Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017

Transkript

1 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017 Grönalgen Hartiotina reticulata var vanlig i Östra Sorrödssjön i augusti Foto: Gertrud Cronberg Februari 2018 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund

2 RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 2 Östra Ringsjön... 3 Västra Ringsjön... 4 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 7 Östra Ringsjön... 8 Västra Ringsjön... 9 SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA RESULTAT VÄXTPLANKTON 2017, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön RESULTAT DJURPLANKTON 2017 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Östra Sorrödssjön (19) Hjälmsjön (37) Västersjön (50) Rössjön (51) VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL REFERENSER Växtplankton, bedömning av ekologisk status Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar

3 RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2017 Sätoftasjön Växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön uppvisar mindre variation över perioden jämfört med västra och östra Ringsjön. Det lägsta värdet noterades i juli och det högsta i oktober (Figur 1, Tabell 1). I maj och juni bedöms biomassan som liten, i juni som måttligt stor, i augusti och september som stor, i oktober som måttligt stor medan biomassan i april och som mycket stor (Naturvårdsverket 1999). Figur 1. Den totala växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön, april till oktober 2017, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger och pansarflagellater). Kiselalgerna dominerade växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön från april till juni (Figur 1, Tabell 1) och det var framförallt släktet Stephanodiscus och arten Fragilaria crotonensis som var vanliga. I juli var biomassan liten och bestod till största delen av pansarflagellaterna Ceratium hirundinella och Peridinium. Cyanobakterier förekom inte alls eller i mycket små biomassor de fyra första månaderna, först i augusti ökar biomassan av cyanobakterier. I augusti och september dominerade många olika arter av Aphanizomenon, Microcystis och Dolichospermum. I oktober utgjorde arterna Planktothrix och Planktolynbya limnetica största delen av cyanobakteriernas biomassa. Tabell 1. Den totala biomassan 2017 i Sätoftasjön fördelad på alggrupper. Alggrupp/Datum 16 apr 12 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0 0 0,17 0,12 3,57 3,38 4,34 Grönalger ,02 0,04 0 Kiselalger 2,76 1,27 1,25 0,24 0,50 1,05 2,41 Rekylalger 0 0 0,18 0,01 0,46 0,01 0,21 Pansarflagellater 0 0,15 0,31 0,45 0,44 0,04 0 Total biomassa 2,76 1,42 1,91 0,82 5,00 4,51 6,96 2

4 Östra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Östra Ringsjön varierade mycket över perioden med den lägsta biomassan i juni och den högsta i oktober (Figur 2, Tabell 2). Biomassan bedöms som måttligt stor i maj, stor i oktober och mycket stor övriga månader (Naturvårdsverket 1999). Figur 2. Den totala biomassan i Östra Ringsjön, april till oktober 2017, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (guldalger, rekylalger och pansarflagellater). Biomassan i april var mycket stor och det var framförallt det centriska kiselalgsläktet Stephanodiscus som förekom i stora mängder och även i maj dominerade arten. Kiselalgerna tillsammans med cyanobakterierna utgjorde största delen av biomassan i juni. I juli ökade biomassan av cyanobakterier för att nå det högsta värdet i augusti. I juli och augusti utgjordes cyanobakteriernas biomassa av stort antal olika släkten och arter t ex Microcystis, Dolichospermum och Aphanizomenon. Den vanligaste arten var dock Dolichospermum crassum. Kiselalgerna blev återigen vanliga i september och oktober, framför allt då släktet Aulacoseira, tillsammans med cyanobakterierna Aphanizomenon, Microcystis och Planktothrix agardhii.i (Figur 2, Tabell 2). Tabell 2. Den totala biomassan 2017 i Östra Ringsjön uppdelad på de olika alggrupperna. Alggrupp/Datum 16 apr 12 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0,09 0,30 0,50 1,96 5,30 3,97 4,45 Grönalger 0,13 0 0,01 0,10 0,20 0,04 0 Kiselalger 5,77 2,84 0,55 0,33 1,35 2,85 4,92 Guldalger 0 0, Rekylalger 0,12 0 0,12 0,32 0,24 0,25 0,17 Pansarflagellater 0 0 0,02 0,04 0,28 0,95 0 Total biomassa 6,11 3,21 1,21 2,74 7,37 8,06 9,54 3

5 Västra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön var i ungefär samma storleksordning i april och maj för att öka i juni, då det högsta värdet uppmättes. Även augustivärdet var högt (Figur 3 Tabell 3.) Växt-planktonbiomassan i juni och augusti betecknas som mycket stor stor och övriga månader stor (Naturvårdsverket 1999). Figur 3. Den totala växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön, april till oktober 2017, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (guldalger, rekylalger, gulgrönalger och pansarflagellater). Kiselalger, framför allt av släktena Aulacoseira, Cyclotella och Stephanodiscus, dominerade biomassan i april, maj och juni, även arten Fragilaria crotonensis. Även i juli var kiselalgerna vanliga tillsammans med pansarflagellater. I juli ökade biomassan av cyanobakterier något lite för att sedan dominera biomassan i augusti och oktober. I juli var cyanobakteriesläktet Dolichospermum vanligast och i augusti, september och oktober var det cyanobakterierna Planktothrix agardhii och Aphanizomenon som utgjorde den största delen biomassan. I september förekom rikligt med rekylalgen Cryptomonas (Figur 3, Tabell 3). Tabell 3. Den totala biomassan 2017 i Västra Ringsjön fördelad på alggrupper Alggrupp/Datum 12 apr 17 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0 0,29 0,18 1,10 4,36 0,86 2,96 Grönalger 0,13 0,07 0,37 0,08 0, Kiselalger 3,56 3,03 9,07 1,98 3,22 0,72 1,35 Guldalger 0 0, Rekylalger 0,10 0 0,45 0,10 0,36 1,98 0,14 Gulgrönalger 0 0, Pansarflagellater 0 0 0,31 1,03 0,46 0,21 0 Total biomassa 3,79 3,55 10,4 4,29 8,82 3,77 4,45 4

