Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016

Transkript

1 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016 Kiselalgssläktet Aulacoseira var mycket vanligt i Ringsjöarna i april. Foto: Gertrud Cronberg Januari 2016 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund

2 RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 2 Östra Ringsjön... 3 Västra Ringsjön... 4 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA Sätoftasjön... 7 Östra Ringsjön... 8 Västra Ringsjön... 8 SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA RESULTAT VÄXTPLANKTON 2016, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön RESULTAT DJURPLANKTON 2016 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Östra Sorrödssjön (19) Hjälmsjön (37) Västersjön (50) Rössjön (51) VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL REFERENSER Växtplankton, bedömning av ekologisk status Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar

3 RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2016 Sätoftasjön Växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön uppvisar stor variation över perioden, det lägsta värden i maj och det högsta i augusti (Figur 1, Tabell 1). I maj bedöms biomassan som liten och i oktober som måttligt stor medan biomassan övriga månader bedöms som mycket stor (Naturvårdsverket 1999). "#$%&''&!()*$+&',-.! %!" $#" +/7*!! $!" #"!" &'()**" +&,",-.)",-*)" &-/-01" 02'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)02*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur 1. Den totala växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön, april till oktober 2016, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (guldalger, rekylalger och pansarflagellater). Kiselalgerna dominerade växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön från april till juni (Figur 1, Tabell 1) och det var framförallt släktet Aulacoseira och arterna Asterionella formosa Fragilaria crotonensis som var vanliga. Cyanobakterier förekom i små biomassor på våren/försommaren och det var först i juli som biomassan av cyanobakterier ökade markant. I juli dominerade olika arter av Dolichospermum, samt Planktothrix agardhii och Pseudanabaena limnetica. I augusti och september utgjorde arten Woronichinia naegeliana största delen av cyanobakteriernas biomassa. I oktober dominerades växtplanktonbiomassan av grönalgen Mougeotia scalaris. Tabell 1. Den totala biomassan 2016 i Sätoftasjön fördelad på alggrupper. Alggrupp/Datum 16 apr 12 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0,07 0,11 0,56 8,40 12,1 5,48 0,30 Grönalger 0,01 0 0,24 0,07 0,01 0 1,27 Kiselalger 11,0 0,94 3,92 0,84 0,22 2,62 0,32 Guldalger 0,23 0,16 1, Rekylalger 0,14 0,04 0,19 0,36 0,41 1,85 0,16 Pansarflagellater 0 0,08 0,12 0,27 0, Total biomassa 11,4 1,32 6,84 9,92 12,8 9,94 2,05 2

4 Östra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Östra Ringsjön varierade mycket över perioden med den lägsta biomassan i maj och den högsta i april (Figur 2, Tabell 2). Biomassan bedöms som måttligt stor i maj, stor i oktober och mycket stor övriga månader (Naturvårdsverket 1999).!"#$%&&%'(&)*%'+",-&./,' %!" $#" +/7*"" $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-01" 02'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)02*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur 2. Den totala biomassan i Östra Ringsjön, april till oktober 2016, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (guldalger, rekylalger, gulgrönalger och pansarflagellater). Biomassan i april var mycket stor och det var framförallt det centriska kiselalgsläktet Stephanodiscus och släktet Aulacoseira som förekom i stora mängder. Även i maj och juni dominerade kiselalgerna och förutom de ovanstående arterna var kiselalgen Fragilaria crotonensis vanlig. I juli ökade biomassan av cyanobakterier för att nå det högsta värdet i augusti. I juli utgjordes cyanobakteriernas biomassa av ett mycket stort antal olika släkten och arter t ex Microcystis, Dolichospermum och Aphanizomenon medan den höga biomassan i augusti helt dominerades av Woronichinia naegeliana. Arten dominerade även biomassan av cyanobakterierna i september. I oktober är Dolichospermum crassum den vanligaste cyanobakterien. (Figur 2, Tabell 2). Tabell 2. Den totala biomassan 2016 i Östra Ringsjön uppdelad på de olika alggrupperna. Alggrupp/Datum 16 apr 12 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0,04 0,01 0,24 5,33 15,9 6,47 1,37 Grönalger 0,01 0 0,12 0, Kiselalger 19,4 1,93 6,44 2,40 0,55 0,64 0,47 Guldalger 0,11 0 0, Rekylalger 0,05 0,01 0,11 0,22 0,10 0,23 0 Gulgrönalger 0 0,01 0, Pansarflagellater 0,13 0,05 0,12 0,13 0,72 1,31 0,75 Total biomassa 19,7 2,01 7,07 8,20 17,3 8,65 2,58 3

5 Västra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön var i ungefär samma storleksordning i april och maj för att öka i juni, då det högsta värdet uppmättes. Även septembervärdet var högt (Figur 3 Tabell 3.) Växt-planktonbiomassan i maj, juli och augusti betecknas som måttligt stor och övriga månader som mycket stor (Naturvårdsverket 1999). "#$%&''&!()'*+&!,#-.'/0-! %!" $#" +/7*!! $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-01" 02'32+42(" (" 89&.54&632()2(" :(;.&*/2(" <)02*&*/2(" =>()/&"&*//(-''2(" Figur 3. Den totala växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön, april till oktober 2016, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (guldalger, rekylalger, gulgrönalger och pansarflagellater). Kiselalger, framför allt av släktena Aulacoseira och Stephanodiscus, dominerade biomassan i april och maj medan arten Fragilaria crotonensis var vanligast i juni. I juni-juli ökade biomassan av cyanobakterier något lite för att sedan dominera biomassan i augusti och uppnå ett högsta värde i september. Cyanobakterierna dominerade biomassan även i oktober. I augusti, september och oktober var det cyanobakterien Woronichinia naegeliana som utgjorde den största delen biomassan medan flera olika arter och släkten utgjorde biomassan i juni och juli (Figur 3, Tabell 3). Tabell 3. Den totala biomassan 2016 i Västra Ringsjön fördelad på alggrupper Alggrupp/Datum 12 apr 17 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier 0,04 0,04 1,15 1,77 5,97 11,1 4,48 Grönalger 0,16 0,34 1,03 0,18 0,10 0 0,26 Kiselalger 5,21 4,30 11,4 1,00 0,28 0,46 1,43 Guldalger 0,08 0 0, ,30 Rekylalger 0,05 0,01 0,19 0,14 0,11 0,20 0,31 Gulgrönalger 0 0, Pansarflagellater 0,01 0,05 0,42 0,98 0,35 0,36 0 Total biomassa 5,54 4,79 14,2 4,07 6,81 12,1 6,78 4

6 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2016 Total växtplanktonbiomassa Den högsta medelbiomassan 2016 uppmättes i Östra Ringsjön (9,36 mg/l) som också hade det högsta biomassavärdet under perioden (april 19,7 mg/l). Västra Ringsjön och Sätoftasjön hade likartade medelbiomassor, 7,76 mg/l respektive 7,76 mg/l. Växtplanktonbiomassan uppvisar stora månatliga variationer både inom och mellan de olika bassängerna. De största biomassorna uppmättes under april och augusti och de lägsta i maj och oktober. I april förkom mycket stora biomassor av kiselalger, vilket bidrog till den höga medelbiomassan i Östra Ringsjön. Även i augusti och september var biomassan hög, troligtvis som ett resultat av det varma vädret. %!"!"#$%&&%'()*+'' $#" +/7*" $!" #"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/-01" 02'32+42(" (" 8935:&" ;03(&"<)./0,=." >903(&"<)./0,=." Figur 4. Den totala växtplanktonbiomassan 2016 i Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön. Antalet arter Artlistan är gemensam för alla tre bassängerna då dessa har förbindelse med varandra och arter som förekommer i en bassäng sannolikt finns även i de andra. Högst antal arter noterades i juli och september (Tabell 4) och artantalet bedöms som mycket högt samtliga månader (Naturvårdsverket 1999). Grönalger och cyanobakterier förekom med flest arter under hela perioden följt av kiselalger (Tabell 4). Tabell 4. Antalet arter i Ringsjön (Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön) Alggrupp/Datum 12 apr 17 maj 14 jun 12 jul 16 aug 13 sep 12 okt Cyanobakterier Grönalger Guldalger Kiselalger Gulgrönalger Gonyostomum Rekylalger Häftalger Pansarflagellater Ögonalger Antal arter

7 Ekologisk grupp Arterna på artlistan delas in i ekologisk grupp beroende på deras huvudsakliga förekomst. I Ringsjöarna är det framför allt eutrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsrika förhållanden, som återfinns. Oligotrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsfattiga förhållanden, är mycket ovanliga i Ringsjöarna och återfinns bland grönalgerna. De eutrofa arterna står för 50 %, eller mer, av det totala artantalet (Figur 5). %!!"# 543*3/)04#/(-''#6!%7# $!"#!"# &'()*# +&,#,-.)#,-*)# &-/# 01'2# 342# 5-2(38# 9.:);1(1.2# <*)/32(38# Figur 5. Växtplanktonarter i Ringsjön 2016 uppdelade på olika ekologisk grupper. 6

8 RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA 2016 Sätoftasjön Det högsta antalet individer per liter i Sätoftasjön noterades i augusti (1663) och det lägsta i september (398). I oktober var antalet arter högst, 21 st, medan det var lägst i augusti, 12 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 6). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även släktena Gastropus och Pompholyx förekom med många individer. Bland hinnkräftorna (cladocerer) var Chydorus sphaericus, Bosmina och Daphnia vanligast men överlag förekom det relativt få hinnkräftor i proven. Även hoppkräftorna (copepoder) var få medan dess larvstadium, nauplius, var relativt vanliga vissa månader. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden. %!!!" '()*+,-./"& $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" 01'2" 342" 532&23()1(" 6*&7381(1(" 63'1'371(" 9&-'*)-0" Figur 6. Djurplankton i Sätoftasjön april-oktober 2016 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2015 års resultat var individantalet lägre år 2016 i Sätoftasjö. Det är framför allt hjuldjuren som är färre men även hoppkräftor har minskat något. Hoppkräftor är något fler men störst ökning står naupliuslarver för. Hjuldjurssläktet Keratella är vanligt i Ringsjöarna. 7

9 Östra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Östra Ringsjön noterades i september (2744) och det lägsta i april (263). I september var antalet arter högst, 21 st, medan det var lägst i april, 9 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 7). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även Pompholyx förekom med många individer. Hinnkräftor (cladocerer) var mycket få under hela perioden. Även de vuxna stadierna av hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var relativt få under perioden. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden. %!!!" '()*+&,!"-(./"& %:!:" $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" 01'2" 342" 532&23()1(" 6*&7381(1(" 63'1'371(" 9&-'*)-0" Figur 7. Djurplankton i Östra Ringsjön april-oktober 2016 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2015 års resultat förekom fler individer Gruppen rotatorier har ökat i antal, cladocerer minskat och copepoder och naupliuslarver förekommer med ungefär samma antal individer. Västra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Västra Ringsjön noterades i augusti (3781) och det lägsta i oktober (304). I juli var antalet arter högst, 23 st, medan det var lägst i augusti, 14 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 8). Liksom i de andra bassängerna förekom hjuldjurssläktet Keratella med flest individer men även släktena Polyarthra och Trichocerca var vanliga Den vanligaste hinnkräftan (cladoceren) var Chydorus sphaericus. Hoppkräftor (copepoder) förekom med flest individer i april. De indifferenta arterna var vanligast i Västra Ringsjön djurplanktonsamhälle. 8

10 %!!!" '()*+,&-!".)/0"& :!$;" %#$:" $#!!"!"#$%& $!!!" #!!"!" &'()*" +&,",-.)",-*)" &-/" 01'2" 342" 532&23()1(" 6*&7381(1(" 63'1'371(" 9&-'*)-0" Figur 8. Djurplankton i Västra Ringsjön april-oktober 2016 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2015 års resultat förekom totalt sett fler individer 2016 i Västra Ringsjön och alla grupper har ökat i antal med undantag av hoppkräftorna. SAMMANFATTNING RINGSJÖARNA Det finns inga tydliga trender till vare sig minskning eller ökning av växtplanktonmedelbiomassan i de tre olika bassängerna under den 23-åriga tidsserien (Figur 9, 10 och 11). Västra Ringsjön har den högsta medelbiomassan av de tre bassängerna medan Östra Ringsjön har den lägsta Ett sammanfattande blad om de tre sjöarnas augusti-värden återfinns i slutet av rapporten. '&" '%" '$" '#" &'('$)*+!,--,%./0+1,-234%!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" #!'%" Figur 9. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2016 i Sätoftasjön. 9

11 '&" '%" &'('$)*+!,--,%.-/0,%1*2"-342% '$" '#"!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" #!'%" Figur 10. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2016 i Östra Ringsjön. '&" &'('$)*+!,--,%./-01,%2*3"-453% '%" '$" '#"!"#$% '!" &" %" $" #"!" '(($" '((%" '((&" #!!!" #!!#" #!!$" #!!%" #!!&" #!'!" #!'#" #!'$" #!'%" Figur 11. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2016 i Västra Ringsjön. 10

12 RESULTAT VÄXTPLANKTON 2016, Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Resultat 2016 I augusti 2016 varierade biomassan i Rönne ås sjöar mellan 0,29 och 1,83 mg/l (Figur 12). Störst uppmätt biomassa hade Västersjön och Hjälmsjön, vilket klassas som måttligt stor biomassa medan Östra Sorrödsjön och Rössjöns biomassa bedöms som liten (Naturvårdsverket 1999). &"!# 67%.8))8#9:;<# %"$#.45-# %"!#!"$#!"!#!"#$%&&'())*"## ###+*,-.)*'/## ####0,)12&)*'/## #####3'))*'/## Figur 12. Den totala växtplanktonbiomassan i augusti 2016 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 37 och 62 arter Lägsta antalet arter påträffades i Rössjön medan det högsta antalet registrerades i Västersjön (Tabell 5). Indifferenta och eutrofa arter dominerade i alla sjöarna (Figur 13). De alggrupper som förekom med flest arter var grönalger följt av kiselalger. Tabell 5. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper, antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Sjö Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Cyanobakterier 7 0, , , ,344 Guldalger Kiselalger 10 0, , , ,034 Gulgröna alger Gonyostomum 1 1 0, , ,008 Grönalger 13 0, , ,033 8 Pansarflagellater ,005 3 Rekylalger 2 0, , ,103 Ögonalger 3 0, Summa 44 0, , , ,49 11

13 (!!"# '!"# &!"# %!"# $!"#!"# $!(&# )#*+,,-.# / # 61478,40-5# # :2;<+7,+=# Figur 13. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i augusti 2016 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. RESULTAT DJURPLANKTON 2016 Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar i augusti 2016 (Figur 14). Den storvuxna hinnkräftan Daphnia cucullata var förhållandevis vanlig i Östra Sorrödssjön, så även hoppkräftor och hoppkräftornas larvstadium, nauplier. I Rössjön saknas hinnkräftor helt och även antalet hoppkräftor var mycket lågt. Antalet individer per liter varierade från 170 till *7&8.9+:1%+!;<=>! '!!" ()*+,)*-" (.//0-123-" ( " 56*4+.*7" &!!" 4+(5.! %!!" $!!" #!!"!"!!"#!$%&&'())*'+!!!!!,*-./)*'+!!!!!0-)12&)*'+!!!!!!3'))*'+! Figur 14. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i augusti 2016 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. 12

14 Östra Sorrödssjön (19) I augusti 2016 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av kiselalgssläktena Aulacoseira och Cyclotella samt olika arter av grönalger. Växtplanktons biomassa bedöms som mycket liten. Antalet arter var måttligt högt och grönalger var representerade med flest arter följt av kiselalger. De indifferenta arterna var fler än de eutrofa. Djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta arter och var individrikt och måttligt artrikt. Vanligaste förekommande var hjuldjurssläktet Keratella, nauplius-larver samt hinnkräftan Daphnia cucullata. Hjälmsjön (37) Växtplankton biomassan i augusti var liten och vanligast förekommande var kiselalgssläktet Aulacoseira och grönalgen Closterium. Biomassan av Gubbslem, Gonyostomum semen, var detta år liten. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och grön- och kiselalger var representerade med flest arter. De indifferenta och eutrofa arterna var ungefär lika många. Djurplankton-samhället var måttligt individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella och nauplius-larver. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Västersjön (50) Växtplanktonbiomassan bedöms som liten och dominerades av Gonyostomum semen tillsammans med kiselalgerna Aulacoseira och Tabellaria fenestrata var. asterionelloides Antalet arter var högt och de indifferenta arterna var vanligast men ovanligt många oligotrofa arter noterades. Grönalger och kiselalger förkom med flest arter. Djurplanktonsamhället var individrikt fördelade på 15 olika arter. Hjuldjur av släktet Keratella samt naupliuslarver dominerade i antal. Rössjön (51) Växtplanktonbiomassan klassas som mycket liten och dominerades av rekylalgen Cryptomonas och cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Även om biomassan var mycket liten dominerades den i år av cyanobakterier vilket inte är ovanligt. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och eutrofa och indifferenta arter var ungefär lika vanliga. Kiselalger cyanobakterier och grönalger var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt individrikt och dominerades av hjuldjurssläktet Keratella. Inga arter av hinnkräftor påträffas och enbart enstaka hoppkräftor. De indifferenta arterna övervägde. VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL 2016 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. Några större förändringar i växt- och djurplanktonsamhällena har inte skett under 2016 och den variation som förekommer är med största sannolikhet beroende på vädret. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostomum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Vid dominans av Gonyostomum semen kan den beräknade biomassan bli mycket mindre än vad den faktiskt är på grund av att cellerna förstörs vid konservering och inte går att räkna. Antalet arter har varierat mellan och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Oligotrofa arter har påträffats 13

15 men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Longterm whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok

16 Växtplankton, bedömning av ekologisk status Trender i total biomassa och andel cyanobakterier 15

17 Sätoftasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 12,9 mg/l 0,02 Dålig Medelvärde tre senaste åren 10,1 mg/l 0,03 Dålig &#" &!"!"#$% %#" %!" $#" Dålig $!" #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Värdena under perioden indikerar dålig ekologisk status, likaså 2016 års värde. En svag tendens till något lägre biomassa-värden kan ses från år 2007 och framåt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 94 % 0,07 Dålig Medelvärde tre senaste åren 84 % 0,17 Dålig (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" %!$)" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# $!(&# Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar mycket under perioden och följaktligen även den ekologiska statusen. Medelvärdet under de tre senaste åren indikerar dålig status likaså 2016 års värde. En trend till minskning av andelen cyanobakterier syns från år 2003 till år 2010 men andelen ökar sedan från år Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp TPI beräknades till 2,67 (EK 0,06) vilket klassas som otillfredsställande (lägsta klassen). De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 73 % eutrofa, föredrar näringsrika förhållanden och till 27 % av indifferenta, förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Sätoftasjön 2016 som dålig (sammanlagd näringsstatus 0,78). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig, vilket överensstämmer med vår expertbedömning. 16

18 Östra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 17,3 mg/l 0,01 Dålig Medelvärde tre senaste åren 12,0 mg/l 0,02 Dålig &#" &!"!"#$% %#" %!" $#" Dålig $!" #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan dålig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på den totala växtplanktonbiomassan i augusti. Värdena under hela perioden indikerar dålig ekologisk status, med några få undantag, 2016 års värde bedöms som dålig status. Någon större förändring under perioden kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 92 % 0,09 Dålig Medelvärde tre senaste åren 90 % 0,11 Dålig (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" %!$)" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# $!(&# Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan under perioden har varit mycket hög och den ekologiska statusen klassats som otillfredsställande eller dålig med undantag av ett fåtal år. Andelen har dock stigit de fyra senaste åren och den ekologiska klassningen år 2016 är dålig. Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp Det beräknade värdet för TPI var 2,75 (EK 0,04) vilket klassas som otillfredsställande (lägsta klassen). De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 75 % eutrofa, föredrar näringsrika förhållanden, och till 25 % indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Östra Ringsjön 2016 som dålig (sammantagen näringsstatus 0,77). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 17

19 Västra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 6,80 mg/l 0,04 Dålig Medelvärde tre senaste åren 10,2 mg/l 0,03 Dålig &#" &!" %#"!"#$% %!" $#" $!" Dålig #"!" Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena indikerar dålig ekologisk status alla år med ett undantag. Dock är 2016 års värde är bland de lägsta sedan mätningarna startade. Biomassan varierar under perioden och någon trend kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 88 % 0,13 Dålig Medelvärde tre senaste åren 62 % 0,41 Otillfredsställande (!!"# Otillfredsställande $''(" $'')" $''*" %!!!" %!!%" %!!(" %!!)" %!!*" %!$!" %!$%" %!$(" %!$)" '!"# &!"# %!"# $!"#!"# ())%# ())&# ())'# $!!!# $!!$# $!!%# $!!&# $!!'# $!(!# $!($# $!(%# $!(&# Den ekologiska statusen, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan, klassas under de flesta åren under perioden som otillfredsställande men även klassningarna hög, god måttlig och dålig status förekommer. Medelvärdet under de tre senaste åren klassas som otillfredsställande medan 2016 års värde klassas som dåligt. Trofiskt planktonindex TPI och Ekologisk grupp TPI beräknades till 2,85 (EK 0,03) De arter/släkten som ingår i biomassaberäkningarna är till 72 % eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2016 års biomassaberäkningar utgör 72 % eutrofa arter och 28 % indifferenta arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Västra Ringsjön 2016 som dålig (sammantagen näringsstatus 0,81). För de tre senaste åren bedöms statusen som dålig vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 18

20 19 Östra Sorrödssjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,29 mg/l 1,00 Hög Medelvärde aug 3 senaste åren 0,83 mg/l 0,36 God '" &"!"#$% %" $" #"!" Måttlig God #(()" #(((" $!!#" $!!%" $!!'" $!!)" $!!(" $!##" $!#%" $!#'" Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under perioden pendlat mellan god och måttlig ekologisk status. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0,3 % 1,00 Hög Medelvärde aug 3 senaste åren 0,1 % 1,00 Hög '!"# &!"# %!"# $!"#!"# God Hög ())*# ()))# $!!(# $!!+# $!!,# $!!*# $!!)# $!((# $!(+# $!(,# Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är 0). Årets värde är mycket lågt. De något högre värdena år 2009 och 2011 verkar ha varit tillfälliga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2016 års biomassaberäkningar utgör 29 % eutrofa indifferenta arter, 57 % indifferenta arter och 14 % oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön 2016 som hög (sammanvägd näringsstatus 4,99) så även för de tre senaste åren (sammanvägd näringsstatus 4,20). Vår expertbedömning är dock att statusen bör bedömas som god då den totala växtplanktonbiomassan varierar mycket mellan åren. 19

21 37 Hjälmsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 1,53 mg/l 0,20 Måttlig Medelvärde aug senaste 3 åren 1,49 mg/l 0,20 Måttlig '"!"#$% &" %" $" #"!" Otillfredsställande Måttlig God #(()" #(((" $!!#" $!!%" $!!'" $!!)" $!!(" $!##" $!#%" $!#'" De streckade linjerna visar gränserna mellan otillfredsställande, måttlig och god ekologisk status med avseende på den totala biomassan i augusti och klassningen pendlar mellan dessa bedömningar års värde klassas som måttlig ekologisk status. Överlag är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2,3 % 1,00 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 3,8 % 1,00 Hög (!!"# '!"# &!"# %!"# $!"#!"# Måttlig ())*# ()))# $!!(# $!!+# $!!,# $!!*# $!!)# $!((# $!(+# $!(,# God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från 0 % till 90 %, men flertalet år bedöms statusen som god års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2016 års biomassaberäkningar utgörs 29 % av eutrofa arter, 57 % av indifferenta arter och 14 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön 2016 som god (sammanvägd näringsstatus 3,81). För de tre senaste åren bedöms statusen som god (sammanvägd näringsstatus 3,87) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 20

22 50 Västersjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 1,83 mg/l 0,16 Måttlig Medelvärde aug senaste 3 åren 2,16 mg/l 0,14 Måttlig 5 4 mg/l Otillfredsställande Måttlig God De streckade linjerna visar gränserna mellan otillfredsställande, måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har större delen av perioden indikerat god eller måttlig status med några få undantag års värde indikerar måttlig status. Generellt är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 7,8 % 0,99 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 2,9 % 1,00 Hög 80% 60% 40% 20% Måttlig God 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg och indikerat hög ekologisk status, med undantag år 2005 och De något högre värdena dessa år verkar ha varit tillfälliga och 2016 års värde mycket lågt. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västersjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2016 års biomassaberäkningar utgörs cirka 33 % av eutrofa arter, 42 % av indifferenta arter och 25 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Västersjön 2016 som god (sammanvägd näringsstatus 3,63). För de tre senaste åren bedöms statusen som god (sammanvägd näringsstatus 3,60) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 21

23 51 Rössjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,49 mg/l 0,61 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 2,25 mg/l 0,13 Måttlig!"#$% '" &" %" $" #"!" Måttlig God #(()" #(((" $!!#" $!!%" $!!'" $!!)" $!!(" $!##" $!#%" $!#'" Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har pendlat mellan god och måttlig ekologisk status under perioden med ett fåtal år med otillfredsställande status års värde är mycket lågt och statusen bedöms som hög. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 70 % 0,32 Otillfredsställande Medelvärde aug senaste 3 åren 34 % 0,71 Måttlig (!!"# '!"# &!"# %!"# $!"#!"# Otillfredsställande Måttlig ())*# ()))# $!!(# $!!+# $!!,# $!!*# $!!)# $!((# $!(+# $!(,# Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 2004 har andelen cyanobakterier varit hög och indikerat otillfredsställande status var värdet förhållandevis lågt men år 2012 var andelen återigen hög och 2015 års värde var lägre men årets värde, 2016, är högt och indikerar otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2016 års biomassaberäkningar utgörs 43 % av eutrofa arter, 43 % av indifferenta arter och 14 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning Enligt de nya bedömningsgrunderna (Hav 2013) bedöms den ekologiska statusen i Rössjön 2016 som måttlig (sammanvägd näringsstatus 2,76). För de tre senaste åren bedöms statusen som måttlig (sammanvägd näringsstatus 2,45) vilket också stämmer överens med vår expertbedömning. 22

24 Tabeller över växtplanktonbiomassa, arter och djurplankton för Rönne ås sjöar

25 !"#$%&'#()*+,-./#0,1#((2"13/%%/(4567( %9?GH?I;JKL 2"13/%%/BM/,N3 4567E5OE E5PE6Q 4567E57E6O 4567E5QE E5RE E5SE6T 4567E65E64 UV/#12/0,W!"W!!"#$%#&'($)'*+,-",-./.01 2"#-$#&3+"3%',-45"($3'./..0./.67./.61 2"#-$#&3+"3%)$+-&3./..8./..8 2"#-$#&3+"3%9:$3;'<4',./..=./.0./.7>./.06 2"#-$#&3+"3%($?'#,*""%./..0./..0 2"#-$#&3+"3%A,3,(),-5""./.0B./0=6./686./=0B C($A,::'%:"+$-':"3./.>D E$-$("#F"("'%*'-,:"#'./..6./.08 E$-$("#F"("'%(',5,:"'('./.6>./.70./0.D./=00 7/DBB >/.0D./0.8 G$:"#F$3H,-I4I%#"-#"(':,./=10 G$:"#F$3H,-I4I%#-'334I%./.>8 0/=8> 0/0.0./0=8 G$:"#F$3H,-I4I%#4-?4I./.81./=.>./.07 G$:"#F$3H,-I4I%:,II,-I'((""./.0>./.16 G$:"#F$3H,-I4I%I'#-$3H$-4I% 0/7>0./.10 JHF'("K$I,($(%5-'#":,./=67./01 =/.>0 0/.1 M$I,-"'%3HN./.6> $!'#/.$W! O$+-&$#$##43%3HHN./=1 2$45,$+"'%3#':'-"3%./.0=./..= $N.M/.$W! 2'::$I$('3%'*-$*$I$3%./..D P-$5:,('%3HHN 0/7B> 0"%W./.$W! J3+,-"$(,::'%9$-I$3' 6/1=D./76=./.0=./.6 J4:'#$3,"-'%3HHN D/D1B./.BD./D>8./7>>./=.1 =/>7=./=> Q-'5":'-"'%#-$+$(,(3"3 6/068./.6>./.=D./.=D R&#:$+,::'%3HHN./.1D./..8 S'),::'-"'%9:$##4:$3'%./..6!WV./.$W! R-&H+$I$('3%3HHN./.7D./.=./0>=./6D./1.8 0/B17./0.> -/#%/!8./$W../,W! 66XO6 6XT4 7XRT SXS4 64XRP SXSO 4X5P 24

26 !"#$%&'#()*+,-./#0,1#((2"13/%%/(4567( )9;?:G(!>HA;IJH 2"13/%%/BK/,L3 4567E5ME E5NE6O 4567E57E6M 4567E5OE E5PE E5QE6R 4567E65E64 ST/#12/0,U!"U!!"#$%#&'($)'*+,-",-./.01./.01./.10./.02 3"#-$#&4+"4%',-56"($4'./.07./089./.:1./.8; 3"#-$#&4+"4%)$+-&4./.<0./.8: 3"#-$#&4+"4%($A'#,*""%./..0./..0 3"#-$#&4+"4%A"-"B"4./.09./..<./.;./.:;./:80 3"#-$#&4+"4%C,4,(),-6""./.28./.29./0;<./1.<./:77 D($C,>>'%>"+$-'>"4./.<2./.09./.:8 E$-$("#F"("'%,>$-'(+',% 0/17< E$-$("#F"("'%*'-,>"#'./..9./.:8./.0< E$-$("#F"("'%(',6,>"'('./27<./:92 </800./87<./10: G$>"#F$4H,-I5I%#"-#"('>,./0<0 1/;;9 G$>"#F$4H,-I5I%#-'445I%./..9./.;./21;./<10 G$>"#F$4H,-I5I%#5-A5I./.9 G$>"#F$4H,-I5I%>,II,-I'((""./.9./.00./.20./.<2./.00 G$>"#F$4H,-I5I%I'#-$4H$-5I%./.99./.8;./.8./..; G$>"#F$4H,-I5I%4HHJ./..2 KHF'("L$I,($(%6-'#">,./.22./<7:./0<0./0.2 KHF'("L$I,($(%*>,)'F(""%./.<:./.0:./090./::1./;:;./890./27;!>'(*+$>&(6)&'%)-,A"#,>>5>'-"4./.70!>'(*+$>&(6)&'%>"I(,+"#'%./..;./0:0./:<<./.17!>'(*+$+F-"M%'6'-BF""%./<88./7.2 0/2.;./;77!4,5B'(')',('%>"I(,+"#'%./080./09;./21 0/1.2!-$#F>$-$+F-"M%F$>>'(B"#'./.: $!'#/.$U! N$+-&$#$##54%4HHJ./;:2 3$56,$+"'%4#'>'-"4%./0.0./<70!'-'H,B"'4+-5I%)"-'B"'+5I%./.70!,B"'4+-5I%B5H>,M%./..1./.79./.<7!4,5B$H,B"'4+-5I%)$-&'(5I%./<:;./0<0./0<9!,B"'4+-5I%4HHJ./.29 D#,(,B,4I54%4HHJ./.:;./.10./.<2 O>$4+,-"5I%4HJ./.70 $L.K/.$U! G"($)-&$(%B"A,-6,(4./.07 3'>>$I$('4%#'5B'+'./.87./.12 3'>>$I$('4%4HJ./:.8 0"%U./.$U! K4+,-"$(,>>'%=$-I$4'./;8:./0:./.<7./.:: K5>'#$4,"-'%6-'(5>'+'%A'-J%'(654+"44"I'%./.<7 K5>'#$4,"-'%%4HHJ 0/72: 0/8:< :/08<./;.0./<72./120 0/:<: P-'6">'-"'%#-$+$(,(4"4./179./<00 8/;81./.78./..1./0.< O&#>$+,>>'%4HHJ./002./.<8 D+,HF'($B"4#54%4HHJ </08 </<0<./0:0./.0;./..7 D&(,B-'%4HHJ./.1./..7./.0;./.80 D+'5-$4"-'%),-$>"(,(4"4./.0:./.18!UT./.$U! O-&H+$I$('4%4HHJ./.2<./.0<./0;2./0:2./0.2./092./:.8 $L.$!'#/.$U! Q-")$(,I'%4HH./.18 -/#%/!8./$U../,U! O,-'+"5I%=5-#$"B,4./..;./.0<./.< O,-'+"5I%F"-5(B"(,>>'./.:7./0;2./0:1./:17./:2; R"B,(+"=",-)'-%B"($=>'6,>>'+./<00./;1:,1,/.(2"13/%%/ NVNM MVOQ 6MV4M MV57 7VP5 64V6R 7VOP 25

27 !"#$%&'#()*+,-./#0,1#((2"13/%%/(4567( ';?:G(!>HA;IJH 2"13/%%/BK/,L3 4567E5ME E5NE6O 4567E57E6M 4567E5OE E5PE E5QE6R 4567E65E64 ST/#12/0,U!"U!!"#$%#&'($)'*+,-",-./.01./.23 4"#-$#&5+"5%',-67"($5'./..8./.89./.89 4"#-$#&5+"5%)$+-&5./.1: D($C,<<'%<"+$-'<"5./.28 E$-$("#F"("'%*'-,<"#'./..? G$<"#F$5H,-I6I%5HHJ./..9 KHF'("L$I,($(%7-'#"<,./288./.90./.29 N$I,-"'%5HJ./.82 $!'#/.$U! $L.K/.$U! G"($)-&$(%B"A,-7,(5./..2 0"%U./.$U! K5+,-"$(,<<'%;$-I$5' K6<'#$5,"-'%%5HHJ NF$B$I$('5%5HHJ./09:./.8 $L.$!'#/.$U! -/#%/!8./$U../,U! @/2.:./89? 6QVOR 4V56 OV5O PV45 6OVR4 PV7N 4VNP 26

28 !"#$%&'()$*(+',$&-.$'/+0-(1.23',(' AB+=+A)*&*1-.)+B,C%%/+A+=+AC$,*D/+E+=+E(>-DD:,:($/+F+=+F&-1*$,*D AB 4567G5HG G5IG6J 4567G57G6H 4567G5JG G5KG G65G64 MNOPFQRNMAOA/+STUB0VPO+OTBA0 MW,**X*XX'&:.!"#$%&'$"($)*+,-'$.-((-/$)010+(.)2)31410+(. A #8&&'&''9()$"#$%&'$"(&-*+()4:9;$ A #8&&'&''9(),-/%+.-'9()<+//+8/1 A &/"#&("#$+8-$)$"&%-%$)=>.?1 E A A 6 6 A A A A A 6 5 A A R$*-&'F(.-()A+/-%$.$)4:9;$ E 6 4%&O+,,$),-.&8$,-()BSTF8U%E)=&/L8+:)2)S-%*L: E %&O+,,$)(+".+%.8-&%$,-()=&/L8+:)2)S-%*L: E 6 6 0&8&%-'#-%-$)+,&8$%.$+)=&/L8+:)2)=&/L8:1I<+A%1 A 6 V 0&8&%-'#-%-$):$8+,-'$)=&/L8+:)2)=&/L8:1I<+A%1 E &8&%-'#-%-$)%$+A+,-$%$)BW%A+8E)C,+%:-% A V V 5 P*.$*X'&:.!%$D$+%&"(-()("1) A 6!%$D$+%$)&('-,,$8-&-*+()N&8F)+X)N&8%+.)2)Y,$#$9,. A 6 6!"#$%-?&/+%&%)A8$'-,+)B<+//+8/1E)<+//+8/1 A !"#$%-?&/+%&%):,+D$#%--)C,+%:-%)+X)Z+'#$8 A ("-*&.#8-X)-(($.('#+%:&-)BW($[+KE)Z1R$;$%1\)=&/L A 6 ]&,-'#&("+8/9/)'-8'-%$,+)BR$D+%#1)+X)N&8%+.)2)Y, A 5 ]&,-'#&("+8/9/)'8$((9/)B<+//+8/1E)0$':,-%\)<1 A 6 5 V V 5 5 ]&,-'#&("+8/9/)'98K9/)BS1S-,,E)0$':,-%\)<1S&HH/ A ]&,-'#&("+8/9/),+//+8/$%%--)BZ131R-'#.1E)0$': E ]&,-'#&("+8/9/)/$'8&("&89/)B=,+D1E)0$':,-%\)<1 A 6 6 V ]&,-'#&("+8/9/)("1 A F.X-&&'$*,-'&:. Z,$%:.&,F%ADF$)D8+K-'+,,9,$8-()78&%D+8A)2)=&/L8+ A Z,$%:.&,F%ADF$)'&%.&8.$)B<+//+8/1E)!%$A%1)2)=& A Z,$%:.&,F%ADF$),-/%+.-'$)B<+//+8/1E)=&/L8:1I<+A A Z,$%:.&.#8-X)$A$8*#--)B3&/&%.E)!%$A%1)2)=&/L8+: A V 5 V 5 Z(+9*$%$D$+%$),-/%+.-'$)B<+//+8/1E)=&/L8+: A 6 5 V 5 V Z(+9*$%$D$+%$)/9'-'&,$)BP$9/$%%)2)S9D1IZ+(.1E A R&/+8-$)("1 A 6 5 YZ(:XW*X*XX'&:.!"#$%&.#+'+)D$'#/$%%--)=&/L8:1I<+A%1)2)78&%D+ A 6 6 6!"#$%&.#+'+)',$.#8$.$)010+(.)2)31410+(. E !"#$%&.#+'+)/-%9.-((-/$)B010+(.E)=&/L8:1I<+A% A 6 7F$%&'$.+%$)-/"+8H+'.$)B78&%D+8A)2)0+-D9,,E)^&& A F$%&*-'.F&%)H-,-H&8/+)=&/L8:1I<+A%1)2)78&%D+8A A 6 7F$%&*-'.F&%)-$')3178&%D+8A)2)=&/L8+: E 6 6 7F$%&*-'.F&%)",$%'.&%-'9/)N1!1@$F+8 E 6 Z8&'#,&8&.#8-X)#&,,$%*-'$)G1N98A+8I0-+8(/$\)<1^14.$ A 5 MRTF0FQRNMAOA/+ABAP[TEBO+B0VPOTBA0!*&?*X'&:. C9*&8-%$)+,+A$%()C#8+%D1 A Z$%*&8-%$)/&89/)B_1Y1)@>,,1E)N&8F A 6 6 [:$,'.%*,'&:. 7#,$/F*&'$"($)'H)",$%'.&%-'$)B01)2)3141)0+(.E)Y& F Z(+9*&("#$+8&'F(.-(),$'9(.8-()B<+//+8/$%%E)P&K E 6 27

29 !" #$%&'$('%# #$%&'$)'%* #$%&'$&'%( #$%&'$*'%# #$%&'$+'%& #$%&'$,'% !-8,($1%&'()#(*:+;"+$#(*.<%1&+4*=+;:( : 9!-8,($1%&'()#(*01+",;,(*.=',-("24*>%1(2,8%? : 9!-8@1+*A%$$ : 9 <%';+($1#)*),"1%B%1#)*CD0';,*,-*!3*E1+#-! <%';+($1#)*(B2+'1,"#)*CD0';, : 9 <%)+(,';;+*+1"#+$+*./'))'1)+--4*F3G'0'H+;&I*6! 9 9 M'()%&'()#(*%B%;,'-(,(*.53*=,"2$'14*F3G'0'H+;&! M'()%&'()#(*(#N(B,"+$#(*.<2%&+$4*F3G'0'H+;&*K! 9 M,)%1B2%"%""#(*;#-+$#(*!3*E1+#-! 9 P;%'%$,;+*B';+0,"+*.C@0++1&4*O8#Q+ : 9 9 P%;'-8,-,+*1+&,+$+*.<2%&+$4*>%1(2,8%?! 9 G+1,%$,-+*1'$,"#;+$+*53!3M+-03! >,1"2-'1,';;+*%N'(+*.P3O3*J'($4*O"2),&;' : 9 /+"#-+($1#)*01+",;;,)#)*.J3J'($*K*P3O3J'($4*G36! %-+"$,-#(*(,)B;'R*.6'@'-4*<%1&+! %-%1+B2,&,#)*"%-$%1$#)*.72#13*,-*E1SN34*>%)T1 : V 9 9 V 9 6%-%1+B2,&,#)*8%)+18%?+'*C@0++1& : 9 6%-%1+B2,&,#)*),-#$#)*.CD0';,4*>%)T183U/'0-3 : B'&,+($1#)*N,1+&,+$#)*.6'@'-4*F3G'0'H+;&! 9 V '&,+($1#)*+-0#;%(#)*F21'-N3*'R*6'-' '&,+($1#)*N%1@+-#)*?+13*;%-0,"%1-'*=',-("2! '&,+($1#)*&#B;'R*6'@'-! V V V V ('#&%B'&,+($1#)*N%1@+-#)*.7#1B,-4*F3G'0'H+;&! V V V V ('#&%B'&,+($1#)*8+H1+,(8@,*.O"2),&;'4*F3G'0'H! O"'-'&'()#(*(BB3! V V 9 V O$+#1,&,#)*$'$1+(*.F21'-N34*F3G'0'H+;&! '$1+W&1%-*),-,)#)*.!3*E1+#-4*G+-(03! !G1HI:13/4.!5!.CF=>EFFDFE@ G,-&+8,+*$'$1+"2%$%)+*.51,-$L4*<3E%"8I*51X("2%;&*K! 9 9 6#",&%(B2+'1,#)*B#;"2';;#)*.G3<3J%%&4*<3E%"8I* : Y%"@($,(*(BB3 : >EJ=KLMDFE@ E%$1@%"%""#(*N1+#-,,*>Z$L3 : 9 E%$1@%"%""#(*-'0;'"$#(*.J3*K*P3O3*J'($4*>%)T1'8 : 9 9 V /5213/495.18NH"5913/4.!5! OE@PMQMDFE@ <;%($'1,#)*+"#$#)*?+13*?+1,+N,;'*./'))'1)34*J,;;, : <;%($'1,#)*8#'$L,-0,,*E1SN3* : 9 9 <;%($'1,#)*(B3 : V <%()+1,#)*(BB O$+#1+($1#)*%B2,#1+*53*/#-&';; O$+#1+($1#)*B+1+&%R#)*?+13*B+1?#)*J3*J'($! O$+#1+($1#)*B,-0#'*7',;, O$+#1+($1#)*B;+-"$%-,"#)*7',;,-0! O$+#1+($1#)*B;+-"$%-,"#)*?+13*N#;;%(#)*7',;,-0! O$+#1+($1#)*(BB3 : O$+#1%&'()#(*)+),;;+$#(*?+13*)+R,)#(*.J3*J'($4* 1 9 7',;,-0,+*01+-#;+$+*.[3=%@*K*E,(('$4*E%#113 : 9 \+-$2,&,#)*+-$,;%B+'#)*.E1SN34*>Z$L3 1 9 \+-$2,&,#)*(#N2+($,:'1#)*J3*J'($ RSTUEPD?DFE@ 6%#0'%$,+*("+;+1,(*G+((+;; : 9 9 V V ] OB,1%0@1+*(B3! 9 V0!GA12W:O:3/4.!5! VFEJ@=>PMQMDFE@ F;+8+$%$21,R*N,B;'R*.C@0++1&4*G,-&T8 : F;+8+$%$21,R*0';+$,-%(+*J,;;' : 9 9./24A13/4.!5!67"H0O50"!2 M,-%N1@%-*N+?+1,"#)*Y3F3*^)2%: M,-%N1@%-*&,?'10'-(*Y3F3*^)2%: : 9 V ;;%)%-+(*+81%8%)%(*=#$$-'1*,-*5+("2'1 : 9 V 6+;;%)%-+(*"+#&+$+*^H+-%::*')3*J,;;,*>1,'03 : V V V 9 6+;;%)%-+(*B('#&%"%1%-+$+51'("%$$ : ;;%)%-+(*(B3 : V _1%0;'-+*(B3 : ] 28

30 !" #$%&'$('%# #$%&'$)'%* #$%&'$&'%( #$%&'$*'%# #$%&'$+'%& #$%&'$,'%- #$%&'%$'%#./ !0!89:/;!<0<"!=!"#$%&'"()#*+,#"&#)-#*--+./)0$1+2-3'$*($,#"&#)-# / 5!*%()-'$(66#+7')3'*#+8#**#66 / 9 : : : 5 5 5!06#"'*(-)#+#6;-<($#+.=)0$'>1+?)#33() 2 5 5!06#"'*(-)#+<)#$06#%#+@#)4+#$<0*%-**-3#+.A4BC6641+2! !06#"'*(-)#+<)#$06#%#+.D&)($E41+2-3'$*($! !06#"'*(-)#+*;;4 / : 9 9 : : 9 9 FG"6'%(66#+*;;4 / : 5 : : 5 5 : FG3#%';6(0)#+(66-;%-"#+./)HE4+(I+?C%,41+J4234! FG3#%';6(0)#+*'6(#+./)HE41+J4234! K)#<-6#)-#+")'%'$($*-*+?-%%'$ / 5 : 9 : 5 : : K)#<-6#)-#+*;4 / K)0*%06-#+)&'3E'-L(*+.D&)($E41+M(+N'$- / 5 2%#0)'*-)#+E()'6-$($*-*+.O(33()341+O#$<(P/()%4! 5 : %(;&#$'L-*"0*+*;;4! 9 9 : 9 : : : 20)-)(66#+*;;4 / G$(L)#+*;4 / : : : : N#E(66#)-#+7($(*%)#%#+.OG$<E41+?C%,4 / N#E(66#)-#+7($(*%)#%#+@#)4+#*%()-'$(66'-L(*+=)0$'> / N#E(66#)-#+76'""06'*#+.Q'%&1+?C%,4 / 5 : 5 5 >0? !0!89"@<"=A?0<"!= ='$-'"&6')-*+7#66#I+K'%% / 5 R*(0L'*%#0)#*%)03+6-3$(%-"03+./')<(1+F&'L#% / N)-E'$(3#+*;;4 / 5 : 5 =045/.24567!0! ='$G'*%'303+6#%03+S>#$&' ='$G'*%'303+*(3($+.D&)($E41+M-(*-$< !0! F&)G*'"&)'306-$#+;#)@#+O#"T! 5 7= !0!89=!:6<0<"!= F)G;%'3'$#*+*;;4 / : : : : : 9 : Q&'L'3'$#*+*;;4 / : : : : 5 5 :./?24567!0!8940?;0=B<0"!<<01!= F()#%-03+70)"'-L(*+.O(@#$L()1+O#$<&#$* / : : : : 5 F()#%-03+&-)0$L-$(66#+.A4K4BC6641+M0U#)L4 / 5 : : : : 9 : =G3$'L-$-03+(I"#@#%03+VG<##)L! 5 5 =G3$'L-$-03+&(6@(%-"03+RH$#)L / : : 5 R()-L-$-';*-*+;'6'$-"03+.J'6'*,41+/'0))4! A-L($%-7-()E#)+L-$'76#<(66#% / 5 : : 5 5 5!@"<!?24567!0!89A"2?0<"!= D0<6($#+*;;4! R&#"0*+;G)03+.D&)($E41+K4+2%(-$! N)#"&(6'3'$#*+&-*;-L#+.R()%G1+K4+2%(-$+(3($L4+M(7! 5 N)#"&(6'3'$#*+@())0"'*#+!4+2%'T(*! <090?10<!190=1!=9 *) +* *& %$+ &&,# *- 29

31 $+*'*+$EF$ FG ABCDHBIHCA ABCDHBJHCK ABCDHBDHCI ABCDHBKHCA ABCDHBLHCD ABCDHBMHCN ABCDHCBHCK!"#$%&'()*)+,*))%+-./0012 F 3 43!)5'6'$(7%+)%89%")+:!;<0=> E 3 4!)(8%"57"%+($*'?'"9%+./001 :$%57*'"#)+5%8B5*,8'$#)+C!DD!0 F A 3 :$%57*'"#)+#$5&'8%$*)+FIDD F J4 ='"'57*8#)+#"*5'$"*)+;/I001D1< 3 M*8*"*%+8'"N*)&9%+-1>;1G:O2 E P4 3 L.%)9$'(#)+)9B8*,&$+QF>/M E P3A R&88*5'99*%+8'"N*)(*"%+R1DDO E 3 R&$%9&88%+5'578&%$*)+-./0012 E AS AA@ AS A@H 4S@ R&$%9&88%+7*)(*?%+-./0012 4K 4AS AS 4A 4K R&$%9&88%+9&59%+-./0012 A R&$%9&88%+E#%?$%9%+-FTDD1;2 F 3 4 G'97'85%+%5#6*"%9%+-1>;1G:1;.2 3 C'8B%$97$%+?'8*57'(9&$%+-QU1D0/G2 E P4 A C'8B%$97$%+6%V'$+-:I;=R>!;;U<2 E P3A C'8B%$97$%+W#8N%$*)+-=!;DQG E AS 3 4K 4 S C'6(7'8BX+)#85%9%+>IU0/G F P4 AS L4K @S@ S <$*57'5&$5%+5%(#5*"%+-ZQ1;[O2 E 3A <$*57'5&$5%+5B8*"?$*5%+-QF>/M2 <$*57'5&$5%+('$5&88#)+./001 F 3 43 <$*57'5&$5%+$'#))&8&9*+-\/Q.<2 <$*57'5&$5%+)(O 3 O&'!+OF$' @K S :')6*"%+8'"N*$')9$*)+-FTDDO2 E 3 PL =7B?'$#)+)(7%&$*5#)++-FTDDO2 F 3 3 AS LK 4 U%(7"*%+5,+5#5#88%9%+0!;0 S U%(7"*%+)(O E P O+%F%+!' @A A A =B58'('*?%+5'(&('?&$ E 43 4K 43 P4 J4 G%#(8*#) E 4@A @4 3 ;PQQ.,2/3R1 CCBD LBB CCMI CCDN CDDN NML IDK '/0.1,.6056 CK CL CM CN CA CK AC 30

32 $+*'*+$EF$ FG ABCDHBIHCA ABCDHBJHCK ABCDHBDHCI ABCDHBKHCA ABCDHBLHCD ABCDHBMHCN ABCDHCBHCA!"#$%&'()*)+,*))%+-./0012 F A!)(9%"68"%+($*'B'":%+./001 ;$%68*'"#)+%"D#9%$*)+./001+ E33 FG ;$%68*'"#)+B*H&$)*6'$"*)+-I!I!J2 F EF ;$%68*'"#)+K#%B$*B&":%:#)+?1<L!MM F 45 5 ;$%68*'"#)+#$6&'9%$*)+LNOO F 5A >'"'68*9#)+#"*6'$"*)+</N001O1= F P*9*"*%+9'"D*)&:%+-1?<1M;Q2 E FG 4GG 4C 5.%):$'(#)+):R9*,&$+SL?/P E F@ T&99*6'::*%+9'"D*)(*"%+T1OOQ FG 45 T&$%:&99%+6'689&%$*)+-./0012 E UF 4@5 EEF T&$%:&99%+8*)(*B%+-./0012 4C3 4EF 4FG FEF 4G@ EA E4F 4EEF 4FUF 3C T&$%:&99%+K#%B$%:%+-LVOO1<2 F 4C W'9R%$:8$%+B'9*68'(:&$%+-SI1O0/M2 E 4G@ EF 4 W'9R%$:8$%+7%X'$+-;N<>T?!<<I=2 E W'9R%$:8$%+H#9D%$*)+->!<OSM E F@ 4GG 33 FG 33 F W'7(8'9RY+)#96%:%+?NI0/M F E45 5F 0R"68%&:%+)(Q E F@ 4C F@ 45A 4 =$*68'6&$6%+Z*$'):$*)+-LSMSTS1[>\2 F =$*68'6&$6%+6R9*"B$*6%+-SL?/P2 =$*68'6&$6%+('$6&99#)+./001 5A 54 F =$*68'6&$6%+(#)*99%+-]1MMSM.02 =$*68'6&$6%+$'#))&9&:*+-^/S.=2 F 45 4C 5 O&'!+OF$' ;')7*"%+6'$&D'"*+;!S<I ;')7*"%+9'"D*$'):$*)+-LVOOQ2 E 4C 4C 45 4 >8RB'$#)+)(8%&$*6#)++-LVOOQ2 45 UF FEF AA 4F I%(8"*%+6,+6#6#99%:%+0!<0 C I%(8"*%+)(Q EF O+%F%+!' >%9%"'*B%+6'(&('B&$ E 45 5 >R69'('*B%+6'(&('B&$ 5A EF M%#(9*#) E 4UF 33 5 PQRR.,2/3S1 MII DNL MCM CJJN NKLC AKJB NBI '/0.1,.6056 CM CJ AB AN CI CK AB 31