Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden KALLELSE Datum 2018-02-20 Sida 1 (3) Ledamöter Allan Bjärkhed (KD), ordförande Henric Hagberg (S), 1:e vice ordförande Kent Mossby (M), 2:e vice ordförande Pal Seidler (S) Marie Post (S) Ann-Kristin Bergström Svahn (S) Kjell-Åke Johansson (C) Mantas Mazeitavicius (-) Charlotte Nyberg (-) Roger Sjödahl (M) Scott Schylander (V) Ersättare Debora Josefsson (KD) Erica Kristina Lustigh (S) Larry Geszti (M) Maia Nilsson (S) Hassan Hussein (S) Esgül Eroglu (S) Ingemar Gustavsson (C) Roger Olsson (SD) Maria Larsen (-) Anna-Brita Fransson (L) Anders Blom (MP) Tjänstepersoner Protokollsjusterare Maria Wallengren, kulturoch fritidschef Charlotte Nyberg föreslås Ulla Andersson, nämndsekreterare Victor Lindberg, avdelningschef Bad, ärende 1 Christina Seveborg, avdelningschef Bibliotek, ärende 1 Presskonferens Karin Hermansson, kulturstrateg, ärende 1, 3, 5, 10 Ta kontakt med Allan Bjärkhed, 073-954 18 06 Elinor Karlsson, avdelningschef Kulturarv, ärende 1 Linda Jakobsson, controller Kultur- och fritidsnämnden kallas till sammanträde tisdagen den 20 februari 2018 klockan 13:15 i kommunfullmäktiges sessionssal (Vilskesalen), Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Årsredovisning och verksamhetsberättelser 2017 Dnr 2016/00049 041 Bilaga a) Arbetsutskottet 1/18 b) Controllerns tjänsteutlåtande från den 1 februari 2018 c) Verksamhetsberättelse Bad d) Verksamhetsberättelse Bibliotek e) Verksamhetsberättelse Fritid f) Verksamhetsberättelse Kultur g) Verksamhetsberättelse Ekehagens Forntidsby och Falbygdens museum h) Verksamhetsberättelse Språkvänsverksamhet i) Verksamhetsberättelse Unga tar ordet j) Verksamhetsberättelse Öppen ungdomsverksamhet k) Verksamhetsberättelse för kulturoch fritidsnämnden

2 (3) Ärende Anteckningar 2. Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun remiss Dnr 2018/00004 514 Bilaga a) Arbetsutskottet 2/18 b) Kultur- och fritidschefens tjänsteutlåtande från den 31 januari 2018 c) Byggnadsnämnden 2/18 d) Förslag till parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun 3. Cancergala 2018 ansökan från föreningen Cancerdrabbade i Skaraborg Dnr 2017/00094 805 Bilaga a) Arbetsutskottet 3/18 b) Kulturstrategens tjänsteutlåtande från den 30 januari 2018 c) Ansökan d) Verksamhetsberättelse 2017 e) Verksamhetsplan 2018 f) Stadgar 4. Återbesättande av ledamot tillika vice ordförande samt ersättare i kulturoch fritidsnämndens arbetsutskott Dnr 2015/00001 800 Bilaga a) Nämndsekreterarens tjänsteutlåtande från den 7 februari 2018 5. Kulturarrangemang i Broddetorp 21 oktober 2017 rapport Dnr 2017/00058 805 Bilaga a) Rapport, daterad den 12 januari 2018 b) Kultur- och fritidsnämnden 55/17 c) Ansökan 6. Synpunktshantering inom kulturoch fritidsförvaltningen 2017 rapport Dnr 2017/00031 800 Bilaga a) Rapport för 2017 7. Delegationsbeslut 2017 Dnr 2017/00006 800 Bilaga a) Förteckning med bilagor

3 (3) Ärende Anteckningar 8. Delegationsbeslut 2018 Dnr 2018/00009 800 Bilaga a) Förteckning med bilagor 9. Anmälningsärenden 2018 Dnr 2018/00003 800 Bilaga a) Förteckning med bilagor 10. Information från kulturoch fritidsförvaltningen Dnr 2018/00005 800 Konstnärlig utsmyckning på byggnader kulturstrategen Follow your Art kulturstrategen Återrapportering av kulturarrangemangs- och större evenemangsbidrag kulturstrategen 11. Övriga frågor Allan Bjärkhed Ordförande

