VIRTUE. Projektarbete. En jämförelse med virtue-metoden mellan sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten

Transkript

1 IRTUE Projektarbete En jämförelse med virtue-metoden mellan sjöarna Bottensjön, ättern, Örlen och i havet på västkusten Utförd av: Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Fågelviksskolan

2 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Introduktion Bakgrund Syfte Frågeställningar Litteraturanknytning Geografisk områdesbeskrivning Metoder Rackkonstruktioner attenanalys Skivanalys Resultat attenanalys Skivanalys Biomassa Organismer på plattorna Jämförelse med tidigare grupper Diskussion och slutsats Referenser Litteratur Internet Ordförklaring Bilagor, metoder tillvattenanalyser

3 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 2. Förord i vill tacka alla som har hjälpt och stöttat oss med vårt projekt. i vill speciellt tacka Staffan Nilsson vår handledare, han har hjälpt mycket i början med att komma igång, och även med artbestämningen. Han har även fått stå ut med oss en hel bilfärd till Dragsmark. i vill även tacka Robert Axelsson som har hjälpt oss med en del och varit ett tryggt stöd. Tack till Roger Lindblom som kom hit för att reda ut vissa oklarheter. Några fler som vi vill tacka är de som har låtit våra rack ligga vid deras bryggor och personalen i Colorama i Tibro som sponsrade oss med bottenfärg. 2

4 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 3. Sammanfattning irtue, som betyder virtual university education, är ett internationellt projekt som skolor över hela världen jobbar med. Det är både grundskolor och gymnasieskolor som arbetar med virtue. Det går ut på att man sänker ner CD-skivor, som är monterade på rack, i sjöar och hav. När de legat i vattnet ett tag tar man upp dem och studerar påväxten. i har nu varit med och jobbat med det här stora internationella arbetet. i har lagt i våra rack i både sjöarna Bottensjön, ättern, Örlen och i havet på västkusten. i hade två rack i sjöarna och tre i havet. På grund av tidsbrist hann vi bara ta upp ett av racken från sjöarna. i hade även ett annat bakslag, bägge racken i Örlen blev saboterade. Därför har vi inga resultat därifrån. Då man undersöker använder man sig av stereoluppar och mikroskop för att se vad som satt sig på CD-skivorna. Det man ser ska man sedan artbestämma, vilket vi tyckte var väldigt svårt men vi har gjort så gott vi kunnat. i har vägt biomassan på skivorna för att se hur mycket som satt sig på skivorna. i har även analyserat vattnet från sjöarna där vi har lagt i CD-racken. Under projektets gång har vi stött på ett antal små problem, som vi lyckats lösa. i har haft väldigt mycket att göra på lite tid och har ofta varit tvungna att jobba mycket snabbare än vad vi egentligen velat. Daniel lägger i ett rack i Bottensjön 3

5 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 4. Introduktion 4.1 Bakgrund i valde att jobba med virtue därför att vi ville ha ett projektarbete där det både var praktiskt arbete och teoretiskt. i ville jämföra de olika sjöarna i närområdet och se om människans påverkan på miljön har ändrat det lokala djur- och växtlivet i sjöarna. i ville även jämföra djur- och växtliv i sjö och hav. 4.2 Syfte i har valt att placera våra rack i sjöarna Bottensjön, ättern och Örlen. Där har tidigare grupper placerat sina och vi kan då jämföra våra resultat med deras. i ville undersöka växtoch djurfaunan (växt- och djurlivet) i hav och sjö, och vad som kan växa och leva på skivorna. i har även haft CD-rack i havet, i Dragsmark. i ska jämföra resultaten från sjöarna med resultaten från havet. 4.3 Frågeställningar i har valt dessa frågor som vår utgångspunkt, dessa frågor har även tidigare grupper haft. i tyckte det var bra att vi tog samma eftersom vi då kan jämföra våra resultat med deras. Hur skiljer påväxten mellan de olika sjöarna? ad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar? ilka organismer finns på plattorna? Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg? i har även lagt till en fråga eftersom vi även jobbat med havet: Hur skiljer sig växt och djurlivet mellan sjö och hav? 4.4 Litteraturanknytning i har haft hjälp av rapporter från tidigare grupper som arbetat med irtue. i har använt oss av dem för att kunna jämföra våra resultat med deras. i har sett hur vi ska göra när vi ska mäta biomassan. i har även använt oss av de tidigare rapporterna för att se hur vi ska skriva vår rapport. 4

