C-UPPSATS. Likhet eller särart

C-UPPSATS 2008:061 Likhet eller särart En historisk studie av det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten Johan Sparrman Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:061 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/061--SE

Abstrakt Uppsatsen syftar till att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbottens mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Uppsatsen ämnar samtidigt svara på hur kvinnornas situation sett ut historiskt i arbetarrörelsen och om de var underställda männen samt varför Socialdemokratiska Kvinnoförbundet bildades? Som teoretiskt verktyg och analysmodell kommer teorierna om patriarkatet, genussystemet, likhetsfeminismen samt särartsfeminismen att användas. Uppsatsen är främst en kvalitativ studie och de innebär att ansatsen är att tolka de olika motionernas underliggande meningar utifrån dess sammanhang. Källorna till motionerna är hämtade från Folkrörelsernas Arkiv och kan anses som goda och trovärdiga. Uppsatsen drar slutsatsen att den likhetsfeministiska inriktning är i majoritet av de motioner som delats upp mellan de två synsätten. Samt att det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet bildades 1920 som en reaktion på den manliga dominansen inom socialdemokratin och fick under många år kämpa i det patriarkala partistrukturerna för att få igenom sin politik.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Avgränsning och uppsatsens disposition... 5 Metod och Källor... 6 Tidigare forskning... 8 Teoretiska utgångspunkter samt definitioner... 10 Patriarkatet... 10 Likhetsfeminism... 11 Särartsfeminism... 13 Särartsfeminismens uppkomst i Sverige... 16 Traditionellt "manligt" och "kvinnligt" i politiken... 17 Kvinnornas historia i socialdemokratin... 22 Socialdemokratiska Kvinnoförbundets bildande... 22 Männens politik kvinnans underordning... 24 Resultatredovisning och Analys... 28 Traditionellt kvinnliga politiska sakområden... 29 Likhet... 29 Särart... 31 Traditionellt manliga politiska sakområden... 32 Likhet... 32 Särart... 34 Slutsatser... 35 Sammanfattning... 37 Käll- och litteraturförteckning... 38 Litteratur... 38 Tryckta källor... 38 Internetkällor... 39 Bilaga... 40 2

Inledning I senaste riksdagsvalet bildades partiet Feministiskt initiativ, partiet tyckte att kampen om jämställdhet mellan könen gick för sakta. Samtidigt tävlade alla det etablerade partierna om att profilera sig som det bästa jämställdhetsalternativet. Inom den akademiska världen har debatten om jämställdhet eller rättare sagt feminism pågått under längre tid och på ett mer genomgripande sätt. Forskning kring olika inriktningar inom feminismen och en ständig diskussion om vad som är att föredra pågår varje dag. Rent historiskt är det intressant att sammankoppla det partipolitiska jämställdhetsarbetet med de akademiska tankarna kring feministiska synsätt för att studera vad de etablerade beslutsfattarna egentligen grundat sin politik på. I Norrbotten lyser socialdemokratin starkast som det parti som dominerat de politiska besluten under stora delar av 1900-talet. Det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet är en pådrivande aktör inom sitt eget parti och som på sin hemsida beskriver sig själva som en organisation som ställer klasskamp och könskamp sida vid sida. Organisationen kan genom historien ses som en av de aktörer som påverkat socialdemokratins jämställdhetsarbete mest även om den tvingats kämpa för sina åsikter och för att få gehör bland männen i partiet. Därför är det extra intressant att undersöka Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbottens egen politik rent historiskt och i det här fallet under 1970-talet när jämställdhetsfrågorna ständigt var aktuella. Två viktiga riksdagsbeslut togs under den tiden, föräldraförsäkringen och en utökad rätt till abort. Samtidigt diskuterades fler frågor här i Norrbotten som kvinnans rätt att yrkesarbete i gruvdriften och deras rätt till en god yrkesutbildning och fast arbete. 3

Syfte och frågeställningar Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. En hypotes som kommer att undersökas är huruvida motionerna inom traditionellt manliga sakområden är mer likhetsfeministiska respektive motioner inom traditionellt kvinnliga sakområden mer särartsfeministiska. Svar på frågorna kring vilka politiska sakfrågor som dominerade motionerna, samt om de ändrar inriktning över tid kommer att undersökas. Författaren ämnar samtidigt svara på frågorna: Hur såg kvinnornas situation historiskt ut i arbetarrörelsen? Hur och varför bildades Socialdemokratiska Kvinnoförbundet? Var kvinnorna i arbetarrörelsen underställda männen? 4

Avgränsning och uppsatsens disposition De undersökta motionerna kommer från S-kvinnor 1 i Norrbottens årskonferenser för åren 1974-1980. Dock saknades motionerna från år 1979 och är således inte undersökta och med i det empiriska materialet. Sammanlagt är antalet motioner sextiosju stycken spridda över sex år. Uppsatsen kommer först att gå igenom de olika feministiska teorierna. Patriarkatet kommer att beskrivas och efter det förklaras de två teorierna om likhets- och särartsfeminismen som står i motsats till varandra och kommer att vara centrala i analysen av motionerna. Efter det ges en kort tillbakablick på en av splittringarna inom den feministiska debatten och hur särartstänkandet uppkom enligt Ulla Wikander, i boken Kvinnor mot kvinnor. Teorin avslutas med en tolkning av vad som är Traditionellt manligt och kvinnligt i politiken. Sedan beskrivs Kvinnornas historia i socialdemokratin där bildandet av Socialdemokratiska kvinnoförbundet berörs samt relationen mellan män och kvinnor inom arbetarrörelsen. Sedan följer en Redovisning/Analys av motionerna där de delas in i olika kategorier och valen motiveras med anknytning till teorin. Slutligen kommer eventuella Slutsatser att redovisas. 1 Uppsatsen kommer att fortsättningsvis använda sig av benämningen S-kvinnor istället för Socialdemokratiska Kvinnoförbundet. 5