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-02-06 Sida 1 (1) 1 Dnr 2016/00049 041 Årsredovisning och verksamhetsberättelser 2017 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Årsredovisningen godkänns och lämnas till kommunstyrelsen. Bakgrund Ett negativt resultat med 257 000 kronor redovisas för kulturoch fritidsnämndens verksamhet. Följande faktorer påverkade det negativa utfallet: Avsaknad av intäkt för Medborgarhuset när det övergick i annan regi. Kompetensutveckling av kulturoch fritidsförvaltningens personal. Utbetalda investeringsbidrag till föreningar. Utveckling har varit i fokus under året. Ledord är medborgarens perspektiv, kompetens, samverkan, och ständiga förbättringar. Under 2017 valde kulturoch fritidsförvaltningen att arbeta med prioriterade mål som samtliga relaterar till kommunens övergripande mål 1 Ett socialt hållbart Falköping. Tre av förvaltningens avdelningar har rekryterat medarbetare och chefer under året vilket påverkat arbetet mot målen. En ny verksamhet, Språkvän, har tillkommit till förvaltningen. Analysen av årets resultat visar på att samverkan är avgörande för förvaltningens arbete mot målen. Utvecklingen har varit så pass positiv att verksamheter nu möter begränsningar i framtida arbete på grund av lokalernas storlek. Måluppfyllelsen anses vara god. För att i framtiden klara uppdraget som förvaltningen har behöver verksamheterna nå ut till så många som möjligt. Ett fungerande och hållbart samhälle kräver både innanförskap och läskunnighet. Forskning visar att det är av särskild vikt att arbeta med innanförskap hos unga människor i ett så tidigt skede i livet som möjligt. Här har förvaltningen ett stort och viktigt ansvar. Om förvaltningen ska kunna fortsätta utvecklas krävs ett tillskott i budget och en utökning av lokaler. Tjänsteutlåtandet, daterat den 1 februari 2018, har utarbetats av controllern Linda Jakobsson. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2018-02-01 KFN 2016/00049 041 Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2017 Förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns och lämnas till kommunstyrelsen. Bakgrund Utveckling har varit i fokus under året. Ledord är medborgarens perspektiv, kompetens, samverkan, och ständiga förbättringar. Under 2017 valde kulturoch fritidsförvaltningen att arbeta med prioriterade mål som samtliga relaterar till kommunens övergripande mål 1 Ett socialt hållbart Falköping. Tre av förvaltningens avdelningar har rekryterat medarbetare och chefer under året vilket påverkat arbetet mot målen. En ny verksamhet, Språkvän, har tillkommit till förvaltningen. Analysen av årets resultat visar på att samverkan är avgörande för förvaltningens arbete mot målen. Utvecklingen har varit så pass positiv att verksamheter nu möter begränsningar i framtida arbete på grund av lokalernas storlek. Måluppfyllelsen anses vara god. För att i framtiden klara uppdraget som förvaltningen har behöver verksamheterna nå ut till så många som möjligt. Ett fungerande och hållbart samhälle kräver både innanförskap och läskunnighet. Forskning visar att det är av särskild vikt att arbeta med innanförskap hos unga människor i ett så tidigt skede i livet som möjligt. Här har förvaltningen ett stort och viktigt ansvar. Om förvaltningen ska kunna fortsätta utvecklas krävs ett tillskott i budget och en utökning av lokaler. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Linda Jakobsson Controller Staben Linda Jakobsson Controller 0515-88 65 55 linda.jakobsson@falkoping.se Falköpings kommun Nygatan 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

Verksamhetsredovisning 2017 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Allan Bjärkhed Förvaltningschef: Maria Wallengren 0

Innehållsförteckning Inledning... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetens fördelning... 3 Nämndens delmål... 4 Redovisning av förutsättningar... 4 Kompetens och personal... 5 Ekonomi... 6 Driftredovisning... 6 Verksamhetsredovisning Kultur- och fritidsnämnden... 6 Uppföljning och analys av mål 1... 7 Ett socialt hållbart Falköping... 7 Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål... 13 Åtgärder för framtiden... 14 Uppföljning och analys av mål 2... 15 Ett attraktivare Falköping... 15 Uppföljning och analys av mål 3... 15 Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas... 15 Uppföljning och analys av mål 4... 15 Kvaliteten inom verksamheten ska öka... 15 1

Inledning Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån nationella lagar och kommunala politiska mål, styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheternas genomförande. Detta kräver ett systematiskt arbete genom uppföljning och analys av resultat uti-från helhetsyn. Syftet med kommunens och nämndens uppföljningsarbete är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen och nämnderna klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika satsningar har. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsak-erna till resultatet. Uppföljningsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för att regelbundet planera, genomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Verksamhetsredovisningen presenterar årets ekonomiska resultat, uppföljning, analys samt bedömning av måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden som visar på åtgärder som behövs för att stärka måluppfyllelsen framåt. Kommunen redovisar också vilka viktiga förutsätt-ningar som krävs för att bidra till utveckling. Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att förverkliga kommunens kulturoch fritidspolitiska mål. Nämnden ansvarar för verksamheter inom kultur, kulturarv, fritid, idrott, ungdomspolitik och inkludering. Kultur- och fritidsnämnden ska särskilt sträva efter att skapa en livsmiljö som ger alla kommuninvånare, oberoende bostadsort, ålder, ursprung, sociala, psykiska eller fysiska hinder, möjlighet till en rik och meningsfull tillvaro, som de själva kan påverka. I arbetet ska särskilt beaktas makt och inflytande bland unga. Verksamhet Strategi Unga tar ordet arbetar för att öka barn och ungas inflytande i Falköpings kommun. Kulturen ansvarar för kulturarrangemang, verkställande av kulturstrategi, genomföra kulturella arrangemang och projekt i skolan och konstutsmyckning samt att säkerställa att kultursatsningar på riks- och regional nivå kommer kommunen till godo. Språkvän ansvarar för att främja inkludering, delaktighet och inflytande. 2

Verksamhet Fritid Fritid ansvarar för att främja möten och fysisk aktivitet genom lokaluthyr-ning samt skötseln av idrottsanläggningarna men även genom att utveckla spår och leder samt ytor och faciliteter för spontan fysisk aktivitet. Avdel-ningen ansvarar även för att främja föreningslivet genom såväl bidrags-givning som dialogstöd. Avdelning bad inkluderar Odenbadet och två friluftsbad, vilka ska ge kommun-invånarna möjlighet till simkunnighet, rekreation och friskvård. Den öppna ungdomsverksamheten inkluderar Ungdomens Hus och fyra fritids-gårdar som ansvarar för att bidra till en meningsfull fritid för barn och unga. Verksamhet Kultur Biblioteket består av Falköpings bibliotek och sex filialer vilka ska främja litteraturläsning, läsinlärning, förmedla kunskap och information samt arbeta för allas rätt till digital delaktighet. Biblioteket styrs av biblioteks-lagen 2013:801 2 : Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps-förmedling och fri åsiktsbildning. Avdelning Kulturarv ansvarar för att Falbygdens kulturarv och särart tas tillvara och tillgängliggörs samt att de olika delarna i avdelningen och landskapet ska vara ett besöksmål som attraherar såväl kommuninvånare som besökare utanför kommunen. Museet har ett folkbildande uppdrag och ska bidra till samhället och dess utveckling. Verksamhetens fördelning Diagram Kultur- och fritidsnämndens verksamhet Verksamhet Strategi Verksamhet Fritid Verksamhet Kultur 3

