PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ VAROR/TJÄNSTER OCH ARBETSKRAFT SAMT SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 8 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...12 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM...13 ARBETSLÖSHETENS STRUKTUR...14 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...17 YRKESBAROMETER...19 KÄLLOR...19 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 3 Arbetförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Gävleborgs län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som har bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Det senaste halvåret har efterfrågan på varor och tjänster överträffat förväntningarna inom det privata näringslivet. Inför det kommande halvåret har företagarna indikerat en efterfrågeutveckling som förväntas bli ännu mer positiv. Nära sex av tio arbetsställen förväntar sig en ökad efterfrågan. Verkstadsindustrin tillhör dem med höga förväntningar. På lite längre sikt förväntas ökningen mattas av något enligt vår intervjuundersökning. Det är färre företag än i fjol som anser att personalresurserna används till fullo. Samtidigt har företagen som anser sig ha en stor överkapacitet successivt blivit allt färre. Det innebär så att säga att de vuxit i kostymen. Antalet lediga platser som anmäls visar en positiv utveckling och antalet varsel ligger på en låg nivå. Det signaleras om tilltagande svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrken och problem uppstår när det handlar om nyckelkompetens. En utdragen och/eller misslyckad rekryteringsprocess kan då komma att motverka företagens tillväxt. Sysselsättningen ökar 2011 2012 Sysselsättningen minskade kraftigt när finanskris och lågkonjunktur slog till, på ett år minskade antalet förvärvsarbetande med 6 000 personer. Länets industri som har flest sysselsatta drabbades mycket hårt. Återhämtningen kom dock förvånansvärt snabbt och blev kraftig. Industrin började återanställa tidigare uppsagd personal. Orderingång och produktion tog fart. Efterfrågeutvecklingen ser positiv ut inom det privata näringslivet och kan förväntas generera en viss ökning av sysselsättningen. Sysselsättningen bedöms öka med 1 200 personer eller 0,9 procent i år och med ytterligare 600 personer eller 0,5 procent till slutet av 2012. men arbetskraften minskar Arbetskraften i länet påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen. Befolkningen i åldern 16 64 år, det vill säga den möjliga arbetskraften, har minskat de senaste tre åren och förväntas fortsätta minska under många år. Annat som påverkar arbetskraftens storlek är in- och utflöden i studier, minskad eller ökad ohälsa. Med hänsyn till dessa faktorer bedömer vi att arbetskraften kommer att minska med 300 personer i år och minska med ytterligare 400 personer till slutet av 2012.... och arbetslösheten likaså Arbetslösheten 1 förändras inte samtidigt som konjunkturen utan har en eftersläpning. Det innebär att lågkonjunkturens effekt gjorde att arbetslösheten nådde sin kulmen våren 2010 för att därefter börja minska. I slutet av året hade den minskat med 1 300 personer och vi bedömer att den minskat med ytterligare 1 500 personer till slutet av detta år. Till utgången av år 2012 räknar vi med en fortsatt minskning med 1 000 personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad Minskat arbetskraftsdeltagande Långa arbetslöshetstider Bristande utbildning 1 Inskrivna öppet arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd

4 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Efterfrågan på varor/tjänster och arbetskraft samt sysselsättningsutveckling I våra undersökningar frågar vi företag och offentliga verksamheter hur efterfrågan på deras varor och tjänster har sett ut det senaste halvåret. Vi frågar också hur de bedömer att efterfrågan kommer att utvecklas det närmaste halvåret och på sex till tolv månaders sikt. Inom det privata näringslivet totalt blev efterfrågan på varor och tjänster högre det senaste halvåret än vad den förväntades bli vid höstens undersökning. Det gäller inte minst byggverksamheten. Industrins förväntan överensstämde väl med upplevd efterfrågan de senaste sex månaderna, liksom bedömningen som gjordes inom offentlig verksamhet. De kommande sex månaderna har företagarna indikerat en efterfrågeutveckling inom det privata näringslivet som förväntas bli den mest positiva sedan våren 2007. Verkstadsindustrin, handeln och hotell och restaurang tillhör dem som har höga förväntningar. Inom den offentliga sektorn totalt bedömer de istället att efterfrågan på tjänster minskar, framför allt inom grund- och gymnasieskolan. Det hänger givetvis bland annat ihop med hur elevunderlaget utvecklas. Inom det privata näringslivet har förväntningarna på sex till tolv månaders sikt sett snarlika ut vid de fyra senaste undersökningarna. En förklaring till detta är dels att bedömningen blir allt svårare att göra i takt med att tidsperspektivet blir längre, dels att förväntningarna vad gäller efterfrågan tenderar att stabiliseras inför en väntad eller faktisk konjunkturuppgång. Sammanfattningsvis förväntas efterfrågan inom näringslivet öka det närmaste halvåret och minska inom offentlig sektor i större utsträckning än i höstas och förra våren. På längre sikt, det viss säga sex till tolv månader framöver, förväntas efterfrågeökningen mattas av och minskningen inom offentlig sektor sakta in. Vid jämförelse med riket så var den upplevda efterfrågan det senaste halvåret generellt något högre i länet utom inom offentlig sektor. De kommande sex månaderna ser förväntan likartad ut för länet och riket inom det privata näringslivet. Inom offentlig sektor förväntas efterfrågan minska mer i länet. På sex till tolv månaders sikt är förväntningarna högre i riket än i länet inom privat sektor och ungefär lika inom offentlig verksamhet. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Kommande 6 månader Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 6-12 månader framöver Höst 2010 Jord- och skogsbruk 33 40 27 44 40 60 44 30 13 Byggverksamhet 0 60 29 60-6 55 30 67 47 Industri 34 41 43 53 40 53 56 45 48 Privata tjänster 18 37 40 46 32 54 45 40 45 Näringslivet totalt 21 42 39 50 29 54 46 47 45 Offentliga tjänster - 4-14 0-1 - 1-10 - 7-5 - 3 Totalt 17 31 32 40 23 43 45 37 36 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Vår 2011 Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länets arbetsförmedlingar visar en starkt positiv utveckling vilket illustreras tydligt i nedanstående diagram. Drygt 7 400 platser har anmälts under årets första tertial. Det är närmare 1 600 eller 27 procent fler än under samma period i fjol och drygt 2 000 fler än första tertialen år 2009. Det största antalet anmälda lediga platser återfinns inom finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom vård och omsorg. Sett till yrken så avser största antalet platser inom finansiell verksamhet och

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 5 företagstjänster yrken som normalt kräver kortare högskoleutbildning. Inom vård och omsorg så är det flest platser inom yrken som normalt kräver gymnasial utbildning inom vård, till exempel undersköterskor. När det gäller de lediga platsernas varaktighet så ökar andelen tillsvidareanställningar vilket indikerar att arbetsgivarna tror på den positiva konjunkturutvecklingen och återigen vågar erbjuda mer varaktiga anställningar. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2011. Säsongsrensade och utjämnade värden 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande I vår undersökning frågar vi det privata näringslivet hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan de blir tvungna att rekrytera mer personal. Har man ingen eller liten möjlighet att öka produktionen eller tjänsteleveransen med aktuell personalresurs så har man ett högt kapacitetsutnyttjande. Det kan förväntas generera ett arbetskraftsbehov som initialt kan klaras med övertid, återanställningar, visstidsanställningar och/eller inhyrd personal och därefter genom rekrytering av tillsvidareanställda. Vid vårens undersökning var det drygt en femtedel av de intervjuade arbetsställena som inte kunde öka sin produktion av varor/tjänster något alls innan rekrytering blir nödvändig. För att veta om det är en hög eller normal andel måste vi titta på tidigare undersökningar. Det visar sig då att det är en lägre andel än de tre närmast föregående undersökningarna, men densamma som våren 2009. Samtidigt har dock andelen arbetsställen som kan öka mer än trettio procent, det vill säga de med en överkapacitet, minskat kontinuerligt - från femton procent våren 2009 till sju procent denna vår. Det innebär så att säga att de vuxit i kostymen. Sett till de olika näringsgrenarna så är det byggverksamheten som har högst utnyttjad kapacitet i spannet 0 10 procent, följt av privat vård och omsorg. Jord- och skogsbruk ger en något splittrad bild med såväl högst andel som inte kan öka alls som högst andel som kan öka mer än trettio procent. Det kan härledas till att urvalet inom dessa näringsgrenar är tämligen begränsat vilket medför höga procentuella genomslag. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 40 % 33 % 7 % 7 % 13 % Byggverksamhet 29 % 55 % 13 % 0 % 3 % Industri 21 % 52 % 14 % 8 % 5 % Privata tjänster 19 % 35 % 25 % 14 % 8 % Totalt 22 % 41 % 20 % 10 % 7 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Rekryteringsproblem Vi frågar deltagande arbetsställen, såväl privata som offentliga, huruvida de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Nära en fjärdedel eller 24 procent uppgav att så var fallet, medan 64 procent inte upplevt någon brist på arbetskraft och 12 procent hade inte haft något behov av att rekrytera. Precis som när det gäller frågan om kapacitetsutnyttjandet måste vi titta på tidigare undersökningar för att få något att relatera till. Att 24 procent upplevt brist på arbetskraft låter mycket men motpolen, det vill säga de som inte upplevt brist 64 procent är ju i stark majoritet. Problem uppstår framför allt om det är brist på arbetskraft vid rekrytering av nyckelkompetens. Det kan ju motverka ett arbetsställes möjligheter till tillväxt. Andelen arbetsställen inom näringslivet som upplevt brist har ökat successivt och är nu med sina 24 procent den högsta sedan våren 2008. Det vill säga före finanskrisen och påföljande varsel och lågkonjunktur. Även inom offentlig sektor har arbetskraftsbristen ökat något jämfört med de två senaste undersökningarna och andelen som uppgav brist uppgick denna gång till 26 procent. Arbetsgivarna har besvarat en fråga om vilka yrken de upplevt brist på arbetskraft inom och hur många platser man planerat tillsätta. De bristyrken med flest antal platser inom offentlig verksamhet var läkare, specialistsjuksköterskor, förskollärare, utbildade lärare i praktiska/estetiska ämnen samt undersköterskor för semestervikariat. Inom den privata tjänstesektorn har man upplevt rekryteringsproblem vad gäller exempelvis supporttekniker, helpdesktekniker samt systemerare, programmerare. Företagssäljare är ett annat yrke som upplevs svårrekryterat. Mer ingående beskrivning ges i avsnittet näringsgrenar och yrken. Tabell 3: Andel arbetsgivare som har angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk 11 % 30 % 27 % Byggnadsverksamhet 25 % 34 % 34 % Industri 11 % 15 % 20 % Privata tjänster 11 % 15 % 22 % Näringslivet totalt 13 % 18 % 24 % Offentliga tjänster 23 % 21 % 26 % Totalt 15 % 19 % 24 % Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel I takt med att arbetsmarknadsläget förbättrats, har också antalet personer som varslats om uppsägning minskat. Under innevarande år har 320 personer i länet varslats till och med april månad. Med undantag för år 2005 så är detta det lägsta antalet sedan år 1994, vid jämförelse med motsvarande period över tid. Relaterat till befolkningen har länet något färre varsel än riket. I Gävleborg har 1,9 personer per 1 000 invånare i åldrarna 16 64 år varslats om uppsägning hittills i år. Motsvarande siffra för riket som helhet är 2,0 personer. Jämförelsevis var det 11,6 personer per 1 000 invånare 16 64 år i länet som berördes av varsel under perioden januari april 2009 vilket kom att bli det år med flest antal varslade sedan tidigt 90-tal. Sammanfattningsvis så kan år 2011 bli ett av de år med lägst antal varslade under 2000-talet om varselutvecklingen fortsätter på samma sätt och inga större företagsnedläggningar eller annat oväntat inträffar i omvärlden. Tabell 4: Antal varslade personer per år År 2011 (t.o.m. april) Källa: Arbetsförmedlingen Antal varslade Antal varslade t.o.m. april totalt under året 2002 687 2 493 2003 659 2 297 2004 589 1 353 2005 272 1 165 2006 383 891 2007 347 1 033 2008 856 3 746 2009 2 005 4 752 2010 503 1 017 320

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 7 Sysselsättningen i länet Sysselsättningen redovisas av SCB, Statistiska Centralbyrån i RAMS 2, KS 3 och AKU 4. De olika undersökningarna har både för- och nackdelar när det gäller redovisning av sysselsättning på länsnivå. RAMS KS Fördel säkrare än urvalsundersökningar snabbare än RAMS Nackdel långsam görs en gång/år egna företagare saknas AKU snabbast osäkra skattningar på detaljerad nivå Beroende på källa kan därför uppgifter om sysselsättningen se olika ut även om vi tittar på samma tidsperiod. Antalet förvärvsarbetande 16-64 år med bostad i Gävleborgs län uppgick i november år 2009 till 118 353 personer enligt RAMS. Enligt KS uppgick antalet anställda (dagbefolkning) till 109 306 personer fjärde kvartalet 2009, då tillkommer uppskattningsvis drygt 10 000 företagare vilket gör att totalen stämmer relativt väl med RAMS. Enligt AKU uppgick antalet sysselsatta 16 64 år till 120 800 samma kvartal vilket är närmare 2 500 fler än RAMS. Som nämnts tidigare i detta avsnitt är dock AKU behäftad med en osäkerhet som inte finns i RAMS. Enligt AKU ökade sysselsättningen med ca 5,1 procent eller drygt 6 000 personer från fjärde kvartalet 2009 till fjärde kvartalet 2010. Antalet anställda enligt KS ökade 4,3 procent eller med 4 700 personer under samma period. Enligt RAMS så minskade antalet förvärvsarbetande med 6000 personer eller 4,9 procent från år 2008 till 2009. Utifrån den information vi hämtat från AKU och KS bedöms den minskningen ha återhämtats fjärde kvartalet 2010 Sammanfattningsvis så minskade sysselsättningen kraftigt 2008 2009. Återhämtningen kom snabbt och sysselsättningen ökade lika kraftfullt 2009 2010. Därefter bedöms sysselsättningsökningen avta till mer blygsamma nivåer under 2011 för att ytterligare mattas av under 2012. Fortsättningsvis bedömer vi att sysselsättningen kommer att ha ökat med ytterligare 1 200 personer fjärde kvartalet 2011 för att vid slutet av prognosperioden, det vill säga fjärde kvartalet 2012, ha ökat med ytterligare 600 personer. Det innebär en ökning med 0,9 respektive 0,5 procent. Motsvarande siffror för riket är 2,2 och 1,3 procent. Gävleborgs förhållandevis låga sysselsättningsökning jämfört med övriga län och riket, beror på att Gävleborg fick sin största ökning i ett tidigare skede, det vill säga under år 2010. Som redan nämnts hade länet en ökning på 5,1 procent fjärde kvartalet 2010 jämfört med fjärde kvartalet 2009 enligt AKU. Det var den högsta ökningen i landet. Diagram 2: Förvärvsarbetande (nattbefolkning) 16 64 år enligt RAMS 2000 2009. Prognos 2010-2012 130 000 128 000 126 000 124 000 122 000 120 000 118 000 116 000 114 000 112 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 3 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4 Arbetskraftsundersökningar

8 Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Gäleborgs län Näringsgrenar och yrken Under detta avsnitt redovisas antalet förvärvsarbetande inom de olika näringsgrenarna enligt SCB, RAMS 2009 (nattbefolkning 16+ år). Totalt för länet var antalet 122 000 varav 3 600 var 65 år eller äldre. Redovisningen görs med huvudsyftet att skapa en bild av näringsstrukturen i länet. Könsfördelning och andel yngre respektive äldre inom olika näringsgrenar redovisas också för att belysa möjliga utvecklingsområden. Dessutom redovisas andel åldersavgångar i snitt per år och näringsgren fram till år 2014 5. Den redovisningen bygger på att man lämnar arbetsmarknaden när man fyller 65 år. Generellt brukar åldersavgångarna på arbetsmarknaden ligga på ca 2 procent per år. Syftet är att belysa eventuellt behov av rekryteringsplanering inför pensionsavgångar. Därefter följer resultat från intervjuundersökningen vad gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på uttalade bristyrken samt vår bedömning av riktningen på sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2011 respektive 2012 som redovisas i tabellen här nedan. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk Det var ca 3 200 länsinvånare som förvärvsarbetade inom jord- och skogsbruk år 2009. Cirka 1 800 återfanns inom skogsbruk och 1 400 inom jordbruk. Männen är i stark majoritet, i synnerhet inom skogsbruket där 8 till 9 av 10 är män. Det finns något fler kvinnor inom jordbruket, där utgör deras andel en dryg femtedel. Jord- 5 Källa: Arbetsförmedlingen, Generationsväxlingen 2010 2025, Åldersavgångar per näringsgren och skogsbruket stod tillsammans för 2,7 procent av de förvärvsarbetande i länet. Jord och skogsbruket är i högsta grad de äldres område. Uppåt 30 procent är 60+ år och återväxten är blygsam eftersom det är färre än 1 av 10 som är under 24 år. En ökad andel kvinnor och utrikesfödda i landsbygdsföretagandet vore en tillgång. Inom jord- och skogsbruk bedöms åldersavgångarna bli nära 4 procent i snitt per år fram till 2014. Detta är då beräknat på att arbetslivet inte pågår längre än till 65 år. Jordbrukaren är i många fall något av en mångsysslare som är verksam inom flera områden, ofta även inom skogsbruket. Gävleborgs län är det mest utpräglade skogslänet i landet och 81 procent av länets yta täcks av skog. Jord och skog har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret, en ökning som förväntas hålla i sig till hösten för att därefter stanna av. Det finns inga stora marginaler i form av outnyttjad arbetskraft. Skogsbolagen har i större utsträckning än tidigare krav på att de anställda ska ha grönt kort 6. Det frågas efter förare av skogsmaskiner men de ska ha erfarenhet alternativt kan nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken bli aktuella för anställning. En diskussion pågår med större arbetsgivare om hur de nyutbildade ska kunna få den erfarenhet som krävs. En viss efterfrågan på personal som har röjningsutbildning och motorsågsutbildning kan också märkas i västra Hälsingland. I sydöstra Hälsingland finns också viss efterfrågan på trädgårdsarbetare med utbildning. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk bedöms öka något under 2011 för att därefter bli oförändrat till slutet av prognosperioden. Industri Industrin stod för den största andelen förvärvsarbetande år 2009, 18,5 procent eller 22 600 personer. Det är i huvudsak männen som arbetar inom industrin, färre än 2 av 10 är kvinnor. Åldersfördelningen visar att 11 av 100 är äldre (60+ år) och 5 av 100 är yngre upp till och med 24 år. Åldersavgångarna de närmaste åren förväntas ligga på 2,6 procent per år. 6 Grönt kort i skogen certifikat som säkerställer kunskaper i natur- och kulturmiljövård, ståndortsanpassning, skogsskötsel och produktionskunskaper specifika för aktuella skogliga åtgärder

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 9 Antalet förvärvsarbetande inom industrin minskade med 2 000 personer mellan år 2000 och 2007. Den minskningen hade säkert sin huvudorsak i de ständigt pågående effektiviserings- och rationaliseringsarbeten som förekommer inom industrin. Mellan år 2007 och 2008 minskade antalet med 1 000 personer och ytterligare 3 300 personer till år 2009 när effekten av lågkonjunkturen slog till ordentligt. Återhämtningen bedöms vara stark och människor återanställs i hög utsträckning och nyrekryteringar sker. I västra Gästrikland bedöms tillverkningsindustrin gå fortsatt uppåt och orderingången ökar, främst inom stål- och metallvaruindustrin. I sydvästra Hälsingland har träindustrin ökat markant, det har varit stora rekryteringar det senaste halvåret och det finns fortsatt behov att rekrytera. I nordvästra länsdelarna har också orderingången ökat markant inom industrin sedan i höstas och många återanställningar har skett. Efterfrågan inom industrin som helhet bedöms fortsätta öka till hösten. Därefter förväntas ökningen mattas av något och efterfrågan bli mer oförändrad. Kapacitetsutnyttjandet är högt, en femtedel av de arbetsställen vi intervjuat kan inte öka produktionen alls utan att rekrytera personal. Det är också en femtedel som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar det senaste halvåret. Det ser olika ut lokalt i länet men det finns viss efterfrågan på exempelvis CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Där svetsutbildning finns lokalt kan vi notera ett visst överskott av svetsare som har utbildning men saknar erfarenhet. Sysselsättningen inom industrin bedöms öka både 2011 och 2012. Byggverksamhet Det var 9 200 män och knappt 600 kvinnor som förvärvsarbetade inom byggverksamheten 2009. Verksamheten är den fjärde största i länet sett till antalet förvärvsarbetande. Återväxten är god, andelen yngre är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas vara 2,4 procent per år de närmaste tre åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i verksamheten, i dagsläget upplever länets arbetsförmedlingar ett stort överskott av lärlingar inom el. Samtidigt kommer signaler på att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Den ackumulerade igångsatta byggvolymen över 1 mkr under årets första tertial är 7 procent lägre än under samma period i fjol. 7 Ser vi till bostäder är motsvarande siffra minus 15 procent och anläggning plus 16 procent. I vår undersökning har närmare hälften av intervjuade arbetsställen upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och uppåt 20 procent en minskning. Förväntad efterfrågan framåt i tid är mer positiv. Då är det endast en mycket liten andel som förväntar sig en minskning. Den outnyttjade kapaciteten är liten så rekryteringar måste till ganska snabbt vid en ökad byggverksamhet. Betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare, golvläggare är exempel på bristyrken. Sysselsättningen förväntas öka innevarande år men minska eller bli i princip oförändrad till utgången av år 2012. Privata tjänster Det var 42 400 personer eller 35 procent av de förvärvsarbetande som återfanns inom den privata tjänstesektorn år 2009. Åldersavgångarna beräknas vara 2,3 procent i snitt fram till och med år 2014. I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och vi kommer här att titta på dem med flest sysselsatta. Handeln är störst och hade 12 200 förvärvsarbetande år 2009. Det motsvarar 10 procent av samtliga förvärvsarbetande. Könsfördelningen är förhållandevis jämn med en liten övervikt för männen. Sysselsättningen minskade med ungefär 400 personer från år 2008. Handeln är en ung bransch sett till andelen sysselsatta 16-64 år. Ungdomarna uppgår till 17 procent och andelen äldre, 60+ år till 10 procent. Ungdomarna återfinns framför allt inom detaljhandeln som är och länge har varit en ingång till arbetslivet för ungdomarna. Inom handeln återfinner vi också två av de yrken som har flest förvärvsarbetande i länet, det vill säga försäljare inom dagligvarurespektive fackhandeln. Efterfrågan inom handeln det senaste halvåret har motsvarat de förväntningar branschen hade i höstas. Det kommande halvåret förväntas en stark ökning av efterfrågan. En ökning som fortsätter men mattas av fram till nästa vår. 7 Sveriges Byggindustrier, Byggtermometern

10 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 förgävleborgs län Kapacitetsutnyttjandet ser olika ut men det är en förhållandevis stor andel av dem vi intervjuat som kan öka försäljningen 20 30 procent utan att behöva rekrytera. Handeln generellt upplever ingen brist på arbetskraft. Sysselsättningen har ökat och bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Företagstjänster och finansiell verksamhet sysselsatte drygt 11 600 personer år 2009 varav 1 200 återfanns inom finansiell verksamhet som således är en mindre näringsgren. Tillsammans sysselsatte de 9,5 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet. Det är 54 procent män och 46 procent kvinnor och inom företagstjänster är det något fler yngre än äldre som arbetar i branschen. Däremot är det färre yngre inom den finansiella verksamheten. Efterfrågan det senaste halvåret blev bättre än förväntat. Det närmaste halvåret förväntar sig uppåt hälften av intervjuade arbetsställen en ökad efterfrågan. På lite längre sikt förväntas den öka ytterligare. Visst utrymme finns att kunna öka tjänsteleveranserna innan rekrytering av personal blir nödvändig. Sysselsättningen ökade med 1 500 personer mellan åren 2007 och 2008 för att därefter minska med 500 till år 2009. Företagssäljare, telefonförsäljare, supporttekniker med kunskaper i danska och/eller norska är yrken som upplevs som bristyrken på vissa håll i länet. Redovisningsekonomer efterfrågas i större delen av länet. Sysselsättningen bedöms ha ökat igen och förväntas öka ytterligare underprognosperioden. Transport sysselsatte 6 100 personer år 2009 vilket är 5 procent av länets förvärvsarbetande. Det var 20 procent kvinnor och 80 procent män. Det är ungefär samma fördelning som inom industrin. Tittar vi på finare näringsgrensindelning ser vi att cirka 60 procent av alla inom transport förvärvsarbetar i åkerinäringen, linjebusstrafiken eller taxiföretag. Tittar vi på åkerinäringen som med sina 2 500 förvärvsarbetande är störst, så är 92 procent män. Det är den mest enkönade näringen efter byggverksamheten. Inom transport som helhet så är 15 procent 60 år eller äldre, av dessa är en tredjedel 65+ år. Återväxten i form av ungdomar under 24 år utgör 9 procent. Här kan kvinnorna utgöra ett välkommet tillskott. I höstas förväntade sig de intervjuade företagen till största delen en oförändrad efterfrågan det kommande halvåret. I vårens undersökning visar det sig att efterfrågan ökade mer än förväntat. Det närmaste halvåret ser efterfrågan ut att öka ytterligare, men det råder delade meningar. På 6 12 månaders sikt förväntas ökningen stanna av och efterfrågan bli oförändrad. Det finns ingen större outnyttjad kapacitet generellt. Men det finns ett relativt stort antal busschaufförer som är undersysselsatta. Det förekommer viss efterfrågan lokalt i sydvästra Hälsingland på transportledare och speditörer. Sysselsättningen minskade något under 2007 2009. Den bedöms ha ökat och förväntas öka något ytterligare under prognosperioden. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster sysselsatte tillsammans 8 400 personer år 2009. Hotell och restaurang 3 500 och personliga och kulturella tjänster 4 900 vilket innebär 2,9 respektive 4,0 procent av samtliga förvärvsarbetande. Kvinnorna dominerar båda näringsgrenarna, de utgör 63 procent inom hotell och restaurang och 58 procent inom kulturella och personliga tjänster. Åldersstrukturen ser mycket olika ut. Hotell och restaurang har den absolut största andelen ungdomar under 24 år av samtliga i detta dokument beskrivna näringsgrenar. Den uppgår till 30 procent och de äldre, 60+ år till 6 procent. Hotell och restaurang är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre större och andelen yngre mindre. År 2010 hade Gävleborgs län den största relativa ökningen av gästnätter på vandrarhem i landet, drygt 23 procent. Antalet gästnätter i förmedlade privata stugor och lägenheter visade också den högsta relativa ökningen i vårt län, 41 procent. När det gäller gästnätter totalt så hade länet en ökning med 7,5 procent jämfört med år 2009. Det är den tredje högsta procentuella ökningen i landet efter Gotland och Värmland. 8 En bidragande orsak till detta skulle intresset för kronprinsessgemålens hemtrakter kunna vara. Efterfrågan det senaste halvåret blev bättre än väntat inom hotell och restaurang men i princip oförändrad inom personliga och kulturella tjänster. När det gäller efterfrågan 8 Källa: Tillväxtverket

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 11 framöver så förväntar sig båda näringsgrenarna en bra ökning som mattas av på längre sikt. Båda näringsgrenarna har också outnyttjad kapacitet som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Det innebär att någon större efterfrågan på arbetskraft inte blir aktuellt med undantag för kockar. Då gäller det kockar med god och aktuell erfarenhet och specialistkunskaper i olika kök. Antalet sysselsatta bedöms öka något inom hotell och restaurang men förbli oförändrat inom personliga och kulturella tjänster. Information och kommunikation sysselsatte 2 200 personer år 2009. Det motsvarar 1,8 procent av samtliga förvärvsarbetande. Männen står för den största andelen, 66 procent och andelarna äldre och yngre är ungefär lika stora. Efterfrågan ökade något över förväntan det senaste halvåret och förväntas öka ytterligare under prognosperioden. Kapacitetsutnyttjandet är högt och en ökad efterfrågan kan förväntas generera något fler sysselsatta. Det uppges att det är viss svårighet att rekrytera erfarna IT-arkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Sysselsättningen förväntas öka något det närmaste året för att därefter avta. Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte totalt 40 900 personer år 2009, vilket innebär att en tredjedel av samtliga förvärvsarbetande återfanns i den offentliga tjänstesektorn. Där dominerar kvinnorna ungefär lika stort som männen gör inom industri och transport. Mellan åren 2007 och 2009 minskade antalet förvärvsarbetande med 1 200 personer. En utveckling som bedöms ha fortsatt även år 2010 med en skattad minskning på 450 personer. I vårens undersökning redovisas en fortsatt övertalighet i förhållande till budget och antalet förvärvsarbetande bedöms fortsätta minska under prognosperioden Utbildningsverksamheten inom grund- och gymnasieskolan i kommunal regi minskar till följd av fortsatta sparbeting som en följd av ett vikande elevunderlag, nedlagda gymnasieprogram och en ökande konkurrens från friskolor. Grundskolan drabbas främst av mindre barnkullar och gymnasieskolan av ökande konkurrens av friskolor. Det finns en viss efterfrågan på grundskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och språk. Från sydvästra Gästrikland kommer också signaler om efterfrågan på förskollärare. I delar av länet ser den kommunala vuxenutbildningen ett ökat elevantal och fortsätter att utöka verksamheten med yrkesinriktade utbildningar och även distansutbildningar i kärnämnen. Vård och omsorg Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på specialistläkare, psykologer, logopeder samt på ett flertal specialistsjuksköterskor. För att mildra bristerna på nödvändig specialistkompetens inom sjukvården så hyrs personal in och rekryteras från andra länder. Offentlig förvaltning var ensam inom den offentliga sektorn om att ha en sysselsättningsökning mellan år 2008 och 2009. Den uppgick till 550 personer vilket är en ansenlig utveckling. Vi har funnit i SCB:s yrkesregister att ökningen uteslutande avser kvinnor och ungefär hälften finns i yrkeskategorin kontorssekreterare. Orsaken till detta är i skrivande stund okänd. Annars brukar administrativ verksamhet inom kommuner och landsting rationaliseras och effektiviseras kontinuerligt och vid framtida personalavgångar kommer troligtvis inte ersättningsrekryteringar att ske fullt ut.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 förgävleborgs län Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling De senaste tre åren har länets befolkning ökat något varje år, efter att tidigare ha minskat kontinuerligt under mer än ett decennium. Vid utgången av år 2010 uppgick den totala befolkningen till 276 508 personer. Det är 288 fler än år 2009 och ökningen har uteslutande skett i Gävle och Bollnäs medan befolkningen i länets övriga kommuner har minskat något. Det är dock inte befolkningen i åldern 16 64 år det vill säga den möjliga arbetskraften som ökat. Istället är det i huvudsak personer som är 65 år eller äldre som blir flera. Antal personer i så kallad yrkesaktiv ålder (20 64 år) har minskat med drygt 400 sedan år 2009 och samtliga kommuner utom Gävle visar ett negativt tal. Gävle har förutom en ökning av äldre, även en ökning som kan bero på inflyttade studenter. Ett minskat antal personer i yrkesaktiv ålder innebär en ökad försörjningsbörda för de återstående. Försörjningskvoten (här beräknad enligt formeln försörjningskvoten = hela befolkningen/ befolkningen 20 64 år) uppgår till 1,77. Det innebär att en person i yrkesaktiv ålder ska försörja 0,77 personer förutom sig själv. Första kvartalet 2011 uppgick länets befolkning till 276 323 personer, det är knappt 200 färre än i slutet av år 2010. Vid utgången av år 2011 bedöms befolkningen uppgå till drygt 275 600 personer, en minskning med cirka 900 personer jämfört med 2010. Stor grupp utanför arbetskraften I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. De som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår alltså inte i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet enligt vår definition uppgick till 79 procent av befolkningen 16 64 år hösten 2009. Männens deltagande var 82 procent och kvinnornas 76 procent. Sammantaget innebär detta att 21 procent eller 36 000 personer stod utanför arbetskraften 16 000 män och 20 000 kvinnor. Till den gruppen hör bland annat pensionärer, hemarbetande, långtidssjuka och heltidsstuderande som inte söker arbete. Sett till befolkningseffekten beräknas utbudet av arbetskraft påverkas negativt i många år framöver. 9 I ett första steg behöver vi arbeta för att öka utbudet av arbetskraft. I nästa steg handlar det om att ett ökat arbetskraftsutbud också kan förväntas generera en ökad sysselsättning. Båda dessa punkter tas upp under avsnittet om Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Ohälsa Ohälsotalet 10 i Gävleborgs län var 33,4 i februari i år. I december förra året var ohälsotalet 34,0. Det gör att Gävleborg hade den högsta procentuella minskningen i landet. Dock har Gävleborg tillsammans med de övriga Norrlandslänen det högsta ohälsotalet i landet. Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. I februari i år var ohälsotalet 39,2 för kvinnorna och 27,8 för männen. Utbildning Det var 1 600 personer från länet som började högskolan för första gången hösten 2010. Det var nästan exakt lika många som hösten innan. 11 Mer än en tredjedel började vid Högskolan i Gävle. I landet som helhet är antalet sökande till den kommande höstens program och kurser rekordhögt fler än 346 000 och två procent fler än förra hösten. 12 Den senaste uppgiften när det gäller den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg avser kalenderåret 2009. Då uppgick antalet elever, omräknat till heltidsstuderande till 2 264. 13 Yrkeshögskolan omfattar i dagsläget både yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar. År 2010 uppgick antalet studerande till 913 personer, varav männens andel var 68 procent. 14 9 Ura 2010:6 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län. (Se arbetsformedlingen.se) 10 Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inkl förlängd o fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod. Källa: Försäkringskassan 11 Källa: Högskoleverket 12 Källa: Verket för Högskoleservice 13 Källa: Skolverket 14 Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

I princip det omvända förhållandet rådde hösten 2009 när det gäller längre folkhögskolekurser. Det var 927 deltagare och kvinnornas andel utgjorde 72 procent. Sett till andelen kvinnor som sökte till olika utbildningsområden inom Yrkeshögskolan totalt i riket så ser man ett traditionellt mönster. Andelen kvinnor som sökte till teknik och tillverkning samt data/it var cirka 20 procent, medan andelen som Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 13 Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslösheten, här räknat som antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, var endast cirka 200 personer färre fjärde kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal 2009. Minskningen bedöms dock bli kraftigare, cirka 1 500 till slutet av detta år och ytterligare 1 000 färre till fjärde kvartalet 2012, det vill säga till prognosperiodens slut. Fjärde kvartalet 2010 var 16 700 personer inskrivna som öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Vår bedömning är att antalet uppgår till cirka 15 200 fjärde kvartalet i år och 14 200 i slutet av år 2012. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program 2010 kv 4 16 700 Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % 2011 kv 4 15 200-9,0 % 2012 kv 4 14 200-6,6 % Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten minskade Tittar vi istället på första kvartalet 2011 och 2010 ser det lite annorlunda ut. Då har arbetslösheten minskat med knappt 1 300 personer. Vi ska se lite närmare på hur förändringen fördelar sig på olika sökandegrupper och geografiskt. för männen, de unga och svenskfödda Minskningen har skett i princip uteslutande bland männen. Det är rimligt eftersom det i första hand var männen inom industrin som blev arbetslösa när vi gick in i lågkonjunkturen. Nu har många återgått i arbete vilket minskar männens arbetslöshet. sökte till hälso- och sjukvård samt socialt arbete var nästan 90 procent. Som nämnts tidigare i avsnittet utgörs arbetskraften av sysselsatta och arbetslösa. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av studiedeltagandet och ohälsa beräknas arbetskraften minska med 300 personer till utgången av fjärde kvartalet 2011 och med ytterligare 400 personer till fjärde kvartalet 2012. Åldersmässigt så har arbetslösheten minskat mest procentuellt i åldersgruppen 25 29 år och antalsmässigt bland dem som är 18 24 år. Det skiljer sig också mellan utrikes- och svenskfödda. Arbetslösheten har endast minskat bland de svenskfödda. Arbetslösheten ökade för svaga grupper Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och de utrikesfödda har inte gynnats av att arbetslösheten minskat. Inom dessa sökandegrupper har den istället ökat. Mer för dem med funktionsnedsättning än för dem som är födda utanför Sverige. När det gäller vilken utbildningsbakgrund de sökande hade, så ser vi att arbetslösheten minskade mest bland de med gymnasial utbildning, följt av de med eftergymnasial utbildning. Däremot ökade arbetslösheten något bland dem med förgymnasial utbildningsbakgrund och då talar vi främst om ungdomar 18 24 år. I de äldsta åldersgrupperna minskade arbetslösheten även bland dem med kortare utbildning. De har erfarenheter och kunskaper förvärvade i arbetslivet som ungdomarna saknar. Arbetslösheten totalt minskade i 9 av länets 10 kommuner Geografiskt så har Ljusdals och Söderhamns kommuner haft den största procentuella minskningen av arbetslösheten mellan kvartal 1 2010 och kvartal 1 2011. Den minskade med 17 procent i båda kommunerna. Därefter följer Ockelbo och Ovanåker, minus 11 procent, Hofors och Hudiksvall minus 10 procent, Bollnäs och Sandviken minus 8 procent och Nordanstig minus 7 procent. I Gävle kommun var arbetslösheten oförändrad. Arbetslösheten bland kvinnorna har endast minskat i tre kommuner, Ljusdal,

14 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 förgävleborgs län Söderhamn och Sandviken. För männen minskade den i länets samtliga kommuner och den kraftigaste minskningen skedde i Ovanåker, minus 29 procent. Ungdomsarbetslösheten i de olika kommunerna minskade mest i Ovanåker och Söderhamn, minus 26 respektive 24 procent. De var också endast i dessa två kommuner som arbetslösheten inte ökade bland de utrikesfödda oavsett ålder. För personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga steg arbetslösheten i länets samtliga kommuner utom i Nordanstig där den förblev i princip oförändrad. När det gäller personer med förgymnasial utbildningsbakgrund så ökade arbetslösheten i samtliga kommuner utom Ljusdal, Söderhamn och Ockelbo. I Hudiksvall steg den framför allt bland kommunens ungdomar. De med gymnasial utbildning hade en mer positiv utveckling, för dem minskade arbetslösheten i samtliga kommuner och framför allt i Söderhamn, minus 23 procent. Bland dem med eftergymnasial utbildning så skedde en minskning i sju av länets tio kommuner. I de övriga tre skedde i princip ingen förändring. Arbetslöshetens struktur I föregående avsnitt tittade vi på hur antalet inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i olika sökandegrupper förändrats från första kvartalet 2010 till första kvartalet 2011. Närmast ska vi titta på hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när vi relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser första kvartalet 2011 för länet och dess kommuner samt riket. För länet redovisas också uppgifter avseende första kvartalet 2010. Ökat programdeltagande När det gäller programverksamheten så var deltagandet tre procent högre första kvartalet i år jämfört med samma kvartal i fjol och uppgick till lite drygt 9 000 personer. En stor majoritet av deltagarna i program finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, 78 procent första kvartalet i år och 77 procent i fjol. Mellan garantierna har det dock skett större förändringar, andelen i jobbgarantin för ungdomar har minskat med 20 procent och andelen i jobb- och utvecklingsgarantin ökat med 23 procent. Ser man till antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas så är det nästan fördubblat, ökningen är 97 procent och antalet drygt 1 400 mot drygt 700 förra året. Eftersom 78 procent av programdeltagarna finns i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, så återstår 22 procent. Dessa 22 procent domineras av tre program. Det är framför allt arbetslivsinriktad rehabilitering som ökat starkt jämfört med förra året. Det är arbetspraktik, trots att deltagarantalet har halverats jämfört med i fjol och slutligen arbetsmarknadsutbildning som har något fler deltagare än första kvartalet 2010. Arbetsförmedlingen följer upp resultatet för deltagare i program tre kalendermånader efter att de avslutat sitt deltagande. Under årets första kvartal har drygt 4 100 personer följts upp. En tredjedel av dem har fått någon form av arbete med eller utan stöd till arbetsgivaren. Förutom de som haft aktivitetsstöd för start av näringsverksamhet så visar jobbgarantin för ungdomar ett positivt resultat. Nästan hälften av dem som följdes upp första kvartalet hade fått arbete, i huvudsak ett arbete utan någon form av ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Av dem som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin hade 46 procent fått arbete men då i något högre grad med stöd till arbetsgivaren. Huruvida deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin har bidragit till att hjälpa deltagarna att hitta ett arbete kan inte avgöras. Arbetslösas och programdeltagares andel av arbetskraften Tittar vi på länet som helhet så är det framför allt tre sökandegrupper som sticker ut av dem som redovisas i tabellen här nedan (tabell 7). Det är utrikesfödda, ungdomar 18 24 år och de med förgymnasial utbildning. Arbetslösheten är väsentligt högre för dem än övriga grupper. Positivt är dock att arbetslösheten i ungdomsgruppen har minskat med 3,3 procentenheter. Det är den kraftigaste minskningen av samtliga grupper. Tyvärr råder det omvända förhållandet bland utrikesfödda och de med kortast utbildning. I dessa grupper

Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län 15 har arbetslösheten ökat istället. Det får till följd att en dryg tredjedel av de utrikesfödda som ingår i arbetskraften är inskrivna vid arbetsförmedlingarna i länet som öppet arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd. Motsvarande andel bland personer med förgymnasial utbildning är en fjärdedel. Trots den minskade arbetslösheten bland ungdomarna så är fortfarande nära 29 procent i arbetslöshet. Det finns stora skillnader geografiskt. Vi kan till exempel titta på männens arbetslöshet. På länsnivå är den 12,3 procent men i Ovanåker är den lägst i länet, 8,2 procent. Det är också lägre än riksnivån. När vi tittar på tabellen måste vi ta i beaktande att en hög procentsats per automatik inte innebär ett högt antal individer. För att ta även ett exempel på detta, så är arbetslösheten bland utrikesfödda 47,4 procent i Ockelbo, som är länets minsta kommun. I den största kommunen, det vill säga Gävle är motsvarande siffra 34,3 procent. Drygt 13 procentenheter lägre men omfattar samtidigt 20 30 gånger fler personer. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i genomsnitt kvartal 1 2011 som andel av arbetskraften i respektive grupp. Kommun Totalt 16-64 år Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Grundskola Utbildning Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Gymnasial Eftergymnasial Bollnäs 12,7 % 12,1 % 13,2 % 30,7 % 8,7 % 11,1 % 43,3 % 27,1 % 11,6 % 6,9 % Gävle 13,5 % 13,3 % 13,6 % 27,6 % 10,1 % 11,1 % 34,3 % 29,8 % 13,4 % 6,6 % Hofors 11,5 % 12,7 % 10,6 % 30,7 % 7,2 % 9,5 % 30,1 % 24,5 % 9,3 % 6,5 % Hudiksvall 10,6 % 10,8 % 10,4 % 31,7 % 5,9 % 9,3 % 32,6 % 21,2 % 10,6 % 5,1 % Ljusdal 11,9 % 11,5 % 12,2 % 28,2 % 9,0 % 11,0 % 24,7 % 20,0 % 11,7 % 6,3 % Nordanstig 10,5 % 10,5 % 10,4 % 27,1 % 7,7 % 9,3 % 33,6 % 17,6 % 9,8 % 6,0 % Ockelbo 10,5 % 11,1 % 10,0 % 28,3 % 6,9 % 8,6 % 47,4 % 18,2 % 9,1 % 7,6 % Ovanåker 9,5 % 11,0 % 8,2 % 24,2 % 7,0 % 9,0 % 25,5 % 14,3 % 8,6 % 6,9 % Sandviken 12,3 % 13,2 % 11,6 % 28,7 % 8,6 % 9,9 % 37,2 % 25,9 % 10,8 % 7,5 % Söderhamn 13,3 % 12,8 % 13,7 % 27,1 % 10,8 % 11,7 % 37,8 % 27,6 % 11,9 % 7,1 % Länet ifjol 13,3 % 12,4 % 14,0 % 31,8 % 9,0 % 11,8 % 32,9 % 23,8 % 13,2 % 7,2 % Länet 12,3 % 12,4 % 12,3 % 28,5 % 8,7 % 10,5 % 34,6 % 25,2 % 11,6 % 6,6 % Riket 8,7 % 8,4 % 8,9 % 18,5 % 6,8 % 6,8 % 20,0 % 18,6 % 8,5 % 5,3 % Källa: Arbetsförmedlingen Personer med långa arbetslöshetstider Arbetslösheten i form av inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd omfattade totalt 16 800 personer årets första kvartal. Över hälften av dessa är personer som är långtidsarbetslösa, 15 deltar i jobbgarantin för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin. Nära tre fjärdedelar av de arbetslösa ungdomarna enligt ovanstående definition var långtidsarbetslösa eller deltog i garantierna. Att så stor del av ungdomarna ingår i framför allt garantierna beror på att insatserna sätts in i ett tidigare skede än för vuxna. Ungdomsarbetslösheten i Gävleborg är bland de högsta i landet, följaktligen är det också en högre andel som ingår i de tre grupperna än på riksnivå. När vi tittade på olika gruppers arbetslöshet som andel av arbetskraften här ovan var det tre grupper som stack ut, utrikesfödda, ungdomar 18-24 år och de med förgymnasial utbildning. Även här (tabell 8), när vi tittar på hur stor andel av dem i arbetslöshet som också är långtidsarbetslösa eller garantideltagare, så är det tre grupper som sticker ut. Det är ungdomarna med högst andel som vi redan kommenterat, det är utrikesfödda och personer med eftergymnasial utbildning. När det gäller utrikesfödda i länet så är mer än en tredjedel av arbetskraften i gruppen antingen öppet arbetslösa eller deltar i program. Det är den grupp som har högst arbetslöshet. Samtidigt är utrikesfödda den grupp med lägst andel som är långtidsarbetslösa eller deltar i garantierna. Exempelvis så är andelen deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin väsentligt lägre inom den egna gruppen arbetslösa och programdeltagare än bland motsvarande grupp svenskfödda. Sett till pro-