Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Vad förmår politik och stadsplanering göra åt segregationens dynamik och konsekvenser? Föreläsare: Roger Andersson, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Segregationen i politik och debatt: Segregation har funnits med i bostadspolitiska utredningar och debatter sedan 1970- talet. Debatten tog fart under byggandet av det så kallade Miljonprogrammet och fick ytterligare uppmärksamhet under 1990-talet. Med tiden har fokus på segregationens etniska uttryck blivit allt starkare. Oftast ligger fokus i debatten på specifika bostadsområden/stadsdelar och inte på dynamik och processer. Debatten har fokus på förlorarsidan, de enskilt utsatta stadsdelarna eller områdena, vilket är fel fokus om man vill få till förändring i de grundläggande sorteringsprocesserna på bostadsmarknaden.
Utflyttningen från hyresrättområdet sydöstra Gårdsten 1990-2006/2007 Samtliga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Bor i området vid årets slut Avlidit Flyttat till övr. Göteborg Flyttat till annan kommun Flyttat till annat land I området halverades sysselsättningen under lågkonjunkturen på 1990-talet. Många med små valmöjligheter bor en period av livet i områden som till exempel Gårdsten utanför Göteborg. 1990 bodde det 1379 invånare i Gårdsten och 2006/2007 fanns det 102 invånare av dem kvar i området. Bakgrund till senaste 20 årens debatt Ett nedslag i ett så kallat utsatt område 1990, 1995 och 2006 visar en halvering av antalet Sverigefödda och en alltmer resurssvag svensk befolkning. Läget 2006 är väsentligt sämre än 1990. Spelar boendet någon roll? Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem och att segregationen sorterar livschanser. Den geografiska fördelningen av fattigdom har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra. Våra svenska empiriska studier visar att segregationens konsekvenser är: Att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka i sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa. Att denna effekt märks tydligare i det lilla grannskapssammanhanget; hur befolkningssammansättningen ser ut alldeles i närheten av en individ betyder mer än hur det ser ut i exempelvis den stadsdel man bor. Mäns inkomstutveckling påverkas mer än kvinnors av grannskapets befolkningssammansättning. Effekterna är mindre för unga vuxna än för + 30. En hel del av effekten av att bo i fattiga områden försvinner när man flyttar därifrån men effekter är mätbara även efter flera år.
Det finns tröskeleffekter, de vill säga sambanden mellan till exempel variationen i koncentrationen av fattiga och individers inkomstutveckling är inte linjära. Det finns kumulativa effekter: boendetiden i olika sociala miljöer spelar roll för utfall, till exempel avseende inkomstutveckling. Effekter på ungdomars utbildningsprestationer är dokumenterade men skolornas sammansättning betyder mer än grannskapets sammansättning. Anti-segregationspolitikens legitimitet Sorteringen på bostadsmarknaden påverkas av och påverkar sociala utfall - möjligheten till utbildning, arbete, god hälsa med mera. Anti-segregationspolitik kan därför betraktas som en del av välfärdspolitiken. En viktig avvägning handlar om valet mellan förebyggande och kompenserande insatser och mellan individ- och områdespolitik. Reflektioner kring antisegregationspolitik Nedan presenterar Roger fyra strategier för antisegregationspolitik. De fyra strategierna är: 1. Politik som påverkar resursfördelningen i samhället 2. Områdesbaserade urbana interventioner 3. Sociala och etniska blandningsstrategier 4. Anti-diskrimineringspolitik (etniska förtecken) 1. Politik som påverkar resursfördelningen i samhället Det samlade utfallet av politik och marknad under det senaste kvartsseklet är att resursfördelningen i befolkningen blivit mer ojämn. Inkomstpolariseringen växer också mellan bostadsområden. Tendensen är starkare geografisk koncentration av de resursstarka hushållen till de mest ensidigt byggda bostadsområdena: egnahemsområden. Höginkomsttagare är mer geografiskt koncentrerade än låginkomsttagare (högre segregationsindex), det vill säga de som har mest att välja på väljer att bo bland likar. Boendesegmentering efter upplåtelseformer Flertalet ensidiga bostadsområden i stockholmsregionen är egnahemsområden. Nästan 300 av 847 områden domineras kraftigt av egnahem (>90%). Hälften av alla områden har minst 70 procent egnahemsboende. Andra upplåtelseformer är inte geografiskt koncentrerade på samma sätt även om innerstaden blir alltmer ensidigt dominerad av bostadsrätter. Uttryckt på annat sätt: medan en stor majoritet av egnahemsboende bor ensidigt bor majoriteten av hyres- och bostadsrättsinvånarna relativt blandat. Medianinkomsterna är som förväntat högst i områden med koncentration av egnahem och lägst i privat och kommunal hyresrätt.