Nämndens delmål Kultur- och fritidsnämnden har i flerårsplan 2017 2019 valt prioriterade mål per avdelning. Samtliga prioriterade mål relaterar till ett socialt hållbart Falköping. Redovisning av förutsättningar Samverkan Organisation Kompetens Styrning och ledning Lokaliteter Resurser Förvaltningens avdelningar har övergripande sett stabila verksamheter och god ekonomisk hushållning. I tre av förvaltningens avdelningar har det rekryterats både chefer och medarbetare vilket påverkar nämndens arbete. En stor utvecklingsprocess i två avdelningar har skapat en del utmaningar att hantera. De externa medel som tillfallit nämnden under 2017 har möjlig-gjort kortsiktiga satsningar inom olika avdelningar vilka haft god effekt för verksamheternas utveckling för att bättre leva upp till invånarnas behov och förväntningar. Dessa är svåra att kompensera för då medlen uteblir. Nämnd-en har flera verksamheter som kräver mycket personal under säsong. Dessa rekryteringar har fungerat under året men kräver mycket tid. Det är svårt att rekrytera viss kompetens och det saknas behörighet i en av verksamheterna till följd av att verksamhetens inriktning och mål förändrats sedan 2016. En strategisk avdelning har tagit form under året där personalen verkar sektorsövergripande och samverkar både internt på förvaltningen såväl som externt. Många samarbeten har etablerats under 2017 för att bättre tillgodose behoven hos invånarna. Flera verksamheter nyttjar lokalerna maximalt vilket begränsar utvecklingsmöjligheterna. Förvaltningen har under året tillsammans med nämnden arbetat om struk-turen för målstyrningen. Från planering av mål och indikatorer till upp-följning, analys, slutsats och arbetet framåt. Genom detta arbete har nämn-dens styrkedja stärkts vilket medfört ett förbättrat arbetssätt och tydlighet i vad som förväntas av chefer och medarbetare. Ett resultat av detta arbete innebär att förvaltningen från år 2018 kommer arbeta med förvaltnings-övergripande mål i redovisningen istället för prioriterade mål. 4

Kompetens och personal Medarbetare inom förvaltningen deltar aktivt och regelbundet i nätverk, föreläsningar, studiebesök och utbildningar på lokal, regional och nationell nivå. På detta sätt skapas inspiration, bredare och djupare kunskap, kunskap om omvärlden och kontakter att samverka med. Exempel på deltagande under 2017: Edna Eriksson har arbetat med alla medarbetare inom förvaltningen under en heldag med fokus på mångfald. Ledningsgruppen fördjupade det arbetet tillsammans med Edna under ytterligare en halvdag. Ledningsgruppen och några av nämndens politiker deltog på Sveriges Fritidsoch Kulturchefsförenings årskonferens i Örebro med tillhörande föreläsningar och studiebesök. Avdelningen kulturarv var på studieresa till Århus Moesgaard Museum i Danmark. Moesgaard Museum säger sig vara en kulturhistorisk museiupplevelse med enastående arkitektur. Här finns både fasta och tillfälliga utställningar, oftast med arkeologisk och etnografisk profil. Den öppna ungdomsverksamheten använder sig aktivt av nätverket Kvalité och kompetens i samverkan KEKS. 5

Ekonomi Driftredovisning Kultur- och fritidsnämnden 2017 2016 2015 tkr Intäkter 15 692 15 899 14 859 Kostnader 52 012 71 659 66 781 Nettokostnader 36 320 55 760 51 922 Budget 34 880 55 417 52 656 Budgetavvikelse -1 440-343 734 I samband med att budgeten för internhyror och städ togs bort inför 2017 gjordes även en förändring av kapitalkostnader mellan 2016 och 2017. Förändringen innebar att kulturoch fritidsnämndens budget minskades med 1 115 tkr. Kultur- och fritidsnämndens behov av inköp av inventarier är relativt konstant och därför förändras inte heller kapitalkostnaderna nämn-värt mellan åren. Årets resultat inkluderar därför ett minus på 1 083 tkr för kapitalkostnader. I övrigt har intäkterna minskat med 100 tkr på grund av att Bräcke Diakoni har tagit över uthyrningen av Medborgarhuset. Många ansökningar från föreningar som har sökt investeringsbidrag har också medfört att budgeten har överskridits något, samt att det har varit extra kostnader för utvecklingsinsatser i förvaltningen. Verksamhetsredovisning Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2017 2016 2015 Förvaltningsövergripande Bruttokostnad (tkr) 8 415 8 168 5 387 Nettokostnad (tkr) 8 254 7 177 4 894 Nettokostnad (kr)/invånare 250 219 151 Fritidsverksamhet Bruttokostnad (tkr) 22 711 42 322 36 968 Nettokostnad (tkr) 14 047 33 598 33 406 Antal besök i anläggningar 579 279 590 292 Nettokostnad (kr)/besök 58 57 Nettokostnad (kr)/invånare 425 1 025 1 029 Kulturverksamhet Bruttokostnad (tkr) 16 724 19 297 18 912 Nettokostnad (tkr) 11 588 14 117 13 624 Antal besök 149 844 137 463 125 113 Nettokostnad (kr)/besök 77 103 109 Nettokostnad (kr)/invånare 351 431 420 Ungdomsverksamhet Bruttokostnad (tkr) 4 162 1 872 Nettokostnad (tkr) 2 431 868 Antal besök 16 708 28 315 Nettokostnad (kr)/besök 145 31 Nettokostnad (kr)/invånare 71 26 6

