scenedesmus acuminatus v. minor 8 kol./l Scenedesmus dimorphus 8 kol./l Scenedesmus ecornis 80 kol./l Scenedesmus quadricauda 32 kol./l 120 Tetraedron minimum kol./l Dinophyceae - Dinoflagellater Peridinium sp Total summa: celler/l och kolonier/l och 11, mm/l