6 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2017 Total växtplanktonbiomassa Den högsta medelbiomassan 2017 uppmättes i Västra Ringsjön (5,57 mg/l) som också hade det högsta biomassavärdet under perioden (juni, 10,4 mg/l). Östra Ringsjön hade en likartad medelbiomassa som Västra Ringsjön, 5,46 mg/l, medan Sätoftasjön hade en ovanligt låg medelbiomassa 3,34 mg/l. Växtplanktonbiomassan uppvisar stora månatliga variationer både inom och mellan de olika bassängerna. De största biomassorna uppmättes under augusti, september och oktober och de lägsta i maj och juli. Vädret var inte idealiskt för cyanobakterier då sommaren saknade längre perioder av varmt, soligt och vindstilla väder, vilket kan ha påverkat avsaknaden av de toppar av höga biomassor av cyanobakterier. Figur 4. Den totala växtplanktonbiomassan 2017 i Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön. Antalet arter Artlistan är gemensam för alla tre bassängerna då dessa har förbindelse med varandra och arter som förekommer i en bassäng sannolikt finns även i de andra. Högst antal arter noterades i augusti och oktober (Tabell 4) och artantalet bedöms som högt eller mycket högt samtliga månader (Naturvårdsverket 1999). Grönalger och cyanobakterier förekom med flest arter under hela perioden följt av kiselalger (Tabell 4). Tabell 4. Antalet arter i Ringsjön (Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön) Alggrupp/Datum 12 apr 17 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier Grönalger Guldalger Kiselalger Gulgrönalger Gonyostomum Rekylalger Pansarflagellater Ögonalger Antal arter

7 Ekologisk grupp Arterna på artlistan delas in i ekologisk grupp beroende på deras huvudsakliga förekomst. I Ringsjöarna är det framför allt eutrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsrika förhållanden, som återfinns. Oligotrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsfattiga förhållanden, är mycket ovanliga i Ringsjöarna och återfinns främst bland grönalgerna. De eutrofa arterna står för 50 %, eller mer, av det totala artantalet (Figur 5). 100% Ekologisk grupp % 0% april maj juni juli aug sept okt Eutrof Indifferent Oligotrof Figur 5. Växtplanktonarter i Ringsjön 2017 uppdelade på olika ekologisk grupper. Cyanobakterien Microcystis botrys förekommer i Ringsjöns alla bassänger. Foto: Gertrud Cronberg 6

8 RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA 2017 Sätoftasjön Det högsta antalet individer per liter i Sätoftasjön noterades i juli (1415) och det lägsta i september (295). I september var antalet arter högst, 25 st, medan det var lägst i juli, 15 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 6). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även släktena Syncheata och Polyathra förekom med många individer. Bland hinnkräftorna (cladocerer) var Bosmina vanligast men överlag förekom det mycket få hinnkräftor i proven. Även hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var ovanligt fåtaliga. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden. Figur 6. Djurplankton i Sätoftasjön april-oktober 2017 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2016 års resultat var individantalet lägre år 2017 i Sätoftasjö. Hjuldjurens antal är i stort sett oförändrat medan både hinn- och hoppkräftor är färre. Hjuldjurssläktet Keratella är vanligt i Ringsjöarna. 7

9 ind/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Östra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Östra Ringsjön noterades i augusti (1388) och det lägsta i september (315). I april var antalet arter högst, 20 st, medan det var lägst i augusti, 9 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 7). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även Syncheata förekom med många individer. Hinnkräftor (cladocerer) var ovanligt få under hela perioden, det förekom inga hinnkräftor i proven i juli, augusti och september. Även de vuxna stadierna av hoppkräftorna (copepoder) var relativt få under perioden. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden Östra Ringsjön april maj juni juli aug sept okt Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 7. Djurplankton i Östra Ringsjön april-oktober 2017 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2016 års resultat förekom färre individer Alla grupper har minskat antal. 8

10 ind/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Västra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Västra Ringsjön noterades i maj (1975) och det lägsta i oktober (135). I september var antalet arter högst, 23 st, medan det var lägst i augusti, 9 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 8). Liksom i de andra bassängerna förekom hjuldjurssläktet Keratella med flest individer men även släktena Polyarthra och Pompholyx var vanliga De vanligaste hinnkräftorna (cladocerenna) var Chydorus sphaericus och Bosmina. Hoppkräftor (copepoder) förekom med flest individer i april. De indifferenta arterna var vanligast i Västra Ringsjön djurplanktonsamhälle Västra Ringsjön april maj juni juli aug sept okt Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 8. Djurplankton i Västra Ringsjön april-oktober 2017 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2016 års resultat förekom totalt sett färre individer 2017 i Västra Ringsjön. SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA Årets värden för växtplanktonmedelbiomassan i de tre olika bassängerna är de lägsta, med ett undantag, under den 24-åriga tidsserien (Figur 9, 10 och 11). Sätoftasjön har ett mycket lågt värde jämfört med tidigare år, även i Västra Ringsjön är årets medelbiomassa förhållandevis låg. Östra Ringsjöns värde är också jämförelsevis lågt men ligger i samma storleksintervall som övriga år i tidsserien. Västra Ringsjön har den högsta medelbiomassan av de tre bassängerna och värdet medan Östra Ringsjön har den lägsta. Ett sammanfattande blad om de tre sjöarnas augusti-värden återfinns i slutet av rapporten. 9