Uppföljning och analys av mål 1 Ett socialt hållbart Falköping Verksamhet strategi Delmål för verksamhet strategi: Ungas inflytande och delaktighet ska öka. Kultur ska vara lätt att nå. Varje individ ska känna delaktighet och ges möjlighet att påverka utförandet av stödet. Unga tar ordet Analys Unga tar ordet gör insatser på olika nivåer, i olika verksamheter och förvaltningar för att öka ungas delaktighet och inflytande. Arbetet fungerar väl men ska ses i ett långt perspektiv. För att öka ungas delaktighet och ge möjlighet att påverka behöver verksamheten nå ut till fler. Kännedomen om Unga tar ordet och Ungdomspotten bedöms vara relativt låg hos kommun-ens ungdomar. Marknadsföring ses som en viktig insats men även kommunikationen mellan unga kommunutvecklare och andra ungdomar behöver bli tydligare och mer regelbunden för att nå ut. Sociala medier ger möjlighet att nå ut till en bredare målgrupp och där finns potential att förbättra arbetet med marknadsföringen. Skolan och den öppna ungdomsverksamheten är bra ställen att finnas och synas på. Samarbete med den öppna ungdomsverksam-heten har ökat antalet ansökningar till Unga tar ordet-potten markant. Den nya struktur som tagits fram för elevdemokratiarbetet i högstadieskolorna ger goda förutsättningar för ett fungerande ungdomsinflytande framöver. Genom Unga tar ordet-potten och stöd till forum för unga skapas förutsätt-ningar för unga att själva kunna organisera sig. Stickprover som gjorts under året där de unga kommunutvecklarna besvarat frågeställningar kring hur de har upplevt sin möjlighet till inflytande och delaktighet påvisar en positiv utveckling. De upplever att de blir lyssnade på och att de bedriver ett viktigt arbete. Resultaten från forskningen, som Kennerth Orlenius gör i uppdrag av västsvenska forskningsrådet, kommer användas som underlag för satsningar inom det ungdomspolitiska området inför verksamhetsåren 2019 2022. Slutsats Arbetet har inneburit många påverkansmöjligheter för barn och unga. Aktivt arbete med elevdemokratin gör barn och unga medvetna om vilka rättigheter de har. Kännedomen om verksamheten behöver ökas för att nå ytterligare effekt av insatser. Måluppfyllen bedöms vara god. 7

Kultur Analys År 2017 har erbjudit stor variation av olika kulturuttryck i aktiviteter och arrangemang för skolan och allmänheten, vilka har lockat en blandad publik i olika åldrar och med olika ursprung. Nya samarbetsformer med kultur-aktörer har påbörjats, där de ges möjlighet att träffa varandra och nätverka kring kulturens utveckling i Falköpings kommun. Huvuddelen av kulturarrangemangen har genomförts i Falköpings stad och för att öka möjligheten för fler att uppleva kultur bör aktiviteter ordnas på fler orter i kommunen. Kommunens alla nationaliteter behöver dessutom bli tydligare representerade i kulturutbudet. Former för bidragsansökning till kulturföreningars löpande verksamhet behöver utvecklas och förnyas. Slutsats För ett socialt hållbart Falköping där invånarna känner sig delaktiga är inkludering, integration och mångfald viktiga både gällande utbud och publik. Allmänkulturen kan förenkla åtkomsten och öka nyfikenheten för kultur genom att ordna/samverka kring arrangemang på många olika platser i kommunen, bjuda på variation i kulturutbudet. System och former för bidrag och stöd till kulturaktörer bör vara enkla och rakt på sak. Mål-uppfyllelsen bedöms vara god. Språkvän Analys Verksamheten har under 2017 haft minskade personalresurser men ändå lyckats genomföra samtliga planerade aktiviteter då befintlig personal i stor utsträckning arbetat mer än planerat för att lyckas. För att skapa delaktighet och inflytande arbetas med kontinuerlig feedback från språkvänner. Det finns en svårighet att rekrytera etablerade svenskar till verksamheten och antalet nysvenskar som är i behov av matchning ökar. I samarbete med andra förvaltningar och verksamheter kommer avdelningen fortsätta arbetet med att öka antalet etablerade svenskar som språkvänner. Genom enkätundersökning från de aktiviteter som riktar sig till kvinnor såsom dans och cykelkurs, samt de aktiviteter som främst når kvinnor, mat och prat samt familjecentralen, har det framkommit att detta har lett till stärkt självkänsla och psykiskt bättre hälsa. Slutsats Planerade aktiviteter är genomförda vilket tyder på god effektivitet i verksamheten. Utmaningarna framöver ligger i att matcha det stora antalet nysvenskar med etablerade svenskar. Samverkan med andra förvaltningar och verksamheter är av stor vikt. Måluppfyllelsen bedöms vara god. 8