6 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 5. Geografisk områdesbeskrivning Bottensjön Bottensjön är en grund och mesotrof sjö belägen mellan sjön iken och ättern strax utanför Karlsborg. Några av de vanligaste fiskarterna i Bottensjön är Gädda, abborre, gös, lake, ål och mört. Bottensjön har en yta på 13 km 2 och ett maxdjup på 13 meter. i placerade bägge racken i Svanviken, norr om Karlsborg. 5

7 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 ättern Namnet ättern betyder vattnet. ättern är Sveriges näst största sjö, och Europas femte största. ättern har en yta på 1893 kvadratkilometer, och en volym på hela 77.6 kubikkilometer, det vill säga badkar. Det största djupet på 128 m ligger söder om isingsö, ättern har annars ett medeldjup på 40 m. ättern är en oligotrof sjö, eller nära en oligotrof sjö. ättern är en avlång sjö och dess maximala längd är 135 km och dess maximala bredd är 31 km. attenomsättningstiden i ättern är lång, den är uppemot 60 år. Tillrinningsområdet i ättern är 4448 kvadratkilometer, och det bidrar de 150 åar och bäckar som rinner ut i ättern till. Några av de vanligaste fiskarterna i ättern är Storröding, lax, öring, harr, sik, gädda, abborre, gös, lake, ål och signalkräfta. i lade ut två rack i ättern, ett i Björkenäs, norr om Hjo och ett i Ekhammar, även det norr om Hjo. Racken i Björkenäs ligger i ett skyddat område med vågbrytare, d.v.s. det är inga vågor där. 6

8 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Örlen Sjön Örlen är placerad 1 mil från Tibro. Den har en area på 15 km 2, med ett största djup på 25 meter. äxtligheten i Örlen består först och främst av sjögräs och vass. i har valt att placera ut våra rack på campingen, med deras tillåtande, men olyckligtvis så har ett av racken förstörts. Som tur var låg det andra racket lite med i skymundan så det klarade sig. 7

9 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Havet ästerhavet Skagerrak Kattegatt Områden som ingår Skagerrak och Kattegatt. Skagerrak Kattegatt Yta i km 2 olym i km 3 ästerhavet Skagerrak Kattegatt I Skagerrak finns inga direkta hinder för strömmar och vattenomsättning. attnet har i medeltal, men med stora variationer, en salthalt på psu i ytskiktet och minst 32 psu vid bottnen. attenomsättningen är snabb i Skagerrak. attnet byts ut på bara några månader. Och det är en ganska snabb tid om man jämför med till ex. Östersjön där omsättningstiden är år. Skagerrak är att betrakta som en stor vik av Nordsjön och därmed av Nordostatlanten. Medeldjupet är 174 meter, vilket bidrar till att Skagerrak är det djupaste havsområdet i Sverige. Skagerrak har ett maxdjup på 700 meter. Kattegatt anses ibland vara ett stort estuarium, ett flodmynningsområde, som tar emot det utsötade vatten via de Danska sunden. Det utsötade vattnet flödar sedan ut till Östersjön och går norrut längs den svenska västkusten. Men Kattegatt präglas också av sin kontakt med Skagerrak. Kattegatt påverkas på så vis av Nordsjön och Nordostatlanten genom att ingen bottentröskel hindrar ett fritt utbyte av vatten mellan Skagerrak och Kattegatt. Kattegatt är därför ett typiskt gränsområde mellan bräckvattenhavet Östersjön och det oceaniska Skagerrak. Ytvattnet i Kattegatt är uppblandat med sötvatten och därför inte lika salt som i Skagerrak, men bottenvattnet är till största del Skagerrakvatten. Skillnaden mellan ytvattnets psu och bottenvattnets dryga 32 psu gör så att det bildas ett salthaltssprångskikt, som ligger på en 15 meters djup. attenomsättningen är snabb även i Kattegatt, men på grund av språngskiktet är omblandningen av yt- och bottenvatten inte lika bra som i Skagerrak. Förutom det maximala djupet på 124 meter, är Kattegatt ett grunt hav med ett medeldjup på 23 meter. Att Kattegatt är ett grunt havsområde förstår man också av en enkel jämförelse med grannområdet Skagerrak, som bara är en halv gång större till ytan men har tio gånger så mycket vatten. 8

10 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Bild från vår resa till havet 9

11 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 6. Metoder Utplaceringen av racken gick till på följande sätt i valde ut en lämplig plats i vardera sjö och i havet och där placerade vi ut dem. i lät dem sjunka med hjälp av tyngden i ena änden, och sedan knöt vi fast dem med en stadig knut. När vi hämtade proverna flyttade vi över skivorna på ett mindre rack och lade dem i en hink med provvatten från sjön/havet. 6.1 Rackkonstruktioner Det fanns redan ett rack i skolan som vi använde som mall. Racken var gjorda av PCrör med olika diametrar och genomskinliga Cd-skivor. i delade det tjockaste PC-röret i bitar som var ca. 5 cm långa. Dem trädde vi sedan över det mindre PC-röret och satte två Cd-skivor mellan varje bit. i knöt sedan ett snöre i bägge ändarna och satte fast en tyngd i den ena änden. Tyngden var en flaska som var fylld med sand. Det var 20 skivor på varje rack, alltså 10 par. i gjorde även små rack som vi använde för att lättare kunna transportera skivorna från sjön/havet till skolan. De tjocka PC-rörsbitarna var där istället 1 cm långa. Bilder från när vi satte ihop racken 10

12 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 6.2 attenanalys i hämtade vattenprover från Bottensjön, ättern och Örlen, en gång på hösten och en gång på våren. i analyserade proverna så snabbt som möjligt för att få bästa möjliga resultat. De prover vi gjorde var följande: Joel gör nitratprov på vatten från Örlen Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på hur bra eller dåligt vattnet tål tillskott av hydroniumjoner, alltså hur bra den kan motstå en ph-sänkning. Men bara för att en sjö eller vattendrag har bra alkaliskt värde betyder inte att den är säker för ph-sänkningar, stora som små. Speciellt våren är en kritisk period för sjöarna och vattendragen då snön smälter, då kommer det en så kallad surstöt med all den smälta snön som åker ner till vattnet. Fosfat Fosfat är vanligtvis det växtlighetsbegränsande ämnet i sjöar och vattendrag. Med hjälp av olika mätmetoder kan man få fram fosfatkoncentrationen i vattnet, och med den siffran man sen får ut kan man se hur mycket tillgänglig fosfat det finns. Ett högt värde på fosfatkoncentrationen tyder på en eutrofiering, men även en eutrof sjö kan ha låga halter av löst fosfat i vattnet. Det beror på att växterna använder det lösta fosfatet. För mycket fosfat i vattnet kan få till följd att bottenlivet dör, ytan blir så täckt med växtlighet och vattnet blir så grumligt av olika plankton så solens strålar inte når ner till bottnen och det medför då bottendöd. Men när de döda växterna och djuren bryts ned frigörs fosfatet igen, vilket medför att bottenvattnet och sedimentet får en hög halt av fosfor. 11

13 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Färgtal Orsaken till att olika vatten har olika färg är att de har en viss halt av humusämnen samt järn och manganföreningar. Färgvärdet uttrycks som mg platina per liter. Gränsen för att drickvattnet ska vara tjänligt är 15 mg Pt/l. Nitrat Primärproducenterna använder nitrat som är en oorganisk kväveform som kvävekälla. En hög nitrathalt kan ge kraftig algtillväxt, detta beror på att alger kan bilda sitt egna fosfat, så deras tillväxtbegränsande ämne är istället kväve. En för hög nitrathalt i drickvattnet kan leda till sjukdomar, främst hos barn, sjukdomen heter methemoglobenemi och innebär att blodets syrgastransport försämras. ph ph är ett mått på hur mycket hydroniumjoner H 3 O + det finns i lösningen, men man säger oftast vätejoner H +. Ju lägre ph det är desto surare är vattnet i fråga och desto högre ph ju mer basiskt är vattnet. ph i vattnet påverkas av flera olika faktorer, bland annat hur mycket koldioxid CO 2 det är löst i vattnet. Det medför att det är högre ph under dagen och lägre på natten, detta beror på växternas assimilation. På dagen förbrukar de koldioxiden i vattnet och under natten så avger växterna koldioxid tillbaka till vattnet vilket i sin tur leder till lägre ph. Man kan få ut ph på följande sätt, ph = -log [H + ] Se bilaga för att se hur man utför de här vattenanalyserna 12

14 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 6.3 Skivanalys Det första vi gjorde när vi tagit upp skivorna ur vattnet var att ta reda på vad som fanns på skivorna. i lade skivorna i petriskålar med vatten från den specifika plats som vi tagit upp skivorna ifrån. Petriskålarna hade en diameter som var något större än skivornas diameter. När vi analyserade skivorna tittade vi först på dem i stereolupp, och sedan med mikroskåp. i fick använda extraljus. i använde böcker för att artbestämma växterna och djuren, se 4.4 litteraturanknytning (vi fick även hjälp av Staffan när litteraturen svek oss). När vi analyserat alla skivor vägde vi de först när dem var våta och sedan lade vi dem på tork och vägde deras torrvikt. Sedan gjorde vi rent skivorna för att se vad de vägde utan någonting på. Joel tittar i en stereolupp på en skiva från Bottensjön Skivorna från Bottensjön 13

15 Bottensjön ättern Örlen Bottensjön ättern Örlen Bottensjön ättern Örlen Bottensjön Örlen ättern Bottensjön ättern Örlen Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 7. Resultat 7.1 attenanalys De här resultaten fick vi när vi analyserade vattnet vecka 40 (Bottensjön och ättern) och vecka 41 (Örlen). Bottensjön ättern Örlen Alkalinitet 0,245 mmol/l 0,543 mmol/l 0,404 mmol/l Fosfat 3-0,03mg/l PH 4 3-0,00 mg/l PH 4 3-0,16 mg/l PH 4 Färgtal 68 mg Pt/l 20 mg Pt/l 30 mg Pt/l Nitrat - 0,11 mg/l NO 3-0,37 mg/l NO 3-0,04 mg/l NO 3 ph 5,99 6,40 5,92 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Fosfat Färgtal 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Nitrat 6,4 6,3 6,2 6,1 6 5,9 5,8 5,7 5,6 ph 14

16 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 7.2 Skivanalys Biomassa Bottensjön: i lade i två rack i Bottensjön, dem lade vi i den 17 september. Den första tog vi upp den 22 november. åta (g) Torkade (g) Tvättade (g) åt biomassa (g) Torr biomassa (g) 1ö 10,0411 8,1663 8,1030 1,9381 0,0633 1u 16, , ,2595 1,1575 0,0393 2ö 17, , ,2004 1,2901 0,0379 2u 8,8039 8,1387 8,1277 0,6762 0,0110 3ö 9,7069 8,2460 8,2034 1,5035 0,0426 3u 9,4486 8,1877 8,1618 1,2868 0,0199 4ö 9,7070 8,2975 8,2521 1,4549 0,0454 4u 17, , ,9202 1,5449 0,0238 5ö 16, , ,3487 1,3425 0,0549 5u 16, , ,4919 1,3356 0,0171 6ö 17, ,4452 X X X 6u 9,2576 8,1403 8,1185 1,1391 0,0218 7ö 9,7539 8,1637 8,1018 1,1637 0,0619 7u 9,2258 8,0301 8,0159 1,2099 0,0142 8ö 17, ,5272 X X X 8u ö 11,0344 8,1997 8,1027 2,9317 0,0970 9u 9,2190 8,1316 8,1295 1,0895 0, ö 10,2660 8,3034 8,1562 2,1098 0, u 9,0457 8,1315 8,1275 0,9182 0,0040 X: i hann inte väga dessa skivor för att vi var tvungna att sätta dem på ett annat rack. De var målade med bottenfärg och vi hade inga fler därför var vi tvungna att använda just dem. -: När vi satte ihop racket råkade det bli så att vi bara satte en enkelskiva på plats 8. Därför har vi bara ett värde från plats 8. 15

17 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 åt biomassa Bottensjön ättern 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 åt biomassa Bottensjön ättern 1ö 2ö 3ö 4ö 5ö 6ö 7ö 8ö 9ö 10ö Bottensjöns och ätterns våta biomassa. 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1 1ö 2ö 3ö 4ö 5ö Torr biomassa Bottensjön ättern 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 6ö 7ö 8ö 9ö 10ö Torr biomassa Bottensjön ättern Bottensjöns och ätterns torra biomassa. Ett rack som är redo att läggas i Bottensjön 16

18 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 ättern: i lade i racket i ättern den 16 september och tog upp det den 9 december. åt (g) Torr (g) Tvättad (g) åt biomassa (g) Torr biomassa (g) 1ö u ,0578 2ö u ö u ,0398 4ö ,0067 4u ö u ö u ö u ö u ö u ö u Anmärkning: i har fått några negativa värden på den torra biomassan från ättern. i vet inte hur vi lyckats få det men skriver med värdena i alla fall. Den torra biomassan på platta 2u från ättern har ett väldigt högt värde som vi inte kan förklara. Det väger mer än 0,5 gram mer än vad biomassan från alla andra skivor, därför antar vi att det har blivit något fel någonstans. 17

19 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Havet 2: Det här racket lade vi ut lördagen den 1 september och tog upp den söndagen den 14 oktober. åta (g) Torkade (g) Tvättade (g) åt biomassa (g) Torr biomassa (g) 1ö 25, , ,3208 9,6176 0,5057 1u 24,1624 8,4614 8, ,3256 2ö 27, , , ,8892 0,508 2u 41,9710 8,2216 7, ,2640 0,5146 3ö 21,1313 8,7039 8, ,9551 0,5277 3u 49, , , ,1422 0,5835 4ö 28, , , ,8283 0,6033 4u 48, , , ,8807 0,7806 5ö 30, , , ,2935 0,6077 5u 41, , , ,1725 0,4027 6ö 30, , , ,6188 0,4189 6u 43, , , ,3789 0,5409 7ö 24, , ,4585 9,1968 0,6151 7u 36, , , ,6891 0,2874 8ö 18,2130 9,3198 8,3165 9,2465 0,3533 8u 44, , , ,2833 0,5318 9ö 20,5309 8,4156 7, ,6034 0,4919 9u 23, , ,5130 7,6238 0, ö 29, , , ,2101 0, u 20, , ,5459 5,3405 0, åt biomassa 1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Torr biomassa 1ö 1u 2ö 2u 3ö 3u 4ö 4u 5ö 5u 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Torr biomassa 6ö 6u 7ö 7u 8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u Anmärkning: Första racket vi tog upp ur havet visste vi inte om att vi skulle väga och tredje racket hann vi inte väga, därför har vi bara väga biomassan en gång från havet. 18

20 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N Organismer på plattorna Sjöarna Skivorna i Bottensjön låg ifrån den 17 september till den 22 november. Skivorna i ättern låg i från den 16 september till 23 januari. Det var väldigt lite på de här skivorna. Det kan vara för att racket hade lossnat och låg på bottnen när vi hämtade det. Blågröna bakterier Anabaena lemermannii Oscilaatoria B Ciliater orticella similis (klockdjur) Stentor coeruleus (trumpetdjur) Ciliat colpidium campylum B Ciliat paramecium caudatum B Ciliat spirostomum ambiguum Ringmask Den Tungade Naididen B Guldalger Dinobryon divergens B D. sociale Grönalger Planktonema lauterbornii Scenedesmus quadricauda B Pediastrum boryanum B Netrium B Cosmarium B Hinnkräftor Ceriodaphnia quadrangula B Daphnia pulex B Bosmina coregoni Hjuldjur Rhinoglena frontalis B Euchlanis lyra B Gastropus hyptopus B Hoppkräftor Mesocyclops leuckarti B Iglar Broskigel Kiselalger Asterionella formosa B Tabellaria flocculos B Nematod (vet inte vilken) B Snäckor Schackmönstrad snäcka 19