11 mg/l mg/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Figur 9. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2017 i Sätoftasjön. 18 Medelbiomassa Östra Ringsjön Figur 10. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2017 i Östra Ringsjön. 18 Medelbiomassa Västra Ringsjön Figur 11. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2017 i Västra Ringsjön. 10

12 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2017 RESULTAT VÄXTPLANKTON 2017, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Resultat 2017 I augusti 2017 varierade biomassan i Rönne ås sjöar mellan 0,43 och 4,36 mg/l (Figur 12). Störst uppmätt biomassa hade Västersjön vilket klassas som stor biomassa medan de övriga sjöarnas biomassa bedöms som liten eller mycket liten (Naturvårdsverket 1999). 5,0 Biomassa ,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ö. Sorrödssj. Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 12. Den totala växtplanktonbiomassan i augusti 2017 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 43 och 57 arter Lägsta antalet arter påträffades i Rössjön och Hjälmsjön medan det högsta antalet registrerades i Västersjön (Tabell 5). Indifferenta och eutrofa arter dominerade i alla sjöarna (Figur 13). De alggrupper som förekom med flest arter var grönalger följt av kiselalger. Tabell 5. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper, antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Sjö Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Cyanobakterier 3 3 0, , ,105 Guldalger , ,003 Kiselalger 6 0, , , ,068 Gulgröna alger Gonyostomum 1 2 0, ,10 1 0,071 Grönalger 24 0, , ,008 Pansarflagellater ,007 2 Rekylalger 2 0, , , ,110 Ögonalger Summa 44 1, , , ,43 11

13 Ind/l Rönne å - vattenkontroll % 80% 60% 40% 20% 0% 2017 Ö Sorröd Hjälmsjön Västersjön Rössjön Oligotrof Indifferent Figur 13. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i augusti 2017 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Eutrof RESULTAT DJURPLANKTON 2017 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar i augusti 2017 (Figur 14). Den storvuxna hinnkräftan Daphnia cucullata var förhållandevis vanlig i Östra Sorrödssjön. Vuxna hoppkräftor var få medan deras larvstadium, nauplier var vanliga, speciellt i Rössjön.. Antalet individer per liter varierade från 128 till 423. Djurplankton Hjuldjur Hinnkrä or Hoppkrä or Nauplius Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 14. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i augusti 2017 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. 12

14 Östra Sorrödssjön (19) I augusti 2017 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av grönalgerna Hariotina reticulata och Staurastrum erasum samt olika arter av kiselalger. Växtplanktons biomassa bedöms som liten. Antalet arter var måttligt högt och grönalger var representerade med flest arter följt av kiselalger. De eutrofa arterna var något fler än de indifferenta. Djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta arter och var måttligt individrikt och måttligt artrikt. Vanligaste förekommande var hjuldjurssläktena Keratella och Polyarthra samt nauplius-larver. Hjälmsjön (37) Växtplankton biomassan i augusti var mycket liten och vanligast förekommande var Gubbslem, Gonyostomum semen och rekylalgen Cryptomonas Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och grön- och kiselalger var representerade med flest arter. De indifferenta och eutrofa arterna var lika många. Djurplankton-samhället var artrikt och måttligt individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella och nauplius-larver. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Västersjön (50) Växtplanktonbiomassan bedöms som stor och dominerades av Gonyostomum semen tillsammans med olika arter av kiselalger. Antalet arter var högt och de indifferenta arterna var vanligast och de oligotrofa arterna var fler än de eutrofa. Grönalger, kiselalger och cyanobakterier förkom med flest arter. Djurplanktonsamhället var individrikt fördelade på 13 olika arter. Hjuldjur av släktena Keratella och Synchaeta dominerade i antal. Rössjön (51) Växtplanktonbiomassan klassas som mycket liten och dominerades av rekylalgen Cryptomonas och cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och indifferenta arter var vanligast. Kiselalger, grönalger och cyanobakterier var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt art- och individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella och nauplius-larver.. De indifferenta arterna övervägde. VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL 2017 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. Några större förändringar i växt- och djurplanktonsamhällena har inte skett under 2017 och den variation som förekommer är med största sannolikhet beroende på vädret. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostomum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Vid dominans av Gonyostomum semen kan den beräknade biomassan bli mycket mindre än vad den faktiskt är på grund av att cellerna förstörs vid konservering och inte går att räkna. Antalet arter har varierat mellan och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Oligotrofa arter har påträffats men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. 13

15 REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Longterm whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Havs- och vattenmyndigeten Havs- och vattenmyndighetens förskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMF 2013:19. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:

16 Växtplankton, bedömning av ekologisk status Trender i total biomassa och andel cyanobakterier 15

17 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Sätoftasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 5,00 mg/l 0,06 Otillfredsställande Medelvärde tre senaste åren 7,91 mg/l 0,04 Dålig Dålig Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Värdena under perioden indikerar oftast dålig ekologisk status, 2017 års värde bedöms som otillfredsställande status. En svag tendens till något lägre, stabilare biomassa-värden kan ses från år 2007 och framåt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 71 % 0,31 Otillfredsställande Medelvärde tre senaste åren 79 % 0,23 Otillfredsställande 100% Otillfredsställande % 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar mycket under perioden och följaktligen även den ekologiska statusen. Medelvärdet under de tre senaste åren indikerar otillfredsställande status likaså 2017 års värde. En period av lägre värden 2006 till 2011 verkar ha varit tillfällig. Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp TPI beräknades till 2,93 vilket klassas som otillfredsställande (lägsta klassen). De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 64 % eutrofa, föredrar näringsrika förhållanden och till 36 % av indifferenta, förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Sätoftasjön 2017 som otillfredsställande (sammanlagd näringsstatus 1,41). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig, vilket överensstämmer med vår expertbedömning. 16

18 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Östra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 7,37 mg/l 0,04 Dålig Medelvärde tre senaste åren 9,49 mg/l 0,03 Dålig Dålig Otillfredsställande Den streckade linjen visar gränsen mellan dålig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Värdena under hela perioden indikerar dålig ekologisk status, med några få undantag, 2017 års värde bedöms som dålig status. Någon större förändring under perioden kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 72 % 0,30 Otillfredsställande Medelvärde tre senaste åren 87 % 0,14 Dålig 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan under perioden har varit mycket hög och den ekologiska statusen klassats som otillfredsställande eller dålig med undantag av ett fåtal år. Andelen har varit hög de fyra senaste åren och den ekologiska statusen år 2017 är otillfredsställande. Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp Det beräknade värdet för TPI var 2,79 vilket klassas som otillfredsställande (lägsta klassen). De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 66 % eutrofa, föredrar näringsrika förhållanden, och till 31 % indifferenta arter, förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden och 3 % oligotrofa arter. Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Östra Ringsjön 2017 som otillfredsställande (sammantagen näringsstatus 1,21). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 17

19 mg/l Rönne å - vattenkontroll 2017 Västra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 8,82 mg/l 0,03 Dålig Medelvärde tre senaste åren 6,19 mg/l 0,05 Dålig Dålig Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena indikerar dålig ekologisk status alla år med ett undantag års värde klassas som dålig status. Biomassan varierar under perioden och någon trend kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 49 % 0,54 Otillfredsställande Medelvärde tre senaste åren 71 % 0,32 Otillfredsställande 100% Otillfredsställande % 60% 40% 20% 0% Den ekologiska statusen, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan, klassas under de flesta åren under perioden som otillfredsställande men även klassningarna hög, god måttlig och dålig status förekommer. Medelvärdet under de tre senaste åren klassas som otillfredsställande liksom 2017 års värde. Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp TPI beräknades till 2,51 vilket indikerar otillfredsställande status (den lägsta klassen). De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 60 % eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden, 36 % indifferenta och 4 % oligotrofa, d v s förekommer under näringsfattiga förhållanden. Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Västra Ringsjön 2017 som otillfredsställande (sammantagen näringsstatus 1,41). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 18

20 mg/l Rönne å - vattenkontroll Östra Sorrödssjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 1,01 mg/l 0,30 God Medelvärde aug 3 senaste åren 0,65 mg/l 0,46 God Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under perioden pendlat mellan god och måttlig ekologisk status. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0 % 1,00 Hög Medelvärde aug 3 senaste åren 0,1 % 1,00 Hög 80% 60% 40% 20% 0% God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är 0), vilket också är fallet med årets värde. De något högre värdena år 2009 och 2011 verkar ha varit tillfälliga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2017 års biomassaberäkningar utgörs 33 % av eutrofa och 67 % av indifferenta arter Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön 2017 som hög (sammanvägd näringsstatus 4,09) så även för de tre senaste åren. Vår expertbedömning är dock att statusen bör bedömas som god då den totala växtplanktonbiomassan varierar mellan åren. 19

21 mg/l Rönne å - vattenkontroll Hjälmsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,49 mg/l 0,61 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 1,49 mg/l 0,20 Måttlig Otillfredsställande Måttlig God De streckade linjerna visar gränserna mellan otillfredsställande, måttlig och god ekologisk status med avseende på den totala biomassan i augusti och klassningen pendlar mellan dessa bedömningar års värde klassas som hög ekologisk status. Överlag är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 8,1 % 0,99 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 5,6 % 1,00 Hög 100% 80% 60% 40% 20% 0% Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från 0 % till 90 %, men flertalet år bedöms statusen som god års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2017 års biomassaberäkningar utgörs 50 % av eutrofa arter, 25 % av indifferenta arter och 25 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön 2017 som hög (sammanvägd näringsstatus 4,62). För de tre senaste åren bedöms statusen som god, vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 20

22 mg/l Rönne å - vattenkontroll Västersjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 4,36 mg/l 0,07 Otillfredsställande Medelvärde aug senaste 3 åren 3,17 mg/l 0,09 Otillfredsställande Otillfredsställande Måttlig God De streckade linjerna visar gränserna mellan otillfredsställande, måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har större delen av perioden indikerat god eller måttlig status med några få undantag års värde är ovanligt högt och indikerar otillfredsställande status. Generellt är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0,5 % 1,00 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 3,1 % 1,00 Hög 80% 60% 40% 20% Måttlig God 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg och indikerat hög ekologisk status, med undantag år 2005 och års andel är mycket låg, liksom andelarna för de föregående sex åren. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västersjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2017 års biomassaberäkningar utgörs cirka 36 % av eutrofa arter, 50 % av indifferenta arter och 14 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Västersjön 2017 som god (sammanvägd näringsstatus 3,15). För de tre senaste åren bedöms statusen som god vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 21

23 mg/l Rönne å - vattenkontroll Rössjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,43 mg/l 0,70 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 0,84 mg/l 0,36 God Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har pendlat mellan god och måttlig ekologisk status under perioden med ett fåtal år med otillfredsställande status års värde är mycket lågt och statusen bedöms som hög. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 25 % 0,81 God Medelvärde aug senaste 3 åren 38 % 0,67 Måttlig 100% 80% 60% 40% 20% 0% Otillfredsställande Måttlig Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 2004 till 2011 är andelen cyanobakterier hög och indikerar otillfredsställande status. De senaste sju åren har andelen varierat mycket årets andel är dock liten och bedöms som god ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2017 års biomassaberäkningar utgörs 25 % av eutrofa arter, 58 % av indifferenta arter och 17 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning Enligt bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Rössjön 2017 som god (sammanvägd näringsstatus 3,86). För de tre senaste åren bedöms statusen som god vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 22

24 Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar

25 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2017 Färskvikt mg/l (0-2 m) Sätoftasjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Blågröna celler 1,619 Microcystis aeruginosa 0,067 Microcystis botrys 0,151 Microcystis flos-aquae 0,037 0,044 Microcystis wesenbergii 0,227 0,127 0,075 Woronichinia karelica 0,02 0,073 0,007 Woronichinia naegeliana 0,009 0,246 Dolichospermum sigmoideum 0,897 0,49 0,089 Dolichospermum crassum 0,188 Dolichospermum curvum 0,173 0,006 0,011 0,042 0,009 Dolichospermum lemmermannii 0,002 Dolichospermum macrosporum 0,057 0,048 0,038 Dolichospermum solitarium 0,174 Aphanizomenon gracile 0,002 1,346 0,01 Aphanizomenon klebahnii 0,027 0,271 0,035 Cuspidothrix issatschenkoi 0,001 0,192 0,002 Planktothrix agardhii 0,003 0,056 0,526 2,048 Limnothrix redekei 0,034 Planktolyngbya brevicellularis 0,105 Planktolyngbya limnetica 0,001 1,945 Prochlorothrix hollandica 0,047 0,001 GRÖNALGER Botryococcus spp. 0,039 Mougeotia sp. 0,02 Pediastrum spp. 0,004 KISELALGER Asterionella formosa 0,087 0,116 0,04 0,006 Aulacoseira spp. 0,195 0,605 0,019 0,126 0,973 1,117 Diatoma spp. 1,043 Fragilaria crotonensis 0,096 1,254 0,145 0,026 0,209 Cyclotella spp. 0,341 0,023 0,067 0,04 Stephanodiscus spp. 2,474 0,112 0,055 0,008 0,034 Synedra spp. 0,198 0,068 0,006 REYLALGER Cryptomonas spp. 0,181 0,009 0,463 0,007 0,209 PANSARFLAGELLATER Ceratium hirundinella 0,154 0,307 0,257 0,309 0,036 Diplopsalis acuta 0,034 Peridinium spp. 0,196 0,101 TOTAL BIOMASSA 2,76 1,42 1,92 0,82 5,00 4,51 6,96 24

26 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2017 Färskvikt mg/l (0-2 m) Östra Ringsjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Pico cyanobakterier 0,004 0,01 Microcystis aeruginosa 0,004 0,031 0,156 Microcystis botrys 0,141 0,001 0,023 Microcystis flos-aquae 0,009 0,082 0,226 1,47 Microcystis ichthyoblabe 0,001 Microcystis novacekii 0,001 0,001 Microcystis viridis 0,017 Microcystis wesenbergii 0,007 0,068 0,458 Woronichinia karelica 0,012 0,006 0,044 0,121 0,011 0,034 Woronichinia naegeliana 0,015 0,304 0,628 0,56 Dolichospermum sigmoideum 0,244 0,163 Dolichospermum crassum 0,039 1,511 3,31 0,112 Dolichospermum curvum 0,025 0,008 0,295 0,04 0,049 Dolichospermum lemmermannii 0,002 Dolichospermum spp. 0,007 Aphanizomenon gracile 0,086 0,008 Aphanizomenon klebahnii 0,049 0,282 0,019 0,112 0,362 1,498 0,391 Cuspidothrix issatschenkoi 0,064 Planktolyngbya brevicellularis 0,188 Planktolyngbya limnetica 0,154 Planktothrix agardhii 0,356 1,182 1,48 Limnothrix redekei 0,01 Pseudanabaena limnetica 0,059 Prochlorothrix hollandica 0,017 GRÖNALGER Closterium acutum var. variabile 0,033 Eudorina elegans 0,009 Monoraphidium contortum 0,062 Mougeotia sp. 0,13 0,105 Pediastrum spp. 0,091 0,041 GULDALGER Dinobryon divergens 0,078 KISELALGER Asterionella formosa 0,093 0,106 0,001 0,128 0,021 0,068 Aulacoseira granulata 0,123 Aulacoseira spp. 0,012 0,041 0,298 2,553 3,769 Cyclotella spp. 0,014 0,112 0,838 Fragilaria crotonensis 0,168 0,38 0,088 0,056 0,131 Fragilaria sp. 0,069 Stephanodiscus spp. 5,667 2,561 0,008 0,197 0,693 0,151 0,113 Synedra spp. 0,116 0,028 REYLALGER Cryptomonas spp. 0,032 0,004 0,086 0,317 0,238 0,251 0,168 Rhodomonas spp. 0,086 0,035 GULGRÖNALGER Tribonema spp. 0,004 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0,004 0,104 Ceratium hirundinella 0,018 0,036 0,179 0,307 Gymnodinium helveticum 0,641 TOTAL BIOMASSA 6,11 3,21 1,21 2,74 7,37 8,06 9,54 25