Verksamhet Fritid Delmål för verksamhet Fritid Miljöer i närområdet ska finnas för spontana aktiv-iteter som gynnar fysisk och psykisk hälsa och som bidrar till rekreation och att människor möts. Simkunnigheten ska öka bland barn och vuxna. Öka delaktigheten och inflytandet bland unga i verksamheten. Avdelning Fritid Analys: Löpande arbete pågår för att skapa miljöer i närområdet som främjar fysisk och psykisk hälsa. Detta sker sektorsövergripande alternativt i samverkan med föreningar och organisationer men även i något fall tillsammans med företag. Samverkan är en förutsättning för detta utvecklingsområde. Exem-pel på utveckling inom området under året är Mösseberg som fått ett nytt konstsnöspår och en ny skidstadion. Falköping Nu har beviljats bidrag med 800 tkr från Leader Östra Skaraborg till cykelprojekt. Detta innebär större tillgänglighet för cyklister både på landsväg och downhill. En utredning har gjorts om elljusspåren i kommunen vilket genererade ett inriktningsbeslut om en investering årligen i tre år framåt. En arbetsgrupp för skolgårdar och näridrottsplatser har föreslagit förbättringar och förändringar där Flobyskolans skolgård blev först ut. Fyra nya beachvolleybollplaner har etablerats i Falköping som står tillgängliga för alla. Natur, miljö och tillgänglighet till närområdet anses vara en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna utifrån fysisk aktivitet. Exemplen ovan beskriver en fördjupad kunskap och stark politisk vilja att tillgodose detta. Det är ett utvecklingsområde för Falköpings kommun och med relativt små medel kan denna påbörjade satsning fortgå och göra skillnad för Falköpingsborna. Slutsats Målområdet är av strategisk och övergripande art. Även här som i andra delar av förvaltningen ska satsningarna ses över tid. Mycket av det som pågår är i planerings- eller genomförandefas. Det bör på sikt få stor bety-delse för att förbättra miljöer i närområdena för fysisk aktivitet. Ännu är det inte möjligt att kunna se dessa effekter men utifrån gjorda insatser under året bedöms måluppfyllelsen vara god. Avdelning Bad Analys Bassängerna på Odenbadet utnyttjas maximalt och antalet grupper är fortfarande högt. Det är en stor utmaning att möta det ständigt växande behovet av simskola. Trots brist på bassängtid har antalet tillfällen för simskola ökat under året genom samarbete med andra parter såsom Sports for you, Falköpings Simsällskap och Fritidsbanken. För att höja simkunnigheten hos skolans elever har undervisningen intensifierats. 9

Slutsats Skolans simundervisning ger ett bra resultat vilket syns i mätningarna av skolbarnens simkunnighet. Samarbete med andra verksamheter har fallit väl ut och det finns goda skäl till fortsatt samarbete framöver. Odenbadets sim-skolor fungerar mycket bra och är populära. Samverkan med andra ses som en mycket viktig faktor i arbetet framåt för att öka simkunnigheten. Måluppfyllelsen bedöms vara god. Avdelning Öppen ungdomsverksamhet Analys Aktiviteterna som dagligen genomförs på gårdarna eller utanför gårdarna är ett sätt för de unga att upptäcka sina intressen, förmågor och kunskaper. Genom ett varierat utbud av aktiviteter har fler ungdomar möjlighet att få upptäcka ett intresse och genom det en meningsfull fritid. Aktiviteterna har varit relativt varierande under året men det finns en tydlig brist i aktiviteter kopplade till kultur för ungdomar i åldern 13 25 år. I samarbete med kultur-strateg och kulturutvecklare har en ansökan gjorts till kommunens Sociala investeringsreserv med förhoppning om att kunna erbjuda ungdomar mellan 13 och 25 år bättre tillgång till kultur. Antalet grupper (unga som organiserar sig utifrån ett särskilt intresse) har ökat något under hösten. Avgörande faktorer för detta har varit en tätare bemanning under öppettider samt anpassning av lokaler. Arbetet med att ge ungdomar möjlighet att upptäcka sina intressen och förmågor har stor utvecklingspotential och här ses samverkan med andra parter som nödvän-dig för att få in rätt kompetens till verksamheten men också för att på så sätt utöka personalresurser. Verksamheten fick ny chef under våren och strax därefter två vikarierande chefer vilket har påverkat avdelningens arbete mot målet. Flera medarbetare har varit nya i sina roller och gruppen har saknat gemensam grund att stå på. Det har identifierats problem i verksamheten och fokus har under hösten legat på att hantera och lösa dessa. Arbetet ska generera en mer stabil, trygg och samspelt arbetsgrupp med gemensamt fokus på målen. Slutsats Aktiviteter väcker intresset hos ungdomarna vilket kan leda till att de engagerar sig i gruppaktiviteter. Det är oerhört viktigt att gårdarna erbjuder en bred aktivitetsverksamhet. Fler kulturaktiviteter behöver erbjudas till ung-domar i åldern 13 25 år. Förutsättningar för att aktiviteter ska kunna gen-omföras är tillräcklig bemanning och rätt kompetens. Utvecklingen av grupper behöver fortsätta på alla gårdar. Måluppfyllelsen bedöms vara godtagbar. 10