Per capita income (Euro) 2. Områdesbaserade urbana interventioner Detta är en dominerande strategi i europeiska länder. Genom vertikala och horisontella partnerskap med fokus på segregerade, utsatta områden hoppas politiker att man kan åstadkomma en integrerad satsning som förbättrar situationen. Våra studier inom ramen för EU-projektet, UGIS, visade att den svenska storstadssatsningen, som utgör ett bra exempel på detta slags politik, inte nådde sitt huvudmål, vilket var att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen. Orsak: för lite resurser? För kort tid? Felaktig metod? Områdesbaserad politik i Sverige: Målen med den svenska storstadspolitiken är: Att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt. Storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. Att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Målbeskrivningen kvarstår efter regeringsskiftet 2006. Problematisering av områdesbaserade interventioner: 50000 40000 30000 20000 10000 A2 C2 C1 A1 B 0 1 9 17 25 33 41 49 57 65 73 81 89 97 Rich areas Neighbourhoods Poor areas F Staden är segregerad, i detta exempel inkomstmässigt. Områdessatsningar görs endast i fattiga områden (B), kanske med förhoppningen att öka inkomsterna något. Att bryta segregationen handlar dock om att förändra lutningen på linjen (A1-A2), vilket inte görs i områdesbaserade program. Programmen riskerar att inte ens nå B eftersom fattigare områden är mindre attraktiva och hela tiden förlorar relativt resursstarka genom utflyttning. In flyttar istället mycket resurssvaga hushåll. Om attraktiviteten förbättras kan möjligen det enskilda området flyttas
vänsterut på linjen, inte sällan med följd att ett annat område trillar ned. C1 illustrerar att problem flyttas och C2 att resursstarka hushåll flyttar. Poängen är att en politik för att bryta segregationen måste kompletteras med inslag som långsiktigt minskar lutningen på linjen. Områdesbaserade interventioner kan, med stora resurser och rätt balans mellan fysiska och sociala inslag och med ett långsiktigt perspektiv, lyfta enskilda områden genom att påverka deras relativa attraktivitet. De ändrar dock inte segregationens grundläggande struktur. Mot dem talar också deras ofta stigmatiserande effekter (områden blir utpekade som ickeattraktiva och farliga av media och allmänhet). Media gör sitt för att nedvärderande peka ut bostadsområden med stor andel utlandsfödda. Många års arbete med strävan om att förändra bilden av området kan förstöras på bara några minuter med en rubrik, såsom En kartläggning över våra värsta områden. 3. Sociala och etniska blandningsstrategier Två aspekter: påverka regionala respektive lokala fördelningar av befolkningsgrupper. Regionalt: Hela Sverige-strategin för flyktingmottagning Lokalt: Genom att bygga för social blandning hoppas man kunna undvika segregation. Om områden inte är godtagbart blandade kan man genom kompletteringsbyggande i socialt homogena områden få till stånd en bättre balans. Social Mix Policies bedrivs idag i flera länder och politiken riktar sig såväl till befintliga områden som till nyproduktion. Emma Holmqvist och Zara Bergsten (IBF) har i sina respektive doktorsavhandlingar (2009, 2010) analyserat förekomsten och effekterna av social och etnisk blandningspolitik i Sverige. Ambitionen att skapa ett blandat boende har funnits under decennier i de flesta västländer. I USA har programmen för blandat boende riktat sig direkt till individer genom så kallade moving to opportunity programmes, där individer i fattiga hushåll har fått hyresrabattbiljetter för att kunna bo i områden som anses vara socialt bättre men där även bostäderna håller en högre standard. Europa (framförallt i Nederländerna och i Storbritannien) samt i Canada har strategierna varit att vid byggnation av nya bostadsområden verka för en större blandning av olika upplåtelseformer och ibland även av hustyper. Men även områdesförnyelse har genomförts och områden med hög andel social rent har byggts om för att bli mer varierade. I Storbritannien har utförsäljning också varit en strategi genom de så kallade right to buy policies som introducerades på 1980-talet.
