VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Relevanta dokument
Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

SG1107 Mekanik Vårterminen 2013

Grundläggningsteknik VGTF01

Grundläggningsteknik VGTN01

Grundläggningsteknik VGTN01

Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Grundläggningsteknik VGTF01

Grundläggningsteknik VGTF01

Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Grundläggande statistik med SPSS Högskolepoäng: 3 hp

Hållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017

Undervisningsformer:

Statistik och testmetodik

Material, form och kraft, F5

Grundläggningsteknik VGTF01

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Grundläggningsteknik VGTF01

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Masterprogram, biomedicinska material Master's Programme, Biomedical Materials, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

INDUSTRIELL EKONOMI FK

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

KURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)

Grundläggningsteknik VGT021

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp

Internationell politik, 7.5 hp

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015

HÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH N HT 2014, DELKURS A1, 5 HP

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Namn: Företagsekonomi Ledning och Marknad (LOM) Högskolepoäng: 7,5 hp. Datum: till

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

MATRISTEORI, 6 hp, vt 2010, Kurskod FMA120. MATRISTEORI Projektkurs, 3 hp, Kurskod FMA125. och

Material, form och kraft, F11

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012

Kursbeskrivning i franska 9AFR71. Franska 91-97,5hp

Kursen ingår som en obligatorisk kurs på juristprogrammets grundnivå och upptar programmets fjärde termin.

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BME HT 2013, DELKURS A2, 5 HP

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

Scriptprogrammering och avancerad Flash. Ulf Larsson Jon Wåhlstedt

Tentamen i Konstruktionsteknik

Organisation och förändring, 7,5 hp

Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Bärande träkonstruktioner, 7,5 hp

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

Byggnadsmekanik och hållfasthetslära

Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!

HUSBYGGNADSTEKNIK ht Kursprogram

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Transkript:

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019 Allmänt Kursen Byggnadsmekanik omfattar 8 hp och ges under läsperiod 2. Kursen syftar till att ge en introduktion till byggnadsmekanik tillämpad på konstruktionstyper som är vanliga i byggnader och anläggningar. Kursen bygger främst på tidigare kurser i mekanik, matematik och byggnadsmaterial, och är avsedd som en grundläggande allmänbildning för en civilingenjör V samt att ge nödvändiga förkunskaper för att kunna gå vidare med studier i konstruktionsteknik, geoteknik och mer avancerad byggnadsmekanik. Mål Kunskap och förståelse ör godkänd kurs skall studenten Kunna förklara grundläggande begrepp och samband inom området. Kunna beskriva principerna för hur olika strukturelement fungerar. Kunna beskriva det principiella utseendet hos deformerad form och snittkrafter för enkla konstruktioner och lastfall. Kunna beskriva det principiella utseendet av spänningsfördelningen orsakad av axiell belastning, böjning eller vridning i en balk. ärdighet och förmåga ör godkänd kurs skall studenten Kunna välja en lämplig modell för att analysera en enkel konstruktion. Kunna beräkna snittkrafter, spänningar och deformationer för stänger, fackverk, balkar, enkla ramar, axlar och enkla sammansatta strukturer. Kunna bestämma huvudspänningar och huvudriktningar vid ett tvådimensionellt spänningstillstånd. Kunna analysera pelare med hänsyn till knäckning och andra ordningens teori. Kunna analysera egensvängning och påtvingad svängning hos ett enparametersystem. Skriftligt kunna redovisa lösningen av ett problem (förutsättningar, antaganden, beräkningar, resultat, slutsatser) på ett tydligt sätt. Muntligt kunna redovisa lösningen av ett problem inför en grupp studenter och lärare. Värderingsförmåga och förhållningssätt ör godkänd kurs skall studenten Kunna bedöma rimligheten i erhållet beräkningsresultat. Ett annat sätt att formulera målen är att kursen Byggnadsmekanik skall ge Kunskap om begrepp, modeller och analysmetoder inom området. Träning i att resonera kring relationen mellan fysisk verklighet och modell. örmåga till ingenjörsmässig problemlösning inom området. Avsikten är att föreläsningar och självstudier i kurslitteraturen skall ge kunskap om och förståelse för de begrepp, modeller och analysmetoder som kursen omfattar. örståelsen

fördjupas under övningarna genom eget arbete med övningsuppgifter. örmågan att överföra den fysiska verkligheten till en lämplig modell tränas särskilt i inlämningsuppgifterna. Då de två första målen för byggnadsmekanik enligt ovan har uppnåtts har man också uppnått det tredje målet; förmåga till ingenjörsmässig problemlösning inom området. Innehåll Kursen inleds med repetition av friläggning och jämvikt, med tillämpning på fackverk, samt introduktion av begreppen spänning och töjning: riläggning och jämvikt. ackverk. Spänning, töjning, spännings-töjningssamband. Därefter följer en grundlig genomgång av Bernoullis balkteori: Snittkrafter vid balkböjning. Normalspänning och skjuvspänning vid elastisk böjning av balk. Plastisk böjning av balk. Deformation vid balkböjning. Statiskt obestämda balkar. Kursen innehåller även en introduktion till några ytterligare områden inom byggnadsmekaniken: Principiellt funktionssätt hos olika strukturelement. Pelare; knäckning och andra ordningens teori. Vridning vid cirkulärt tvärsnitt. Transformation av spänning och töjning, huvudspänning, flytkriteria. Dynamik; egensvängning och påtvingad svängning hos enkla konstruktionselement. Undervisning Undervisningen i Byggnadsmekanik omfattar 30 h föreläsning och 46 h övning. Dessutom tillkommer 4 h seminarium och 1 h laboration. Det erbjuds även 12 h schemalagd konsultationstid. Den nominella självstudietiden är därmed 130 h. Nedan anges vilka som svarar för undervisningen. öreläsningar: Susanne Heyden 046-222 73 74 susanne.heyden@construction.lth.se vningar: Susanne Heyden Gustaf Larsson gustaf.larsson@construction.lth.se Linus Andersson linus.andersson@construction.lth.se Joel Sunesson Introduktionsföreläsning i kursen hålls måndagen den 4 november kl. 08.15 i. Litteratur Introduktion till strukturmekaniken, 5e upplagan, Heyden, Dahlblom, Olsson och Sandberg, Studentlitteratur, Lund, 2017. Lärplattform Kursen använder lärplattformen Canvas. Laboration En laboration ingår i kursen. Laborationen genomförs och rapporteras i grupper om 3-4 personer. Information om uppgiften ges i laborationsanvisning som delas ut 191122. Laborationstillfällena ligger under vecka 48-49 (finns inte med i schemat) och anmälningslistor kommer att finnas tillgängliga någon vecka i förväg. Laborationsredogörelsen lämnas in senast 191210 kl. 17.00.

Inlämningsuppgifter I kursen ingår två inlämningsuppgifter. 1. Gång- och cykelbro Uppgiften behandlar beräkning av snittkrafter i en mindre bro. Uppgiften genomförs i grupper om 1-2 personer. Den delas ut 191112 och skall lämnas in senast 191120 kl. 12.00. 2. Analys av konstruktion En valfri analys av valfri konstruktion (med anknytning till kursens innehåll) skall genomföras, i grupper om 1-2 personer. Uppgiften skall redovisas muntligt vid ett seminarium. En skriftlig redovisning skall även lämnas in till övningsledaren senast 191203 kl. 12.00. Seminarierna är schemalagda 4/12, 5/12, 10/12, samt 11/12. Närmare information om uppgiften ges i anvisningar som delas ut 191113. Examination ör godkänt betyg i Byggnadsmekanik krävs att samtliga följande moment är godkända, samt totalt minst 30 poäng: Inlämningsuppgift Gång och cykelbro Inlämningsuppgift Analys av konstruktion Laboration Tentamen Betyg ges enligt följande skala: 30-39 poäng betyg 3 40-49 poäng betyg 4 50-60 poäng betyg 5 Tentamen ges fredag17 januari kl. 8.00-13.00 i MA10 A-D. Ansökan om förlängd skrivtid (gäller de som har intyg från pedagogiskt stöd) görs via mail till kursansvarig senast 191216. Hjälpmedel på tentamen är tabell- och formelsamling som delas ut under kursen. Tentamensuppgifterna i Byggnadsmekanik utgörs av 6 uppgifter av grundläggande karaktär som ger vardera maximalt 4 p samt 3 mer omfattande problem som tillsammans kan ge maximalt 26 p. Tyngdpunkten ligger på problemlösning men några uppgifter kan vara inriktade på teori- och begreppsförståelse. Tentamen i byggnadsmekanik ger således maximalt 50 poäng. ör godkänt resultat krävs minst 20 poäng. Inlämningsuppgiften Gång- och cykelbro ger max 2 p till slutbetyget. ör sent inlämnad uppgift ger 0 p. Inlämningsuppgiften Analys av konstruktion ger max 5 p. Bedömningen grundar sig på den skriftliga rapporten samt den muntliga presentationen. ör sent inlämnad uppgift ger 0 p. Laborationen ger max 3 p. ör sent inlämnad uppgift ger 0 p. ör att undvika missförstånd, spara alltid alla inlämningsuppgifter tills slutbetyg har erhållits i kursen. Efter den 8/5 2020 kommer inga kompletteringar av inlämningsuppgifter eller laborationsredogörelse att tas emot.

Tidplan Seminarierna där inlämningsuppgifter redovisas muntligt hålls vid fyra tillfällen, i en eller två salar, totalt 6 grupper. Alla fyra seminarietiderna finns med i schemat från schemageneratorn, men man deltar bara vid ett tillfälle. et stil anger uppgifter som löses i första hand. Till uppgifter markerade med asterisk finns lösningsförslag på Canvas. V Dag Tid/lokal Avsnitt vningsuppgifter 45 Mån 4/11 5/11 6/11 8/11 46 12/11 13/11 Tors 14/11 15/11 R1,R2 R2,S2 Lastbärande strukturer 1.1-1.3, riläggning och jämvikt 2.1-2.5, ackverk 3.1-3.9 3-1, 3-2, 3-3, 3-4, 3-5, 3-7, 3-6*, 3-8 3-9, 3-10, 3-11*, 3-12, 3-13, 3-14, 3-15 Spänning och töjning 4.1-4.8 4-1, 4-2, 4-3, 4-4, 4-5, 4-6, 4-7, 4-11, 4-12, 4-8, 4-14*, 4-15, 4-16 a), 4-20, 4-17, 4-18 Spänning och töjning 4.8-4.12 4-22, 4-23, 4-24, 4-25*, 4-27, 4-29, 4-30, 4-31 13-15 Snittkrafter i balkar 5.1-5.8 Självstudier P1,P2 Utdelning av inlämningsuppgift 1 Snittkrafter i balkar 5.9-5.14 Utdelning av inlämningsuppgift 2 N1,O2 S2 Spänning i balkar 6.1-6.8 Tvärsnittsstorheter App. A 13-15 P2,S2 5-1, 5-2, 5-3, 5-4*,5-5, 5-7, 5-9 5-10*, 5-6, 5-11, 5-12, 5-13, 5-14, 5-15, 5-16 K Inlämningsuppgift 1 a) I uppgift 4-16 refereras felaktigt till uppgift 4-7, det skall vara 4-11. 6-1, A-1, A-2, A-3, A-4, 6-2, 6-4, 6-5, 6-6, 6-7*

47 Mån 18/11 20/11 Tors 21/11 22/11 48 Mån 25/11 26/11 27/11 Tors 28/11 29/11 R1,R2 O2 O2,R2 S2 P2 P2 13-15 P2 6-9, 6-11, 6-12, 6-13, 6-14, 6-15, 6-16* Spänning i balkar 6.9-6.11 K Inlämning av inl.uppgift 1 senast kl 12.00 6-17, 6-18, 6-19, 6-20, 6-21, 6-22* Inlämningsuppgift 2 6-23*, 6-24, 6-25, 6-26, 6-27, 6-28, 6-29 Plasticering av balkar 7.1-7.4 Utdelning av laboration 7-1, 7-2, 7-3, 7-5, 7-6*, 7-7, 7-8, 7-9, 7-10 Deformation i balkar 8.1-8.6 8-1, 8-3, 8-4, 8-5, 8-6*, 8-7 K Inlämningsuppgift 2 Strukturelement och styvhet 8-8, 8-9,, 8-11, 8-12, 8-13*, 8-14 K Inlämningsuppgift 2 K K Inlämningsuppgift 2 Inlämningsuppgift 2

49 Mån 2/12 3/12 4/12 Tor 5/12 6/12 50 Mån 9/12 O2,R2 N2,P1 P1 R1,R2 S S Statiskt obestämda konstruktioner 9.1-9.6 Inlämning av inlämningsuppgift 2 senast kl. 12.00 Redovisning av inlämningsuppgift Redovisning av inlämningsuppgift Vridning 10.1-10.6 Självstudier Transformation av spänning och töjning 11.1-11.7 9-1, 9-2, 9-3*, 9-4, 9-5, 9-6, 9-7, 9-8 9-10, 9-11*, 9-12, 9-13, 9-14 10-1, 10-2, 10-3, 10-4, 10-6*, 10-7, 10-8, 10-9, 11-1 a), 11-2, 11-3, 11-4* 10/12 11/12 R1,S1 P1 S Redovisning av inlämningsuppgift Inlämning av laboration senast kl. 17.00 S Redovisning av inlämningsuppgift Knäckning av pelare 12.1-13/12 12.6 Andra ordningens teori för pelare 13.1-13.4 a) I uppgift 11-1d skall figuren i facit roteras 90 b) E=210 GPa 11-5, 11-6*, 11-7, 11-8, 11-9 12-2, 12-3 b), 12-4, 12-5, 12-6*, 12-7, 12-8

51 Mån 16/12 18/12 Tor 19/12 14-8, 14-9, 14-10, 14-11, 14-12*, 14-13 Repetition 52-1 2-3 17/1 R2,S2 13-15 R2,S2 N1,O2 R2 8-13 MA10-J Dynamik 14.1-14.3 Dynamik 14.4-14.8 13-1, 13-2, 13-3, 13-4*, 13-5, 13-6 14-1, 14-2, 14-3, 14-4, 14-5*, 14-6, 14-7 Juluppehåll Tentamen Repetition