Verksamhet Kultur Delmål för verksamhet Kultur Folkbiblioteken ska vara en mötesplats där lärande och läsning främjas, kulturer möts och informationsbehov inom olika områden tillgodoses. Museet och Ekehagen ska vara en resurs för Falköpings skolor i lärandet om kulturarv och samhällshistoria. Avdelning Bibliotek Analys Biblioteket i Falköping fortsätter att vara en attraktiv mötesplats med många besök. Utökade öppettider har gett positiv effekt på antal besök som har ökat med 4 %. Det märks att många besöker biblioteket av andra orsaker än att låna böcker. En utmaning i att vara en mötesplats för alla invånare i Falköping är att hitta en balans mellan olika behov hos besökarna. Med hjälp av andra verksamheter såsom Ungdomsvärdarna och somaliska föräl-draföreningen har detta fungerat bättre under hösten. Bibliotekets roll i samhället är nuförtiden mycket större än att bara låna ut böcker vilket bland annat syns då datorer och kopieringsmöjligheter används flitigt. Många väljer att studera och läsa tidningar på biblioteket och det märkts på antal besök. Falköping har hög andel invånare med socioekonomiskt utan-förskap och många av dessa familjer är trångbodda. Här spelar biblioteket en viktig roll för studerande som kan komma och läsa i lugn och ro. För att verka som mötesplats där lärande och läsning främjas har det anordnats arrangemang och utställningar varav några av arrangemangen syftade till att skapa möten mellan människor med olika kulturella bak-grunder. En del av arrangemangen har varit välbesökta medan andra varit mindre välbes-ökta. En del i arbetat med utveckling är att analysera varför resultatet blev som det blev. Här finns en klar förbättringspotential att arbeta vidare med. För att främja lärande och läsning genomförs omvärldsanalys lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att kunna spegla samhället genom att skylta med anpassade böcker. Forskning visar att barn och ungas läsvanor påverkas positivt om vuxna i deras närhet läser regelbundet. Slutsats Biblioteket ska fortsätta pröva olika modeller för att bli en än mer attraktiv mötesplats. För att få bättre kunskap om invånarnas intresse och behov behöver arrangemangens resultat och besökssiffror analyseras. 2018 kommer satsning att ske på vuxnas läsande för att öka lärande och läsning hos både vuxna och barn. Lokalerna ska ses över för att skapa mer möjlighet till möten mellan människor. Omvärldsanalys och uppsökande verksamhet är en fortsatt viktig del av bibliotekets arbete. Måluppfyllelsen bedöms vara god. 11

Avdelning Kulturarv Analys Arbetet med att vara en resurs för Falköpings skolor har förbättrats. Efter beskedet om att besöket på Ekehagen är utan kostnad har 14 av 16 möjliga grundskolor år F 5 besökt friluftsmuseet. Detta tyder på att skolorna upp-fattar verksamheten som en resurs de gärna utnyttjar, bara det finns möjlig-het. På museet går det ännu inte se någon tydlig effekt av att verksamheten finns representerad i Kulturtablån. Något färre skolor har brukat museet under 2017, men antalet elever är fler. Dessutom passerade 30-talet för-skolor i samband med utställnigen Kan själv. Generellt är det fortfarande landsortsskolorna som uteblir medan stadens skolor kan vara väldigt frek-venta. En annan tidigare konstaterad sanning är att skolans användande av museet hänger samman med vilka utställningar som visas och kan därför variera år från år. Är det då enbart genom att få elever till museet/ekehagen som avdelningen kan fullfölja uppdraget som stödjande resurs? Nej, självfallet finns det fler metoder. Idén om värdet av besöket utgår emellertid från ett väl beforskat fenomen om lärande utanför klassrummet som givande. Miljön på ett museum i form av exempelvis en utställning eller en rekonstruerad värld i ett friluftsmuseum är gjord för att skapa en upplevelse i ett konkret och meningsfullt sammanhang. Till information i form av ord och bild kopplas förhoppningsvis även större upplevelser, som exempelvis berörande känslor, fler sinnesintryck som kan verka främjande för viljan att lära. Att få elev-erna till avdelningens utställningar har därför ett stort värde. Mer utåtriktad verksamhet där museet/ekehagen även når eleverna på deras hemmaplan med exempelvis tillfälliga utställningar på skolan, verksamhet på plats vid lämningar/historiska miljöer, uppgifter i klassrum, är emellertid bra sätt att komplettera basutbudet och förstärka avdelningens roll som resurs för skolan. Slutsats Museet/Ekehagen är en resurs för skolan, både innanför och utanför kommunens gränser. Kostnadsfria lösningar för att Falköpings skolor ska kunna bruka kommunens Kulturarvsinstitutioner förefaller vara centralt och något att jobba vidare med. Likaså en nära dialog mellan verksamheterna. Utöver besök på museet/ekehagen erbjuder avdelningen redan idag en hel del andra tjänster. I en framtid kan denna utåtriktade verksamhet vid behov utvecklas ytterligare som ett sätt att förstärka avdelningens roll som resurs för skolan. För att detta ska vara görligt krävs då en omfördelning av resu-rser där mer kraft ägnas sig åt den rent pedagogiska verksamheten, jämfört mot idag. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. 12

Positiv trend = vi är på väg åt rätt håll Negativ trend = vi är på väg åt fel håll Oförändrad trend = utvecklingen är densamma eller oklar Kommunikativ indikator 2014 2015 2016 2017 Trend Öka ungas inflytande och delaktighet * * * Kvalitativ **se nedan Simkunnighet i skolan i % av totalt antal deltagare per * * årskurs: Ht Vt Ht 2 35% 44% 33% 3 61% 72% 62% 4 85% 89% 81% 5 86% 91% 93% Antal besök på Falköpings 93 240 100 299 107 384 111 688 bibliotek Andel av kommunens skolor som brukar : Ekehagen * 50% (8av16) 50% (8 av 16) 88% (14 av 16) Museet * * 76%(16 av 21) 57% (12 av 21) *Siffror saknas från tidigare år ** Indikator Ungdomspolitik: ** Jag tycker det har varit kul och lärorikt och det känns ändå som man fått en inblick i Fkp kommun mer och hur saker funkar. Man har lärt sig saker man aldrig tänkt på förr. ** Det som varit bra är att vi har haft något att säga till om. Det är vi som har bestämt och diskuterat fram besluten. ** Jag har upplevt att vi har ett viktigt uppdrag. ** Jag har lärt mig var man ska vända sig om man vill förändra eller påverka något i kommunen, samt hur det går till. Det har inte varit svårt. Kortfattad samlad bedömning av nämndens delmål utifrån kommunens övergripande mål Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Många förbätt-ringar pågår för att anpassa verksamheterna efter invånarnas behov och önskemål. Besöks siffror ökar och indikatorer visar på ökad kvalité i verksamheten. Mindre god måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse God måluppfyllelse X Mycket god måluppfyllelse 13

Åtgärder för framtiden För att nå ett socialt hållbart Falköping behöver verksamheter, aktiviteter och insatser nå så många som möjligt. Arbetet med en meningsfull fritid kan ge människor ett innanförskap som gör att Falköpings sociala hållbarhet ökar. Forskning visar att det är av särskild vikt att arbeta med innanförskap hos unga människor i ett så tidigt skede i livet som möjligt. Här har förvalt-ningen ett stort och viktigt ansvar. Arbetet för att stärka ungas makt och inflytande ska fortsätta. Inom strategisk avdelning kultur, söker förvaltningen medel från social investe-rings reserv (lokalt) för att arbeta med kultur till målgruppen unga. Detta efter att en kartläggning visat att denna målgrupp inte nås av nu-varande satsningar. För att inom kultur generellt nå ett högre innanförskap har de arrangemang och program som erbjuds behov av representation av olika nationaliteter stor betydelse och är ett utvecklingsområde att arbeta vidare med. Falköpings demografiska utveckling gör att behovet av arbetskraft kommer öka framöver. Här har verksamhet Språkvän en viktig roll att fylla då det är av yttersta vikt att nysvenskar etableras i samhället och lär sig språket snabbt och effektivt för att på så sätt bli anställningsbara. För att ge alla invånare i Falköping möjlighet till rekreation och friskvård är det viktigt att skapa närhet till grönområden. Studier visar att människor mår bra både mentalt och kroppsligt av att vistas i naturen, men det påvisas också att just när-heten till naturområden är en viktig och avgörande faktor. Odenbadet är trångbodda och för att garantera ett fortsatt gott arbete gällande simkunnighet framöver behöver lösning hittas för att frigöra mer bassängtid. Det finns stor anledning att se över möjligheten att koppla ihop badet med resten av idrottsområdet för att stärka Odenbadet och idrotts-området som mötesplats och attraktivt idrottsområde. 14

Falköpings kommun har en hög andel familjer som lever i socioekonomisk utsatthet. Forskning visar att barn och unga från dessa familjer är överrepresenterade bland besökarna på fritidsgårdarna. Här finns mycket goda möjligheter att fånga upp dessa ungdomar och ge dem stöd och möjlighet till ett innanförskap. Förutsättning för ett arbete med god kvalité inom den öppna ungdomsverksamheten är tillräckliga resurser till personal. De resurser som finns inom öppen ungdomsverksamhet är inte tillräckliga utifrån uppsatta beslutade mål. Biblioteket behöver stärkas som mötesplats än mer. Lokaler ses över både i Falköping, Floby och Stenstorp för att möta invånarnas behov. För att stärka barns läsning är föräldrar och vuxna viktiga förebilder därför gör biblioteket en satsning på vuxnas läsning framöver. Ordet är en nyckel till möjligheten att tillskanska sig kunskap. Här är biblotekets uppdrag mycket viktigt och gärna i samverkan med skolan. Den digitala utmaningen framåt är stor, digitalt utanförskap ska hämmas. Förvaltningens resurser behöver stärkas inom kulturarv för att möta de behov av förändring som tidigare definierats. För att klara av uppdraget har förvaltningen idag fått söka externa medel i form av bidrag för att klara av att hålla balansen ekonomiskt. Det är kreativt och inspire-rande att arbeta i projektform eller mobiliserande med tillfälliga medel men svårt att skapa stabilitet utifrån definierade behov hos Falkö-pings invånare. Vikten av samverkan framgår klart och tydligt i analyserna av avdelning-arnas arbete och är en förutsättning för att arbeta vidare med att ytterligare förbättra arbetet mot målen. Det är i det sektorsövergripande arbetet för-bättringar kan skapas på bred bas. Verksamhetsstyrningen inom förvaltningens olika delar behöver fortsätta enligt ny struktur. Analysdelen kan förbättras ytterligare. Genom denna struktur blir arbetet mot målen ständigt i fokus och resultatet av arbetet synliggörs och analyseras för att ständigt förbättras. Uppföljning och analys av mål 2 Ett attraktivare Falköping Uppföljning och analys av mål 3 Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Uppföljning och analys av mål 4 Kvaliteten inom verksamheten ska öka 15