27 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2017 Färskvikt mg/l (0-2 m) Västra Ringsjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Pico cyanobakterier 0,028 Blågröna celler 0,183 Microcystis botrys 0,007 Microcystis viridis 0,01 Microcystis wesenbergii 0,099 Snowella litoralis 0,112 Woronichinia karelica 0,012 0,184 0,025 0,119 0,011 Woronichinia naegeliana 0,048 0,089 Dolichospermum sigmoideum 0,1 0,013 Dolichospermum crassum 0,729 0,07 Dolichospermum curvum 0,17 0,496 Dolichospermum flosaquae 0,015 Dolichospermum lemmermannii 0,076 Aphanizomenon gracile 0,244 Aphanizomenon klebahnii 0,131 0,276 0,813 2,178 Cuspidothrix issatschenkoi 0,755 Planktolyngbya brevicellularis 0,019 Planktolyngbya limnetica 0,204 Planktothrix agardhii 0,095 2,132 Pseudanabaena limnetica 0,066 Limnothrix redekei 0,23 GRÖNALGER Mougeotia spp. 0,42 Parapediastrum biradiatum 0,009 Pediastrum duplex 0,03 Pseudopediastrum boryanum 0,03 Pediastrum spp. 0,103 0,348 0,082 Scenedesmus spp. 0,025 0,02 GULDALGER Dinobryon bavaricum 0,082 Mallomonas caudata 0,027 KISELALGER Asterionella formosa 0,085 0,196 0,028 0,088 Aulacoseira spp. 0,612 0,176 4,357 0,737 2,902 0,147 Cyclotella spp. 1,141 0,482 Fragilaria crotonensis 0,102 2,686 1,194 0,322 0,291 1,288 Fragilaria spp. 0,005 Stephanodiscus spp. 1,724 2,498 1,544 0,021 0,188 0,057 Synedra spp. 0,062 REYLALGER Cryptomonas spp. 0,095 0,447 0,095 0,357 1,864 0,14 Rhodomonas spp. 0,115 GULGRÖNALGER Tribonema spp. 0,046 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0,032 Ceratium hirundinella 0,002 0,307 0,461 0,18 Diplopsalis acuta 0,086 Gymnodinium helveticum 0,001 0,086 0,209 Peridinium spp. 0,566 0,08 TOTAL BIOMASSA 3,79 3,54 10,38 4,28 8,82 3,77 4,44 26

28 Växtplankton artlista, Ringsjöarna Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till dominerande EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof EG CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Chroococcales Aphanocapsa delicatissima W.West & G.S.West E Chroococcus aphanocapsoides Skuja E 1 Chroococcus limneticus Lemmerm. E Chroococcus microscopicus Komárk.-Legn. & Cronb E 1 1 Chroococcus minutus (Kütz.) Nägeli I 1 Gomphosphaeria aponina Kütz. I 1 Merismopedia glauca (Ehrenb.) Kütz. E 1 Merismopedia tenuissima Lemmerm. E Microcystis aeruginosa (Kütz.) Kütz. E Microcystis botrys Teiling E Microcystis firma (Kütz.) Schmidle E Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn. E Microcystis ichthyoblabe (G.Kunze) Kütz. E 2 Microcystis novacekii (Komárek) Compère E Microcystis viridis (A.Braun) Lemmerm. E Microcystis wesenbergii (Komárek) Komárek in N.V E Radiocystis geminata Skuja I Snowella lacustris (Chodat) Komárek & Hindák I 1 Snowella litoralis (Häyrén) Komárek & Hindák I Snowella septentrionalis Komárek & Hindák I 1 Woronichinia elorantae Komárek & Komárk.-Legn. E 2 1 Woronichinia karelica Komárek & Komárk.-Legn. I Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin E Nostocales Aphanizomenon gracile (Lemmerm.) Lemmerm. E Aphanizomenon klebahnii Elenkin ex Pechar E Aphanizomenon sp. E 1 2 Cuspidothrix issatschenkoi (Usačev) P.Rajan., Komárek, E Willame, Hrouzek, Katovská, L.Hoffm. 1 & Sivonen2 2 2 Dolichospermum sigmoideum (Nygaard) Wacklin, L.Hoffm. E & Komárek Dolichospermum crassum (Lemmerm.) Wacklin, L.Hoffm. E & Komárek Dolichospermum curvum (H.Hill) Wacklin, L.Hoffm. & EKomárek Dolichospermum flosaquae (Bréb. ex Bornet & Flahault) E Wacklin, L.Hoffm. & Komárek 2 1 Dolichospermum lemmermannii (P.G.Richt.) Wacklin, L.Hoffm. I & Komárek Dolichospermum macrosporum (Kleb.) Wacklin, L.Hoffm. E & Komárek Dolichospermum mendotae (Trel.) Wacklin, L.Hoffm. & E Komárek1 Dolichospermum solitarium (Kleb.) Wacklin, L.Hoffm. & E Komárek 2 Dolichospermum spp. E 2 1 Oscillatoriales Planktolyngbya brevicellularis Cronberg & Komárek E Planktolyngbya contorta (Lemmerm.) Anagn. & Komárek E 1 1 Planktolyngbya limnetica (Lemmerm.) Komárk.-Legn. & E Cronberg Planktothrix agardhii (Gomont) Anagn. & Komárek E Planktothrix isothrix (Skuja) Komárek & Komárk.-Legn.I 1 1 Pseudanabaena limnetica (Lemmerm.) Komárek E 2 Pseudanabaena mucicola (Naumann & Hub.-Pest.) Schwabe E Romeria spp. E Synechococcales Aphanothece bachmannii Komárk.-Legn. & Cronberg E Aphanothece clathrata W.West & G.S.West I 1 Aphanothece minutissima (W.West) Komárk.-Legn. & Cronberg E 1 Aphanothece paralleliformis Cronberg E 1 Cyanocatena imperfecta (Cronberg & Weibull) JoostenE 1 Cyanodictyon iac G.Cronberg & Komárek I Cyanodictyon planctonicum B.A.Mayer I 1 Lemmermanniella pallida (Lemmerm.) Geitler E 1 1 Limnothrix redekei (Goor) M.-E.Meffert E 2 Prochlorothrix hollandica T.Burger-Wiersma, L.J.Stal & EL.R.Mur 2 2 CHLOROPHYCEAE, EGENTLIGA GRÖNALGER Volvocales Chlamydomonas spp I 1 1 Eudorina elegans Ehrenb. E Pandorina morum (O.F. Müll.) Bory E

29 EG Tetrasporales Chlamydocapsa cf planctonica (W. & G.S. West) Fo O CHLOROPHYCEAE, EGENTLIGA GRÖNALGER forts Sphaeropleales Acutodesmus acuminatus (Lagerh.) P.M.Tsarenko E Ankistrodesmus falcatus (Corda) Ralfs I 1 Ankistrodesmus gracilis (Reinsch) Korshikov I 1 Coelastrum cambricum W. Archer E Coelastrum microporum Nägeli in A. Braun E Coelastrum sphaericum Nägeli I 1 1 Comasiella arcuata (Lemmermann) E.Hegewald, M E 1 1 Desmodesmus opoliensis (P. Richter) E.Hegewald E Desmodesmus subspicatus (Chodat) E.Hegewald & E 1 1 Gloeotila pelagica (Nygaard) Skuja I 1 Golenkinia radiata (Chodat) Korshikov E Hariotina reticulata P.A.Dang. E Kirchneriella lunaris (Kirchner) Möbius I 1 Lacunastrum gracillimum (W.West & G.S.West) H.M E Monactinus simplex (Meyen) Corda E 1 1 Monoraphidium contortum (Thur. in Bréb.) Komár I Monoraphidium minutum (Nägeli) Komárk.-Legn. I 1 1 Parapediastrum biradiatum (Meyen) E.Hegewald E Pediastrum angulosum Ehrenb. ex Menegh. O Pediastrum boryanum var. longicorne Reinsch E Pediastrum duplex Meyen E Pseudopediastrum boryanum (Turpin) E.Hegewald E Pseudopediastrum kawraiskyi (Schmidle) E.Hegewald E Scenedesmus spp. E Selenastrum bibraianum Reinsch E 1 1 Stauridium tetras (Ehrenb.) E.Hegewald E Tetraëdron caudatum (Corda) Hansg. I 1 Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. E Willea apiculata (Lemmermann) D.M.John, M.J.Wynne I & P.M.Tsarenko 1 TREBOUXIOPHYCEAE Chlorellales Actinastrum hantzschii Lagerh. I 1 1 Crucigenia quadrata Morren I 1 Hindakia tetrachotoma (Printz) C.Bock, Pröschold & Krienitz E Lagerheimia citriformis (J. Snow) Collins E Mucidosphaerium pulchellum (H.C.Wood) C.Bock, Pröschold I & Krienitz Oocystis spp. I Trebouxiales Botryococcus neglectus (W. & G.S. West) Komárek & Marvan I CHAROPHYTA CONJUGATOPHYCEAE Desmidiales Closterium acutum var. variabile (Lemmerm.) Willi Krieg. I Closterium kuetzingii Bréb. I 1 1 Closterium limneticum Lemmerm. E 1 Closterium spp. I Cosmarium spp. O Staurastrum chaetoceras (Schröd.) G.M. Sm. E 1 Staurastrum paradoxum var. parvum W. West E 1 1 Staurastrum pingue Teiling O 1 Staurastrum planctonicum Teiling E Staurastrum planctonicum var. bullosum Teiling E Staurastrum pseudopelagicum W.West & G.S.West O 1 Staurastrum spp. I Staurodesmus cuspidatus (Bréb. ex Ralfs) Teiling I 1 Staurodesmus mamillatus var. maximus (W. West) Teiling O 1 1 Zygnematales Mougeotia sp. O Spirogyra sp. E 1 1 KLEBSORMIDIPHYCEAE Klebsormidiales Elakatothrix biplex (Nygaard) Hindák I

30 EG CHRYSOPHYCEAE, GULDALGER Dinobryon bavaricum O.E. Imhof O 2 1 Dinobryon crenulatum W. & G.S. West O 1 Dinobryon divergens O.E. Imhof I Dinobryon sertularia Ehrenb. I 1 Dinobryon sociale Ehrenb. I 1 Mallomonas caudata Iwanoff em. Willi Krieg. I 2 Mallomonas pseudocoronata Prescott I 1 Mallomonas spp. I DIATOMOPHYCEAE, KISELALGER Acanthoceras zachariasii (Brun) Simonsenzacharias I 1 Asterionella formosa Hassall I Aulacoseira granulata var. angustissima (O.Müll.) S E Aulacoseira granulata (Ehrenb.) Simonsen E Aulacoseira spp. E Cocconeis sp. E 1 Cyclotella spp. I Cymatopleura elliptica (Bréb. ex Kütz.) W.Sm. E Cymatopleura solea (Bréb.) W.Sm. E Diatoma spp. E 3 Fragilaria crotonensis Kitton I Fragilaria sp. I Frustulia rhomboides (Ehrenb.) De Toni I 1 Staurosira berolinensis (Lemmerm.) Lange-Bert. E Stephanodiscus binderanus (Kütz.) W.Krieg. E Stephanodiscus spp. E Surirella spp. I Synedra sp. I Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. I 1 1 Urosolenia longiseta (O.Zacharias) Edlund & StoermerO 1 XANTHOPHYCEAE, GULGRÖNALGER Goniochloris fallax Fott I 1 Pseudostaurastrum limneticum (Borge) Chodat I Tribonema spp. I 2 2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum latum Iwanhoff O 1 CRYPTOPHYCEAE, REKYLALGER Cryptomonas spp. I Rhodomonas spp. I DINOPHYCEAE, PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides (Levander) Langhans I Ceratium hirundinella (O.F.Müll.) Dujard. I Gymnodinium helveticum Pénard I Gymnodinium spp. I 1 1 Diplopsalis acuta (Apstein) Entz E Peridiniopsis polonicum (Wolosz.) Bourr. E Peridinium spp. I Oidentifierbar dinoflagellat I EUGLENOPHYCEAE, ÖGONALGER Euglena spp. E 1 1 Phacus pyrum (Ehrenb.) F. Stein E Phacus triqueter (Ehrenberg) Perty E 1 Trachelomonas verrucosa A. Stokes E Trachelomonas volvocina Ehrenb. E 1 1 TOTALA ANTALET ARTER

31 DJURPLANKTON (antal individer och antalet arter) Sätoftasjön 2017 ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E 3 8 Ascomorpha ovalis (BERGEND.) I 25 Ascomorpha saltans Bartsch BARTSC I 8 Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus quadridentatus HERMAN E 5 Conochilus hippocrepis SCHRANK E 5 3 Conochilus unicornis ROUSSELET E 5 15 Filinia longiseta (EHRENB.) I Gastropus stylifer IMHOF I Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Notholca sp. I 30 Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra major (BURCKHARRDT) I Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata HUDSON E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E Trichocerca capucina (WIERZ.) I Trichocerca cylindrica (IMHOF) E 20 Trichocerca porcellus GOSSE E Trichocerca pusilla (JENNINGS) E 48 Trichocerca rousseleti (VOIGT) E CLADOCERA Bosmina coregoni BAIRD I Bosmina longirostris (MÜLL.) I Chydorus sphaericus (MÜLL.) E 3 23 Daphnia cf cucullata SARS E 5 3 Daphnia sp. I COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter

32 DJURPLANKTON (antal individer och antalet arter) Östra Ringsjön 2017 ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E 5 Ascomorpha saltans Bartsch BARTSCH I Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus angularis GOSSE E 3 Brachionus quadridentatus HERMANN E 3 Conochilus unicornis ROUSSELET E Filinia longiseta (EHRENB.) I Gastropus stylifer IMHOF I 1 30 Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Notholca caudata CARLIN I 108 Notholca foliacea (EHRENB.) I 33 Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata HUDSON E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E 5 Trichocerca capucina (WIERZ.) I 3 Trichocerca porcellus GOSSE E Trichocerca pusilla (JENNINGS) E 6 Trichocerca rousseleti (VOIGT) E CLADOCERA Bosmina coregoni BAIRD I 1 5 Bosmina longirostris (MÜLL.) I Chydorus sphaericus (MÜLL.) E Daphnia cf cucullata SARS E 3 3 Daphnia sp. I COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter

33 DJURPLANKTON (antal individer och antalet arter) Västra Ringsjön 2017 ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E Ascomorpha ovalis (BERGEND.) I 13 Ascomorpha saltans Bartsch BARTSCH I 1 Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus urceolaris MULL E 31 Conochilus unicornis ROUSSELET E 6 Filinia longiseta (EHRENB.) I Gastropus stylifer IMHOF I 3 13 Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Notholca sp. I 10 Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra major (BURCKHARRDT) I Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata HUDSON E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E 6 3 Trichocerca cylindrica (IMHOF) E 6 Trichocerca capucina (WIERZ.) I 5 Trichocerca porcellus GOSSE E 6 Trichocerca pusilla (JENNINGS) E 6 Trichocerca rousseleti (VOIGT) E 4 6 CLADOCERA Bosmina coregoni BAIRD I Bosmina longirostris (MÜLL.) I Chydorus sphaericus (MÜLL.) E Daphnia cf cucullata SARS E Daphnia sp. I COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter