Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018
|
|
- Jonas Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018 Statusbedömning av miljötillståndet
2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Diarienummer: Publikationsnummer: 2018:32 Bilder: Länsstyrelsen
3 Förord I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av växtplankton i fyra sjöar i Örebro län. Provtagningarna utfördes under augusti 2018 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län och genomfördes i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets ytvatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av ytvattnens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Författare av rapporten är Chatarina Karlsson, Pelagia Nature & Environment AB. Örebro i oktober 2018 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten
4
5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Material och metod... 9 Resultat... 9 Sammanfattning per sjö Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll Bilaga 2. Analysprotokoll... 16
6
7 Sammanfattning Under år 2018 undersöktes växtplankton från fyra sjöar i Örebro län. Sjöarna var Lilla Grängen (Hällefors kommun), Saxen (Hällefors/ Filipstads kommun), Storsjön (Askersunds kommun) och Östersjön (Askersunds/Laxå kommun). Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19) ska statusen baseras på minst tre års underliggande data. Ingen av lokalerna har tidigare undersökts och därför redovisas enbart statusen för år Den sammanvägda statusen för 2018 gav Hög status för Lilla Grängen och Saxen, medan Storsjön och Östersjön uppvisade God status. Den framtagna statusen överensstämmer i stort med den expertbedömning som utförts av Pelagia Nature & Environment AB. Reservation görs med hänseende till blomningen av Gonyostomum semen som noterades i Storsjön och som kan förändra förhållandena i en sjö. TPI, som visar på näringsförhållandena baserat på vilka växtplanktonarter som noterats, visade att proven i Lilla Grängen enbart bestod av oligotrofa indikatorarter medan Storsjön och Östersjön bestod till lika stora delar eutrofa och oligotrofa indikatorarter. Biomassan var, förutom i Storsjön, låg och gav Hög status för Lilla Grängen och Saxen samt God status för Östersjön. Storsjön uppvisade Otillfredsställande status. Andelen cyanobakterier var låg i alla sjöar. Nedan visas status för växtplankton och dess parametrar för år Lokal Status Biomassa Cyanobakterier TPI Sammanvägd status L Grängen mitt Hög Hög Hög Hög Saxen 2310 södra Hög Hög Hög Hög Storsjön 14 mitt Otillfredsställande Hög God God Östersjön 252 mitt God Hög Måttlig God Enligt surhetsklassningen var surhetsförhållandena i Lilla Grängen och Storsjön Sura och i Saxen och Östersjön Mycket sura. Att klassa efter artantal kan ibland vara missvisande t.ex. när det förekommer en blomning eller då en stor andel av provet består av små oidentifierbara flagellater. Vid jämförelse med alkalinitet, uppmätt under provtillfällena, visade Lilla Grängen, Saxen och Storsjön på en God buffertkapacitet, medan Östersjön visade på en Svag buffertkapacitet. En kemisk analys bör göras för att säkerställa surheten i sjöarna. 7
8 Inledning Pelagia Nature & Environment AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län utfört analys av växtplanktonprov från fyra sjöar i Örebro län 2018 (Tabell 1; Figur 1). Provtagningen utfördes av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen, under augusti 2018 och fältprotokoll från provtagningen med beskrivna omgivningsparametrar finns i Bilaga 1. Växtplankton reagerar snabbt på ändrade miljöförhållanden i vattnet då de har en snabb generationstid och då olika arter har olika preferenser vad gällande näring är de därmed bra indikatorer på till exempel näringsförhållandena i en vattenförekomst. Tabell 1. Provtagningsstationer Örebro län år Lokal Vattenförekomst ID Provstation ID X_koord (RT90) Y_koord (RT90) L Grängen mitt SE Saxen 2310 södra SE Storsjön 14 mitt SE Östersjön 252 mitt SE Figur 1. Karta över växtplanktonlokaler år