Metod och Källor Uppsatsen är främst en kvalitativ studie av motioner skrivna av S-kvinnor i Norrbotten. Det innebär att ansatsen är att tolka de olika motionernas underliggande meningar utifrån dess sammanhang. 2 Källorna är hämtade från Folkrörelsernas Arkiv och kan anses som goda och trovärdiga. Deras uppbyggnad med en andemeningsförklarande brödtext 3 och sedan efterföljande att-satser 4 ger god möjlighet till analys av materialet. Dock ska tolkningen av källorna göras med kritiska ögon då de enbart är skrivna av enskilda personer och präglade av deras världsuppfattning. I slutändan är det författarens egna tolkningar som kommer att ligga till grund för dess slutsatser. Annat källmaterial som används är litteratur kring den tidiga socialdemokratiska kvinnorörelsen, till exempel boken Kvinnosyn och kvinnopolitik, samt S-kvinnors egen historia med böcker skrivna av Gunnel Karlsson. Den sistnämna författaren ska läsas med viss kritik då hennes böcker är utgivna i samarbete med S-kvinnor. Litteraturen som berör teorin är omfattande och mycket av materialet som tillexempel Sara Arrhenius bok En riktig kvinna är skrivet av personer med en tydlig sympati för en mer likhetsfeministisk syn på samhället, vilket ska tas med i den slutgiltiga tolkningen av teorierna. Författarna Rigmor Robert och Kerstin Uvnäs Moberg är de som tydligt kan anses som förespråkare för särartsfeminismen. Andra som Jane Freedman och Lena Gemzöes böcker försöker beskriva de både inriktningarna med kritiska ögon även om dessa böcker inte känns helt opartiska utan lutar mer åt en kritik mot det särartsfeministiska synsättet. Ulla Wikanders text i boken Kvinnor mot Kvinnor, om särartsfeminismens uppkomst, är enbart ett sätt att beskriva en människas syn på frågan och uppsatsen ämnar inte ge ett opartiskt svar på frågan eftersom källmaterialet är litet. Tolkningen och klassificeringen av de traditionellt manliga respektive kvinnliga politikområdena kan givetvis kritiseras. Det är svårt att ge en helt rättvis bild men den historiska statistiken över kvinnors intresse för olika sakfrågor i politiken i Camilla Norrbins bok Från isolering till integrering måste anses vara en trovärdig källa med den genomgång av riksdagens statistik som boken redogör 2 Internet 1, D-uppsats Roine Wiklund, LTU 3 Brödtexten är den inledande texten i motionerna. Vad som står i den kan variera. Ibland beskriver motionären både bakgrunden kring den fråga som motionen handlar om samt hur rådande situation ser ut och varför den borde förändras. 4 Att-satserna följer efter brödtexten och är konkreta yrkanden där motionären skriver vad han/hon vill att motionen ska mynna ut i. 6

för. Däremot kan författarens egna tolkningar av vad ett politiskt genuskontrakt innehåller självklart kritiseras. 7

Tidigare forskning Feminism och jämställdhetsfrågor Beauvoir, Simone De. Det andra könet (2002) Boken utkom 1949 och ses som en av den moderna feminismens inspirationskällor. Den franska författarinnan skrev om skillnaden i förutsättningarna mellan könen och hennes bok används flitigt i den feministiska forskningen. Hon kritiserade bland annat bilden av kvinnan och dennes roll i samhället. Gemzöe, Lena. Feminism (2004) En bok som tar ett övergripande tag om feminismen. Gemzöe som är kvinnoforskare vid Stockholms Universitet tar upp diskussionen om feminismen har en gemensam kärna som binder de olika inriktningarna samman. Hon redogör också för olika feministiska inriktningar som bland annat liberalfeminism och radikalfeminism. Robert, Rigmor, Uvnäs Moberg, Kerstin. Hon & Han födda olika (1994) De två författarna är läkare och försöker med boken komma närmare vad de anser är manliga och kvinnliga egenskaper. Deras forskning utgår från människans fysiska egenskaper och förutsättningar. Kvinnor och politik Carlsson, Christina. Kvinnosyn och kvinnopolitik (1986) Avhandlingen tar upp den tidiga socialdemokratiska kvinnorörelsens historia och ställer sig frågan varför arbetarrörelsen i praktiken övergav sitt synsätt om jämlikhet mellan könen. Hon försöker bland annat förklara varför kvinna fick en svagare ställning på grund av sina dubbla roller som mödrar och arbetare. Hirdman, Yvonne. Vi bygger landet (1990) Författaren är professor i Kvinnohistoria vid Göteborgs Universitet och boken beskriver översiktligt arbetarrörelsens historia. Hon skriver bland annat om kvinnans svårigheter att ta få sina röster hörda inom fackföreningsrörelsen och socialdemokratin. 8

Karlsson, Gunnel. Manssamhället till behag (1990) och Från broderskap till systerskap (1996) Gunnel Karlsson är historiker och de två böcker som båda går igenom det Socialdemokratiska Kvinnoförbundets historia. Böckerna är gjorda tillsammans med Kvinnoförbundet. Norrbin, Camilla Från isolering till integrering (2004) Avhandlingen av Camilla Norrbin som är historiker vid Umeå universitet undersöker riksdagskvinnornas politiska arbete under tiden då Sverige hade en tvåkammarriksdag. Hon tittar bland annat på det genus- och maktstrukturer som hindrade kvinnorna. 9

Teoretiska utgångspunkter samt definitioner Teorierna är hämtade ur den feministiska forskningen. Nu kommer olika teorier att redovisas för att sedan användas som ett verktyg för att svara på i vilken grad som motionerna från S-kvinnor i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Först kommer teorin om patriarkatet kort beskrivas som en första inblick i de feministiska teorierna. Patriarkatet Kate Millett beskriver 1971 i boken Sexualpolitiken sin syn på maktrelationer mellan män och kvinnor. Det är enligt henne en ideologi som är skapad av män och upprätthålls av män och de traditioner som är skapade genom historien i samhällets olika institutioner, till exempel familjen. 5 Hon myntar begreppet patriarkatet i boken och det har sedan dess varit ett centralt begrepp i den moderna feminismen. Millett är en av förgrundsfigurerna inom radikalfeminismen och hon anser att det ultimata beviset för patriarkatet och männens främsta maktmedel över kvinnor är den sexuella makten som i sin yttersta skepnad är våldtäkten. Hon utgår från sexuella relationer mellan män och kvinnor för att beskriva det strukturella förtryck mellan könen som finns i samhället. Det förtrycket har i sin tur spridit sig till den ekonomiska och demokratiska delen av samhället. 6 Boken är ett slags pionjärverk och ett försök att generellt beskriva maktrelationen mellan män och kvinnor. Patriarkatet analyseras genom det hon själv kallar sexualpolitiken och definierar termen politik som bredare än den traditionella politiken mellan politiker och partier bland en begränsad del av befolkningen. Istället ska politik; "...fattas såsom betecknande alla sådana relationer som bygger på en maktstruktur, sådana arrangemang som innebär att en grupp människor behärskas av en annan". 7 Med den tolkningen av politik blir begreppet passande att använda när relationerna mellan kvinnor och män studeras. Avgränsade grupper så som kön, klasser och raser har drabbats av strukturellt förtryck från en 5 Internet 2 6 Gemzöe 2004, Feminism, s. 46-47 7 Millett 1971, Sexualpolitiken, s. 32 10