De viktigaste verktygen för social blandning i Sverige Att vid nybyggnation och förnyelse blanda olika upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar. I en nyligen genomförd studie av kommunala planerares och kommunala bostadsbolags syn på ett blandat boende framkom att det främsta verktyget i Sverige är att skapa en fysisk blandning, det vill säga om olika hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar blandas i samma område vilket skall göra att olika hushållskategorier flyttar in i området. Stora och små familjer, gamla och unga, invandrade och svenskar, högutbildade och lågutbildade Aktörerna nämnde även andra sätt som att skapa en blandning i bostadsområdena, marknadsföra vissa bostadsområden, se till att alla områden hade lika bra service och standard, ge hyresrabatt för de hushåll som saknades i vissa områden etc. Tanken med den fysiska blandningen var att alla hushållskategorier på så sätt ska kunna hitta ett boende som passar dem och som de kan få tillgång till/råd till utan att hänvisas till endast ett eller ett fåtal områden i staden. Men i jämförelse med andra länder avviker fallet Sverige på främst två punkter: 1. Till skillnad från andra länder som har haft specifika program för att skapa en blandning, är blandningen i Sverige tänkt att ske genom det vardagliga planeringsarbetet för bostadsförsörjningen. Avsaknaden av en riktad påse pengar kan göra det svårt att genomföra målet. Å andra sidan är målsättningen kontinuerlig och inte avgränsad till några få år under ett specifikt program. 2. I andra länder har satsningarna riktats till utvalda hushåll eller utvalda bostadsområden. I Sverige är planeringen för ett blandat boende universellt, blandningen ska alltså åstadkommas i alla typer av bostadsområden inte bara de utsatta stadsdelarna. Aktörerna i studien nämnde också vad det är som inverkar på möjligheterna för att skapa en social blandning. De allmännyttiga bostadsbolagen pekade på att det spelar en avgörande roll vilka villkor som gäller för allmännyttan. Även var de får mark att bygga på spelar roll. Det är därtill svårare att förändra den fysiska sammansättningen genom kompletteringsbebyggelse i vissa delar av staden. Allmännyttan ansåg vidare att de hade större chanser att verka för ett blandat boende ju tidigare de inkluderades i den kommunala planeringsprocessen. De menade även att det krävdes ett gott samarbete med andra aktörer för att kunna genomföra en politik om ett blandat boende, alla måste vara med på att det är en målsättning som är värd att jobba för. De kommunala planerarna påpekade att det mest centrala var hur mycket mark kommunen hade i sin ägo. Genom markinnehav kunde de lättare styra aktörerna att verka för en social blandning. Om de privata aktörerna inte visade något som helst intresse för att bygga blandat var målet också svårt att genomföra. Situationen på bostadsmarknaden påverkade också möjligheterna för att skapa en social blandning. Om det var hög efterfrågan och
villkoren för bostadsproduktion var gynnsamma skulle också produktionen bli hög. När marknaden stagnerar var det svårt eftersom målet för ett blandat boende kräver en ganska stor bostadsproduktion för att göra skillnad. Därtill pekade de kommunala planerarna på att det var viktigt att politikerna gjorde klart vilken prioritering målet om en social blandning skulle ha. Om det var tydligt att denna målsättning skulle gå först, skulle det vara lättare för planerarna att påverka bostadsproducenterna att bygga för en blandning. 4. Anti-diskrimineringspolitik (etniska förtecken) Institutionell diskriminering Institutionella system Institutionella aktörer Boende/bostadskonsumenter (Finaniseringsprinciper, (Handläggare, "gate-keepers") (Befolkningens attityder och förmedlingsprinciper) preferenser) Preferensdiskriminering Institutionell diskriminering: Institutionella system såsom finansieringsprinciper och förmedlingsprinciper. Institutionella aktörer såsom handläggare och gate keepers Boende/bostadskonsumenter, befolkningens attityder och preferenser Majoritetsbeteende A. Flykt ( White flight ) B. Undvikande ( White avoidance ) C. Blockering ( Blocking strategies ) Slutsatser 1. Politik som påverkar resursfördelningen i samhället - Inget tyder på att utjämning står på den politiska dagordningen 2. Områdesbaserade urbana interventioner - Kan ha betydelse lokalt men bryter inte segregationen. Finns legitimitets- och stigmatiseringsproblem. 3. Sociala och etniska blandningsstrategier - Fokuserar sällan på det stora ensidighetsproblemet (egnahemsområden) och planeringen alltför passiv. Bör också bedrivas regionalt och inte bara av enstaka kommuner. 4. Anti-diskrimineringspolitik (etniska förtecken) - Mer uppmärksammat nu, men strategi? Kompensatorisk politik Negativa grannskapseffekter kan motverkas genom upprätthållandet av servicenivån i offentliga verksamheter (skola, vård, omsorg). Ju mindre roll bostadsadressen spelar för tillgången till kollektiva nyttigheter, desto svagare impulser till segregations-genererad migration.