9 Material och metod Proverna har analyserats av Mats Nebaeus och utvärderats av Chatarina Karlsson som även sammanställt rapporten. Båda är anställda vid Pelagia Nature & Environment AB. Pelagia Nature & Environment AB är ett av Swedac ackrediterat organ för växtplanktonanalys och indexberäkning (ackrediteringsnummer 1846). Analyserna är genomförda i enlighet med: Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar, version 1: Svensk standard SS-EN 15204:2006. HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Minst 100 enheter av vanligast förekommande taxa har räknats, vilket gör att det 95 %-iga konfidensintervallet blir +/- 20 %. Tre huvudparametrar betraktas primärt vid analys av växtplankton i sjöar för att kunna åstadkomma en rättvis statusklassificering: biomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). Biomassan är till stor del beroende av näringstillståndet i vattnet, där en hög biomassa oftast innebär höga nivåer av näringsämnen. Utöver näringsämnen påverkar faktorer såsom vattentemperatur och ljusklimat biomassan. Andelen cyanobakterier ger en bild av i vilken utsträckning potentiellt toxiska arter förekommer. Vidare är även cyanobakterier generellt sett gynnade av ökade näringsnivåer. TPI används för att ge en bild av de ingående arternas krav på livsmiljö. I TPI viktas de näringskrävande arternas förekomst mot de arter som gynnas av en näringsfattig livsmiljö. Detta index ger en fingervisning om huruvida vattenförekomsten i fråga är näringsrik eller näringsfattig. Dessa tre parametrar (biomassa, andel cyanobakterier och TPI) vägs samman för att undvika att en av dem får alltför stort genomslag. Sammanvägningen görs genom att beräkna ekologisk kvot utifrån analysresultaten och bör göras från ett medel av de senaste tre åren. Därefter omvandlas den ekologiska kvoten till ett numeriskt värde mellan 1-5 (Nklass) för de olika parametrarna. Dessa numeriska värden sammanvägs sedan genom att beräkna medelvärdet, vilket ligger till grund för statusklassificeringen. Resultat Kompletta analysprotokoll för 2018 års undersökning återfinns i Bilaga 2. Under år 2018 dominerade små flagellater artsamhället i Lilla Grängen, kiselalger i Saxen, nålflagellaten Gonyostomum semen i Storsjön samt guldalgen Uroglena sp. i Östersjön. Höga biomassor av Gonyostomum kan ge oönskade effekter såsom hudreaktioner och igensättning av filter och nät. Teorierna är många om orsaken till Gonyostomumblomningar- till exempel kan nämnas höga DOC -koncentrationer, lågt ph och goda fosforförhållanden (Hagman m. fl., 2015). I ingen av sjöarna noterades någon större mängd cyanobakterier. 9
10 I Tabell 2 återfinns noteringar för biomassa, andel cyanobakterier och TPI för stationerna i Örebro län år Tabell 2. Biomassa, andel cyanobakterier och TPI från fyra sjöar i Örebro län år Lokal Biomassa (mg/l) Andel cyanobakt (%) TPI L Grängen mitt 0,45 2-1,35 Saxen 2310 södra 0, ,86 Storsjön 14 mitt 4, ,55 Östersjön 252 mitt 1, ,6 Artantalet indikerade Sura förhållanden i L Grängen och Storsjön samt Mycket sura förhållanden i Saxen och Östersjön. Tabell 3 visar statusen för biomassa, andel cyanobakterier, TPI samt den sammanvägda statusen vid undersökning. Tabell 3. Statusklassificering för biomassa, andel cyanobakterier och TPI samt sammanvägd status från fyra sjöar i Örebro län år Lokal Status Biomassa Cyanobakterier TPI Sammanvägd status L Grängen mitt Hög Hög Hög Hög Saxen 2310 södra Hög Hög Hög Hög Storsjön 14 mitt Otillfredsställande Hög God God Östersjön 252 mitt God Hög Måttlig God Enligt HVMFS 2013:19 ska den sammanvägda statusen baseras på ett treårsmedelvärde, vilket inte har kunnat göras vid någon lokal. Sammanfattning per sjö Lilla Grängen Biomassan i Lilla Grängen var låg och gav Hög status. Växtplanktonsamhället dominerades av små flagellater under 8 µm och två procent av provet bestod av cyanobakterier. TPI-värdet visade på Hög status, då det enbart noterades oligotrofa indikatorarter i provet. Den sammanvägda statusen för år 2018 visade på Hög status. Saxen Biomassan i Saxen var låg och gav Hög status. Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger främst Aulacoseira spp. och Tabellaria flocculosa var. asterionelloides. Inga cyanobakterier noterades i provet. TPI-värdet visade på Hög status, då nästan enbart oligotrofa indikatorarter noterades i provet. Den sammanvägda statusen för år 2018 visade på Hög status. Storsjön Biomassan i Storsjön var hög och gav Otillfredsställande status. Växtplanktonsamhället dominerades av nålflagellaten Gonyostomum semen (även kallad gubbslem), vilken oftast förändrar förhållandena för andra arter. Gonyostomum återfinns oftast i sjöar med humös karaktär. Låg andel cyanobakterier noterades 10