21 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Havet i hämtade tre omgångar från havet. Påväxten skiljde sig väldigt mycket från gång till gång. i lade i två rack den 1 september och ett den 14 oktober. Första racket hämtade vi den 14 oktober, det andra hämtade vi den 9 december och det tredje den 17 februari. Blötdjur Polupgeneration till manet 2 Guldalg Uroglena 1 Hinnkräftor Eurycercus brachyurum 1,2,3 Hoppkräftor Paracalanus 1,2,3 Euterpina acutifrons 1,3 Kräftdjur Semibalanus balanoides (Havstulpan) 2 Nematod Arachnactis larv 3 Magelona alleni 1,2,3 Tomopteris helgolandica 1,2 Nässeldjur Macrorhynchia philippina (Hydroid) 2 Bougainvillia multitentaculata (Kammanet)1 Ringmask Tubificoides 2 Ryggsträngsdjur Ascidia mentula (Sjöpung) 2 Ciona intestinalis (Sjöpung) 2 Rödalger (vet inte vilka) 2 Ögonflagelat Trachelomonas 1,3 Euglena ehrenbergi 1 Euglena acus 1,3 20

22 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 7.3 Jämförelse med tidigare grupper Art Snäckor Schackmönstrad snäcka Iglar Broskigel Ciliater orticella similis (klockdjur) Stentor coeruleus (trumpetdjur) Ciliat colpidum campylum Ciliat paramecium caudatum Ciliat spirostomum ambiguum Grönalger B B B B B Planktonema lauterbornii Scendesmus quadricauda Pediastrum boryanum Netrium Cosmarium Chrloprophyta sp. Closterium Chlorophyta micrasterias Pleurotaeniue Pleurotaneium Coleochaete orbicularis Kiselalger B B B B B Asterionella Formosa Tabellari flocculos Diatomaphycea sp. Fragilaria crotenensis Cymbella Tabellaria fenestrata Guldalger B B Chrysophyceae D. sociale Dinobryon divergens Nässeldjur B anlig hydra Plattmask 21

23 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 Art Kedjevirvelmask Ringmask Slamglattmask Den Tungade Naididen Fiskigel Hjuldjur B Rhinoglena frontalis Rotatoria sp. Hjuldjur Euchlanis lyra Gastropus hyptopus Tulpanhjuldjur Igellikt hjuldjur Rundmaskar B B B B B Nematoda sp. B Spindeldjur Parasitkvalster Hinnkräftor B B B Ceriodaphnia quadrangula Daphnia pulex Bosmina coregoni Hoppkräftor B B B B Mesocyclops leukarti B 22

24 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 8. Diskussion och slutsats i ska nu svara på de frågor som vi ställde i början på projektet. Hur skiljer sig påväxten mellan sjöarna? Det växte mest i på skivorna i Bottensjön, betydligt mer än i ättern. Det kan bero på flera olika saker bland annat att Bottensjön är en mesotrof sjö medan ättern är en näst intill oligotrof sjö. Dessutom så lade vi skivorna i ättern i ett område med vågbrytare så det är ingen vågrörlse som rör om i vattnet, vilket leder till att det blir ännu mindre syre i vattnet där och ännu mindre näringsämnen som bland annat rörs upp från bottnen när det är vågrörelser i vattnet. Racket hade även lossnat från bryggan som vi knöt fast den i, vilket kan ha lett till att det blev mindre påväxt på skivorna i ättern. ad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar? Alkaliniten i sjöarna är ganska bra. Det är mellan 0,2 mmol/l och 0,6 mmol/liter. Detta medför att sjöarna har bra ph-värde, runt 6 till 7. Ett alkalinitetsvärde på 0,2-0,6 är väldigt bra, det är så bra så att det ligger i klass 1 och det betyder att sjöarna har god buffertkapacitet. Konstigt nog stämmer inte alkalinitetsvärdet överens med ph-värdena, men detta kan bero på en mängd olika saker, till exempel vilken tid på dygnet man tog proverna (assimilation). Färgtalen i sjöarna skiljer sig mycket. Bottensjön har högst färgtal, medan ättern har lägst. Det tyder på att Bottensjön och Örlen är mesotrofa sjöar och ättern oligotrof. ättern har haft högst nitrathalt, som kan bero på utsläpp från jordbruksmarker runt ättern. ilka organismer finns på plattorna? Det som vi sett mest av är olika hinnkräftor och hoppkräftor. i lyckades inte artbestämma alla p.g.a. att de aldrig är stilla. i fann många olika alger, många grönalger, guldalger och kiselalger. i har även hittat en massa ciliater. I ättern hittade vi många olika, men i Bottensjön hittade vi bara två. Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg? i målade en del skivor med vit och röd färg för att se om det blev någon skillnad. i kunde inte se om färgen påverkade påväxten. i målade några andra skivor med bottenfärg, en svart som var ganska ofarlig, och en röd, som inte är helt ofarlig och som är förbjuden att sälja idag. På den svarta bottenfärgen kunde vi inte se någon större skillnad men på den röda var det faktiskt lite mindre påväxt. Hur skiljer sig växt- och djurlivet mellan sjö och hav? i har haft lite svårt med att artbestämma organismerna från havet p.g.a. att vi inte har haft så bra böcker till det. Därför har vi inte kunnat artbestämma allt. Men vi har med Staffans hjälp klarat av att artbestämma lite. i har funnit hinnkräftor och hoppkräftor i både havet och sjöarna men det har inte varit samma arter. I havet fann vi blötdjur, vilket vi inte sett i sjöarna. I sjöarna har vi istället hittat en massa ciliater. i hade ciliater på en skiva från havet, men ciliater ska inte finnas där så vi misstänker att provet blivit infekterat på något sätt. i har hittat en mängd olika alger från sjöarna och havet. Det var mycket större biomassa från havet. i vägde bara biomassan från havet den gången då det var som mest, men vi tror att biomassan var större i havet varje gång. 23

25 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 9. Referenser 9.1 Litteratur Mandahl-Barth, George, ad jag finner i sjö och å, Förlag, ort, 1970 Marint växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1978 Limniskt växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg Tusen sjöar, äxtplanktons miljökrav, Göran Rosén 1971 äxtplanktonflora, Toini Tikkanen, Torbjörn Willén 1992 Mikrobilder-liv i damm och sjö, Åke Sandahl, Hans Berggren Internet i har använt oss av tre sidor på Internet, två för att leta efter fakta och en för att få kartbilder till de områden där vi lagt ut våra rack: Ordförklaring Obligotrof: Näringsfattig Eutrof: Näringsrik Mesotrof: arken näringsrik eller näringsfattig Reagenskudde: Innehåller kemikalier som används vid analyser 24

26 Joel Forsmoo & Daniel Östberg N3 11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser Alkalinitet När man kollar alkaliniteten på vattnet gör man först ett blindtest med avjonat vatten. När man analyserar gör man en titrering med saltsyra. I provvattnet och i blindtestet tillsätter man tre droppar blandindikator. Sedan titrerar man tills provet för en grå färg med svag ton av rött. När man fått den färgen beräknar man alkaliniteten med formeln: A=C(a-b) där A = provets alkalinitet, C = saltsyrans koncentration a = förbrukad volym saltsyra vid titrering av provet b = förbrukad volym saltsyra vid titrering av blindprovet = provlösningens volym i ml Fosfat När man ska mäter vattnets fosfathalt använder man sig av en hackmaskin. Man ställer in den för fosfatmätning. Man fyller sedan en blandcylinder med 25ml av provvattnet och i den tillsätter man även innehållet från en reagenskudde PHOSER 3. Efter ett tag när innehållet i reagenskudden reagerat färdigt med provvattnet (som färgat vattnet blått) mäter man fosfathalten i hackmaskinen. Färgtal Maskinen man använder för att mäta färgtalet kallas komparometer. I den placerar man två rör med vatten. Den ena innehåller avjonat vatten och den andra provvattnet. Över det avjonade vattnet lägger man sedan en färgskiva. Man ska vrida på färgskivan för att få vattnet se så lika ut som möjligt. Då kan man avläsa färgtalet. Nitrat Även när man mäter nitrathalten använder man sig av hackmaskin. Men man använder sig av andra reagenskuddar och vattnet färgas då rosa. Annars gör man precis som när man mäter fosfathalten. ph ph mätte vi med en ph-meter. i var tvungna att kalibrera ph-mätaren, men det krånglade lite i början men efter mycket möda och stort besvär så fick vi den att funka. När man mäter ph sänker man ned mätelektroden i provvatten. Efter ett tag när det stabiliserats sig så läser man av ph värdet. 25