härskande majoritet. Dessa grupper har delvis lyckats förändra sin position i samhället men har haft svårt att hävda sig på grund av samhällets motstånd och det har gjort det svårare att påverka i de existerande politiska institutionerna. Millett anser att ett liknande förtryck är som mest aktuellt i relationerna mellan män och kvinnor. Hon pekar på att en objektiv syn på frågan entydigt måste visa att relationerna mellan könen alltid har karaktäriserats av dominans och underkastelse. Uppfattningen om mäns självklara dominans över kvinnan har studerats av få, men den är lika fullt accepterad och institutionaliserad. Det har skapat en; inre kolonialism 8 som är starkare än något annat strukturellt förtryck och är ett typexempel på hur en grupp människor dominerar och har makt över andra människor. Män styr både den politiska och offentliga sfären av samhället. Lika illa ställt är det på det andliga planet där bland annat religionen och filosofin är påhittade och drivna av män. Det kan ses som ett bevis på att patriarkatet är en institution skapad av män för att dominera kvinnan. 9 Ovan har författaren försökt beskriva teorin om patriarkatet för att ge läsaren en bild av den samhällskritik som en stor del av likhetsfeminismen grundar sig på, den underordnade kvinnan och dess möjligheter och svårigheter att delta i samhället. Nu ska teorin om likhetsfeminismen som utvecklat en egen syn på patriarkatet kallad genussystemet beskrivas, efter det kommer särartsfeminismen att belysas, som kan ses som en motsats till likhetsfeminismen. De två teorierna om likhet respektive särart kommer sedan att fungera som ramverk när motionerna från S-kvinnor i Norrbotten ska studeras. Likhetsfeminism "Feminismen bör vara en kamp för att ordet "kvinna" inte ska betyda något mer än sin definition, "en människa med bröst och slida"". 10 Det är Nina Björks definition från boken Under det rosa täcket som tar upp den feministiska diskussionen om kvinnan och 8 Ibid, s. 33 9 Ibid, s. 33-34 10 Björk 1997, Under det rosa täcket, s. 14 11

kvinnlighet som en socialt skapad varelse. Likhetsfeminismen anser att biologiska skillnader mellan män och kvinnor är irrelevanta för vilken roll en människa ska ha i samhället och ska endast ses som en naturligt förekommande skillnad. De roller och egenskaper som tillskrivs män och kvinnor ska endast ses som socialt skapade av de olika samhällen de lever i. 11 Pionjären Simone de Beauvoir är känd för sin beskrivning av kvinnan och sammanfattar i sitt citat; "Man föds inte till kvinna, man blir det." 12, att de egenskaper kvinnan tillskrivs inte är något naturligt eller biologiskt faktum. Istället är det som ovan nämnt samhället och dess värderingar och normer som formar kvinnan till en social konstruktion, och den konstruktionen är en stor anledning till att kvinnan som individ fortsätter att underordnas mannen och reproducera sina egna sociala roller och beteendemönster på andra av samma kön. 13 De feminister som argumenterar för likhetsfeminismens tankar har genom begreppen kön och genus försökt dela upp kvinnan i två begrepp. Kön står för det fysiologiska könet, alltså kvinnan som en individ med bröst och en slida. Genus står för det socialt skapade beteendemönster som kvinnan respektive mannen påverkas att bli. 14 Ett begrepp som hjälper den feministiska forskningen att analysera och förstå den fostran, underordning och tvång kvinnor utsätt för av samhället. 15 Genus ligger nära teorin om patriarkatet som tidigare beskrivits i uppsatsen. Gemensamt är att det båda pekar på en social konstruktion som bestämmer vad kvinnor kan göra, får göra och förväntas att göra. Ordet genussystem har även kommit att ersätta begreppet patriarkatet i framförallt forskningsvärlden. 16 Likhetsfeminismen inser att kvinnor lever i ett genussystem där kvinnor är underordnade män och samma system skapar "kvinnligheten" och förtrycker den. Kampen handlar inte om att bryta mäns strukturella förtryck av kvinnan för att skapa den perfekta och fria "kvinnligheten" utan; "...det handlar om att det överhuvudtaget finns krav på kvinnor att vara "kvinnliga"." 17 11 Freedman 2003, Feminismen, s. 24-25 12 Beauvoir 2002, Det andra könet, s. 325 13 Freedman 2003, s. 25 14 Ibid, s. 24 15 Hirdman 2001, Genus, s. 12 16 Gemzöe 2004, s. 79-81 17 Björk 1997, s. 14-15 12

Ovan har uppsatsen beskrivit de stora dragen i likhetsfeminismen. Nu ska vi titta närmare på dess motsats särartsfeminismen. Efter det ska författaren försöka sig på att delvis genom genusteori värdera olika politiska områden som traditionellt manliga respektive kvinnliga för att sedan i den empiriska delen av uppsatsen studera vilka motioner som hamnar i respektive teoretiska fack. Särartsfeminism Biologiska skillnader har av mänskligheten ansetts rättfärdiga den uppdelning av makt och underkastelse som finns mellan kvinnor och män och som har skapat deras olika sociala roller i samhället. Kvinnor har inte ansetts tillräckligt mogna rent kunskapsmässigt för att delta i beslutsfattande i samhället, istället har de sagts vara experter på att ta hand om barn och sköta om hemmet, vilket har förklarats som naturligt med tanke på att de föder barnen. Den synen på de sociala rollerna i samhället har även forskare försökt slå fast genom att mäta kvinnor och mäns storlekar på hjärnan för att härleda det till vem som var intelligent nog för olika uppgifter. Idag är inte den forskningen lika aktuell och har av många setts som värdelös, däremot finns tankarna om biologiska skillnader kvar i den forskning som under 1980- och 1990-talet riktade in sig på socialdarwinismens tankar och teorier om det kvinnliga och manliga beteendet. Det beskrivs som något som skapats av evolutionen och att mannen respektive kvinnans olika sociala roller inte är skapade av samhället utan är naturliga överlevnadsstrategier som är medfödda. 18 Biologismen stödjer resonemanget om uppdelningen mellan mäns och kvinnors egenskaper och använder sig av kroppen som utgångspunkt. Kvinnan föder barnen och är således passande för omsorgsfulla uppgifter, det argumenteras till och med för att det inte kan finnas någon mamma som inte mår dåligt över att lämna över sina barn till barnomsorgen för att kunna yrkesarbeta istället. Mannen däremot anses som motsatsen till omsorgsfull med manliga världen som gör honom aggressiv, utåtriktad, energisk och expansiv. 19 18 Freedman 2003, s. 23-24 19 Arrhenius 1999, En riktig kvinna, s. 39-40 13

Resonemanget biologiska olikheter mellan könen är central i särartsfeminismen som i motsats till likhetsfeminismen har åsikten att skillnader mellan män och kvinnor ska uppvärderas, istället för att försöka minimera skillnaden könen emellan. 20 Den lyfter fram kvinnan och dess moderliga och kulturella egenskaper som någonting som ska bevaras och vårdas. 21 Andra argument som teorin använder sig av är tillexempel att kvinnan anses ha en annan typ av moral än vad män har; medan mäns moraliska tänkande vilar mer på rättviseföreställningar, är kvinnors moral mer relationell och koncentrerad kring en omsorgsetik.. 22 Särartsfeminismen kritiserar det samhälle som uppmuntrar kvinnor att ta sig an traditionellt manliga beteenden som att vara tävlingsinriktad och sportig, där skolan inte gör någon skillnad på tjejer och killar. Det har påverkat kvinnor att utveckla sina manliga sidor vilket i sin tur har skapat en stor psykisk press på kvinnor som inte känner att de hinner vara en bra moder. Detta lyfts fram av två kritiker till likhetstanken Rigmor Robert och Kerstin Uvnäs Moberg i boken Hon & Han födda olika; En 50-årig framgångsrik kvinna med tre vuxna barn, varav två nu går i psykoterapi, säger; Om jag kunde byta ett år av mitt liv mot att få vara tillsammans med barnen när det ännu var små! Tänk om någon hade sagt till mig att barnen mår bra av att ha mamma hos sig då. Jag gick på hela likhetsmyten och trodde att jag kunde klara ett heltidsjobb samtidigt som jag hade tre små barn.. 23 Moderskapet är en viktig komponent i särartsfeminismen och det i sig skapar sociala roller, kunskaper, förhållningssätt och värderingar. Egenskaperna som kvinnan har i moderskapet ska lyftas upp i ljuset och ges en större och framträdande plats i samhället. 24 Slutligen kan detta teoretiska synsätt sammanfattas av den kända vetenskapsskribenten och före detta ministern Maria Borelius 25 ; Jag tror själv på en ny feminism som vågar öppna sig. Som vågar bejaka det som är kvinnlig särart och kämpar för att göra det till högstatus.. 26 20 Freedman 2003, s. 31-32 21 Florin mfl 1999, Kvinna mot kvinna, s. 227 22 Freedman 2003, s. 32 23 Robert mfl 1994, Hon & Han födda olika, s. 166 24 Freedman 2003, s. 35 25 Internet 3, Internet 4 26 Arrhenius 1999, s. 35 14

Tabell 1. Tabellen visar likheter och skillnader mellan likhetsfeminism och särartsfeminism. Likhetsfeminismen Särartsfeminismen Påstående/Argument Kvinnor är underordnade Finns Osäkert mannen Män och kvinnor är Finns Finns biologiskt olika Män och kvinnor har olika Finns ej Finns natur Det biologiska arvet är Finns ej Finns viktigast Den sociala miljön är Finns Finns ej viktigast Behov av förändringar Finns Finns ej Källa: Internet 5, D-uppsats Marica Johansson, LTU Marica Johanssons tabell från hennes D-uppsats Vem vill ha en kvinnlig chef? ger en övergripande bild av skillnader och likheter mellan de två feministiska synsätten. Enkelt sagt kan vi konstatera att likhetsfeminismen strävar efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning 27. Särartsfeminismen däremot tror på att de sociala och beteendemässiga skillnader som existerar mellan män och kvinnor är naturliga och anser istället att kvinnodominerade yrken och "kvinnliga beteenden" ska uppvärderas. Det ser inget behov för kvinnor att anamma "manliga beteenden". 27 Kan även benämnas som patriarkatet. Teorin om patriarkatet är grunden för tanken om genusordningen. 15

Innan begreppet genuskontraktet kort ska beskrivas och appliceras på de politiska sakområdena så följer en beskrivning av hur den historiska uppdelningen mellan särarts och likhetstänkande i Sverige uppstod sett ur ekonomihistorikern Ulla Wikanders ögon. 28 Särartsfeminismens uppkomst i Sverige I boken Kvinnor mot kvinnor diskuterar Ulla Wikander om sin levnadstid och jämställdhetsutveckling under 1960-talet fram till idag. Hennes övriga forskning har mestadels fokuserat på tiden innan hennes eget leverne, men i ett försök att analysera sin egen tid avslöjar hon även sin egen syn på frågan om hur kampen om jämlikhet mellan könen har utvecklats. Hon anser att; Förändringen av kvinnorörelsen har gått från fokus på rättigheter och jämlikhet till fokus på kvinnlighet och moderskap.. 29 I hennes avsnitt i boken påpekar hon hur det inom kvinnorörelsen uppstod en inriktning under början på 1970-talet som kom att förändra kampen för kvinnors rättigheter i samhället. Ordet kvinnokultur används för att beskriva det som skett och syftar till att en grupp av kvinnor i sin kamp för att accepteras och uppvärderas i samhället valde att lyfta fram kvinnan och det kvinnliga som det viktiga. Frågan om jämlikhet mellan könen blev biologisk, kvinnor skulle ha rätt av vara kvinnor och det var skillnad på man och kvinna men skillnaden från förut var att det kvinnliga skulle värderas lika högt som det manliga. Grunden till det tänkandet, anser Wikander, grundar sig i de dubbla krav som kvinnor kände av att både sköta hushållets sysslor och lönearbeta. Kvinnokulturrörelsen lyfte upp bland annat moderskapet som ett bevis på det exklusiva med att vara kvinna och att de sysslor som det innebar var något att vara stolt över. Fokus låg på att se skillnaden mellan könen och lyfta upp dem som positiva, som tillexempel kvinnans erfarenhet av att föda barn eller de kunskaper kvinnorna burit under historien som hushållsarbete skulle uppvärderas. 30 Kvinnokulturen erbjöd en enkel lösning för kvinnan, lösningen var inte att kvinnor skulle bli mer som män, eller att de skulle klara av de jobb som män klarade. Istället skulle det arbeten som kvinnor utförde uppvärderas och det fanns en slags biologisk sanning som slog fast skillnaden mellan könen och det var rätt att bejaka det 28 Internet 6 29 Florin, mfl 1999, s 217. 30 Ibid. s 225-228. 16

kunskaper som de olika könen hade genom födseln. 31 I Sverige har detta kulminerat i en debatt om två synsätt. Kvinnokulturen har utvecklats till det som idag kallas särartsfeminism och fokuserar på biologi och skillnaden mellan könen. Likhetsfeminism har blivit motkraften och tror inte att kvinna och kvinnlighet är något du föds till utan något du uppfostras och påverkas till. Med bakgrunden till teorierna i bagaget ska nu teorin knytas samman med de politiska sakområdena och forma ett analysverktyg. Traditionellt "manligt" och "kvinnligt" i politiken Yvonne Hirdman var den som introducerade genusteorin i Sverige på ett konkret sätt. Genom hennes begrepp genussystemet har hon försökt beskriva sin syn på det rådande förhållandet mellan män och kvinnor. Hon menar att systemet går ut på att de två könen skall hållas isär och deras egenskaper både är och ska värderas olika. I likhet med teorin om patriarkatet är mannen norm. 32 Rent praktiskt fungerar systemet som ett kontrakt som hon kallar genuskontraktet. Med det menar hon att män och kvinnor ingår ett kontrakt som delar upp vilka egenskaper könen ska inneha och hur frågan om makt och intresseområden ska delas upp. Kontraktet ska inte ses som ett kontrakt där två jämbördiga parter förhandlar utan som ett förslag från den starka parten (mannen) om hur könens roller ska fördelas, ett förslag som sedan blir verklighet. Hirdman anser att genuskontraktet är ett verktyg som kan användas för att analysera bland annat ideologier och politik. 33 Med antagandet att ett genuskontrakt existerar ska kontraktet appliceras på de politiska sakfrågeområdena genom att studera vilka områden som traditionellt engagerat kvinnor i politiken. För att göra det ska uppgifterna från Camilla Norrbins avhandling Från isolering till integrering, som är en studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under 31 Ibid. s 230-231. 32 Gemzöe 2004, s. 93 33 Maktutredningen rapport 23 17

tvåkammarriksdagens tid 1922-1970, användas. Där har hon sammanställt hur många motioner kvinnorna har skrivit inom respektive politiskt sakområde. Tabell 2. Tabellen visar en sammanställning av hur många motioner och inom vilka sakområden som riksdagskvinnorna motionerade om mellan år 1922-1970. Sakområde Antal/Motioner Arbetsmarknadspolitik 114 Bostadspolitik 53 Ekonomi- och näringspolitik 58 Familjepolitik 54 Freds- och internationella frågor 21 Försvarsfrågor 28 Jordbruksfrågor 14 Kommunikationspolitik 58 Konstitutionella frågor 15 Konsumentfrågor 25 Kultur- och fritidsfrågor 118 Kvinnofrågor 210 Lönefrågor 66 Miljöpolitik 44 Rättsfrågor 124 Sjukvårdsfrågor 144 Skattepolitik 88 Socialpolitik 355 Utbildningsfrågor 398 Utrikes- och säkerhetsfrågor 7 Övriga frågor 153 Totalt antal motioner 2147 Källa: Norrbin 2004, Från isolering till integrering, s. 290 18

Genom att dels luta sig på den tidigare teorin och genom egna antaganden ska nu de olika områdena delas upp i ett slags genuskontrakt eller närmare sagt i traditionellt manliga respektive kvinnliga sakområden i politiken. Antagandet att det går att dela upp sakområden motiveras av att både särarts- och likhetsfeminism delar synen på att det finns traditionellt manliga respektive kvinnliga sociala och kulturella beteenden. Skillnaden är att särartstanken vill uppvärdera dessa roller medan likhetstanken vill upphäva dem. Däremot är uppdelning i slutändan en subjektiv uppfattning och den grundar sig i tanken på att kvinnor traditionellt givits rollen som den omvårdande och socialt engagerade individen medan mannen har ansetts vara den starke försörjaren som tar de avgörande besluten, den åsikten går även att spåra i teorin ovan. Prioriterats har värderingen av sakområden i politiken som kan sägas passa in under den sociala och omhändertagande kategorin, de har sedan fördelats in under kvinnans områden. Resterande har tillfallit mannens områden. Tabellen ska läsas med vetskapen om att sakområdet Övriga frågor tas bort i uppdelningen. Längst ner i tabellen går sedan att utläsa den sammanlagda siffran av motioner i de respektive två kategorierna. Tabell 3. Tabellen visar en sammanställning av antalet motioner som de kvinnliga riksdagsledamöterna motionerade om i manliga respektive kvinnliga sakområden. Traditionellt manliga sakområden Traditionellt kvinnliga sakområden Arbetsmarknadspolitik Familjepolitik Bostadspolitik Freds- och internationella frågor Ekonomi- och näringspolitik Konsumentfrågor Försvarsfrågor Kultur- och fritidsfrågor Jordbruksfrågor Kvinnofrågor Kommunikationspolitik Miljöpolitik Konstitutionella frågor Sjukvårdsfrågor Lönefrågor Socialpolitik Rättsfrågor Utbildningsfrågor Skattepolitik Utrikes- och säkerhetsfrågor 19

Antal motioner: 625 Antal motioner: 1369 Siffrorna från Camilla Norrbins avhandling om antalet motioner i respektive sakområde mellan 1922-1970 kan anses styrka författarens antagande av traditionellt manliga respektive kvinnliga sakområden då kvinnor i allt högre grad har drivit dessa sakfrågor genom historien. De två viktigaste frågorna för kvinnorna både före och efter kriget var socialpolitik och utbildningspolitik. 34 I figuren nedan beskrivs hur analysen av i vilken grad som motionerna i S-kvinnor i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade ska gå till. Först kommer motionerna att delas in i traditionellt kvinnliga respektive manliga sakområden. Sedan följer en mer kvalitativ studie av varje motion utifrån en innehållslig textanalys som delar in dem i likhets- och särartsfeministisk inriktning. Efter det ska analyseras om det går att utläsa om hypotesen att motionerna inom traditionellt manliga sakområden är mer likhetsfeministiska respektive att motioner inom traditionellt kvinnliga sakområden är mer särartsfeministiska stämmer. 34 Ibid, s. 151-152 20

Figur 1. Modell för analys av motionerna Motionerna i Socialdemokratiska kvinnoförbundet i Norrbotten 1974-1980 Traditionellt manliga Traditionellt kvinnliga Likhetsinriktat Särartsinriktat 21

Kvinnornas historia i socialdemokratin Socialdemokratiska Kvinnoförbundets bildande 1920 bildades S-kvinnor. Frågan om kvinnans rätt att rösta i allmänna val var det som till stor del förde de socialdemokratiska kvinnorna samman som ett eget förbund inom det Socialdemokratiska Arbetarpartiet. 35 Kvinnorörelsen i socialdemokratin var dock äldre än så och hade sedan 1907 samlats för särskilda kvinnokonferenser. Olika kvinnoklubbar hade bildats ute i landet och kvinnokonferensen valde ett arbetsutskott som fick fungera som samordnare. Skåne var först med att organisera sig på distriktsnivå där de olika kvinnoklubbarna gick ihop och bildade ett eget distrikt 1908, samma år följde Västmanland och Sörmland efter. Klubbarna ville inte enbart fungera som ett organ för välgörenhetsarbete utan såg sig som en rörelse som skulle ge kvinnor i arbetarerörelsen bättre kunskap och möjlighet att påverka. 36 Särorganiseringen från männen var inte ett försök från arbetarklassens kvinnor att ta avstånd från sitt eget moderparti. Den åsikten sammanfattas av Anna Sterky då aktiv i det tidigare arbetsutskottet när hon på kvinnoförbundets kongress 1920 betonade; Vi betrakta oss nämligen inte som en särskild rörelse utan som en avdelning av det stora arbetarepartiet, med vilken vi förena oss i strävan att så fort som möjligt komma fram till målet, ett bättre samhälle.. 37 Genom särorganiseringen hade de istället målsättningen att rekrytera fler kvinnor till partiet, stärka deras ställning i arbetarrörelsen samt bidra till att kvinnor kunde driva frågor som berörde dem själva. 38 Den första tiden som särorganisation blev en prövning för S-kvinnor. Kvinnor i partiet kände sig motarbetade av män som inte ville släppa ifrån sig inflytande och den framträdande socialdemokraten Gustav Möller klappade S-kvinnor på huvudet och förväntade sig att de socialdemokratiska kvinnorna var lojala mot partiets politik och inte skulle söka stöd hos de borgerliga kvinnoorganisationerna. Motståndet fanns över hela 35 Karlsson 1996, Från broderskap till systerskap, s. 52 36 Carlsson 1986, Kvinnosyn och kvinnopolitik, s. 189-190 37 Karlsson 1990, Manssamhället till behag, s. 47-48 38 Carlsson 1986, s. 131 22

landet och från olika arbetarekommuner 39 kom signaler om att de aktiva i S-kvinnor inte ens tilltalades av männen i partiet under valrörelsen. Detta ledde fram till att partistyrelsen på initiativ av kvinnoförbundet 40 skickade ut ett cirkulär till arbetarekommunerna som hade som syfte att; påverka den allmänna uppfattningen i den riktningen, att kvinnorna skola betraktas som medborgare, och som sådan deltaga i det samhälleliga arbetet.. 41 Kampen gav dock resultat och enligt den dåvarande ordföranden Signe Wessman så blev 1933 genombrottsåret för kvinnoförbundet då de enligt henne äntligen fått ett erkännande från partistyrelsen som en viktig aktör i socialdemokratin. Statsminister Per Albin Hansson tillika partiordförande erkände 1936 att det inte längre borde råda något tvivel om att en särorganisation för kvinnorna inom partiet var en bra lösning. Kvinnoförbundet kunde med stärkt självförtroende börja påverka på allvar hur det socialdemokratiska folkhemsbygget skulle se ut. Som tidigare nämnts var en stor orsak till bildandet av S-kvinnor att kunna lyfta fram frågor som berörde kvinnorna för att de själva skulle kunna påverka sin vardag. Eftersom kvinnan först och främst berördes av frågor som barn, hem och hushåll var det i de sociala frågorna som mycket av idéerna om hur ett bättre samhälle kunde byggas fanns, vilket också gav resultat i olika reformer från socialdemokraterna i riksdagen. 42 Åren efter erkännandet av kvinnorna som viktiga aktörer i partiet började också kvinnorepresentationen i beslutande församlingar att öka och från att det 1937 varit tre procent kvinnor i den socialdemokratiska riksdagsgruppen så var det 1953 nio procent. Samtidigt blomstrade S-kvinnor och ökade kraftigt i medlemsantal ända fram till 1960 då toppresultatet på 70 804 medlemmar nåddes. 43 Ovan har författaren försökt ge läsaren en bild av hur S-kvinnor bildades och hur det lyckades bli accepterat. Men samtidigt som de socialdemokratiska kvinnorna gjorde framsteg så fanns det frågor där det fick se sig överkörda av männen i socialdemokratin. Exempel på det ska nu vidare beskrivas för att ge en bild av de svårigheter kvinnorna 39 Arbetarekommuner är organiseringsbenämningen för de socialdemokratiska sammanslutningarna i landets olika kommuner. 40 Kvinnoförbundet är detsamma som S-kvinnor. 41 Karlsson 1990, s. 34 42 Ibid 1990, s. 31-36 43 Ibid 1990, s. 35-36, 40-41 23

hade att få gehör för sina åsikter och hur männen satte sina egna intressen framför kvinnornas. Männens politik kvinnans underordning De socialdemokratiska männens syn på kvinnornas deltagande och rätt att påverka i partiet har som uppsatsen tidigare berättat inte varit helt avvisande, bland annat kunde kvinnorna påverka i flertalet sociala frågor. Däremot var det också med ett visst egenintresse som männen från första början såg kvinnans möjlighet att delta i arbetarerörelsens kamp. Det vittnar den principdeklaration som den konstituerande socialdemokratiska partikongressen tog våren 1889; Då ju kvinnans intresse äro gemensamma med mannens och då hennes deltagande i arbetarrörelsen skulle i väsentlig mån gagna partiet och till stor del underlätta mannens arbete och kamp mot kapitalet, så uppmanar kongressen varje proletariatets kvinna, att icke stå likgiltig, utan med all kraft och energi deltaga i striden och ställa sig solidariskt med mannen.. 44 Noteras ska att av ombuden på den kongressen var Alina Jägerstedt, - till vardags tobaksarbetare enda kvinnan som var ombud. 45 Efter den första partikongressen kom männen att använda sin maktposition i arbetarrörelsen under debatten om lika rösträtt. Rösträttsfrågan var viktig för arbetarrörelsen och det var ett tag svårt att komma överens med högern och liberalerna i riksdagen om frågan. Socialdemokraterna hade ända sedan August Palms 46 dagar krävt rätten för kvinnor att rösta. Men frågan var svårlöst och särskilt högern var motståndare till att släppa efter kraven på allmän rösträtt. Lösningen kom istället att bli att socialdemokraterna gick med på att ge männen möjlighet att rösta i allmänna val medan kvinnorna fick stå tillbaka. En del starka kvinnor i partiet försökte ändra ställningstagandet och på 1905 års partikongress togs frågan upp. Vann gjorde Hjalmar Brantings och partistyrelsens förslag om att männen skulle gå före. Att det blev så kan förstås i Hjalmar Brantings argumentation där han påpekade det, enligt honom 44 Carlsson 1986, s. 130 45 Ibid 46 August Palm var en av det första socialdemokratiska agitatorerna på 1880-talet i Sverige. 24

själv, uppenbara att det vore taktiskt bättre att ge mannen sin rösträtt först innan kravet på kvinnans rösträtt kunde tas upp. Nederlaget var tungt för de kvinnor som kämpade för frågan, samtidigt som andra framstående kvinnor som Kata Dalström 47 röstade med Brantings förslag. Beslutet medförde dock att många kvinnor fortsatte kämpa för sin rätt att rösta och de manade istället till extrakongress i frågan. Deras vilja fick svagt gehör från övriga arbetarrörelsen och blev nedröstad av en tydlig majoritet. En anledning till det kan hittas i den svaga ställning kvinnorna hade i fackföreningsrörelsen som var nära sammankopplad med socialdemokratin. Många av medlemmarna i socialdemokraterna var fackligt aktiva och inom LO 48 fanns ett inbyggt motstånd mot kvinnor. Orsaken till det var att de sågs som konkurrenter på den arbetsmarknad som de ansåg tillhörde männen och det var redan ont om jobb. Åsikten var aldrig direkt uttalad men gick att läsa mellan raderna. Mannen skulle prioriteras på arbetsmarknaden för han var den som skulle försörja familjen. 49 Den problematiken leder oss samtidigt in på nästa intressekonflikt mellan männen och kvinnorna inom socialdemokratin, nämligen konflikten om arbete. En fråga som skapade stort motstånd bland kvinnorna i socialdemokratin var frågan om förbud mot nattarbete inom industrin. Förslaget om ett särskilt förbud för kvinnors arbete på nätterna lades fram som en proposition till riksdagen 1908. Argumenten för lagen var skiftande, från den konservativa sidan kom åsikter om att det här var ett första steg i rätt riktning till att helt få bort kvinnan från arbetsmarknaden medan andra snarare ansåg att det var att göra kvinnan en tjänst för att skydda dennes psykiska och fysiska hälsa. Finansminister Carl Swartz ger sin syn på det hela och hans uttalande kan få symbolisera vad som var en stor anledning till att många förespråkade lagen. Hans ord ger också en fingervisning om synen på kvinnans roll i samhället; 47 Den första riktigt kända agitatorn som var kvinna. 48 Landsorganisationen är en paraplyorganisation som samlar alla de olika fackförbunden som tillhör LOkollektivet. 49 Hirdman 1990, Vi bygger landet, s. 64-67 25

Kravet på lagstiftningen av ifrågavarande art grundar sig väsentligen på en av samhällets ursprungligaste och viktigaste uppgifter omsorgen om släktets fortbestånd och fostran. Enligt naturens ordning beror förverkligandet av denna samhällsuppgift i främsta rummet av kvinnan. På hennes hälsa och kraft och på hennes omvårdnad synes i väsentligt högre grad än på mannens ankomma, huru kommande generationers livsduglighet skall gestalta sig. Staten måste på grund härav anses pliktig tillse, att icke kvinnans arbetsförhållanden utveckla sig på ett sätt, som lägger hinder i vägen för fyllandet av nämnda arbetsuppgift. 50 Motståndet mot förslaget kom inte enbart från den socialdemokratiska kvinnorörelsen utan fann ett brett stöd bland de borgerliga kvinnoorganisationerna. Argumenten var bland annat att detta skulle slå mot många kvinnor som arbetade med relativt välavlönade och kvalificerande yrken som bedrevs på nattetid som till exempel typografer. Socialdemokratiska riksdagsgruppen lyssnade dock inte på sina partivänner och röstade för förslaget i riksdagen. Det var därtill det enda partiet som agerade enigt för förbudet då borgerligheten var splittrad. 51 Inom det socialdemokratiska partiet uppstod kritik mot de kvinnor som tydligt tagit ställning mot förbudet och de anklagades för att springa borgerlighetens ärende. Den kritiken kan ses som obefogad då de socialdemokratiska kvinnorna var först ut med att uttala sig mot nattarbetsförbudet. Deras borgerliga kollega Fredrika Bremer-förbundet kom efter. En annan intressant detalj att notera var att argumentationen från den socialdemokratiska riksdagsgruppen tydligt var att motståndet mot lagen kom från överklassens kvinnor och att de socialdemokratiska kvinnorna inte skulle lockas i dess ledband. Den synen dementerades av det socialdemokratiska kvinnoutskottet som påminde om det uttalande 1907 års kvinnokonferens tagit; Det har alltid riktats klander mot kvinnorna inom vår klass att de ej äro vakna och intresserade för de stora samhällsfrågorna. Men då vi nu börja vakna och de för länge sedan vakna våga kritisera ett förslag som gäller kvinnorna, då beskylles de utav partiets ledande män för att gå i ledband av överklasskvinnor. Man kan ju inte hjälpa att kvinnor ur olika klasser kunna i vissa frågor ha liknande åsikter. Vi kunde ju då med samma skäl 50 Carlsson 1986, s. 227 51 Ibid, s. 226 26

kalla de partivänner, som omfatta regeringens rösträttsförslag med sympati, för regeringsvänliga. 52 Konflikten mellan män och kvinnor i socialdemokratin blir tydligt i uttalandet och kan symbolisera mer än det missnöje kvinnorna kände över förbudet om nattarbete. Med den teoretiska basen och tillbakablicken på de socialdemokratiska kvinnornas historia följer nu en redovisning och analys av de undersökta motionerna. Efter det kommer uppsatsen att redovisa hur syftet och frågeställningarna har besvarats samt dra eventuella slutsatser. 52 Ibid, s. 235 27

Resultatredovisning och Analys Mellan åren 1974-1980 har 67 stycken motioner analyserats. Av dem är sex stycken utrensade och inte med i undersökningen på grund av deras karaktär. Det är motioner som i första hand berör det interna arbetet inom Socialdemokratiska kvinnoförbundet i Norrbotten och har således varit svåra att passa in under de olika politiska sakområdena. De resterande 61 motionerna är först uppdelade i traditionellt manliga respektive kvinnliga sakområden för att sedan i den mån det går att härleda, uppdelats till likhets- respektive särartstanken. Tabell 4. Tabellen visar sammanställningen av motionerna på Norrbottens socialdemokratiska kvinnoförbund för åren 1974-80 med undantag för 1979. Politiska Likhet Särart Ej Totalt sakområden klassificerade Traditionellt 13 2 25 40 kvinnligt Traditionellt 4 4 13 21 manligt Totalt: 17 6 38 61 Av sammanställningen ovan kan vid en första anblick konstateras att likhetsfeminismens tankar är den dominerande av de två synsätten under den undersökta tidsperioden. Samtidigt behöver beaktas att mer än hälften av motionerna var av sådan karaktär att det inte gick att dela in efter de två olika synsätten på feminism. Intressant är också att det inom traditionellt kvinnliga sakområden är en stor andel motioner som är likhetsinriktade vilket går emot hypotesen om att motioner inom traditionellt manliga sakområden skulle vara mer likhetsinriktade. Hur motionerna har utvecklats över tid är det svårt att dra några avgörande slutsatser kring. Som visas i tabellen nedan är motionerna till antalet ganska få särskilt vad gäller särartsinriktade motioner. Däremot kan noteras att det under åren 1974 till 1976 skrivs mest motioner inom båda de två inriktningarna, där det likhetsinriktade 28

motionerna dominerar. Efter 1976 är båda de två inriktningarna däremot avmattande och motioner med tydliga drag av likhets- eller särartstänkande är svårt att hitta. Tabell 5. Tabellen visar de likhets och särartsinriktade motionerna från Norrbottens socialdemokratiska kvinnoförbund fördelade över de undersökta åren. Feministiska 1974 1975 1976 1977 1978 1980 inriktningar Likhet 5 6 3 1 1 1 Särart 2 1 2 1 Nu följer en redovisning av motionerna inom de olika kategorierna och en kort sammanfattning av dess innehåll varvat med en del talande citat som kan ses som tecken för vilken feministisk inriktning de har. Traditionellt kvinnliga politiska sakområden Likhet Majoriteten av de 13 motionerna med likhetsinriktning finns att hämta i de områden som traditionellt varit dominerande för kvinnliga politiker, de är utbildning, socialpolitik och kvinnopolitiska frågor. Den första frågan som sticker ut handlar om kvotering av poster till de politiska folkvalen i kommun, landsting och riksdag. De som skrivit motionen argumenterade för att det behövdes speciella åtgärder för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett bevis för det var, hävdade dem, att trots att 50 procent av valmanskåren var kvinnor så innehade bara cirka 20 procent av kvinnorna förtroendeposter under den tiden då motionerna skrevs. 53 Kravet på speciella åtgärder visar på en likhetsfeministisk syn där genussystemet och dess kontrakt enbart kan brytas genom en aktiv handling. Liknande tankar om aktiva handlingar för jämställdhet finner vi i motionen om telefonkatalogen där motionärerna ville att kvinnans namn skulle skrivas in likväl som mannens om de bor två personer av samma kön på en adress. 54 Tre 53 Motion nr 7, 1974. Ang. Kvotering 54 Motion nr 1, 1975. Ang. kvinnan och mannens namn kostnadsfritt i telefonkatalog 29

motioner tar upp frågan om hur snedfördelningen på arbetsmarknaden skulle brytas genom olika utbildningssatsningar. En motion inleder med att beskriva den tidens problematik med att kvinnor och män inte lyckats bryta sina traditionella yrkesval. Motionären spekulerade i huruvida eleverna blivit inskolade i olika könsroller under grundskolan som sedan blev svåra att bryta sig loss i ett senare stadium. 55 En motion från året innan var inne på samma linje och motionären slår fast sin åsikt; Alla kvinnor kan ej utbilda sig för det typiskt kvinnliga yrken. Vi måste helt enkelt få bättre studieinformation om vilka chanser det finns för kvinnor att få ett arbete, om det väljer en annan typ av utbildning.. 56 Den tredje motionen i ämnet riktar skarp kritik mot de insatser som gjordes för kvinnor på arbetsmarknaden och ansåg att de diskriminerade kvinnorna eftersom männen var prioriterade när det gällde utbildning och sysselsättning. Motionären hänvisade till en undersökning gjort av länsarbetsnämnden 1973 där de lyftes fram att kvinnor i allt högre grad än männen saknade en yrkesutbildning och ville med det påvisa behovet av åtgärder för att jämna ut skillnaderna på arbetsmarknaden. 57 De likhetsfeministiska signalerna är tydliga när motionerna syftar till att bryta kvinnans traditionella roll i samhället och ta sig in på det traditionellt manliga yrkesområdena. Pensionsfrågorna diskuteras även de ur ett likhetsperspektiv och i tre motioner lyfts frågan om jämställdhet mellan könen i pensionsfrågorna. Motionerna kritiserade den verklighet som rådde där män och kvinnor hade olika skydd när deras make/maka dog. Bland annat lyfte en motion fram att männen saknade samma skydd som kvinnan gör när den ena dör. 58 Även om det är mannens rättigheter som lyfts fram kan de ses som en följd av likhetsfeminismen, där mannens traditionella roll som familjeförsörjare ifrågasätts. Frågan om jämställdhetsdelegationer i Norrbottens kommuner är också en tydlig fråga med likhetsinriktning. De två motionerna i ämnet tog upp att debatten om jämställdhet 55 Motion nr 5, 1976. Ang. bättre information om yrkesval och yrkesutbildning 56 Motion nr 5, 1975. Ang. bättre studieinformation i skolor och på arbetsförmedlingar 57 Motion nr 8, 1974, Ang. Upprättande av plan för aktiv glesbygdspolitik, ökad information om yrkesutbildningsmöjligheter, utredning av kvarvarande yrkesutbildningshinder 58 Motion nr 3, 1975, Ang. jämställdhet i pensionshänseende, Motion 4-5, 1975, Ang. förändringar i olika typer av pensionssystem 30

mellan män och kvinnor hade stagnerat och ansåg att kommunerna hade ett ansvar att bilda opinion och diskutera frågorna och agera som påtryckare för en förändring. Behovet av jämställdhet var stort inom flera områden som tillexempel politiken och fackföreningsrörelsen. Krav som ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och förslag på kraftfulla åtgärder för att motverka den traditionella könsfördelningen lyftes tydligt fram. 59 Återigen visar sig tankar om att kvinnor ska bryta sig in på männens traditionella områden. Slutligen har författaren valt att dela in motionen om de gifta indiska kvinnornas situation i Indien som likhetsinriktad. Den syftade till att ge kvinnorna i Indien rätten till sin egen ekonomi och kropp. Trots att det indiska hemgiftsystemet hade avskaffats så levde många kvinnor i total underkastelse inför sina män och många utsattes för våld i hemmet. 60 Det går inte rakt av att säga att särartsfeminismen tolererar att kvinnor far illa av till exempel misshandel men däremot anser de att kvinnans ska acceptera sin roll i samhället. Motionen om att avskaffa det indiska hemgiftssystemet syftar tvärt om till att ge kvinna rätten av välja själv vilken roll hon ska ha i sitt liv. Särart Åsikter åt det särartsfeministiska hållet är svårare att utläsa i motionerna men två av motionerna sticker ändå ut. Tankarna om särart går inte att hitta direkt i motionernas attsatser men däremot i deras brödtext. Den ena motionen tog upp ämnet om kvinnors möjligheter att delta i det poliska arbetet i en kommun. Motionärens vilja var att fler kvinnor skulle ges möjlighet att delta, det i sig kan ses likhetsinriktat, men dess argumentation gör den mer särartsinriktad. Utgångspunkten är att kvinnan var den som tog hand om barnen och den som i allra största grad var suppleant istället för ordinarie. För att lösa det skulle suppleantens ersättning höjas för att uppvärdera dess ställning och samtidigt skulle barnpassning tillhandahållas för att ge kvinna möjligheten att kunna lämna sitt barn där. 61 Motionen har tydliga drag av särartstänkande då motionären argumenterar för att möjliggöra för kvinnan att behålla sin roll som bland annat 59 Motion nr 5, 1977, Ang. tillsättande av jämställdhetsdelegationer i kommunerna, Motion nr2, 1978, Ang. inrättande av jämställdhetsdelegationer i Norrbottens kommuner och arbetarekommuner. 60 Motion nr 11, 1980, Ang. Solidaritet med de förtryckta 61 Motion nr 9, 1976 Ang. barntillsyn vid kommunala uppdrag samt ersättning till suppleanter 31