11 i provet. TPI-värdet visade på God status, då inte Gonyostomum semen räknas som en indikatorart och det noterades både eutrofa och oligotrofa indikatorarter i provet. Den sammanvägda statusen för år 2018 visade på God status. Östersjön Biomassan i Östersjön var relativt låg och gav God status. Växtplanktonsamhället dominerades av guldalgen Uroglena sp. och fyra procent av provet bestod av cyanobakterier däribland den potentiellt toxiska cyanobakterien Dolichospermum spp.. TPI-värdet visade på Måttlig status med både eutrofa och oligotrofa indikatorarter i provet. Den sammanvägda statusen för år 2018 visade på God status. Referenser Hagman, C.H.C, Ballot, A., Hjermann, D.Q., Skjelbred, B., Brettum, B. och Ptacnik, R The occurence and spread of Gonyostomum semen (Ehr.) Diesing (Raphidophyceae) in Norwegian lakes. Hydrobiologia 744: Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVFMS 2013:19. Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar, version 1: SIS Svensk Standard SS-EN 15204:2006, Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). 11
12 Bilaga 1. Fältprotokoll 12
13 13
14 14
15 15
16 Bilaga 2. Analysprotokoll L Grängen mitt Det: Mats Nebaeus Provtagningsdatum Metod: SS-EN 15204:2006 sam t NV:s+ Handledning för miljöövervakning Analysdatum Mätosäkerhet: +/- 20 % Antal Taxon Auktor Storlek Indikator Dyntaxa Biomassa TPI TPI s:a celler/l alt. Summa % tal Kod mg/l Iarti*Barti barti µm /l Cyanophyceae- cyanobakterier 0,010 2 Chroococcus turgidus Nägeli 6-10µm ,006 Cyanophyceae J.H. Schaffn. <2µm ,001 Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin 5-6µm ,002 Cryptophyceae-rekylalger 0,006 1 Katablepharis ovalis Skuja 7-12µm ,002 Rhodomonas lacustris Pascher & Ruttner 10-14µm ,004-0,004 0,004 Dinophyceae-pansarflagellater 0, Gymnodinium Stein 10-20µm ,016 Gymnodinium helveticum Penard 50-60µm ,004 Peridinium inconspicuum Lemmerm µm ,5 0,025-0,025 0,025 Raphidophyceae nålflagellater 0,028 6 Gonyostomum semen (Ehrenberg) Diesing 45-55µm ,028 Chrysophyceae-guldalger 0,017 4 Dinobryon bavaricum O.E. Imhof 10-12µm ,010 Dinobryon crenulatum W. & G.S. West 8-10µm ,000-0,001 0,000 Mallomonas Perty 10-25µm ,007 Diatomophyceae-kiselalger 0, Asterionella formosa Hassall 40-60µm ,002 Aulacoseira alpigena (Grunow ) Krammer 12-14µm ,015-0,031 0,015 Centrales Round & R.M.Craw ford <10µm ,002 Tabellaria fenestrata (Lyngb.) Kütz µm ,006 Ulnaria ulna var. acus (Kütz) Lange-Bert µm ,021 Urosolenia longiseta (O.Zacharias) Edlund & Stoermer µm ,040 Chlorophyceae-grönalger 0,021 5 Botryococcus Kützing 20-30µm ,014 Crucigeniella Lemmerm. 5-6µm ,001 Monoraphidium dybowskii (Wol.) Hindák & Kom.-Legn. 8-12µm ,002 Oocystis Braun 7-8µm ,001 Planktosphaeria gelatinosa G.M. Sm. 7-9µm ,003 Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. 5-7µm ,000 Conjugatophyceae-konjugater 0,001 0 Staurastrum Meyen ex Ralfs 15-20µm ,001 Staurodesmus Teiling 20-25mm Övriga 0, Gyromitus cordiformis Skuja 15-25µm ,002 µ-alger 1-2µm ,005 Monader/flagellater 2-4µm ,040 Monader/flagellater 4-6µm ,095 Monader/flagellater 6-8µm ,089 Flagellater 10-15µm ,006 Total volym 0, Utan Gonyostomum semen 0,422 Antal indextaxa 4 TPI-Iarti*barti-summa -0,060 TPI-indikatortotalvolym 0,045 TPI-värde -1,351 Antal taxa 32 16
17 L Grängen mitt EKOLOGISK STATUS Södra Sverige humös Ekologisk status (TPI) TPI-värde Nklass Status -1,35 5,00 Hög Ek beräkn 3,37 Ref (r50) -1,00 Ref(r75)(hög) -0,50 Nnedre 5 Antal indikatorarter Ek nedre 0,50 Ek övre 1,00 4 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status (Biomassa) Volym Nklass Status 450 4,33 Hög Ek beräkn 0,67 Ref 300 Nnedre 4 Ek nedre 0,50 Ek övre 1,00 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1,00 2 5,00 Hög Ref 7 Nnedre 4 Ek nedre 0,92 Ek övre 1,00 Artantal Artantal Nklass Status 32 2,20 Surt Ek beräkn 0,71 Ref 45 Cyanophyceae-cyanobakterier Nnedre 2 Cryptophyceae-rekylalger Ek nedre 0,67 Dinophyceae-dinoflagellater Ek övre 0,88 Raphidophyceae-nålflagellater N-klass Hög status 4-4,99 God status 3-3,99 Måttlig status 2-2,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status 0-0,99 Chrysophyceae-guldalger Diat omophycea e-k ise la lg er Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae-ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjuga tophyce ae -konjug ate r Övriga 17