Att inte äga politikens avsikter och följder Föreläsare: Christer Bengs, professor på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala Christer Bengs inledde med att konstatera att för att råda bot på segregationen hjälper det inte att fokusera på enskilda områden, utan att det måste till insatser på en strukturell nivå. Detta omfattar såväl åtgärder i stadsplaneringen som bostadspolitiken och de ekonomiska strukturerna. Ekonomin och politiken Det finns flera strukturella mekanismer som främjar segregationen och en av dem är den ekonomiska situationen, menar Christer Bengs. Som exempel pekade han på inkomster och förmögenhet i Sverige. Inkomstfördelning i Sverige är bland de jämlikaste i världen, enligt Gini-koefficienten (1 100) där Sverige ligger på 25. Förmögenhetsfördelningen däremot, är bland de mest ojämlika i världen där Sverige ligger på 85.3, vilket innebär att det är mer ojämlik här än i USA (80.9). Endast Namibia, Singapore, Schweiz, Qatar och Hong Kong är mera ojämlika avseende förmögenhetsfördelning än Sverige, enligt Credit Suisse. Vidare är den svenska förmögenheten koncentrerad till en väldigt liten grupp svenskar. Den rikaste procenten äger över 40 procent av den totala svenska förmögenheten, enligt en undersökning från Institutet för näringslivsforskning från 2007. Ovanstående står i samklang med att småägandet i Sverige är relativt litet, internationellt mätt, och fastighetsägandet är starkt koncentrerad till få ägare inom svensk industri och näringsliv. Detta är något som har möjliggjort segregationen, konstaterade Christer Bengs och fortsatte; En förklaring till att Sverige har bland den mest ojämlika förmögenhetsfördelningen kan vara korporatismen som kringskär parlamentarismen till förmån för uppgörelse mellan intresseorganisationerna.
Innebörden av korporatismens Sverige. Stadsbyggandet Stadsbyggandets utveckling, från byggnadsstadgan 1874 till PBL 1987, har en direkt påverkan på den storskaliga segregationen vi ser i dag. Tidigare byggdes städer i kvarter, indelade i tomter, då medborgarens intresse stod i första hand. Segregation fanns, men den var småskalig. Idag sker stadsplaneringen på projektbasis med exploatörerna som enda intressenter. Det är en enskild exploatör som bygger hela kvarter eller städer. Byggherren har ett ekonomiskt intresse att separera olika upplåtelseformer i exempelvis villaområden, bostadsrättsområden, hyresrättsområden. Att blanda påverkar försäljningsvärdet negativt. Segregationen har blivit storskalig. Den svenska bostadspolitiken är verkligen en djungel, men jag har kommit fram till att den karakteriseras av två principer: att inte äga sin bostad och att inte acceptera fri prisbildning. Detta har lett till segregation, stadsförstörelse och att vi i Sverige har bland de högsta boendekostnaderna i världen, säger Christer Bengs. Sättet de olika upplåtelseformerna främjar segregationen kan beskrivas på följande sätt (andel av det totala bostadsbeståndet inom parentes); 1. Ägobostäder (40 %) Är olönsamma att hyra ut på grund av den höga beskattningen. Fastighetsägarna bor tillsammans och det är en obetydlig blandning av olika socioekonomiska kategorier. 2. Bostadsrätterna: (20 %) Får inte hyras ut och därmed en liten blandning av olika socioekonomiska kategorier. Föreningen har möjlighet att själv välja vem som ska bo i fastigheten och det finns uppgifter om fall då invandrare har blivit nekade bostadsrättköp på grund av detta. 3. Hyresrätter (40 %) Fastighetsägaren har möjlighet att välja hyresgäster enligt kriterier som: Hyresgästen ska ha arbete eller regelbunden inkomst Etnisk kvotering Minimera störningar Reglerna för upplåtelse av hyresrätter är till för att motverka segregationen, men kan ha fungerat på motsatt vis, enligt forskaren Margareta Popoola.
Christer Bengs avslutade med att konstatera att för att råda bot på segregationen behövs den svenska bostadspolitiken förändras, marknadens inflytande måste öka. Detta verkar dock varken högern eller vänstern vara intresserad av. Höger vågar inte, de är rädda att mista väljare och vänstern vill inte av ideologiska skäl. Det är socialdemokraterna som har designat hela politiken, dock med humana uttalade målsättningar. Effekterna har varit de motsatta.
Samhällsbygget Gårdsten Föreläsare: Katarina Ahlqvist, vd Gårdstensbostäder Gårdsten ett samhällsbygge Gårdstensbostäder är ett av Göteborgs kommunala bostadsbolag och tillhör Förvaltnings AB Framtiden, helägt av Göteborgs stad. Bolaget bildades 1997 med uppgift att förvalta fastigheterna och även utveckla och förnya stadsdelen Gårdsten, ett miljonprogramsområde i nordöstra delen av Göteborg. Gårdstensbostäder ger möjlighet för alla hyresgäster att ha ett stort inflytande genom delaktighet i alla frågor som berör boendet. Detta möjliggörs genom nära kontakt med huscheferna, olika typer av dialogmöten som bolaget tillsammans med boende initierar samt att styrelsen i bolaget bor i Gårdsten, vilket gör det enkelt att kunna påverka sitt boende. Gårdsten är ett samhällsbyggeri med fokus på framtidstro, delaktighet, varsamhet och hållbarhet Fakta om bostadsområdet Gårdsten: Invånare: ca 8 000 Medelinkomst: ca 93 000 kr (100 ) Läge: 13 km nordost om Göteborgs centrum Antal hyresrätter: 2 726, byggda 1969-1972 Antal bostadsrätter: 339, varav 189 i småhus Antal äganderätter i småhus: 91 Höjd över havet: 100 m
1997 stod Gårdsten inför följande utmaningar: En betongförort i förfall Hög vakansgrad Hög andel brott Hög arbetslöshet och fattigdom Anonymitet i mångfalden Kraftigt bristande samhällsservice och välfärd Låg vi-känsla och stolthet Människornas livsöden och livets resa Människorna i området såg inget värde i sig själva. Gårdsten som bostadsbolag talade om för dem att det är de som är viktiga. Under de snart 15 år som Gårdsten utvecklats har företaget utvecklat stadsdelen. Människorna i Gårdsten har fått förutsättningarna. Under åren har bostadsbolaget varit med och drivit fram jobb, de såg möjligheterna med att ge jobb till boende i området. Sedan 1997 har Gårdsten skapat 1 500 arbetstillfällen i området. Ali flydde från kriget i Libanon och har nu startat eget företag. Adem flydde från kriget i Bosnien, är huschef och arbetar som medarbetare i bolaget. Asha flydde från kriget i Somalia, har startat eget och driver nu en egen affär i området. Gårdstensbostäders långsiktiga mål: En långsiktig och hållbar utveckling av fastighetsförvaltning och boende i Gårdsten för de boende Reellt inflytande Uppdraget från ägarna är utvidgat i jämförelse med ett traditionellt bostadsbolag, samtidigt som kravet är fortsatt affärsmässighet och numera med en realitet av lönsamhet. Ett av de viktigaste områdena inom Gårdstensbostäder är att de boende ska ha inflytande och vara delaktiga i boendet. Därför arbetar bolaget ständigt med möten och dialog med hyresgästerna. De möts i styrelserummet, varje dag hos huscheferna och när de har onsdagsaktiviteter och dialogmöten i området. De olika träffarna handlar bland annat om föräldraskapet, grannsamverkan, seniorverksamhet, polsktalande eller andra nationella grupper, växthusen i solhusen liksom andra viktiga boendefrågor.
Samhällsbygget Gårdsten präglas av: Levande, trygg boende- och livsmiljö Boende med delaktighet, Passionerat medarbetarskap Förnyelse/utveckling med kontinuitet Symboliska milstolpar till exempel vindkraftverk och solhus Medveten förvaltning med energifokus Helhetssyn hållbart med omtanke om människor och miljö Samhällsekonomisk lönsam upprustning Gårdstens ekonomiska dimension under 14 år Under de 14 år som gått har Gårdsten utvecklats, mycket tack vara att grundtanken var långsiktighet och att man satte upp långsiktiga mål. 1997: 823 tomma lägenheter 2011: 0 tomma lägenheter 1997: 8 uthyrda lokaler 2011: 60 uthyrda lokaler
Det gröna Gårdsten består av: Energilösningar Att området är rent och snyggt Solhusområde Vindkraftverk Fläkten i Gårdsten Grön el till alla hyresgäster Alla betalar för el, värme och vatten för att få till ett mer energimedvetet tänk Gårdstens Vision 2014 Vi frågade hur vill du att det ska se ut i Gårdsten 2014? Visionen Gårdsten 2014 är utarbetad tillsammans i dialoger med boende, styrelse, medarbetare och ledning. Visionen presenterades för alla boende på en vernissage den 27 maj 2009 i Idéum i Gårdsten, Gårdstensbostäders nya konferensanläggning. I december 2009 beslutade styrelsen om vision 2014 och den femåriga plan som bolaget arbetat fram under de senaste åren. Det är en vision och en drömbild hur de tillsammans ska arbeta för att förverkliga önskningar och idéer till 2014. Många av önskemålen har redan genomförts och arbetet kommer att fortgå under fem år. Läs hela Gårdstens Vision 2014 här: http://www.gardstensbostader.se/global/g%c3%a5rdstensbost%c3%a4der/broschyrer/visi on%20090527.pdf?epslanguage=sv Mångmiljonprogrammets behov av 5 nycklar Tydliga ägardirektiv Fysisk förnyelse Inflytande och mobilisering Professionell förvaltning Områdets förutsättningar i förhållande till Staden (skola, vård, omsorg, service, kommunikationer)
Lokala utvecklingsstrategier i Botkyrka Föreläsare: Lars Olson, planeringschef på kommunledningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Botkyrka präglas starkt av segregation och här har grannskapseffekten fått full effekt. Kommunen kan arbeta med kompensatoriska insatser och vissa begränsade strukturella åtgärder, men för att motverka segregationens mekanismer krävs insatser på högre nivå. Den största uppgiften för Botkyrka framöver är förnyelsen av miljonprogrammet, vilken kommer att beröra en majoritet av kommunens invånare. Historia Botkyrka har gått från att vara en liten bruksort i Sörmland till att vara en del av Stockholmsregionen. I dag är segregationen utbredd och den berör många av medborgarna. För att förstå Botkyrkas situation 2011 behöver man titta på regionens historia. 1965 hade Botkyrka 18 000 invånare, men i takt med Stockholms övriga omvandling ville man bygga en helt ny stad - Botkyrkastaden med 40 000 invånare. Tillsammans med Stockholms stad och Svenska bodstäder, som skulle driva utbyggnaden, kom man fram till att det var dags att ta det djärva steget. Utgångspunkten för projektet var att trerummaren skulle bli den naturliga familjelägenheten. Botkyrka på 1960-talet.
Samtidigt som Botkyrka byggdes ut minskade Stockholm i befolkning, staden avvecklades som en plats för industrin och gröna vågen slog igenom. Man lyckades sätta in fel produkt på en vikande marknad, i en mycket stor skala. Det blev naturligtvis inte bra, sade Lars Olsson. Resultatet blev cirka 15 000 tomma lägenheter och enorma svårigheter för kommunen att hantera den ekonomiska situationen. Botkyrka svarade med att se sig själv som ett offer och i en beroendeställning av stadsbidrag. Botkyrka i dag I dag har Botkyrka tagit sig ur offerrollen, menar Lars Olsson. Kommunen ser ut som många andra, i och med skatteutjämningssystemet är den inte fattig som organisation, men har högre kostnader. Kortfakta: 82 000 invånare En av Sveriges yngsta befolkningar medelålder 37 år En av Sveriges mest internationella kommuner drygt hälften av befolkningen har utländsk bakgrund En majoritet bor i miljonprogram Den största uppgiften och utmaningen framöver är förnyelsen av miljonprogrammet som berör en majoriteten av kommuninvånarna. Kommunen behöver attrahera investeringskapital som är rejält stort jämfört med andra geografiska områden i regionen. Tittar man på Botkyrkas befolkningssammansättning så påverkas den av Stockholmsregionens flyttströmmar och det är vilka som flyttar in som är avgörande för situationen. I dag flyttar cirka 5 500-6000 människor per år ut från Botkyrka, majoriteten äldre, och lika många flyttar in, majoriteten yngre. Det som styr individens val av bostad är betalningsvilja och betalningsförmåga, vilket är förknippat med vad som händer i en region när det gäller såväl den sociala och ekonomiska situationen som stadsplanering och renovering. De mest kritiska besluten för segregationsmekanismer som berör Botkyrka fattas i Stockholms Stadshus, i den utsträckning som de är politiska. Bekymren blir inte till av illvilja, utan på grund av att det är svårt för politikerna att hantera de målkonflikter som finns, menar Lars Olsson. Stadsutveckling När segregationsdebatten löper som bäst handlar det om urbant våld och missade möjligheter. Vi diskuterar i högre utsträckningen naturligtvis vad det innebär för förutsättning. Vi vill sikta på att skapa ett interkulturellt och mångkulturellt välfungerande och konkurrenskraftigt samhälle, sade Lars Olsson. Avgörande för att Botkyrka ska uppnå detta mål är att nedanstående områden måste utvecklas och förbättras; Arbete Att minska arbetslösheten är centralt för Botkyrkas utveckling på såväl det sociala som ekonomiska planet. Bilden nedan visar förvärvsfrekvensen för män, respektive kvinnor.
Uppväxtvillkor för barn och ungdomar Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är låg i Botkyrka och andelen 20-åringar med godkända betyg från gymnasiet är lägre än genomsnittet för länet. Detta påverkar i sin tur framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och därmed också hälsan. För att ge Botkyrkaungdomarna goda förutsättningar att få ett jobb krävs åtgärder för att fler unga fullföljer sin utbildning. Förnyelse av miljonprogrammet Det är nödvändigt med en förnyelse av stadsmiljön för att locka och behålla medborgare i kommunen. För detta krävs stora investeringar gällande renovering av miljonprogrammet. Majoriteten av företagen satsar på de rika kommunerna och därför behöver man bryta investeringsmönstret. Skapa framtidstro Människor behöver känna att de kan lyckas och utvecklas i det område de bor i. De ska inte bli beskurna på sina utvecklingsmöjligheter på grund av den platsen de bor på. För att skapa en framtidstro behövs en regionutveckling som stödjer detta. Det handlar om sociala lyft, ekonomiska åtgärder, att bygga broar i ett mångkulturellt samhälle och stora strukturella förändringar.
Botkyrkas framtid Botkyrka kan arbeta med att möta segregationens konsekvenser genom att vidta kompensatoriska åtgärder och vissa begränsade strukturella åtgärder. Kommunen kan dock inte få till avgörande strukturella förändringar för att motverka segregationens mekanismer. Det måste man jobba med på en högre politisk nivå. Avslutningsvis lyfte Lars Olsson några väsentliga funderingar: Har vi som Stockholmare råd att upprätthålla segregationen? Är det bra att ha områden där knappt 50 procent av produktiva människor bidrar till samhällsproduktionen? Givetvis inte. Kan vi inte skapa en ekonomisk drivkraft för förnyelse av miljonprogrammens områden kommer medborgarna flytta till andra områden som i förlängningen kommer att förslummas. Sammanfattning sammanställd av Vesir AB Foto: Ulf Sörenson