Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet.

BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00156 SAKEN Kalla fakta special: Arvet efter Sommerlath, TV4, 2012-01-18, program om Walther Sommerlath; fråga om saklighet BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kravet på saklighet. PROGRAMMET Programmet, som handlade om drottning Silvias far, Walther Sommerlath, inleddes med att programledaren sa följande. För drygt ett år sedan avslöjade Kalla fakta den roll Walther Sommerlath, drottningens far, spelade när nazisterna tog över judarnas egendomar och företag. Drottning Silvia svarade med att tillsätta en egen utredning som hävdar att fadern hjälpte en jude att fly och i kväll ifrågasätts de här slutsatserna i den utredningen starkt av flera av världens ledande forskare. Vi kan visa att drottning Silvia helt enkelt gick alltför långt i sina slutsatser. Därefter följde en kort redogörelse för de uppgifter som presenterades i Kalla faktas tidigare program om Walther Sommerlath och Efim Wechsler från november och december 2010. En speakerröst sa bland annat följande. Vi kunde berätta att Efim Wechsler klarade sig. Kort efter att han lämnat sin fabrik till Walther Sommerlath flydde han från Tyskland. [---] den 17 juni anlände han till São Paulo i Brasilien. I arkiven i Rio de Janeiro hittade vi hans uppehållshandlingar. Men varken i dem eller i några andra kända dokument anges några skäl till varför han fick inresetillstånd till Brasilien. Nu påstår alltså drottningen i sin utredning att det var med hjälp av Walther Sommerlath som han kunde fly. Ett nytt dokument som drottningen har tagit fram visar att Walther Sommerlath och Efim Wechsler gjorde en bytesaffär. Walther Sommerlath bytte en del i en kaffeplantage och några tomter som han ägde i São Paulo i Brasilien mot fabriken i Berlin. Det uppskattade värdet av plantagen var ungefär hälften av fabriken, så Walther Sommerlath gjorde en mycket fördelaktig affär. Men tack vare att Efim Wechsler numera blev ägare till mark i Brasilien kunde han också få inresetillstånd dit, påstår drottningen. Men stämmer nu den bild som drottningen nu ger av Walther Sommerlath i sin undersökning? Stämmer det att han hjälpte en jude att fly undan Förintelsen i Nazityskland? Vi bestämmer oss för att granska drottningens utredning. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se

2/8 Därefter intervjuades en professor som enligt uppgift var en av världens främsta experter på den tysk-judiska invandringen till Brasilien på 1930-talet. Enligt honom var det svårt att säga att det enbart var tack vare Walther Sommerlath som Efim Wechsler kunde invandra till Brasilien. Det kunde vara så men det fanns enligt professorn andra sätt att ta sig in i Brasilien. Därefter redogjordes för olika sätt på vilket tyska judar kunde invandra till Brasilien. Speakerrösten sa bland annat att Efim Wechslers dotter bodde i Brasilien vid tiden för Efim Wechslers invandring, att han hade möjlighet att invandra som anhörig och hade en fördel av att han var ingenjör. Därefter behandlades Efim Wechslers fabrik i Tyskland och speakerrösten sa bland annat följande. Men om han [Efim Wechsler] sålt fabriken i Tyskland hade han inte fått ut något värde alls av den. Nazisternas lagar förbjöd judar att ta med sig mer än tio riksmark, motsvarande tusen kronor, vid utvandringen från Tyskland. Vi vet också att ett halvår före affären med Sommerlath avvisade Wechsler ett kontantbud från Dresdner Bank på ungefär samma belopp. Mycket talar alltså för att hans syfte med affären med Sommerlath var att få ut ett värde av sin fabrik när han lämnade Tyskland. Frågan är om han var nöjd? Efter kriget kunde judar begära ersättning från tyska staten för det som nazisterna lagt beslag på under ariseringen. Vi vet sedan tidigare att Efim Wechsler ansökte om och fick ersättning för den här hyresfastigheten i Berlin som han ägde före kriget. Det framgår av dokument från skadeståndsmyndigheten [ ]. När det gäller fabriken slår drottningens undersökning fast att han aldrig begärde någon ersättning för den. Han reste emellertid aldrig några krav på ersättning för Firma Wechsler und Henning. Det är inte en orimlig tanke, att han ansåg den överlåtelsen redan betald. Men det presenteras inga bevis, och om det skulle vara så att han inte hade ansökt om ersättning för fabriken är det inte heller ett bevis för att han var nöjd. Många judar avstod från att ge sig in i besvärliga och ibland kostsamma skadeståndsprocesser efter kriget. Därefter intervjuades en historiker vid Humboldtuniversitetet i Berlin som bland annat sa följande med hänvisning till den expert som på drottningens uppdrag gjort den utredning som ifrågasattes i programmet. Att av det bristfälliga material man tagit fram, sluta sig till att Wechsler varit nöjd, det låter sig inte göras. Det går inte. Speakerrösten sa därefter att det visade sig att det faktiskt kunde vara så att Efim Wechsler hade sökt skadestånd för fabriken. Historikern hade för Kalla faktas räkning fått fram ett helt nytt dokument från en annan skadeståndsmyndighet som kunde visa på att Efim Wechsler kanske hade ansökt och fått skadestånd för fabriken. Historikern sa vidare bland annat följande. Problemet med Norbergs argumentation är slutsatsen att eftersom Wechsler inte begärde gottgörelse för fabriken så var han väl nöjd. Det bygger på en missuppfattning. Wechsler kunde inte begära gottgörelse för fabriken, eftersom den förstörts. Därefter undersöktes den del av drottningens utredning som handlade om Walther Sommerlaths tid i Brasilien och medlemskapet i nazistpartiet. En forskare med kunskaper om nazistpartiets utlandsorganisation i São Paulo intervjuades om uppgifterna i drottningens utredning och hon var kritisk till vissa delar och slutsatser i denna.

3/8 Därefter behandlades Walther Sommerlaths flytt från Brasilien till Tyskland och den ökade förföljelsen av judar i Tyskland. En telefonintervju med drottningens bror spelades upp där han sa att hans far, Walther Sommerlath, lämnade Brasilien för att han ville vara med om det ekonomiska uppsvinget i Tyskland. En docent i historia vid Göteborgs universitet intervjuades och hon var bland annat kritisk till beskrivningen av ariseringsprocessen i drottningens utredning och till hur förhållandet mellan Walther Sommerlath och Efim Wechsler beskrevs i utredningen. Enligt docenten beskrevs de nästan som jämstarka parter som hade en affärsöverenskommelse. Hon var även kritisk till att drottningens utredare Erik Norberg hade stark anknytning till hovet, i egenskap av hans roll som ständig sekreterare i Kungliga Vitterhetsakademien och en av fyra så kallade kabinettskammarherrar vid hovet. Programledaren sa härefter följande. Kalla fakta granskar i kväll drottning Silvias utredning om faderns roll i nazisternas arisering. Vi kan visa hur den här utredningen brister på flera punkter. Bland annat saknas dokumentation som stöder den centrala slutsatsen att Walther Sommerlath hjälpte en jude att fly. Nu ska vi möta mannen bakom utredningen, Erik Norberg. Erik Norberg intervjuades och fick bland annat svara på frågor om det fanns dokument eller konkreta belägg för att man skulle kunna påstå att Walther Sommerlath hjälpte en jude undan Förintelsen. Han fick vidare svara på frågor om den kritik som riktats mot att han som utredare även hade en relation till hovet. Därefter följde en intervju med Hilde Schramm som påannonserades av programledaren på följande sätt. Hilde Schramm är dotter till en av de mest kända nazistförbrytarna, Albert Speer. I kväll kommenterar hon i Kalla fakta för första gången Walther Sommerlath och drottning Silvias sätt att förhålla sig till faderns förflutna. Under intervjun berättade Hilde Schramm bland annat om sin far och hur hon hanterade hans förflutna. Enligt Hilde Schramm kunde ett barn aldrig bära ett ansvar för sin nazistfaders förflutna, däremot beskrivningen av fadern. Det gällde enligt henne att inte släta över eller att ta hans handlingar i försvar. En reporter sa att Hilde Schramm hade intresserat sig för rapporteringen om Kalla faktas program och att hon hade läst utredningen om drottningens far. Reportern sa att ansvaret för historieskrivningen enligt Hilde Schramm vilade på alla medborgare oavsett position. Hilde Schramm sa bland annat att hon tyckte att historien om Walther Sommerlath var intressant i sig oavsett om den hade kopplingar till ett kungahus eller inte. ANMÄLNINGARNA 15 anmälningar har kommit in mot programmet. Anmälarnas kritik mot programmet kan i huvudsak sammanfattas i följande punkter. Programmet var partiskt. Ingen objektiv bild av de faktiska förhållandena

4/8 presenterades. Programmet utgjorde en förföljelse av drottningen och syftade till att befläcka hennes rykte. En anmälare anser vidare att valet av medverkande i programmet var partiskt. Genom visandet av journalfilmer och systematiskt svepande och otydliga påståenden målade programmet upp en missvisande och felaktig bild av Walther Sommerlath som delaktig i nazisternas förföljelse av judar. I programmet presenterades inga bevis för att Walther Sommerlath inte hjälpte Efim Wechsler att fly. Programmakarna bortsåg avsiktligen från fakta i syfte att smutskasta Walther Sommerlath. Intervjun med Albert Speers dotter var ett osmakligt försök att jämställa Walter Sommerlath med en man som dömts för brott mot mänskligheten. Jämförelsen var vilseledande och kränkande. En anmälare har på utförliga grunder riktat en rad saklighetsinvändningar mot programmet. Utöver de invändningar mot programmet som redan redogjorts för anser hon bland annat att drottningens utredare framställdes som partisk och utmålades som en historieförfalskare, historieskrivningen om orsakerna till Walther Sommerlaths flytt till Tyskland från Brasilien inte var saklig, och att det i programmet presenterades två hypoteser för att Efim Wechsler skulle var missnöjd med uppgörelsen med Walther Sommerlath men utan att några bevis för detta resonemang presenterades. En anmälare anser vidare att programmet strider mot den så kallade demokratibestämmelsen i radio- och tv-lagen. En annan anmälare är vidare kritisk till att TV4 gjorde reklam för Kalla fakta i TV4Nyheterna. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE TV4 anser att inslaget överensstämmer med kravet på saklighet och anför i huvudsak följande. Granskningen i programmet sattes igång av att motstridiga uppgifter kommit fram angående Walther Sommerlath, vilket bedömdes ha högt allmänintresse. Kungahuset är en offentlig institution med makt och betydelse i frågor som handlar om att representera Sverige. I denna egenskap är förhållanden kring kungahuset givna för journalistiska undersökningar. För aktuellt avsnitt var den rapport som kungahuset publicerade mer intressant än personen Walther Sommerlath. Walther Sommerlath utgör ett exempel för en större frågeställning.

5/8 De val som har gjorts för berättandet i programmet, gällande intervjuade, bilder, ord och redigering, är sedvanliga och ordinära journalistiska val. Arkivbilderna i programmet används enligt vad som är brukligt i nyheter, reportage, dokumentärer och granskande journalistik. De utgör bakgrund och illustration till den tid man berättar om. Det är i sammanhanget relevant att bildsätta med bilder där människor förflyttas samt andra krigsbilder. Tidsandan hör i högsta grad till programmets innehåll. Kalla faktas redaktion ifrågasätter i programmet Erik Norbergs antaganden och slutsatser i den rapport som kungahuset har publicerat. Det är ordinärt förfarande att forskare kan granskas. I forskarvärlden pågår den typen av granskning och polemik ständigt. De fakta redaktionen kom över i form av uppgifter om medlemskap, ägarbyte av fabrik, och förhållanden inbegripna i det som kallas ariseringen bedömdes vara relevant för programmets övergripande frågeställning. Sakkunniga intervjuas och ställer uppgifter i perspektiv. Flera möjliga orsakssammanhang lyfts fram. Både i forskning och inom journalistiken ställs frågor kring de resultat man får fram. Det handlar om att granska slutsatser, urval av källor och perspektiv. Programmet handlar i första hand om en rapport, där Walther Sommerlath utgör ett exempel. Erik Norberg kommer till tals. Vid nyhetsvärdering är det extra intressant när exemplet har anknytning till någon för samhället viktig institution. Kungahuset är en sådan institution. Kalla faktas undersökning, som redovisades i två program den 28 november och 5 december 2010, visade att Walther Sommerlaths fabrik otvetydigt hade tillverkat krigsmateriel. Programmen visade också att hans övertagande av fabriken var ett led i den så kallade ariseringen av judiska företag, det vill säga den politik som syftade till att beröva alla judar i Tyskland deras ekonomiska tillgångar och försörjning. Detta var inte känt tidigare. Drottningens egen undersökning om sin fars förflutna, publicerad i augusti 2011, blev mycket uppmärksammad i media. Den möttes också av kritik från olika debattörer och historiker, som ansåg att drottningen gav en förskönande bild av faderns övertagande av fabriken i Berlin och hans involvering i Nazistpartiet. Kalla faktas granskning av drottningens undersökning visar på brister i den och ger stöd för kritik i sak mot undersökningen. I programmet granskas bland annat den slutsats som dras i presentationen av undersökningen på hovets webbplats att det var tack vare Walther Sommerlath som Efim Wechsler kunde fly till Brasilien. Kalla fakta kunde visa att Efim Wechsler hade andra alternativ som stod till hans förfogande när det gällde möjligheterna att emigrera till Brasilien och att det kan ha handlat om en kombination av olika omständigheter. Med stöd av ledande experter på tyskjudisk immigration till Brasilien på 1930-talet samt med stöd av befintliga fakta och dokument visade Kalla fakta att slutsatsen som dras i undersökningen är för långtgående och kan ifrågasättas. Kalla fakta visade på sakfel i undersökningen, som till exempel att det påstås att Walther Sommerlath inte fanns med i den brasilianska säkerhetspolisens arkiv. Han fanns de facto med där i en beslagtagen matrikel från Deutsche Schule i São Paolo, vilket Kalla

6/8 fakta redan tidigare visat i de ursprungliga programmen om Walther Sommerlath 2010. Frågeställningen om Efim Wechsler var nöjd med vad Sommerlath betalade för fabriken uppkom eftersom utredningen påstår att Efim Wechsler aldrig sökte skadestånd för fabriken efter kriget och därför är det inte en orimlig tanke att han ansåg överlåtelsen vara betald, som det står i utredningen. I programmet riktar en forskare kritik mot utredningen i den delen eftersom utredaren baserar sitt antagande på att han inte kunnat finna några dokument som visar att Efim Wechsler sökt skadestånd. Forskaren menar att avsaknaden av dokument i sig inte är tillräckligt som stöd för ett antagande om huruvida Efim Wechsler ansåg överlåtelsen vara betald eller inte. Många judar avstod av olika skäl från att söka skadestånd. Forskaren visar också nya dokument som pekar på att Efim Wechsler kan ha sökt skadestånd. Syftet med Kalla faktas granskning av drottningens undersökning har inte varit att värdera Walther Sommerlaths handlingar, utan att granska hur tillförlitlig undersökningens framställning är. I redovisningen av brister i utredningen har Kalla fakta inte gjort några andra påståenden än sådana som kan beläggas med stöd av tillförlitliga källor. I anslutning till offentliggörandet av drottningens utredning i augusti 2011 påtalade olika debattörer att utredaren, Erik Norberg, hade förbindelser med hovet genom sitt uppdrag som kabinettskammarherre. I programmet uppmärksammade Kalla fakta detta. Erik Norbergs yrkesmässiga meriter på det historiska området redovisades, men hans oberoende ifrågasattes av medverkande i programmet. Det handlade inte om att, som vissa anmälare anser, utsätta utredaren för guilt by association, utan om en normal, kritisk granskning av utredarens roll, kompetens och eventuella bindningar till uppdragsgivaren. Erik Norberg fick rimligt utrymme att svara på kritiken i programmet. Det kom till redaktionens kännedom att Hilde Schramm på eget initiativ intresserat sig för Erik Norbergs rapport. Intervjun med henne sätts i perspektiv av att efterlevande till både förövare och offer under nazitiden i Tyskland har att förhålla sig till det förflutna. Hon pratar om dessa efterlevande som grupp. Hilde Schramm belyser ur sitt perspektiv betydelsen av att vara passiv under nazitiden, att vara delaktig i det historiska skeendet utan att visa avståndstagande. Hon berättar i huvudsak om att hantera den här typen av kunskap om sin familj på ett generellt plan. Hon pekar på att historien om Walther Sommerlath är intressant i sig oavsett om det har kopplingar till ett kungahus eller inte. Hon lyfter fram att de många medlemmarna i nazistpartiet möjliggjorde politiken och av den anledningen är varje individs val viktigt. Hon för fram sin åsikt att det i ett sådant sammanhang är viktigt att inte förminska betydelser och släta över. Vikten av dessa frågeställningar är etablerade. Ett exempel på detta är verksamheten vid myndigheten Forum för levande historia. I programmet framgår att flera medier har belyst aktuell frågeställning ur sina perspektiv. Referenser finns till Göteborgsposten, TV4Nyheterna, Rapport, Arbetaren

7/8 och dokumentärserien Familjen Bernadotte. Även Svenska Dagbladet har skrivit om detta. I Nyhetsmorgon möttes Kalla faktas redaktionschef Johan Åsard och Erik Norberg i en diskussion om rapporten. Flera redaktioner och publicister har lyft fram olika perspektiv i stället för att bidra till likriktning i perspektiven. TV4 anser att uppgifterna i programmet är korrekta. Det är brukligt inom granskande journalistik att med konkreta exempel lyfta fram, belysa och ifrågasätta ur alternativa tydliga perspektiv. Detta är inte att vara vilseledande eller tendentiös. Frågeställningar kring kungahuset i egenskap av offentlig institution faller inom den granskande journalistikens traditionella bevakningsområde. Uppgifterna om Walther Sommerlath sätts in i sammanhang som för frågeställningen är relevant. AKTUELLA BESTÄMMELSER TV4 ska utöva sändningsrätten sakligt (10 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Kravet på saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. Enligt den så kallade demokratibestämmelsen i 5 kap. 1 radio- och tv-lagen ska programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet. Bestämmelserna om reklam och andra annonser i radio- och tv-lagen gäller inte för sådan reklam som en leverantör av medietjänster gör för sin egen programverksamhet (8 kap. 16 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Det sändningstillstånd som gäller för programtjänsten TV4 sedan den 1 februari 2008 innehåller inte något krav på opartiskhet. Granskningsnämnden lämnar därför ärendet i de delar som gäller förekomsten av en eventuell partiskhet utan åtgärd. Nämnden konstaterar att det tydligt framgick att utgångspunkten för programmet var att undersöka om det fanns någon grund för den slutsats som presenterades i drottningens egen undersökning. Av programmet framgick att det fanns andra tänkbara tolkningar till olika händelser och skeenden. De invändningar mot drottningens utredning som lyftes fram i programmet byggde, enligt nämndens uppfattning, på de medverkande experternas uttalanden. Redovisningen i programmet av deras slutsatser medför inte att programföretaget har åsidosatt saklighetskravet.

8/8 Nämnden konstaterar vidare att det i programmet aldrig påstods att Walther Sommerlath deltog i förföljelsen av judar. Det förhållandet att programmet problematiserade och ifrågasatte olika delar och slutsatser i drottningens utredning innebär inte någon överträdelse av saklighetskravet. Intervjun med Hilde Schramm, dottern till nazistförbrytaren Albert Speer, belyste hennes personliga uppfattning om hur barn på ett generellt plan bör förhålla sig till sina föräldrars förflutna, utan jämförelser i övrigt. Nämnden kan inte finna att intervjun medför att programmet strider mot kravet på saklighet i denna del. Nämnden kan heller inte finna att programmets utformning eller innehåll i övrigt inte strider mot TV4:s sändningstillstånd. Det förhållandet att TV4 gör reklam för sina egna program strider inte mot radio- och tv-lagen. Vad anmälarna anför i övrigt innebär enligt nämnden heller inte någon överträdelse av de bestämmelser som gäller för TV4:s programverksamhet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Jan-Erik Billinger, Maria Edström, Annika Åhnberg och Leif Hedman efter föredragning av Tarek Touma. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Tarek Touma Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.