18 Saxen 2310 södra Det: Mats Nebaeus Provtagningsdatum Metod: SS-EN 15204:2006 sam t NV:s+ Handledning för miljöövervakning Analysdatum Mätosäkerhet: +/- 20 % Antal Taxon Auktor Storlek Indikator Dyntaxa Biomassa TPI TPI s:a celler/l alt. Summa % tal Kod mg/l Iarti*Barti barti µm /l Cryptophyceae-rekylalger 0,011 2 Cryptomonas Ehrenberg 25-40µm ,006 Katablepharis ovalis Skuja 7-12µm ,005 Plagioselmis nannoplanctica S.Morrall 6-10µm ,001-0,001 0,001 Dinophyceae-pansarflagellater 0,017 4 Amphidinium Claparède & Lachmann 10-20µm ,002 Gymnodinium Stein <10µm ,001-0,002 0,001 Gymnodinium Stein 10-20µm ,006 Peridinium inconspicuum Lemmerm µm ,5 0,008-0,008 0,008 Chrysophyceae-guldalger 0,038 8 Chrysidiastrum caudatum Lauterborn 15-20µm ,010-0,020 0,010 Dinobryon bavaricum O.E. Imhof 10-12µm ,025 Dinobryon crenulatum W. & G.S. West 8-10µm ,001-0,002 0,001 Mallomonas Perty <10µm ,001 Stichogloea doederleinii Schmidle) Willw 8µm ,001 Diatomophyceae-kiselalger 0, Aulacoseira alpigena (Grunow ) Krammer 12-14µm ,049-0,098 0,049 Aulacoseira islandica (O.Müll.) Simonsen 5-12µm ,085 Centrales Round & R.M.Craw ford <10µm ,013 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides Grunow 80-90µm ,115 Chlorophyceae-grönalger 0,004 1 Desmodesmus (Chodat) S.S.An, Friedl & E.Hegewald 10-15µm ,001 Monoraphidium dybowskii (Wol.) Hindák & Kom.-Legn. 8-12µm ,001 Monoraphidium minutum (Nägeli) Komàrkova - Legenerová 5-8µm ,000 0,001 0, Oocystis Braun 8-12µm ,002 Conjugatophyceae-konjugater 0,021 4 Teilingia cf granulata (J.Roy & Bisset) Bourr. 8-10µm ,021 Övriga 0, µ-alger 1-2µm ,005 Monader/flagellater 2-4µm ,023 Monader/flagellater 4-6µm ,047 Monader/flagellater 6-8µm ,035 Total volym 0, Antal indextaxa 8 TPI-Iarti*barti-summa -0,130 TPI-indikatortotalvolym 0,070 TPI-värde -1,865 Antal taxa 25 18
19 Saxen 2310 södra EKOLOGISK STATUS Södra Sverige klar Ekologisk status (TPI) TPI-värde Nklass Status -1,86 5,00 Hög Ek beräkn 1,00 Ref (r50) -1,25 Ref(r75)(hög) -0,90 Nnedre 4 Antal indikatorarter Ek nedre 0,50 Ek övre 1,00 8 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status (Biomassa) Volym Nklass Status 462 4,06 Hög Ek beräkn 0,43 Ref 200 Nnedre 4 Ek nedre 0,40 Ek övre 1,00 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1,00 0 5,00 Hög Ref 5 Nnedre 4 Ek nedre 0,92 Ek övre 1,00 Artantal Artantal Nklass Status 25 1,33 Mycket surt Ek beräkn 0,50 Ref 50 Cyanophyceae-cyanobakterier Nnedre 1 Cryptophyceae-rekylalger Ek nedre 0,4 Dinophyceae-dinoflagellater Ek övre 0,7 Raphidophyceae-nålflagellater N-klass Hög status 4-4,99 God status 3-3,99 Måttlig status 2-2,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status 0-0,99 Chrysophyceae-guldalger Diat omophycea e-k ise la lg er Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae-ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjuga tophyce ae -konjug ate r Övriga 19
20 Storsjön 14 mitt Det: Mats Nebaeus Provtagningsdatum Metod: SS-EN 15204:2006 sam t NV:s+ Handledning för miljöövervakning Analysdatum Mätosäkerhet: +/- 20 % Antal Taxon Auktor Storlek Indikator Dyntaxa Biomassa TPI TPI s:a celler/l alt. Summa % tal Kod mg/l Iarti*Barti barti µm /l Cyanophyceae- cyanobakterier 0,003 0 Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin 3-4µm ,003 Cryptophyceae-rekylalger 0,046 1 Cryptomonas Ehrenberg <15µm ,003 Cryptomonas Ehrenberg 15-25µm ,018 Cryptomonas Ehrenberg 25-40µm ,006 Katablepharis ovalis Skuja 7-12µm ,001 Plagioselmis nannoplanctica (Skuja) G.Novarino, I.A.N.Lucas & S.Morrall 6-10µm ,004-0,004 0,004 Rhodomonas lacustris Pascher & Ruttner 10-14µm ,015-0,015 0,015 Dinophyceae-pansarflagellater 0,009 0 Gymnodinium Stein 20-40µm ,005 Gymnodinium helveticum Penard 50-60µm ,004 Raphidophyceae nålflagellater 3, Gonyostomum semen (Ehrenberg) Diesing 45-55µm ,716 Chrysophyceae-guldalger 0,002 0 Mallomonas Perty 10-25µm ,002 Diatomophyceae-kiselalger 0,140 3 Aulacoseira alpigena (Grunow ) Krammer 12-14µm ,014-0,028 0,014 Aulacoseira ambigua (Grunow ) Simonsen 8-18µm ,011 0,011 0,011 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen 12-14µm ,027 0,054 0,027 Aulacoseira islandica (O.Müll.) Simonsen <5µm ,005 Centrales Round & R.M.Craw ford <10µm ,007 Centrales Round & R.M.Craw ford 10-20µm ,030 Centrales Round & R.M.Craw ford 20-30µm ,010 Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz µm ,006 Ulnaria ulna var. acus (Kütz) Lange-Bert µm ,002 Urosolenia longiseta (O.Zacharias) Edlund & Stoermer µm ,027 Euglenophyceae ögonalger 0,006 0 Phacus Dujardin 30-40µm ,006 0,019 0, Chlorophyceae-grönalger 0,025 1 Botryococcus Kützing 20-30µm ,009 Desmodesmus (Chodat) S.S.An, Friedl & E.Hegewald <10µm ,001 Dictyosphaerium Nägeli 3-5µm ,004 Monoraphidium dybowskii (Wol.) Hindák & Kom.-Legn. 8-12µm ,001 Oocystis Braun 7-8µm ,002 Quadrigula pfitzeri (Schröd.) G.M. Sm µm ,005 Tetraedron caudatum (Corda) Hansg µm ,003 Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. 5-7µm ,001 Conjugatophyceae-konjugater 0,013 0 Closterium acutum var. variabile (Lemmermann) W. Krieger µm ,013 0,013 0,01261 Övriga 0, Pedinella Vysotskij 7-12µm ,001 µ-alger 1-2µm ,010 Monader/flagellater 2-4µm ,070 Monader/flagellater 4-6µm ,160 Monader/flagellater 6-8µm ,186 Total volym 4, Utan Gonyostomum semen 0,671 Antal indextaxa 7 TPI-Iarti*barti-summa 0,049 TPI-indikatortotalvolym 0,090 TPI-värde 0,549 Antal taxa 36 20
21 Storsjön 14 mitt EKOLOGISK STATUS Södra Sverige humös Ekologisk status (TPI) TPI-värde Nklass Status 0,55 3,12 God Ek beräkn 0,24 Ref (r50) -1,00 Ref(r75)(hög) -0,50 Nnedre 3 Antal indikatorarter Ek nedre 0,20 Ek övre 0,50 7 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status (Biomassa) Volym Nklass Status ,31 Otillfredsställ ande Ek beräkn 0,07 Ref 300 Nnedre 1 Ek nedre 0,05 Ek övre 0,11 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1,00 0 5,00 Hög Ref 7 Nnedre 4 Ek nedre 0,92 Ek övre 1,00 Artantal Artantal Nklass Status 36 2,62 Surt Ek beräkn 0,80 Ref 45 Cyanophyceae-cyanobakterier Nnedre 2 Cryptophyceae-rekylalger Ek nedre 0,67 Dinophyceae-dinoflagellater Ek övre 0,88 Raphidophyceae-nålflagellater N-klass Hög status 4-4,99 God status 3-3,99 Måttlig status 2-2,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status 0-0,99 Chrysophyceae-guldalger Diat omophycea e-k ise la lg er Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae-ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjuga tophyce ae -konjug ate r Övriga 21
22 Östersjön 252 mitt Det: Mats Nebaeus Provtagningsdatum Metod: SS-EN 15204:2006 samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Analysdatum Mätosäkerhet: +/- 20 % Antal Taxon Auktor Storlek Indikator Dyntaxa Biomassa TPI TPI s:a celler/l alt. Summa % tal Kod mg/l Iarti*Barti barti µm /l Cyanophyceae- cyanobakterier 0,046 4 Cyanophyceae J.H. Schaffn. <2µm ,003 Dolichospermum nystan (Ralfs ex Bor. & Flah.) Wacklin et al 4-6µm ,003 0,005 0,003 Dolichospermum cf spiroides (Kleb.) Wacklin, L.Hoffm. & Komárek 4-6µm ,019 0,058 0,019 Merismopedia tenuissima Lemmermann 0,4-2,5µm ,005-0,010 0,005 Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin 5-6µm ,016 Cryptophyceae-rekylalger 0,036 3 Cryptomonas Ehrenberg 25-40µm ,033 Katablepharis ovalis Skuja 7-12µm ,001 Rhodomonas lacustris Pascher & Ruttner 10-14µm ,001-0,001 0,001 Dinophyceae-pansarflagellater 0,050 5 Ceratium hirundinella (O.Müller) Dujardin 38-42µm ,026 Gymnodinium Stein 10-20µm ,009 Gymnodinium Stein 20-40µm ,014 Chrysophyceae-guldalger 0, Dinobryon crenulatum W. & G.S. West 8-10µm ,002-0,004 0,002 Mallomonas Perty >25µm ,005 Synura Ehrenberg 10-15µm ,008 Uroglena Ehrenberg 5-7µm ,595 Diatomophyceae-kiselalger 0,012 1 Tabellaria fenestrata (Lyngb.) Kütz µm ,012 Chlorophyceae-grönalger 0,048 4 Botryococcus Kützing 20-30µm ,033 Elakatothrix genevensis (Reverdin) Hindák 25-35µm ,001 Monoraphidium dybowskii (Wol.) Hindák & Kom.-Legn. 8-12µm ,001 Monoraphidium komarkovae Nygaard 50-80µm ,006 Quadrigula pfitzeri (Schröd.) G.M. Sm µm ,007 Conjugatophyceae-konjugater 0,002 0 Staurastrum pingue Teiling µm ,002 Staurodesmus Teiling 20-25mm ,000 Övriga 0, µ-alger 1-2µm ,002 Monader/flagellater 2-4µm ,060 Monader/flagellater 4-6µm ,095 Monader/flagellater 6-8µm ,129 Flagellater 10-15µm ,007 Total volym 1, Antal indextaxa 5 TPI-Iarti*barti-summa 0,048 TPI-indikatortotalvolym 0,030 TPI-värde 1,596 Antal taxa 28 22
23 Östersjön 252 mitt EKOLOGISK STATUS Södra Sverige humös Ekologisk status (TPI) TPI-värde Nklass Status 1,60 2,36 Måttlig Ek beräkn 0,16 Ref (r50) -1,00 Ref(r75)(hög) -0,50 Nnedre 2 Antal indikatorarter Ek nedre 0,14 Ek övre 0,20 5 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status (Biomassa) Volym Nklass Status ,09 God Ek beräkn 0,27 Ref 300 Nnedre 3 Ek nedre 0,25 Ek övre 0,50 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1,00 4 5,00 Hög Ref 7 Nnedre 4 Ek nedre 0,92 Ek övre 1,00 Artantal Artantal Nklass Status 28 1,86 Mycket surt Ek beräkn 0,62 Ref 45 Cyanophyceae-cyanobakterier Nnedre 1 Cryptophyceae-rekylalger Ek nedre 0,33 Dinophyceae-dinoflagellater Ek övre 0,67 Raphidophyceae-nålflagellater N-klass Hög status 4-4,99 God status 3-3,99 Måttlig status 2-2,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status 0-0,99 Chrysophyceae-guldalger Diat omophycea e-k ise la lg er Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae-ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjuga tophyce ae -konjug ate r Övriga 23
