Linköpings nya arena - Beslutsprocessen kring den

Linköpings Universitet. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Statsvetenskap 1. Delkurs 3: Det svenska politiska systemet. Linköpings nya arena - Beslutsprocessen kring den Johannes Carlsson, Katherine Rodriguez & Björn Lindholm. 2013-03-19

Sammanfattning I den här rapporten granskas hur Linköpings kommun fattade beslutet att bygga Linköpings nya fotbollsarena i Kallerstad som ska byggas inför UEFA dam-em 2013. Den ska visa hur beslutsprocesserna gick till och jämföra hur beslutprocessen i kommunerna generellt beslutar sina frågor. I rapporten visas hur kommunernas självstyrelse skapades redan i 1862 och hur det utvecklades med åren, och som är en del av vår grundlag sedan 1974. Texten belyser även hur maktens decentralisering i landet har påverkat hur kommunerna beslutar om sina angelägenheter, med tanke på att kommunerna måste förhålla sig till kommunallagen. I texten förklaras hur beslutsprocesserna i kommunerna går till från motion till beslut och hur det förhåller sig med byggandet av den nya fotbollsarenan i Linköping. Beslutet att bygga den nya arenan fattades den 9 februari 2011. Innan dess hade kultur och fritidsnämnden i Linköpings kommun godkänt kommunstyrelsens planeringsutskotts beslut från den 19 april 2010 om att bygga en ny fotbollsarena i Kallerstad som skulle ersätta den tidigare Folkungavallen. Redan 2005 beslutade kommunfullmäktige om möjligheten att bygga en ny arena skulle utredas. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Syfte & frågeställning... 4 Bakgrund... 4 Metod... 4 Kommunala självstyret... 5 Offentlig upphandling... 5 Kommunala beslutsprocessen... 7 Hur beslutet togs att bygga fotbollsarenan... 9 Bakgrund till beslut... 9 Resultat... 12 Analys/ diskussion... 13 Källor... 15 3

Inledning Vi har valt att undersöka uppkomsten av den nya fotbollsarenan i Linköping, som ska stå klar i samband med Dam - EM 2013. Fotbollsarenan skulle från början vara färdig hösten 2012, men har blivit försenad och kommer stå klar i april, då också första elitmatchen på nya arenan kommer spelas. Detta är intressant att studera eftersom beslutet tagit lång tid, vilket gör att vi kan se hur den demokratiska beslutsprocessen i Linköpings kommun går till. Syfte & frågeställning Vårt syfte är att undersöka och beskriva hur beslutet av att bygga en ny fotbollsarena i Linköping fattades. Men även beskriva hur beslut fattas generellt på kommunal nivå och ge en fördjupad bild av hur en kommun fungerar. Vår frågeställning blir således: Hur fattades beslutet av bygget av ny fotbollsarena Linköping? Hur fattas besluten generellt i Sveriges kommuner? Bakgrund Den 9 februari 2011 fattade kommunstyrelsen i Linköping beslutet att en ny fotbollsarena i Linköping skulle byggas. Efter lite problem med upphandlingen, då buden inte matchade kraven från kommunen, stod det klart att Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB kommer bygga och äga arenan. Arenan byggs, framför allt, för att Dam EM ska hållas i Sverige 2013, men också för att Linköping FC ska kunna fortsätta sin elitsatsning. Redan 2005 tog dock kommunfullmäktige ett beslut att undersöka möjligheterna för en ny arena som skulle kunna komma att ersätta Folkungavallen. Metod Vi ska använda olika källor på internet, men ha som utgångspunkt boken Sveriges politiska system (Ylva Norén Bretzer). Vi ska sedan undersöka, med hjälp av dessa källor, hur beslut fattas på kommunal nivå men framför allt fokusera på den nya fotbollsarenan i Linköping. Med hjälp av det här tror vi att vi kan svara på frågeställningarna. Vi har även försökt att, 4

genom mail, ta kontakt kommunstyrelsens ordförande. Paul Lindwall (M) utan resultat. Just för att få en detaljerad bild av hur beslutet kom till och dess olika processer. Kommunala självstyret Det kommunala självstyret myntades genom kommunalförordningen 1862 och är sedan 1974 inskrivet i den svenska grundlagen. 1989 sa även Sverige ja till att godkänna Europarådets konvention om kommunalt självstyre. Det inkluderade även den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas så nära folket som möjligt (http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/darfor_ar_sjalvstyrelse_bra/vad_ar_kommunal_ sjalvstyrelse 2013-01-11). Det är också grundtanken med självstyret, att makten ska decentraliseras och komma närmare människor och deras vardag. Samtidigt är Sverige en enhetsstat, vilket innebär att riksdagen fattar nationella regler som kommunerna måste förhålla sig till. Det inkluderar också att staten har det övergripande ansvaret över medborgarnas välmående, men kommunerna har även stor frihet när det gäller utförandet av välfärdstjänster (Det Svenska politiska Systemet (2011). Norén. Bretzer Ylva. S. 60-61). En kommun skulle kunna ses som en lokal stat (Svenska Politiska Systemet (2011). Norén Bretzer Ylva. S. 165). Kommunernas makt regleras i kommunallagen. I ett förslag till ny grundlag poängteras också självstyret ännu mer: En inskränkning i kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den (Svenska Politiska Systemet (2011). Norén Bretzer Ylva. S. 166). Kommunen har rätt att fatta beslut om det som rör deras angelägenheter. Dessa kan som jag tagit upp ovan vara olika typer av välfärdstjänster som skola och sjukvård. Kommunallagen ger även kommunen beskattningsrätt (med andra ord, att beskatta sina medborgare fritt) och egna politiska församlingar som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, där beslut fattas (Svenska Politiska Systemet. (2011). Norén Bretzer Ylva. S.61). Ett exempel på ökad makt åt kommunerna var kommunaliseringen av skolan 1989, då dåvarande Socialdemokratiska regeringen fattade beslut om att föra över skolan från staten till kommunerna (http://www.skolinspektionen.se/sv/om-oss/var-verksamhet/historik/. 2012-02-03). Offentlig upphandling 5

Lagen om offentlig upphandling är en viktig del när en kommun beslutar sig för att bygga något (2007:1091). Då har kommunen en skyldighet att på bästa sätta förvalta skattepengarna. Därför så får alla leverantörer en likvärdig chans att komma med anbud. Det är sedan upp till kommunen att bestämma vilket bud som matchar kraven (ett krav är till exempel, det mest kostnadseffektiva alternativet) på bästa sätt. När det gäller den nya fotbollsarenan i Linköping, så vanns budgivningen av Botrygg Fastigheter HB och Botrygggruppen AB. De ska både bygga arenan och kommer äga den kommande 25 år, då kommunen kommer hyra den. Det finns ett flertal principer i lagen om offentlig upphandling (LOU): Principen om icke-diskriminering Innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. Även om den upphandlande myndigheten inte förväntar sig några utländska anbud får den vid utformningen av förfrågningsunderlaget inte införa krav som enbart svenska företag känner till eller kan utföra. Den upphandlande myndigheten får heller inte exempelvis ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge. Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika och ges lika förutsättningar. Alla måste exempelvis få samma information vid samma tillfälle. Principen om ömsesidigt erkännande Innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EESländer. Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst ingripande eller belastande för leverantörerna. 6

Principen om transparens innebär en skyldighet för den upphandlande myndigheten att skapa öppenhet genom att lämna information om upphandlingen och hur den kommer att genomföras. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Därmed blir det förutsebart för leverantörerna vad som är av störst vikt vid valet av leverantör. (http://www.kkv.se/t/process 2231.aspx) Kommunala beslutsprocessen Den kommunala beslutsprocessen börjar med att ett initiativ eller en motions från en eller flera politiker lämnas in. Ärendet diarieförs, vilket innebär att det bokförs. Detta görs för att kunna hålla reda på de olika ärendena och för att kunna underlätta sökningen. Detta redovisas för Kommunfullmäktige som är den högsta beslutande organet. (http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun, 2013-02- 27). Den ses som kommunens riksdag, ledamöterna i kommunfullmäktige väljs varje fjärde år tillsammans med riksdagsvalet. Kommunfullmäktige skickar ärende till kommunstyrelse för utredningen, så kallad beredning ( http://www.linkoping.se/sv/demokrati-politik/sa-styr-politiken/fran-forslag-till-beslut/. 2009-11-26). Kommunstyrelse är utsedd av kommunfullmäktige och ses som kommunens regering och ansvarar för att leda och samordna förvaltning och samtidigt ta hand om kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige är också ansvarig för att besluta vilka nämner ska finnas i kommunen och väljer samtidigt sina ledamöter, exempel på de olika nämnder som kan finns är miljönämnd, kulturnämnd och många andra. Kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de behöver, detta gör att de ser olika ut från kommun till kommun (http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun. 2013-02- 27). Kommunstyrelse remitterar ärendet till de berörda facknämnderna och förvaltningar och sedan bereder de frågan, när beredningar är klara, skickas ärende till kommunstyrelse. Kommunstyrelsen ska kunna ge en ställningstagande där de rekommenderar ett bifall eller ett 7

avslag och dessa ska kunna motiveras. Sedan skickas rekommendationer till fullmäktige där de ger en slutande avgörande bedömning. Även om kommunstyrelsen har gett sina rekommendationer kan det uppstå en debatt i kommunfullmäktige och annat beslut fattas än vad kommunstyrelse har rekommenderat (Det Svenska politiska Systemet. (2011). Norén Bretzer Ylva. S.182). Efter att besluten har fattas, förekommer en överklagande tid på tre veckor och det ska överklagas skriftlig och kallas för laglighetsprövning. Överklagan skall skickas in till förvaltningsrätten. Det kan hända att förvaltningsrätten upphäver ett beslut och att verkställandet av beslutet redan inletts. Organet som fattat beslutet skall då se till att rätta till det som hunnit genomföras i så hög utsträckning som möjligt. När denna tid har gått, kan kommunstyrelsen genomföra beslutet. Alla beslut tas inte av kommunfullmäktige, utan endast de mer principiella. Olika nämnder kan själva fatta beslut när det rör förvaltningsfrågor. Några av dessa beslut kan vara om vem som få barnomsorg, barnbidrag, bygglov, hemsjukvård och så vidare. (Det Svenska Politiska systemet (2011). Norén Bretzer Ylva. S.182). Sverige är indelat i 290 kommuner, varje kommun har en folkvald församling. Där kommunalfullmäktige tar beslut i kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser sin kommun en kommunstyrelse som ska leda kommunens arbete. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal frågor som spelar stor roll för kommunen och dess invånare. Exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor, energifrågor, sjukvård med mera. Kommunen utfärdar också olika tillstånd i form av bygglov eller alkoholtillstånd till pubar och barer. Dessa förordningar står i kommunallagen. Kommunallagen är som en instruktionsbok för landets kommuner. Den säger hur dem ska hantera och förhålla sig till olika frågor som dem måste rätta sig efter. Kommunens verksamhet och service till kommunens medborgare finansieras med kommunalskatt, bidrag från staten och olika typer av avgifter som dem tar ut av invånarna. Kommunfullmäktige sammanträder oftast en gång i månanden och där tas viktiga beslut som rör betydelse för kommunen och dess verksamhet. Deras möten är offentliga vilket innebär att mötena är öppna för allmänheten 8

Hur beslutet togs att bygga fotbollsarenan 2010-05-05 beslutade kultur och fritidsnämnden i Linköpings kommun att godkänna kommunstyrelsens planeringsutskotts beslut från 2010-04-19, som innebär att en ny fotbollsarena i Kallerstad ska ersätta den tidigare Folkungavallen, och ha plats (från början) för 5000 sittplatser. Sedan hur allt ska finansieras. Sedermera beslutade kultur och fritidsnämnden att ge ett uppdrag till kultur och fritidskontoret att förändra det beslut som togs 2007-01-25, enligt 16 (som ger kommunen rätt att lämna över kommunal angelägenhet till aktiebolag till exempel. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm. 2013-01-10). Det handlar om den redan bestämda att arenan ska uppgraderas och byggas till 8000 publikplatser, och med 5000 sittplatser under tak. Dessutom fattade kultur och fritidsnämnden på kommunstyrelsens begäran att teckna ett 25 årigt hyresavtal på den nybyggda arenan. Även ett beslut som ökar kultur och fritidsnämndens budget för att motsvara kostnaden på hyran för den nya arenan, fattades. Kommunstyrelsen fattade också ett beslut som möjliggör upphandling och hyresavtal av nya arenan inom tidigare ramen för beslutet av den nya budgeten. Dock högst tillägg på 2.4 miljoner kronor. De beslutade också att ge Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen till uppgift att få till stånd en ny upphandling gällande hyreskontrakt för nya fotbollsarenan, genom öppet förfarande (del av lagen om offentlig upphandling) utifrån de tidigare riktlinjerna angående arenan (5000 sittplatser under tak). Buden som kommer in också ska, enligt kommunstyrelsen utvärderas tillsammans med kultur och fritidskontoret, lokalstrategen och juridikgruppen. Senare ska även, enligt beslut detaljer om hur arenan ska byggas och hur hyreskontraktet ska se ut beslutas av kultur och fritidsnämnden. Allt godkändes senare av kommunstyrelsen. Bakgrund till beslut Kommunfullmäktige beslutade redan 2005 om förutsättningarna för den nya arenan som ska ersätta Folkungavallen. Med hänsyn till villkoren har kultur och fritidsnämnden arbetat fram 9

en plan för att slå fast enligt 16 (kommuner och landsting får efter beslut efter av kommunfullmäktige lämna över ansvaret till handelsbolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller en ideell organisation (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm. 2013-01-10). Sedan bestäms vilken ambitionsnivå som arenan ska byggas med. När ambitionsnivån slogs fast gjorde kommunen det i samråd med bland annat representanter för fotbollen i Linköping. Arenan som i ett första skede har plats för 5000 åskådare byggs ut fram till sommaren 2013 med plats för ytterligare 3000 platser. Och därefter om så önskas är det möjligt att bygga den ut arenan med 4000 platser till totalt 12000. Eftersom kommunen har beslutat om ett nytt resecentrum har förutsättningarna för arenans tänkta läge ändrats i stadsdelen Kallerstad. Inför Sveriges och Linköpings värdskap för dam EM i fotboll i sommar behövs en större arena med fler publikplatser. Dessa platser ska vara sittbara och under tak, därför blir det allt som allt 8000 platser till sommarens fotbollsfestligheter. Kommunstyrelsen planeringsutskott rekommenderar kommunstyrelsen att ge miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra ett nytt hyreskontrakt för fotbollsarenan i Kallerstad genom öppet förfarande. Det vill säga att alla leverantörer får lämna anbud och att beställaren då annonserar ut upphandlingen (den del av lagen om offentlig upphandling). De aktörer som är intresserade ber att få se förfrågningsunderlag. Beredning och av frågan och utvärdering av anbud utförs i samarbete och i samförstånd med kultur- och fritidskontoret. Innan anbud godtas ska ett detaljerat förslag på hur arenan kommer och en slutgiltig hyreskostnad presenteras för kultur- och fritidsnämnden. Detta ska i sin tur efter anbud utvärderas av kommunstyrelsen som antas eller förkastas. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå för kommunfullmäktige att fatta beslut om att utöka kultur- och fritidsnämndens budget så att kostnaden täcks för en hyra med 5000 åskådarplatser dock med höst 2,4 miljoner kronor per år. Denna kostnad innefattar inte en eventuell utbyggnad av arenan som nämns ovan. Kommunstyrelsen konstatera att vissa kompletteringar och justeringar måste göras av kulturoch fritidsnämnden som tidigare slogs fast av nämnden. Dessa justeringar och ändringar måste göras med hänsyn till och de nya förutsättningarna för den nya fotbollsarenan med en total publikkapacitet för 12000 om det behövs. Kultur- och fritidskontoret rekommenderas av kultur och fritidsnämnden att få utföra uppgiften att göra de ändringar som krävs för att för att tillgodo se nämndens krav vid upphandling och hyresavtal för den nya fotbollsarenan. I upphandlingen ska det även ta hänsyn till att arenan tillfälligt ska kunna förses med naturgräs. Detta är extra viktigt då UEFA ställer som krav att fotbollsplanen ska kunna utrustas med naturgräs för att kunna få arrangera dam EM i fotboll. 10

En större arena med fler läktarplatser kräver både mer krav och mer resurser i form av kapital. För att klara, hyreskostnader, drift- och underhållskostnader. Kultur och fritidsnämnden har ingen (år 2010) möjlighet eller ekonomiska medel att klara en ökad kostnad för en större arena. För att finansiera den större arenan med plats för 8000 plus ev. 5000 platser till kan kultur och fritidsnämndens budget enligt planeringsutskottet kan utökas för att klara en årlig hyra av arenan på maximalt 2,4 miljoner kronor. (http://app.linkoping.se/handlingar/kommunstyrelsen/sammantraden/2010/100525_/8nyfotbol lsaren/8nyfotbollsarenakallerstadmissiv.pdf 2010-05-05). 11

Resultat Vi har i vår rapport kommit fram till att beslutet om att bygga en ny fotbollsarena var en lång process. Det började redan 2005, då frågan väcktes i kommunfullmäktige. Men 2010 så fattades till sist ett beslut om att bygga en ny arena, som ska ersätta Folkungavallen. Processen gick ut på att kultur och fritidsnämnden föreslogs besluta om en ny arena. Sedan är det upp till kommunstyrelsen godta eller avslå förslaget om ny fotbollsarena. Därefter upphandlas arenan utefter de krav kommunen fastställer och det bud som står i relation till kraven, får till uppdrag av kommunen att bygga arenan. I allt det här har det kommunala självstyret en självklar roll, vilket möjliggör kommunens självständighet och styra lite mer fritt över deras egna angelägenheter. I det här fallet, att bygga en ny fotbollsarena. Det har varit en lång process att ta beslutet att bygga denna arena. Arenan kom på tal redan 2005 att bygga en ny arena som skulle ersätta Folkungavallen. Det tar sin tid att följa alla de riktlinjer, regler och beslutsprocesser som kommunen måste göra enligt kommunallagen. Detta måste kommunen förhålla sig till för att ta beslut om kommunala angelägenheter och i detta fall bygget av en ny fotbollsarena. Kommunen beslutar själva huruvida de vill bygga arenan och om det anses vara en kommunal angelägenhet. Tack vare att varje kommun kan bestämma över sina egna nämnder, så kan fritidsnämnder bestämma och undersöka de olika delar som behövs för att kunna bygga den nya arena i Linköping. På detta sätt kan nämnderna ge råd till kommunstyrelse så de kan bestämma om byggandet av arenan. Detta är ett tydligt exempel på hur kommunens olika förvaltningar utifrån olika perspektiv ger kommunstyrelsen råd i syfte att ge kommunstyrelsen den information som behövs för att fatta ett genomtänkt beslut. I det här fallet lämnar kultur och fritidskontoret förslag till vilka beslut de anser att kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skall ta rörande förslaget kring den nya fotbollsarenan i Kallerstad. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en central del när kommunen när den ska köpa in varor eller tjänster. Då har kommunen en skyldighet att acceptera det bästa anbudet utifrån kraven de har, och där alla leverantör (företag) har rätt att lägga anbud. Just det inträffade när den nya fotbollsarenan blev till. Ett flertalet anbud kom in och kommunstyrelsen accepterade det bud de ansåg motsvara deras krav och förväntningar. Det är egentligen det här vi har kommit fram till. Det här är hur beslutet kom till. 12

Analys/ diskussion Det som är intressant är hur beslutsprocessen att bygga en ny arena skiljer sig ifrån hur det i normala fall, enligt Ylva Noren Bretzers bok, går till i kommuner. Som vi nämnt i tidigare avsnitt inleds beslutsprocessen med att en motion lämnas in och redovisas för kommunfullmäktige, vilket stämmer överens men hur det gick till när beslutet om den nya arenan kom att byggas. Därefter remitterades ärendet till berörda nämnder, i det här fallet kultur och fritidsnämnden, som bereder ärendet. Alla kommunala beslut behöver inte tas upp av kommunfullmäktige som det sägs i boken av Ylva Norén Bretzer. Nämnderna kan bestämma över ärenden som berör dem, men det var inte möjligt för kultur och fritidsnämnden i det här fallet. Detta beror på att det är mycket stor investering. Kommunstyrelsen är den som är ansvarig för kommunens ekonomi och kommunfullmäktige är den som bestämmer hur mycket pengar de olika nämnderna ska få. Kultur och fritidsnämnden hade inte de ekonomiska resurser som behövdes för att kunna besluta om sina egna angelägenheter inom sin egen budget. Det här avviker från det som sägs i boken, att nämnderna kan bestämma själva om sina egna angelägenheter. När remissinstanserna är klara med sin beredning, lämnar de ett beslutsförslag till de nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som behöver fatta beslut i ärendet. I det här fallet kan vi se att remissinstansen lämnar beslutsförslag till kultur och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som därefter fattade beslut i ärende. Beslutprocessen har således, så vitt vi kan se har de följt de steg som ska följas när en kommun fattar ett beslut. En fråga vi kan ställa oss, som vi visserligen inte har tagit upp tidigare i rapporten, är huruvida bygget av den nya arenan är en kommunal angelägenhet. Politikerna menar ju det, i alla fall de styrande att det är viktigt för idrottslivet i kommunen och för Linköpings FC:s elitsatsning men kanske det viktigaste skälet, att Dam- EM ska arrangeras till sommaren. Det skulle ge Linköping allt mer uppmärksamhet och PR till kommunen. Men också, med största sannolikhet, locka turister till kommunen. Enligt det kommunala självstyret och kommunallagen, så har ju varje kommun rätt på ett ganska fritt sätt tolka och definiera vad som är sina angelägenheter. Det har Linköping gjort i det här fallet. Ungefär som de gjorde när de byggde Cloetta Center år 2004. Det finns säkert flera exempel, där kommuner, inte bara Linköping- definierat vad som de ser som sin angelägenhet och agerar därefter. 13

Vi tycker att processen verkar ha varit lång, invecklad på många sätt och också byråkratisk. Dels för att kommunen har sitt självstyrelse och kommunallag att förhålla sig till, men också för att den kommunala beslutsprocessen tar sin lilla tid och det handlar om mycket planering. Allt ifrån bygglov till upphandling (vem som ska bygga). Det är också lätt att förstå varför det krävs alla dessa steg för att arenan ska bli verklighet, då en arena knappast byggs på en dag och allt måste bli så bra som möjligt. 14

Källor Norén Bretzer, Ylva (2011). Sveriges politiska system. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/darfor_ar_sjalvstyrelse_bra/vad_ar_kommunal_s jalvstyrelse. 2013-02-11. http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun. 2013-02- 27. http://www.linkoping.se/sv/demokrati-politik/sa-styr-politiken/fran-forslag-till-beslut/. 2009-11-26. http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/sa_styrs_en_kommun, 2013-02- 27. http://app.linkoping.se/handlingar/kommunstyrelsen/sammantraden/2010/100525_/8nyfotboll saren/8nyfotbollsarenakallerstadmissiv.pdf. 2010-05-05. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm. 2013-01-10. http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7075599. 2011-08-29. http://62.95.69.15/cgibin/thw?${html}=sfst_lst&${oohtml}=sfst_dok&${snhtml}=sfst_err&${base}=s FST&${TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=1992:1528 http://www.kkv.se/t/process 2231.aspx http://www.skolinspektionen.se/sv/om-oss/var-verksamhet/historik/. 2012-02-03). http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/darfor_ar_sjalvstyrelse_bra/vad_ar_kommunal_s jalvstyrelse. 2013-01-11. 15

16