Beskriv skillnaden mellan primär-, sekundär- och tetriärfärger. Primärfärg är en av de färgtoner man utgår ifrån vid färgblandning. Färger som anses utgöra grundfärger i de olika färgsystemen. Alltså tre färger som tillsammans bildar vitt ljus kallas primärfärger. Man har t.ex. funnit att der räcker med rött, grönt och blått för att skapa vitt ljus. Självklart kan primärfärgerna också bilda andra färger om de blandas på olika sätt. Det kan man se på bildskärmen eftersom skärmens färger skapas gemon att röda, gröna och blå punkter belyses. För CMYK är det gul, cyan och magenta och för RGB är det röd, grön och blå. Cyan, gult och magenta saknar egenskaperna som primärfärgerna har. Man kan t.ex. inte blanda vitt av dem. Dom uppstår direkt ur primärfärgerna, det är därför man ibland kallar dom för sekundärfärger. Om man blandar sekundärfärger med varandra så har dom en egenskap att dom användas till att skapa andra färger. En annan egenskap dom har är att de tillsammans med sin primärfärg kan skapa vitt. Tetriärfärger uppstår när man blandar primär- och sekundärfärger. Utav primär och sekundära färger i olika kombinationer kan man blanda ihop alla möjliga tänkbara färger och det blir då tetriärfärger
Vad är komlementfärger och hur kan dessa användas i grafisk kommunikation? De färger som ligger mitt emot varandra i en färgcirkel (färghjulet)kallas för komplementfärger, ibland även kallad kontrastfärger. Alla färger har en kontrastfärg och tillsammans kompletterar de varandra. Färgerna ser även mer kulörta ut tillsammans än om man ser dem en och en. En komplementfärg är en färgs motsatsfärg och om man blandar båda färgerna med varandra så tar de ut varandra och man får grått. Komplementfärger kan också användas för att förstärka intillliggande färger. Tre vanliga är: Rött+Grönt, Blått+Orange och Violett+Gult. Om man använder lysande gul eller grön text mot en röd bakgrund kan kontrastverkan bli mycket stor och då kan det bli svårt att läsa texten. Det är oftast inte så bra att använda en så stark färgkontrast i grafisk design utom för kraftfulla effekter som på REA-skyltar och affischer, reklam och sådant som ska dra blicken till sig. I det syftet av kommunikation så fungerar det, men att använda komplementfärger med olika grader av kulörstyrka kan ofta vara en bra väg att skapa en spännande design. Vad menas med additiv respektive subtraktivblandning? När används de olika varianterna? Additiv färgblandning fungerar genom att addera färger (ljus) till varandra. Om man adderar alla synliga färger på detta sätt så får man vitt. I datavärlden brukar man kalla additiv färg för RGB eftersom den består av de tre grundfärgerna Rött, Grönt och Blått(primärfärgerna). RGB är alltså ett additivt kulörsystem. Det används i alla enheter som återskapar kulörer med hjälp av en ljuskälla. Exempel på sådana enheter är digitalkameror, projektorer, bildskärmar, TV-apparater och scanner. Subtraktiv färgblandning fungerar genom att subtrahera färger från varandra. Om man subtraherar alla synliga färger får man svart. Eller om man tar bort allt ljus får man svart. I datavärlden kallar man subtraktiv färg för CMYK eller CMGS efter Cyan, Magenta, Gult och Svart (primärfärgerna). CMYK är ett subtraktivt kulörsystem. Subtraktiv färgblandning används till tryck av olika slag och i färgskrivare.
Hur ser färgrymderna ut för RGB respektive CMYK? Färgrymden är större för RGB än för CMYK. Färgrymden för RGB kan bara visa 70 % av de färger som kan uppfattas. CMYK:s färgrymd är mycket mindre och kan bara vis 20 % av ögar uppfattade Vad står CNS respektive PMS för när använder man dessa kulörsystem och hur är de uppbyggda? NCS står för Natural Color System. NCS är ett svenskt kulörsystem som utgår från visuell bedömning av en färg. NCS används inom textil- och målarbranschen. Ett väldigt bra sätt att få tag i rätt kulör för t.ex logotyp är att gå in i en färgaffär och välja det färgprov som motsvarar den kulör man är intresserad av. Denna lilla provbit tar man sedan med sig till sin grafiker somm lätt konverterar NCS-koden till CMYK-kod. Arkitekter anger färger enligt CNS-skalan för att få rätt visuell färg. NCS systemet baseras på sex grundfärger som är svart, vitt, rött, grönt, blått och gult(elementärfärgerna). NCS färgbeteckningar grundar sig på hur mycket en viss färg ser ut att likna dessa sex elementärfärger. Det bygger på en indelning i svarthet (ljushet), nyans (kulör), och kulörtäthet (mättnad) som kan ses som en dubbelkon. Indelningen mellan kulörerna görs i steg som anpassats efter ögats sätt att uppfatta kulörer. Som jag skrev tidigareså finns det speciella konverteringsguider som översätter NCS-värden till CMYK-systemet. För att undvika missförstånd när det gäller olika färger så togs det 1979 fram ett färgsystem NCS- som infördes som internationell standard och det tog ca 20 år att utveckla. PMS står för Pantone Matching System. Det är det vanligaste referenssystemet för färgnyanser av dekorfärger. Systemet bygger på blandningar av nio olika färger som valts ut efter deras användbarhet, som i sin tur kan blandas till olika PMS-nyanser genom att PMSnamn eller nummer anges. Kulörerna är indelade efter ett siffersystem som gör det enkelt att välja, men av vilket det inte på något sätt framgår vilken kulör man talar om. Systemet användes främst för dekorfärger i tryck och innebär att du får rätt färg vid utskriften även om den kanske inte ser rätt ut på bildskärmen.
-Färgpsykologi: Hur kan man med färg förstärka sitt budskap? Finns det någon färg som entydligt kan kopplas till en viss funktion eller känsla? Rött ger en starkare signal in i hjärnans perception av vad vi ser. Rött är en signalfärg. I grafiska sammanhang används den bäst med måtta, eftersom den på ett mycket kraftfullt sätt drar uppmärksamheten till något man vill betona. Där röd färg överväger kan den få en bortstötande effekt. Man förstärker budskapet med rött och grönt vid trafikljus som signalerar beredskap alla sinnen blir skärpta adrenalinet rinner till, vår muskelstyrka ökar och pupillerna vidgas, försenade inlämningar till KMFC när det står med illröd text försenad man skärper sig lite exta tänker skynda nu är det riktigt bråttom! Hjärtfrekvensen höjs påtagligt. En röd prick på badrumskranen anger varmt vatten. Standardiseringskommisionen har bestämt att en viss nyans av rött i Sverige ska markera brandskåp och brandredskap. Rött är också kärlekens färg Det visade sig att män finner kvinnor klädda i rött mycket mer attraktiva och skulle bland annat spendera mycket mer pengar på en kvinna klädd i rött. Det visade sig också att rött endast har en effekt på män. Kvinnor finner inte andra kvinnor eller män mer tilltalande oavsett om de är klädda i rött och presenteras med ett fotografi med röda ramar! Den röda färgen påverkar dessutom endast hur attraktiva en man finner en kvinna. När männen bads rangordna hur snälla, smarta eller sympatiska kvinnorna såg ut baserade på foton spelade inte färgen någon roll alls.det har för övrigt i tidigare undersökningar visat sig att när röda färger är inblandade i tävlingssituationer, som sport eller tentaskrivningar, leder faktiskt färgen till sämre prestationer! Gifttransporter, sprängning pågår mm skyltas med svart text mot gul bakgrund, kvällstidningarnas löpsedlar likaså och just den kombinationen ger en mycket stark och tydlig kontrast. Budskapen blir svåra att undvika eftersom de lyser igenom och förbi allt annat. Gult är färgen för solsken och uppfattas som uttryckande optimism, upplysning, gläde, lycka, intellekt och energi. Gult kopplas ofta samman med mat. I de flesta asiatiska kulturer är gult kejsarfärgen med många kulturella associationer som är desamma som purpur i väst. Men gult har av historien getts också en negativ börd. De fasansfulla farsoterna som drog fram över Europa under medeltiden drabbade flera städer. För att avskräcka resande att närma sig en smittad stad hissades den gula pestflaggan, och alltsedan dess förknippas gult inte bara med snabbhet, kommunikation och förnämhet utan även med sjukdom och vansinne. Att färger påverkar oss är ingen hemlighet. Färg har haft betydelse för oss sedan tidernas begynnelse. I det medeltida Europa använde man sig av ett färgsystem på sina sköldar och flaggor. Färgernas betydelse har sedan gått i arv och visst kan man tyda färgerna på liknande sätt i vårt tidevarv. Färgerna är personliga, och som vi vet passar vissa färger bättre på vissa personer än andra. Det har att göra med personens utseende, temperament och personlighet. Vissa
färger tilltalar somliga medans andra kan avsky samma färger. Undersökningar har visat att blått är den färg som överlägset flest använder som sin älsklingsfärg. Färgerna runt omkring oss ger en rad olika signaler. Oftast är man inte medveten om det och tror inte att man påverkas så mycket av det. Forskning om människans påverkan av färger visar dock att vi reagerar på liknande sätt inför samma färger, oberoende av personlighet. Det är ingen slump att McDonalds har gult i sin logotype, gult signalerar nämligen till det område i hjärnan som hanterar hunger och föda. Många forskare har gjort undersökningar efter olika kriterier inom färgpsykologi. E. Grandejen publicerade 1980 en undersökning. Följande sammanställning är resultatet. En del "färgforskare" har ägnat sig åt internationella studier och har försökt se om färger uppfattas lika i olika länder. Flera stora undersökningar visar att om man ber de deltagande att rangordna färgerna röd, orange, gul, grön, violett och blå så blir resultatet detsamma, oberoende av nationalitet, ålder, kön och yrke.