24
25
26 Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se
Växtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013
Växtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013 Analysrapport till Eurofins Environment AB 2014-03-05 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB
Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB 2017-02-16 Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Industrivägen 14
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 7 BILAGA 7
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 9 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning
BILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2016
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 016 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 163 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Planktiska alger i Landsjön 2005
Planktiska alger i Landsjön 2005 Kiselalgsläktet Stephanodiscus spp. dominerade i Landsjön i april Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Landsjön 2005 Medins Biologi AB
Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012
Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012 Iréne Sundberg Ingrid Hårding Åsa Garberg Ina Bloch 20130212 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031338 35 40 Fax 031 88 41 72 www.medinsbiologi.se
BILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2014
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 20 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 7 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 7 BILAGA 7. Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat
BILAGA 7 Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat 277 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv
Växtplankton i Bottenhavet 2012
Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton Dalälvens VVF 2012 Analysrapport till Svensk MKB AB 2013-05-02 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011
Rönne å - vattenkontroll 2011 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011 Kiselalgen Acanthoceras zachariasii från Rössjön, augusti 2011. (Foto G. Cronberg) April
BILAGA 8. Växtplanktonundersökningar
BILAGA 8 Växtplanktonundersökningar Fältprotokoll, resultat lokal för lokal, artlistor 275 PLANKTISKA ALGER I MOTALA STRÖMS VATTENSYSTEM 2007 Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-04-29 Annika Pettersson Iréne
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
EMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2017
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 217 En undersökning i arton sjöar 218-6-18 Växtplankton i Emåns vattensystem 217. En undersökning i arton sjöar. Rapportdatum: 218-6-18 Version: 1. Projektnummer:
Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008 Oligotrofiindikatorn Dinobryon crenulatum Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-11 Ingrid Hårding Carin Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen
Plankton i Lilla Nätaren i augusti 2008
Plankton i Lilla Nätaren i augusti 2008 Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding Mölnlycke 2009-03-09 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
EMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2016
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 216 En undersökning av växtplankton i arton sjöar 217-8-22 Växtplankton i Emåns vattensystem 216. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Rapportdatum:
Edsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar
Edsviken MKP 2016 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar OM RAPPORTEN: Titel: Edsviken MKP 2016 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Version/datum: 2017-03-06 Rapporten bör citeras
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010 Tabellaria fenestrata var. asterionelloides från Rössjön, augusti 2010. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg
Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2010
1-4-13 rapport Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 1 Brunnsviken Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 11-4- Sid 2(21) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Mälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! 1!
Mälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( 1 ( ( ( ( ( Mälaren(2015( ÅrsrapportfördennationellamiljöövervakningenavMälaren. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras: Projektledare: Författare: Ansvarigrapportör:
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013 Cyanobakterierna Dolichospermum crassum och Aphanizomenon klebahnii var mycket vanliga i Ringsjöns olika bassänger från augusti till
Cyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg
Cyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg Inledning Metod Vombsjön Växtplankton Biomassa i augusti Andel cyanobakterier Tropisk planktonindex TPI Antal arter
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017 Grönalgen Hartiotina reticulata var vanlig i Östra Sorrödssjön i augusti 2107. Foto: Gertrud Cronberg Februari 2018 Gertrud Cronberg
Växtplankton i Emåns vattensystem 2012
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 2012 En undersökning av växtplankton i nitton sjöar Ina Bloch Åsa Garberg Ingrid Hårding Carin Nilsson Företagsvägen 2, 35 33 Mölnlycke Tel 031338 35 0 Fax
Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009
Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Titel: Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Tryckår: 2010 ISSN: 1403-6134 Författare: M. Uppman och S. Backlund, Pelagia Miljökonsult AB Utgivare: Vänerns
Resultat från växtplanktonundersökningen vid en lokal i Söderhamnsfjärden 2013
Resultat från växtplanktonundersökningen vid en lokal i Söderhamnsfjärden 2013 Ingrid Hårding 2013-01-29 Metodik Provtagning Under juni, juli och augusti 2013 provtogs växtplankton vid en provpunkt i Söderhamnsfjärden
Klassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden
Klassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden VÄXTPLANKTON Ingrid Hårding Metodik - Växtplankton Provtagning Under juni, juli och augusti 2012 provtogs växtplankton vid en provpunkt
Utökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster. Västerbottens län År Rapport
Utökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster Västerbottens län År 2007 Rapport Kenneth Karlsson RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Växtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar
Växtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar Rapport 2019:9 Titel: Växtplankton i Södermanlands län 2017 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2019
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009 Kiselalgen Aulacoseira granulata med en spor och den blågröna algen Woronichinia naegeliana (till höger). (Foto G. Cronberg) December 2009 Gertrud Cronberg Heléne
Kompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie
Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som väer i halvskugga på bergssluttningar Kompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie Mellbyån Säveån Säveån Stefan Bydén Med medverkan av
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009.
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009. Växtplankton från Rössjön, augusti 2009. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg Limnologi Ekologiska Institutionen
Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009.
Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009. Gertrud Cronberg Pansarflagellaten Ceratium hirundinella, vanligt förekommande i Levrasjön 2009. Foto G. Cronberg A pril 2010 Tygelsjövägen
Tidan Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Tidans avrinningsområde
Tidan 2013 Årsrapport för samordnad recipientkontroll i Tidans avrinningsområde Beställare: Tidans Vattenförbund Konsult: Calluna AB, Linköpings slott, 582 28 Linköping Medverkande personal Calluna: Malin
Planktonutvecklingen i Långsjön
Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn 2009-12-02 Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn, 2009-12-02 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Långsjöns sentida historik 3 Metodik 3 Växtplanktonutveckling
EMÅNS VATTENFÖRBUND. Planktiska alger i Emåns vattensystem En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2001 En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001 Pansaerflagellaten Ceratium hirundinella Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
E = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden,
Ringsjöarna 2003 Växtplankton Metodik Prov för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett rör från ytan till 2 meters djup (0-2 m) en gång i månaden under perioden april november. Juli-prov
Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 2012
Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 212 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 21345 Titel Växtplankton i 24 sjöar 212 på uppdrag av länsstyrelserna i Västmanland
Växt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Undersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014
Fakta 2015:8 Undersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014 Publiceringsdatum 20150405 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010223 10 00 Epostadress@lansstyrelsen.se
Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;
Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar av Eva Willén Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 Rapport 26:11 75 7 Uppsala Växtplanktons rehabilitering
Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011
Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 20120410 Titel Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas
BILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008. Flagellaterna Cryptomonas, Rhodomonas och Mallomonas från Ryssbysjön juni 2008. (Foto G. Cronberg) December 2008 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen 127 218 73 Tygelsjö
Bolmens recipientkontrollprogram
Bolmens recipientkontrollprogram Rapport 2009 2010-10-20 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering
Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004 En planktonundersökning i 19 sjöar Guldalgen Dinobryon divergens Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Emåns
Tumbaåns sjösystem 2015
Tumbaåns sjösystem 215 Botkyrka kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Botkyrka kommun Pinar Orhan Tel: 8-53 614 7 E-post: pinar.orhan@botkyrka.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Undersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016
Fakta 217:5 Daphnia cucullata (t.v.) och Daphnia cristata (t.h.) från Garnsviken augusti 216. Undersökning av växt och djurplankton i 2 sjöar 216 Publiceringsdatum 217315 ISBN: 9789172817289 Kontakt Avdelningen
Undersökning av växtplankton i 57 sjöar 2013
på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Version Datum. 33 Titel Växtplankton i 57 sjöar 3 på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Författare
BILAGA 8. Växtplankton kust år 2013
BILAGA 8 Växtplankton kust år 2013 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 203 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND. Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 215 216-3-15 Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 215 Rapportdatum: 216-3-15 Version: 1. Projektnummer: 2936 Uppdragsgivare:
KARAKTERISERING AV SKIRSJÖN NORR OM VÄXJÖ Växjö kommun
KARAKTERISERING AV SKIRSJÖN NORR OM VÄXJÖ Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning
Tidans Vattenförbund. Tidan 2011
Tidans Vattenförbund Tidan 2011 Tidan 2011 Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Kvalitetssäkring 4 Metodik 5 Resultat 5 Nederbörd och vattenföring 5 Fysikaliska och kemiska vatten-undersökningar i vattendrag 6
BILAGA 8. Växtplankton kust år 2014
BILAGA 8 Växtplankton kust år 2014 Artlistor och fältprotokoll 205 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Rapport. Innehållsförteckning
Sid 1(21) Plankton- och vattenkemiutveckling fram till 28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Jämförelse av fysikalisk-kemiska data... 3 Planktonundersökningar... 5 Metodik... 5 Jämförelse
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016 Kiselalgssläktet Aulacoseira var mycket vanligt i Ringsjöarna i april. Foto: Gertrud Cronberg Januari 2016 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen
Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter
Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter Rapport 2010:2 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vallentunasjön 2008-2009 -vattenkemi, plankton och vattenväxter
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2007
28-1- Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år Brunnsviken Ängbybadet Mälarhöjdsbadet Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 28-1- mv8-19 Sid 2(34) Potentiellt toxiska
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Växtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015.
Fakta 2016:5 Växtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015. Undersökning av växtplankton i tolv sjöar 2015 Publiceringsdatum 2016-04-12 Avdelningen för miljö Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se
DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009
Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009 Rotatorien Anuraeopsis fissa.. Medins Biologi AB 2009-12-05 Ingemar Abrahamsson Anders Boström Jan-Erik Svensson Iréne
Växtplankton och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013
och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013 Rapport nr 79 Titel: och vattenkemi i Vänerns vikar undersökningar 2012/2013 Tryckår: 2014 ISSN: 1403-6134 Författare: H. Hogfors, A. Stål Delbanco
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
BILAGA 1. Fysikaliska och kemiska parametrar
SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska parametrar Metodik Analysparametrarnas innebörd Resultatlistor Diagram vattendrag Diagram sjöar 21 SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning
Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 10 Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG
Svensk vattenförvaltning
Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige
Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Till Handbok 2007:4
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Bilaga A Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder
Växtplankton 2007 Lars Edler
Växtplankton 2007 Lars Edler 1 UTFÖRARE: Kristinebergs Miljöövervakningsgrupp Kristinebergs Marina Forskningsstation 450 34 Fiskebäckskil Tel. (vx): 0523-18500 Fax: 0523-18502 E-post: odd.lindahl@kmf.gu.se
Plankton i dammar och sjöar
Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Överdosering av kalk;
Överdosering av kalk; Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag av Gunnar Persson 1, Anders Wilander 1, Eva Willén 1, Teresia Wällstedt 2 1) Institutionen
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune
VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK Steinkjer kommune Region midt Steinkjer kontorsted 09.11.2018 PE LAG IA NATU RE & E NVIRON M E NT AB Kvarvingelva Bottenfaunaundersökning
Planktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder
Planktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder av Eva Willén Institutionen för Miljöanalys SLU Box 7050 SE 750 07 Uppsala 2006 Rapport 2006:4 Planktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder ISSN 1403-977X
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Miljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Övertagande kommunal räddningstjänst
Övertagande kommunal räddningstjänst 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig