Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2007

Transkript

1 28-1- Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år Brunnsviken Ängbybadet Mälarhöjdsbadet Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen mv8-19

2 Sid 2(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm INLEDNING Stockholms stads miljöförvaltning (MF) undersöker badvattenkvalitén vid stadens offentliga strandbad varje sommar. Sedan 1994 kontrolleras även förekomsten av potentiellt toxiska cyanobakterier. Provtagning och fältobservationer har utförts av MF, planktonanalyserna har utförts av samma lab, f.d. Stockholm Vatten AB:s, tillfälligt Laboratorieservice AB:s och numer Eurofins Stockholms lab (numer ackreditering nr 1963). Fr.o.m. 23 har proverna tagits genom att hälla 3 liter sjövatten genom en µm håv tidigare användes en grovmaskigare håv. Äldre prover (vilka inte längre redovisas i rapporten) gav inte jämförbara kvantitativa mått. Potentiellt toxiska cyanobakterier har kvantifierats (miljoner celler / liter). Övrigt plankton (atoxiska cyanobakterier, grön-, guld-, kisel- och pansaralger m.fl) har dominansbestämts enligt en tregradig skala (+ / ++ / +++). År 26 analyserades Brunnsviks-, Sköndals- (Drevviken), Långsjö- och Farstastrandsbadet (Magelungen) samt Mälarhöjdsoch Ängbybadet i östra Mälarens södra resp. norra del. Även Trekantsbadet besöktes en gång. Provtagningen 2/6 inställdes p.g.a. dåligt väder och personalbrist. Jämför vidare tabell 1a och 1b. Provinformation Provdatum Provtagare J. Slazak ej J. Slazak J. Carlson J. Carlson J. Carlson J. Slazak J. Slazak J. Slazak J. Slazak J. Slazak Journalnummer R-326 prov- R-346 R-368 R-396 R-426 R-443 R-465 R-484 R-512 R-534 Analysator A. Stehn taget A.Stehn M. Ahlfeld M. Ahlfeld M. Ahlfeld M. Ahlfeld M. Ahlfeld M. Ahlfeld A. Stehn A. Stehn Tabell 1a Provtagningsuppgifter Resultaten från potentiellt toxiska cyanobakterier och vanliga övriga arter har redovisats nedan i a-tabellerna (tab 1a, 2a o.s.v.), totala resultaten i bilaga 1. Nedan, i a-tabellerna har förekomster med vanliga - mycket vanliga plankton färgats ljusgröna. Cyanobakteriernas cellantal har bedömts enligt en modifierad WHO-klassning, närmare beskriven i badalgsrapporten för år 2 (Stockholm Vatten/Vattenvård, nr mv-1194). Denna klassning är endast indikativ och säger inget om hur hälsovådligt badvattnet är, endast hur farligt det maximalt kan vara. Det enda sättet att få ett otvetydigt tillämpbart svar inom riskkontroll m.a.p. cyanobakterie-toxiner i vatten förblir kvantitativa analyser av microcystinerna och de andra gifterna. NYHETER Färre förgiftningsklasser Modifieringen av WHO-klassningen innebar ett tillägg av två klasser; 1 - mycket liten förgiftningsrisk samt 2 - mkt liten risk utom för känsliga personer. Dessa var närmast en anpassning till de gränsvärden som använts i Stockholm innan WHO-förslaget kom. I och med rapporten för har de två klasserna förts ihop igen och kallas 1 - försumbar förgiftningrisk. Klass 2 har alltså strukits. Förekomst av algblomning på SMI:s sida Badplatsen Vidare rekommenderas, efter samtal som Jonna Carlson (då vid Stockholms MF) hade med bl. a. Eva Willén (SLU), att gränsen mellan ingen algblomning, I och förekomst av algblomning, F, enl. sidan Badplatsen ( förslagsvis sätts vid 1 miljoner celler/liter, d.v.s. vid den modifierade WHO-gränsen för klass 3 måttlig risk för hälsopåverkan, orange bakgrund i diagrammen. Badvattendirektivet kontrollera alla cyanobakterier Det nya badvattendirektivet tar upp cyanobakterier i badvatten i artikel 2 Definitioner, art. 8 Cyanobakteriella risker samt i Bilaga III Badvattenprofilen. Direktivet pekar inte ut de potentiellt toxiska cyanobakterierna som en särskild grupp att följa, utan förutsätter i definitionen att alla cyanobakterier som ansamlas/blommar orsakar olägenhet och ska kontrolleras, d.v.s. även de atoxiska. Detta är faktiskt i linje med WHO-förslaget, vars gränser egentligen ska tillämpas på summan cyanobakterier, inte summan potentiellt toxiska, som hittills gjorts. Från och med 28 vore det alltså lämpligt att alla cyanobakterier kvantifieras (även om man fortfarande bör särrapportera de potentiellt toxiska). Räkning av alla cyanobakterier innebär att analysen måste utföras på direktplanktonprov (d.v.s. håvning/ silning behövs inte längre; analysen blir helt i linje med WHO-rekommendationen). Det medför också att analysen tar längre tid (ansättningstid 7-24 timmar + upp till fyra gånger ökad analystid). Men på samma sätt som antalet behövliga baktprover reducerats till 3-4 per säsong i nya badvattendirektivet, kunde även planktonproven minskas till t.ex. en gång i månaden eller var 3:e vecka. Med ökade analyskostnader men reducerat antal prover borde det gå ekonomiskt jämnt ut

3 Sid 3(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm ÅRETS RESULTAT SVAB:s värden för klorofyll a använts för att få en enhetlig uppskattning av variationerna i planktonbiomassan och i synnerhet cyanobakterierna under åren. Vidare redovisas totalfosfor och kväve eller N tot / P tot- kvoten för alla sjöar. Totalhalterna visar inte på mängden tillgängliga näringsämnen, men Naturvårdsverkets bedömningsgrunder rör bara totalhalterna. Resultaten har tagits från närmsta SVAB-punkt med lång tidsserie och utgör medel för perioden maj/jun-sep, eller enbart augusti, (-2)-4 m. Inga farligt höga halter av cyanobakterier uppmättes i de besökta sjöarna. Brunnsviken och Långsjön var de enda vars plankton dominerades av cyanobakterier. Även om halten i Brunnsviken indikerade viss (=låg) risk för hälsopåverkan, var den inte så hög att den skulle betraktas som Förekomst enligt SMI:s badvattensida. Även i Magelungen och Drevviken påträffades cyanobakterier, medan de nästan helt saknades i Mälaren Tillståndsklassning enl. WHO:s modifierade bedömningsgrunder Provdatum Brunnsvikens strandbad Trekantsbadet 1 Långsjönbadet Magelungen, Farstastrandbad Drevviken, Sköndalsbadet Ängbybadet Mälarhöjdsbadet Tabell 1b WHO:s hälsofarlighetsklassning. Klass 1 (blå) = försumbar risk för hälsopåverkan; 3 (gul)= låg risk ; 4 (orange)=måttlig risk ; 5 (röd)=hög risk för hälsopåverkan pga toxiner. Provtagningen 62 blev inställd p.g.a. dåligt väder och personalbrist Planktonbiomassan har av klorofyllet att döma ökat lite i Magelungen, sjunkit i Långsjön och legat oförändrad i övriga sjöar. Vad gäller antalet celler av potentiellt toxiska cyanobakterier har de ökat i Brunnsviken men i övrigt varit låga eller mycket låga. Totalfosfor- och kvävehalterna i Långsjön har sjunkit. Totalkvävet i övriga besökta sjöar har ökat medan totalfosforn varit m.el.m. oförändrad. SAMMANFATTNING PER SJÖ Brunnsviken: dominerades helt av cyanobakterier och Planktothrix har kommit tillbaka efter att ha varit nästan försvunnen förra året. Klassningen enligt WHO låg hela tiden på 3, vilket är det sämsta resultatet hittills. Även totalfosfor- och totalkvävehalter var förhöjda - de har bara undantagsvis varit så höga sedan Trekanten: dominerades vid den enda provtagningen av grönalger. Cyanobakterierna var fåtaliga men visar tendens att öka något. Långsjön: dominerades av cyanobakterier, både potentiellt toxiska och icke-toxiska; såväl klorofyll, totalfosfor och totalkväve som totalantal pot. toxiska cyanobakterier var bland de lägst uppmätta. Som vanligt dominerade släktet Microcystis; olika grönalger utgjorde ett ännu större inslag än tidigare år. Magelungen: dominerades först av kisel- och en del guldalger, sedan av cyanobakterier och lite kiselalger. Både klorofyll och totalt cellantal var låga. Artsammansättningen verkar stabilare. Drevviken: dominerades av kisel och guldalger. Cyanobakterier var mindre vanliga och dominerades av icketoxiska arter. Klorofyll sjönk medan fosfor och kväve har stabiliserats eller rentav stigit. Mälaren: dominerades av kisel- och grönalger; guld- och pansaralger var också relativt vanliga; cyanobakterier var fortfarande utan betydelse under badsäsongen, även om en för östra Mälaren ny art, Gloeotrichia exhinulata, påträffades i ganska höga halter under augusti. I vattenverkens råvattenintag uppmättes dock låga microcystinhalter under större delen av augusti och september det har aldrig hänt så länge microcystinmätning utförts (sedan 1999/2); som mest brukar toxinet påträffas några få veckor i slutet av september.

4 Sid 4(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Brunnsvikens strandbad Cyanophyta Nostocales Anabaena sp, slyngad 9,6,1 1,3 5,8 8,9 1,5,3,1,4 Aphanizomenon sp 11,3,4 2,,6,7 5,3 2,2,3,3,4 Nodularia spumigena,9,1 1,7,2 Oscillatoriales Planktolyngbya sp (+) X Planktothrix agardhii 9,9 4,5 5,6, 4,9 5,5 67, 33,7 43,5 29,7 Diatomaphyceae Centrales Chaetoceros sp Rhizosolenia minima (+) Dinophyta Oblea rotunda X totalt cellantal 3,8 41, 53,8 33,4 5,5 57,2 7,4 34,2 45,9 Tabell 2a Plankton, Brunnsviken. 3,3 Medelvärde i miljoner celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. BRUNNSVIKEN Medelklorofyllhalten under sommaren var jämförbar med sista 2 årens (fig 1a). Medelhalten potentiellt toxiska cyanobakterier (tab 2b) hade däremot ökat påtagligt och var hög hela säsongen, och dessutom den högsta noterade. Åren 23, och har alla haft höga medel och/eller maxhalter, medan 24 och 26 varit lägre. En del variationer sammanfaller med fluktuationerna i fosfor och kväve (låga halter -6, höga -7), andra är svårare att förklara. år medelhalt maxhalt datum, maxhalt 23 1,3 * * 1 6 jul ,5 * * 1 6 jun 19 * 1 6 (39*1 6 ) 52 * 1 6 (jul 6) aug 3 26 (5,5 * 1 6 ) 3,3 * 1 6 (29*1 6 ) 4,9 * 1 6 (jun 14) aug 9 45 * * 1 6 aug 1 Tabell 2b Medelhalterna av såväl totalfosfor som -kväve i ytvattnet (-4m) under maj-sep var högre än på länge. Senast medelfosforhalten var högre var 1998, kväve N tot :P tot har varit relativt konstant kring 14. Den kraftiga ökningen av Planktothrix kan bero säkert på de likaledes dramatiska ökningarna i totalfosfor- och totalkvävehalten. Klassning enl. WHO (mod) placerade sjön i klass 3 hela undersökningssäsongen, vilket aldrig tidigare hänt. Denna avsnörda havvsvik var sämre än någonsin m.a.p potentiellt toxiska cyanobakterier Planktothrix agardhii har kommit tillbaka som den dominanta arten i planktonsamhället och stod normalt för >8% av biomassan år 26 var den för ovanlighetens skull mycket sällsynt. Cyanobakterierna Anabaena var lite vanligare, Planktolygnbya lite ovanligare än förra året och kiselalgen Rhizosolenia minima av jämförbar halt. Liksom påträffades den giftiga östersjöarten Nodularia i augusti. Totalkväve, µg/ Säsongsmedel Totalkväve (maj-sep) Klorofyll a (jun-sep) N:P Totalfosfor Klorofyll a & totalfosfor, µg/ N:P-kvot Figur 1a Variationer i säsongsmedel av totalkväve, totalfosfor, N t :P t -kvot och klorofyll a under perioden 1987-, maj/juni till september, -4 m, provpunkt Tivoli.

5 Cyanobakterieceller, miljoner celler / liter Brunnsviken Sid 5(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun-18 jul aug Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Nodularia Planktothrix jun-9 3 jul aug jun jul aug Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal jun jul aug sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun-13 jul aug Figur 1b Brunnsviken 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

6 Trekantsbadet, 8 Cyanophyta Chroococcales Microcystis viridis,5 Woronichinia naegeliana 1,3 Oscillatoriales Planktothrix agardhii 4,4 Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider +++ Coelastrum microporum ++ Pediastrum duplex ++(+) Scenedesmus sp ++ Closterium aciculare ++ Staurastrum spp ++ Diatomaphyceae Fragilaria crotonensis ++(+) Tabellaria fenestrata +++ Chrysophyta, övriga Mallomonas caudata +++ Totalt cellantal 6,2 Sid 6(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Tabell 3 Plankton, Trekanten. Medelvärde i miljoner celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. TREKANTEN Antalet celler av potentiellt toxiska cyanobakterier var mycket lågt i Trekanten och någon risk för hälsopåverkan förelåg aldrig. Sjön dominerades liksom förra året av olika grönalger. Mängden potentiellt toxiska cyanobakterier verkar ha ökat sakteliga de senaste åren. Planktothrix agardhii som stod för det mesta av cyanobakteriebiomassan 26 och -7, noterades även en gång i slutet av augusti vart av åren 1999, 2 och 21 kanske är det samma fenomen i år. WHO-klassning placerade sjön i klass 1, d.v.s. försumbar risk för hälsopåverkan av cyanobakterier..

7 Sid 7(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Trekanten Cyanobakterieceller, 1 6 /l WHO-klassning Cyanobakteriesläkten jul-9 3 aug-2 jul-28 aug-24 aug-23 aug- % av cellantalet Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix Inga cyanobakterier Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 2 Trekanten 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

8 Sid 8(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Långsjöbadet Cyanophyta Chroococcales Microcystis cf aeruginosa 4,1 2,6,8 3,3 2,8 4,1 1,8 1,9,1 1,5 Microcystis flos-aquae,2,1 1,8 1,1,3 Microcystis wesenbergii (+) +(+) Microcystis viridis,9 1,1,7 1,,5,5,8,2 1, 1,8 Pico-cyanophyceer, kolonier (+) ++ Snowella/Woronichinia sp Woronichinia naegeliana,5,1, Nostocales Anabaena sp, slyngad,9,1 3,8 1,,8,3 1,2,4 1,1 1,3 Aphanizomenon sp,1,1,3,3 Oscillatoriales cf Planktolyngbya sp +(+) Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider (+) Pediastrum spp. ++(+) (+) Scenedesmus sp Staurastrum sp + +(+) (+) Chrysophyta, övriga Dinobryon sp (+) +(+) + + Dinophyta Ceratium hirundinella (+) Peridinium sp Totalantal celler 5,9 3,9 5,4 5,3 5,9 6, 4,7 2,7 2,5 Tabell 4a Plankton, Långsjön. 5, Medelvärde i miljoner celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. LÅNGSJÖN Säsongsmedelhalterna av såväl klorofyll, som totalfosfor och totalkväve var lägre än de någonsin varit under perioden 1985 till idag. Även medel- och maxhalten potentiellt toxiska cyanobakterier var de lägsta uppmätta hittills, se tabell 4b + figur 3b. Däremot var N:P-kvoten den högst uppmätta, över 17. Som vanligt dominerades sjöns plankton av cyanobakterier med Microcystis som karaktärssläktet i sjön (>7% av de potentellt toxiska). Däremot var grönalgerna år medelhalt maxhalt 23 3 * * * 1 6 * * 1 6 * * * * * 1 6 Tabell 4b relativt sett betydelsefulla än tidigare år. De kvävefixerande cyanobakterierna Anabaena och Aphanizomenon hittades även i år, men i lägre halt än de senaste åren. De flesta planktongrupper var mindre dominerande än de brukat vara. Det större inslaget av kvävefixerare (Anabaena och Aphanizomenon) de senaste åren går stick i stäv mot variationer i totalhalterna av närsalterna N:P-kvoten har ökat och borde missgynna kvävefixerare. Det har inte funnits tid att kontrollera de oorganiska kvoterna kanske uppvisar de en motriktad trend? Sjön klassas enligt WHO i år helt i klass 1, d.v.s. risken för hälsovådliga effekter p.g.a. cyanobakterietoxiner var hela tiden försumbar. Sjön har aldrig varit så bra, d.v.s. haft så låga cyanobakterieförekomster, under provåren. Totalkväve, µg/ Totalkväve Totalfosfor Klorofyll a (N:P)* Totalfosfor, µg/l Klorofyll a, µg/l N:P*1 Figur 3a Långsjön, säsongsmedel av total-p och N, N:P*1 (maj-sep) & klorofyll a (jun-sep) 1985-, -2,5 m, provpunkt Mitt i sjön. OBS! Det ligger 1-2 värden bakom resultaten för de tidigare åren, men 4-5 värden för de senare åren.

9 Sid 9(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm 1 Långsjön Cyanobakterieceller, miljoner celler / liter Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun-18 jul aug Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten jun-9 3 jul aug jun jul aug jun jul aug sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun-13 jul aug Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 3b Långsjön 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

10 Sid 1(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Magelungen, Farstastrand Cyanophyta Chroococcales Microcystis aeruginosa/botrys,1,1,1 Microcystis wesenbergii Microcystis viridis <,1 <,1 Pico-cyanophyceer, kolonier+snowella Woronichinia naegeliana <,1,2,7,4,5,5 1,,3,7 Nostocales Anabaena cf circinalis <,1,1,1,2 <,1,4,1 <,1,2 Anabaena solitaria <,1,1 <,1 <,1,1 Anabaena sp, slyngad,1,1,1,1,1,2 <,1,6,1 Aphanizomenon sp,1,6 2,2 1,8 3,1 4,1 7,1 6,6 Oscillatoriales cf Planktolyngbya sp + +(+) Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider +(+) +(+) Pediastrum duplex Staurastrum sp Diatomaphyceae Centrales Aulacoseira cf italica v tenuissima Asterionella formosa +(+) Tabellaria fenestrata/flocculosa ++ * Chrysophyta, övriga Dinobryon sp Mallomonas sp Totalantal celler,1,1,5 1,6 3, 2,5 4, 5,3 8, Tabell 5a Plankton, Magelungen. 7,7 Medelvärde i miljoner celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. MAGELUNGEN Medelklorofyllhalten i augusti var högre än de föregående två åren. Tvärt emot klorofyllet har medelcellantalet för de potentiellt toxiska cyanobakterierna minskat, se fig 4b + tab 5b. Totalantalet cyanobakterier (toxiska+atoxiska) har sannolikt inte minskat, men det finns bara semikvantitativa mått för de atoxiska. Planktonsammansättningen var trots det ungefär densamma som de föregående 3 åren; dominans av kisel- och guldalger under första halvan av perioden, samt av cyanobakterier och i viss mån kiselalger under andra halvan. Guldalgernas andel har minskat de senaste åren. Den obalans i artsammansättningen som noterades verkar ha klingat av; de sista två årens cyanobakteriesuccesion är ganska lika, med Anabaena i början av juni och sedan Aphanizomenon i juli/augusti. Sedan 1997 har totalfosfor legat relativt konstant mellan och 4 µg/l. Totalkväve visar ingen entydig trend, men verkar vara det ämne som orsakar de största förändringar i planktonbiomassa och klorofyll i sötvatten brukar fosforn ha den rollen. Klassning enligt WHO visar på ungefär samma situation som 23, och 26, d.v.s. en försumbar risk (klass 1) för hälsopåverkan till följd av cyanobakterietoxiner. Totalkväve, µg/ år medelhalt maxhalt 23 2* * * * 1 6 (24 * 1 6 ) (8 * 1 6 ) 4 * * * * * * 1 6 Tabell 5b 4 Totalkväve 2 Totalfosfor Klorofyll a, µg/l Figur 4a Totalkväve, totalfosfor och klorofyll a iöstra Magelungen i augusti-4m, perioden 1985-, provpunkt Hammartorp Totalfosfor & Klorofyll a, µg/

11 Magelungen Sid 11(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Cyanobakteriecellerl miljoner celler / liter Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun-18 jul aug Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten jun-9 3 jul aug jun jul aug jun jul aug sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun-13 jul aug Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix Inga cyanobakterier Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, minmaxcellantal Figur 4b Magelungen 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

12 Sid 12(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Drevviken, Sköndalsbadet Cyanophyta Chroococcales Microcystis spp,1,1 Pico-cyanophyceer, kol.+snow/wor +(+) Woronichinia naegeliana,1,1,1,1,2,2,1,,1 Nostocales Anabaena sp, slyngad,,,1,2,7,4,3 Anabaena cf spiroides,1 Aphanizomenon spp,,1,1,2,5 1,7 1,2 Oscillatoriales cf Planktolyngbya sp (+) +++ Planktothrix agardhii,1,2,1,2 Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider Pediastrum spp +(+) +(+) Staurastrum sp +(+) +(+) Diatomaphyceae Aulacoseira cf granulata v angustissima (+) Asterionella formosa Fragilaria crotonensis (+) ++ Tabellaria fenestrata/floculosa +(+) Chrysophyta, övriga Dinobryon sp (+) Mallomonas sp Dinophyta Ceratium hirundinella (+) Totalantal celler,,1,5,2,4,3,6 1,3 2,2 Tabell 6 Planktonuppgifter, Drevviken. 1,7 Medelvärde i miljoner celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. DREVVIKEN Medelklorofyllhalten i Drevviken fortsätter sjunka även om den var något högre 26 än. Cyanobakterier var överlag fåtaliga och de potentiellt toxiska utgjorde bara en del av totalmängden. Under försommaren dominerades cyanobakterierna av icke kvävefixerande arter (de potentiellt toxiska Planktothrix och - liksom förra året - Woronichinia, samt atoxiska smala cyantrådar). Under högsommaren kom istället kvävefixerande arter in (Anabaena och Aphanizomenon). De vanligast planktonen var inte de potentiellt toxiska cyanobakterierna utan olika kisel- och guldalger + pansarflagellater och smala cyanobakterietrådar, precis som förra året. Halterna av både totalfosfor och totalkväve i sjön har sjunkit sedan slutet av 8-talet men verkar ha stabiliserat sig eller rent av stigit de sista åren. N:Pkvoten har i princip stigit sedan slutet av 9-talet. Klassning enligt WHO indikerade försumbar risk för hälsopåverkan (1) under hela badsäsongen. Totalkväve, µg/ N:P-kvot (x Drevviken, treårsmedel, augusti Totalkväve N:P Totalfosfor Klorofyll a 3år 1 år Totalfosfor & klorofyll a, µg/ Figur 5a Totalkväve, totalfosfor och klorofyll a idrevviken i augusti, -4m, perioden Löpande treårsmedelvärden.

13 Sid 13(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Cyanobakterieceller, miljoner celler/ liter Drevviken Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun-18 jul aug Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten jun-9 3 jul aug jun jul aug jun jul aug sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun-13 jul aug Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Planktothrix Inga cyanobakterier Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 5b Drevviken 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

14 Sid 14(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Ängbybadet, Cyanophyta Chroococcales Microcystis aeruginosa,2 Pico-cyanophyceer, kol., Snow+Wor + + +(+) Woronichinia naegeliana,3,1 Nostocales Anabaena sp, slyngad, 1,1,1,1,1,1,1 Aphanizomenon sp,1,1,,2,1,1 Gloeotrichia ecinulata + +,9 (+) Oscillatoriales cf Planktolyngbya sp +(+) +(+) Planktothrix agardhii,,5,1,3 1,2,2,3 Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider Pediastrum duplex Closterium aciculare Staurastrum sp Diatomaphyceae Asterionella formosa (+) +(+) + + +(+) + Diatoma tenuis Fragilaria crotonensis + +(+) + + +(+) +(+) Tabellaria fenestrata + +(+) Chrysophyta Dinobryon sp Mallomonas sp (+) ++ Dinophyta Ceratium hirundinella Totalantal celler,1,5,1 1,2,1,2,5 1,6 1,5 Tabell 7 Plankton, Östligaste Mälarens norra gren (Ängbybadet).,5 Medelvärde antal celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. ÖSTRA MÄLAREN, norra grenen, Ängbybadet Klorofyllmängden är fortsatt låga om än något högre än de senaste 4 åren. Liksom tidigare år dominerades plankton av kisel- och grönalger. Även en del guld- och pansaralager noterades, men var mindre vanliga än de senaste åren. Cyanobakterierna var nästan alltid utan betydelse under badsäsongen. Dock bör uppdykandet av Gloeotrichia echinulata under augusti nämnas den har aldrig rapporterats blommande i östra Mälaren. Även om den inte uppnådde extrema biomassor måste man ändå tala om en smärre blomning i en del vikar i östra Mälaren var den så frekvent att en tunn ytfilm bildades. I ett försök till axenisk utplockning (=pipettera upp Gloeotrichia-kulor) kunde vi även påvisa bildning av cyanobakteriegiftet microcystin. Förekomsterna var emellertid inte så stora att risk för hälsopåverkan rådde. Cyanobakterie-giftet microcystin-lr mättes i vattenverkens råvattnat. Det förekom under hela juli och augusti nästan alltid i halter över detektionsgränsen löpande treårsmedel,1 µg/l, vilket inte hänt tidigare; 4 1 halterna brukar mest ligga under 9 35 detektionsgränsen. Klassning enligt WHO visar dock att risken för negativ hälsopåverkan vid bad, p.g.a. cyanobakterie-gifter var försumbar, värdet var hela tiden 1. Klorofyllet fortsätter att samvariera med totalkväve och inte med totalfosfor. I sötvatten brukar klorofyll normalt samvariera med totalfosfor. Totalfosfor & klorofyll a, µg/ Total fosfor Klorofyll a Totalkväve 3-årsmedel Figur 6a Variationer i Lambarjärden i säsongsmedel(jun-sep) för löpande treårsmedel av totalkväve, totalfosfor och klorofyll a under perioden 1981-, -4 m Totalkväve, µg/

15 Sid 15(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Cyanobakterieceller miljoner celler / liter Mälaren, Ängbybadet Cyanobakteriesläkten % av cellantalet jun-18 jul aug Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten jun-9 3 jul aug jun jul aug jun jul aug sep-1 Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO jun-13 jul aug Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Gloeotrichia Planktothrix Inga cyanobakterier Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 6b Östra Mälaren, norra grenen (Ängbybadet) 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

16 Sid (34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Mälarhöjdsbadet Cyanophyta Chroococcales Microcystis aeruginosa/botrys,1,2 1,1 Pico-cyanophyceer, kol.+snow/woro (+) Woronichinia naegeliana,,,1,3 Nostocales Anabaena sp, slyngad,3,,3,3,3 Aphanizomenon sp,,,,, Gloeotrichia ecinulata,4,8,8 Oscillatoriales cf Planktolyngbya sp +(+) Planktothrix agardhii,1,2, Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider Pediastrum duplex Closterium aciculare Staurastrum sp Diatomaphyceae Asterionella formosa Diatoma tenuis +(+) + + +(+) Fragilaria crotonensis +(+) +(+) + + +(+) +(+) +(+) + Tabellaria fenestrata + +(+) +(+) (+) Chrysophyta, övriga Dinobryon sp ++(+) +(+) (+) + Mallomonas spp +(+) Dinophyta Ceratium hirundinella +(+) Totalantal celler,,,1,5,,1,3,9 1,6 Tabell 8 Plankton och fältuppgifter, östligaste Mälarens södra gren (Mälarhöjdsbadet). 1,9 Medelvärde antal celler / liter för de potentiellt toxiska cyanobakterierna, dominansskattat (+ till +++) för övriga. Grönt markerar (ganska) rikliga förekomster. ÖSTRA MÄLAREN, södra grenen, Mälarhöjdsbadet Klorofyllhalten i augusti har med ett undantag legat på ungefär samma låga nivå sedan De potentiellt toxiska cyanobakterierna utgjorde aldrig något märkbart inslag i planktonfloran kisel- och guldalger var minst lika vanliga. Den potentiellt toxiska cyanobakterien Gloeotrichia echinulata, som nämndes ovan vid Ängbybadet var vanligare vid Mälarhöjdsbadet och påvisades nästan hela augusti. Cyanobakterie-giftet microcystin-lr mättes endast i vattenverkens råvatten; se vidare information ovan för Ängbybadet Klassning enligt WHO låg alltid på 1, d.v.s. i princip utan negativ hälsomässig påverkan. Gloeotrichia echinulata Liksom vid Lambarfjärden visar Fiskarfjärden sjunkande trend fram till 9-talet för såväl totalfosfor och kväve, som för klorofyll. Därefter syns en viss ökning, men med stora mellanårsvariationer. Totalfosfor & klorofyll a, µg Säsongsmedel (jun-sep) Totalfosfor Klorofyll a Totalkväve Figur 6a Variationer i Fiskarfjärden i säsongsmedel(jun-sep) av totalkväve, totalfosfor och klorofyll a under perioden 1981-, -4 m Totalkväve, µg

17 Sid 17(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm Cyanobakterieceller miljoner celler/ liter Mälaren, Mälarhöjdsbadet jun-18 jul aug jun-9 3 jul aug jun jul aug jun jul aug sep-1 jun-13 jul aug Cyanobakteriesläkten % av cellantalet Potentiellt toxiska cyanobakteriesläkten Microcystis Woronichinia Anabaena Aphanizomenon Gloeotrichia Planktothrix Hälsoklasser baserat på cellantal, modif fr WHO Försumbar risk för hälsopåverkan Låg risk för hälsopåverkan Måttlig risk för hälsopåverkan Hög risk för hälsopåverkan 95% konf.intervall, min-maxcellantal Figur 7 Östra Mälaren, södra grenen (Mälarhöjdsbadet) 23- Totalantal celler av potentiellt toxiska cyanobakterier. Cyanobakteriesläkten i procent av cellantalet.

18 Sid 18(34) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm

19 Sid 19(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad BILAGOR Kompletta planktontabeller: Badplats sida BRUNNSVIKENS STRANDBAD, tab 9 2 TREKANTSBADET, tab 1 21 LÅNGSJÖBADET, tab 11 MAGELUNGEN, Farstastrandsbadet, tab DREVVIKEN, Sköndalsbadet, tab MÄLAREN, Ängbybadet, tab MÄLAREN, Mälarhöjdsbadet, tab 15 3 Taxonomisk lista med auktorsbeteckning, tab 32 Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

20 Sid 2(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Brunnsvikens strandbad Cyanophyta Chroococcales Woronichinia compacta + Nostocales Anabaena lemmermanni 5,7-13 Anabaena sp, slyngad -,2,1-2,4 3,6-8, 5,9-12 1,-2, -,7 -,2 -,9 Aphanizomenon cf yezoense -,8 Aphanizomenon sp 8,8-14,9-3,2,1-1,1-1,5 3,3-7,3 1,2-3,2 -,6 -,6 -,9 Nodularia spumigena -1,8,1-,2-3,4 -,3 Oscillatoriales Planktolyngbya sp (+) X Planktothrix agardhii 6, Pseudanabaena limnetica + Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider + + Chlorococcales cf Golenkinia radiata +(+) Scenedesmus quadricauda + Diatomaphyceae Centrales Chaetoceros sp ++ Chaetoceros wighamii + + Rhizosolenia minima (+) Pennales Diatoma tenuis + Entomoneis paludosa + Fragilaria crotonensis + Tabellaria fenestrata + Chrysophyta, övriga Uroglena spp +(+) Dinophyta cf Peridinium sp + +(+) +(+) Oblea rotunda X ZOOPLANKTON Coleps hirtus + Tintinnopsis spp X Keratella cochlearis + X Keratella cruciformis + X Lägsta cellantal 21,3 34,9 42,2 24,4 38,6 46,1 58,2,5 36,8 23,2 Maximalt celantal 4,4 47,1 65,4 42,4 62,4 68,4 82,7 4,9 55, 37,3 Siktdjup med kikare 1,5 1,5 1,5 1, 1, 1, 1,2 1,4 1,1 1,2 Vattentemperatur ,5 19 Vindriktning på på på på på på på på på sid Vindstyrka måttl svag svag svag måttl måttl måttl svag måttl svag Kommentar grön,, regn grönakti, grönakti g, grönakti g, grön, grön, grönt, grönt, Tabell 9 Växt- och djurplankton provtagna vid Brunnsviksbadet juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

21 Trekantsbadet, 8 Cyanophyta Chroococcales Chroococcus sp ++ Microcystis wesenbergii + Microcystis viridis,2-,9 Pico-cyanophyceer, kolonier + Woronichinia naegeliana,7-1,8 Oscillatoriales Planktothrix agardhii,3-8,5 Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider +++ Chlorococcales Coelastrum microporum ++ Pediastrum duplex ++(+) Scenedesmus sp ++ Desmidiales Closterium aciculare ++ Staurastrum sp ++ Staurastrum tetracerum +(+) Diatomaphyceae Pennales Fragilaria crotonensis ++(+) Tabellaria fenestrata +++ Chrysophyta, övriga Mallomonas caudata +++ Lägsta cellantal 1,1 Maximalt celantal 11,3 Siktdjup med kikare >1,2 Vattentemperatur 19 Vindriktning på Vindstyrka svag Kommentar Sid 21(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Tabell 1 Växt- och djurplankton provtagna vid Trekantsbadet juli-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

22 Sid (34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Långsjöbadet, Cyanophyta Chroococcales Mersimopedia sp + Microcystis aeruginosa -8,1,3-4,8-1,5 3,3-8,5,3-5,2-8,2-3,5 -,8 -,1,2-2,8 Microcystis botrys -3, Microcystis flos-aquae -,4 -,3-3,7,2-2, -,7 Microcystis cf smithii + + Microcystis wesenbergii (+) +(+) Microcystis viridis,3-1,6,5-1,7,3-1,1,6-1,7,3-,8,2-,8,4-1,3 -,4,3-1,7 1,1-2,5 Pico-cyanophyceer, kolonier (+) ++ Snowella sp Woronichinia compacta ++ Woronichinia naegeliana -1, -,2 <,1 Nostocales Anabaena cf circinalis -,1 -,2 -,1 -,1 -,3,2-,9 -,4 Anabaena cf flos-aquae,7-2, Anabaena solitaria <,1 Anabaena sp, slyngad,4-1,5 1,1-6,3,3-,7,4-1,1 -,3,2-1,1 -,4,5-1,6 Aphanizomenon sp -,2 -,3,1-,6 Aphanizomenon cf yezoense,1-,5 Gloeotrichia ecinulata (+) Oscillatoriales Planktolyngbya sp +(+) Smala blågröna trådar + Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider (+) Chlorococcales Actinastrum hantzschii + Botryococcus sp + Crucigenia sp + cf Golenkinia radiata + Kirchneriella obesa + Lagerheimia cf citriformis + Oocystis borgei ++ + Pediastrum biradiatum ++ +(+) + Pediastrum boryanum (+) Pediastrum duplex Pediastrum spp. ++ Pediastrum tetras Scenedesmus acuminatus + Scenedesmus cf acutus +(+) Scenedesmus ecornis + Scenedesmus quadricauda Scenedesmus sp Selenastrum cf gracile + + Tetraedron sp + + +(+) Ulotrichales Elakatothrix cf genevensis + Desmidiales Cosmarium cf phaseolus + Staurastrum cf anatinum + Staurastrum sp +(+) (+) Staurastrum tetracerum + + Staurodesmus mamillatus + Tabell 11a Växtplankton provtagna vid Långsjöbadet juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

23 Sid 23(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Långsjöbadet, Euglenophyta Euglena cf acus + Euglena sp + Diatomaphyceae Centrales Aulacoseira italica + Trådformig diatomee, smal Pennales Asterionella formosa + Fragilaria crotonensis + Fragilaria ulna + Tabellaria fenestrata + Chrysophyta, övriga Dinobryon sociale + Dinobryon sp (+) +(+) + Mallomonas crassisquama + Mallomonas sp +(+) Uroglena spp +(+) Bicosoeca sp + Tetraedriella regularis +(+) Dinophyta Ceratium hirundinella (+) Peridinium sp ++ + Peridinium cf umbonatum + ZOOPLANKTON Coleps hirtus (+) Vorticella spp ++ Kellicottia longispina +(+) + Keratella cochlearis + Keratella cf cruciformis + + Cyclopoida copepoder + Lägsta cellantal,6,7 1,4 4,1 1,,4,8,1,9 2, Maximalt celantal 11,2 7, 9,4 11, 1,9 11,6 8,7 5,3 4,2 7,9 Siktdjup med kikare 1, 1, 1,,9,8,6,8,9,9,7 Vattentemperatur Vindriktning på på på på på på på på på sid Vindstyrka måttl svag svag svag måttl måttl måttl svag måttl svag Kommentar regn grönakti g, grönakti g, grönakti g, grön, grön, grön, grumli g grön, Tabell 11b Växt- och djurplankton provtagna vid Långsjöbadet juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

24 Sid 24(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Magelungen, Farstastrandsbadet, Cyanophyta Chroococcales Microcystis aeruginosa -,3 -,2 Microcystis cf botrys -,1 Microcystis wesenbergii Microcystis viridis <,1 <,1 Pico-cyanophyceer, enstaka celler + Pico-cyanophyceer, kolonier Snowella sp + +(+) Woronichinia cf compacta + Woronichinia naegeliana <,1 -,4,3-1,1,1-,6,2-,9,1-,9,3-1,8,1-,6-1,4 Nostocales Anabaena cf circinalis <,1 -,14 -,2,1-,3 <,1,1-,7 -,2 <,1 -,4 Anabaena cf lemmermanni -,2 Anabaena flos-aquae -1, Anabaena solitaria <,1 -,1 <,1 <,1 -,2 Anabaena sp, rak Anabaena sp, slyngad -,1 -,2 -,1 -,2,1-,2 -,4 <,1 -,2 Aphanizomenon cf flos-aquae -,4 Aphanizomenon sp -,2,4-,7 1,9-2,5 1,5-2,1 2,7-3,5 3,4-4,7 5,7-8,5 Aphanizomenon yezoense 4,8-8,1 Oscillatoriales Planktolyngbya sp + +(+) Pseudanabaena cf limnetica + Smala blågröna trådar Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider +(+) +(+) Chlorococcales cf Golenkinia radiata + Monoraphidium komarkovae + Oocystis borgei + Pediastrum duplex Scenedesmus quadricauda + Volvocales Pandorina morum + Desmidiales Closterium acutum + Closterium spp + Cosmarium sp + Staurastrum sp Diatomaphyceae Centrales Aulacoseira italica v tenuissima + Trådformig diatomee, smal Pennales Asterionella formosa +(+) Diatoma tenuis Fragilaria crotonensis Fragilaria ulna + Fragilaria ulna v angustissima ++ Tabellaria fenestrata * Tabellaria flocculosa v. asterionelloides ++ Tabell 12a Växtplankton provtagna vid Farstastrandsbadet i Magelungen, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

25 Sid (34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Magelungen, Farstastrandsbadet, Chrysophyta, övriga Dinobryon cf sociale v americanum + + Dinobryon sp Mallomonas caudata +(+) Mallomonas sp +(+) + + Mallomonas tonsurata + Dinophyta Ceratium hirundinella + + Peridinium sp + + ZOOPLANKTON Coleps hirtus + + Tintinnopsis lacustris +(+) Kellicottia longispina + Keratella cochlearis Polyarthra spp + +(+) + Lägsta cellantal,,,,7 2,1 1,7 3, 3,7 5,8 4,8 Maximalt celantal,3,4,9 2,6 3,8 3,5 5,2 6,9 1,2 1,5 Siktdjup med kikare >1, 1,5 >1 >1,75 >1, 1,5 1,4 1,1,9 1,1 Vattentemperatur Vindriktning på på på på på på på på på sid Vindstyrka måttl svag svag svag måttl svag måttl svag måttl svag Kommentar regn brunakti g, brunakti g, brunakti g, grön, Tabell 12b Växt- och djurplankton provtagna vid Farstastrandsbadet i Magelungen, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

26 Sid 26(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Drevviken, Sköndalsbadet, Cyanophyta Chroococcales Microcystis aeruginosa -,2 Microcystis flos-aquae -,2 Microcystis wesenbergii + Pico-cyanophyceer, kolonier +(+) Snowella sp + + Woronichinia compacta Woronichinia naegeliana -,1 -,2 -,2 -,2 -,4 -,4 -,2 <,1 -,2 Nostocales Anabaena cf circinalis <,1 -,2 Anabaena sp, rak +(+) +(+) Anabaena sp, slyngad <,1 <,1 -,2 -,3,4-,9,1-,7,1-,4 Anabaena cf spiroides -,2 Aphanizomenon cf yezoense -,4 Aphanizomenon cf issatschenkoi 1,2-2,1,5-1,5 Aphanizomenon sp <,1 -,1 -,1,1-,2,4-,6 Oscillatoriales Planktolyngbya sp (+) +++ Planktothrix agardhii -,1 -,4 -,2 -,4 Smala blågröna trådar + + Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider Chlorococcales Actinastrum hantzschii +(+) +(+) Dictyosphaerium cf ehrenbergianum + Oocystis borgei + Pediastrum boryanum +(+) Pediastrum duplex +(+) Scenedesmus ecornis + Volvocales Pandorina morum +(+) ++ Desmidiales Cosmarium sp + Euastrum spp + (+) Staurastrum sp +(+) +(+) Euglenophyta Euglena sp (+) Diatomaphyceae Centrales Aulacoseira granulata v angustissima +(+) Centrisk diatomee + Trådformig diatomee, smal Pennales Asterionella formosa Diatoma tenuis + Fragilaria crotonensis (+) ++ Fragilaria ulna + Fragilaria ulna v angustissima Tabellaria cf flocculosa +(+) Tabellaria fenestrata Tabell 13a Växtplankton provtagna vid Sköndalsbadet i Drevviken, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

27 Sid (34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Drevviken, Sköndalsbadet, Chrysophyta, övriga Dinobryon sp (+) Mallomonas caudata (+) Mallomonas sp Mallomonas tonsurata ++ Pseudostaurastrum sp + Dinophyta Ceratium hirundinella (+) Peridinium sp + +(+) ZOOPLANKTON Coleps hirtus ++ + Tintinnopsis lacustris + + Keratella cochlearis + (+) Keratella quadrata + Polyarthra spp + + Seston, indet ++(+) Lägsta cellantal,,,,,,,1,8 1,3,7 Maximalt celantal,,2,9,5,8,7 1,1 1,7 3,1 2,6 Siktdjup med kikare ea 1,5 1,75 >2, >1, 1,7 1,8 1,6 1,7 1,5 Vattentemperatur Vindriktning på på på på på på på på på sid Vindstyrka måttl svag svag svag stark svag måttl svag måttl svag Kommentar regn brunakti g, brunakti g, brunakti g Tabell 13b Djurplankton provtagna vid Sköndalsbadet i Drevviken, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

28 Sid 28(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Ängbybadet, Cyanophyta Chroococcales cf Snowella sp Microcystis aeruginosa -,5 Pico-cyanophyceer, kolonier + + +(+) Woronichinia compacta + + Woronichinia naegeliana -,6 -,3 Nostocales Anabaena cf circinalis <,1 <,1 Anabaena sp, slyngad <,1,3-1,9 <,1 -,2 -,1 -,1 -,2 Aphanizomenon cf yezoense -,2 Aphanizomenon issatschenkoi -,11 Aphanizomenon sp -,1 <,1 -,3 -,1 Gloeotrichia ecinulata ,7 (+) Oscillatoriales Planktolyngbya sp +(+) +(+) Planktothrix agardhii <,1,3-,8 -,2,1-,6,8-1,7 -,4 -,6 Smala blågröna trådar + + Chlorophyta Kolonibildande gröna kockoider Chlorococcales Coelastrum microporum (+) + Oocystis borgei + Pediastrum duplex Volvocales cf Eudorina elegans + Pandorina morum (+) +(+) Desmidiales Closterium aciculare Cosmarium sp + + Euastrum spp + Staurastrum sp Diatomaphyceae Centrales Centrisk diatomee, liten + + Trådformig diatomee, smal + + Pennales Asterionella formosa (+) +(+) + + +(+) + Diatoma tenuis Fragilaria crotonensis + +(+) + + +(+) +(+) Fragilaria ulna v angustissima + Tabellaria fenestrata + +(+) Tabell 14a Växtplankton provtagna vid Ängbybadet i östra Mälaren, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr

29 Sid 29(34) Pot. toxiska cyanobakterier i Stockholms bad Ängbybadet, Chrysophyta Dinobryon divergens ++ Dinobryon sociale v americanum Dinobryon sp Mallomonas akrokomos +(+) Mallomonas caudata ++ Mallomonas sp (+) Uroglena spp + Dinophyta Ceratium hirundinella Peridinium sp + ZOOPLANKTON Tintinnopsis spp + + Kellicottia longispina Keratella cochlearis + + Polyphemus sp + Nauplier + Lägsta cellantal,,3,,3,,1,1,8,,1 Maximalt celantal,2,8,2 2,,2,3 1, 2,3 3, 1, Siktdjup med kikare 1,75 2,2 2,5 >2,5 2,5 2,5 2,5 2, 2,4 2,5 Vattentemperatur ,5 Vindriktning på på på på på på på på på sid Vindstyrka måttl svag svag svag måttl svag måttl svag måttl svag Kommentar regn klart gröna partiklar gröna partiklar Tabell 14b Djurplankton provtagna vid Ängbybadet i östra Mälaren, juni-augusti Potentiellt toxiska cyanobakterier är angivna i miljoner celler per liter, som övre och undre gräns för det 95%-iga konfidensintervallet. Totalantalet cyanobakterieceller har summerats. Övriga plankton har kvantifierats på en tregradig skala (+=få, ++= vanliga, +++=dominanta). Den kvantitativa provtagningen innebär att 3 liter vatten hällts genom en µm håv. Denna rapport får endast återges i sin helhet, såvida inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Laboratorieservice AB Besök: Torsgatan 26, tel Pg: 415-3, org.nr