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-02-06 Sida 1 (1) 2 Dnr 2018/00004 514 Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun remiss Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot föreslagen parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun. Bakgrund Stadsbyggnadsavdelningen har tagit fram ett förslag till parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun. Med detta dokument synliggör kommunen vilka regler och riktlinjer gällande parkering för bil och cykel som ska gälla vid nybyggnad och till viss del ombyggnad av bostäder och olika typer av verksamheter och i förekommande fall även i befintlig miljö. Byggnadsnämnden beslutade den 16 januari 2018, 2, att skicka ut förslaget på internremiss till bland annat kulturoch fritidsnämnden. Förvaltningens bedömning Parkeringspolicyn ger stöd för förvaltningens verksamheter i frågor som gäller biloch cykelparkering. I de fall verksamheterna på förvaltningen deltar i stadsutvecklingsprojekt finns stöd i policyn för dessa. Kultur- och fritidsnämnden har inga tillägg eller ändringar till policyn. Tjänsteutlåtandet, daterat den 31 januari 2018, har utarbetats av kulturoch fritidschefen Maria Wallengren. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2018-01-31 KFN 2018/00004 514 Kultur- och fritidsnämnden Parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun remiss Förslag till beslut 1 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot föreslagen parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun. Bakgrund Stadsbyggnadsavdelningen har tagit fram ett förslag till parkeringspolicy och parkeringsnorm för Falköpings kommun. Med detta dokument synliggör kommunen vilka regler och riktlinjer gällande parkering för bil och cykel som ska gälla vid nybyggnad och till viss del ombyggnad av bostäder och olika typer av verksamheter och i förekommande fall även i befintlig miljö. Byggnadsnämnden beslutade den 16 januari 2018, 2, att skicka ut förslaget på internremiss till bland annat kulturoch fritidsnämnden. Förvaltningens bedömning Parkeringspolicyn ger stöd för förvaltningens verksamheter i frågor som gäller biloch cykelparkering. I de fall verksamheterna på förvaltningen deltar i stadsutvecklingsprojekt finns stöd i policyn för dessa. Kultur- och fritidsnämnden har inga tillägg eller ändringar till policyn. Beslutet ska skickas till Byggnadsnämnden Maria Wallengren Kultur- och fritidschef Staben Maria Wallengren Kultur- och fritidschef 0515-88 50 46 maria.wallengren@falkoping.se Falköpings kommun Nygatan 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

Policy Parkeringspolicy och parkeringsnorm Falköpings kommun Remissversion, 2017-12-20

Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd "Skriv t.ex. 2016-01-01, 10" Diarienummer "Skriv t.ex. KS 2016/210" Giltighetstid Dokumentet gäller för Dokumentansvarig Tidpunkt för aktualitetsprövning "Skriv t.ex. Fr.o.m. 2016-01-01 och tills vidare" Samtliga nämnder och förvaltningar Kommunarkitekten Varje mandatperiod

Förord Falköping kommun ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv och hållbar kommun, något som tydliggörs genom de ekonomiska-, ekologiska- och sociala hållbarhetsmål som finns i kommunens vision och översiktsplan. Falköpings kommun eftersträvar ett långsiktigt hållbart transportsystem som ger invånarna tillgång till vad kommunen och regionen har att erbjuda. För att nå en sådan utveckling är planeringen av biloch cykelparkering ett viktigt verktyg. Falköpings kommun har enligt plan- och bygglagstiftningen på olika sätt ett övergripande ansvar för parkeringsplanering i kommunen. Med anledning av ovanstående beskrivs i detta dokument hur Falköpings kommun avser att bedriva sin parkeringsplanering i samverkan och gentemot pågående och planerade stadsutvecklingsprojekt. Dokumentet är ett policydokument enligt Falköpings kommuns hierarki för styrdokument och antas av kommunfullmäktige.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Geografisk omfattning 1 1.2 Målsättning 1 1.3 Vad är en parkeringspolicy och parkeringsnorm? 1 1.4 Ansvar för att anordna parkering 2 2. Parkeringspolicy 4 2.1 Parkering för ett hållbart transportsystem 4 2.2 Utrustning av parkeringsytor 6 3. Parkeringsnorm 8 3.1 Acceptabla gångavstånd till parkering för cykel och för bil 8 3.2 Parkeringstal för cykel- och för bilparkering 8 4. Uppföljning och utvärdering 16 4.1 Indikatorer för uppföljning av parkeringspolicyn 16 Bilaga I Underlag parkeringsnorm Bilaga II Underlag handläggarstöd

1 1. Inledning Parkering är en viktig del i våra tätorters infrastruktur och påverkar många stadsbyggnadsfrågor. Genom en parkeringspolicy och parkeringsnorm synliggör kommunen vilka regler och riktlinjer gällande parkering för bil och för cykel som ska gälla vid nybyggnad och till viss del ombyggnad av bostäder och olika typer av verksamheter och i förekommande fall även i befintlig miljö. Följande dokument inkluderar målsättning och riktlinjer för parkering i Falköpings kommun vilket tidigare har saknats. 1.1 Geografisk omfattning Avgränsningsområdet för parkeringspolicyn innefattar hela det geografiska området för Falköpings kommun. Parkeringstalen är definierade för tre olika zoner av bebyggelse, vidare beskrivet i kapitel 3.2. 1.2 Målsättning Falköpings kommun eftersträvar ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ett område som har identifierats som ett betydelsefullt verktyg för att nå dit är hur kommunen planerar avseende biloch cykelparkering. Baserade på målsättningar och viljeinriktningar i Falköpings kommuns övriga styrdokument gäller följande målsättning för Falköpings fortsatta parkeringsplanering: Parkeringsplaneringen i Falköpings kommun ska bidra till en god tillgänglighet samt skapa förutsättning för en ökad andel hållbara resor. Parkeringspolicyn utrycker de riktlinjer som planeringen ska utgå ifrån. 1.3 Vad är en parkeringspolicy och parkeringsnorm? En parkeringspolicy är ett styrdokument som beskriver Falköpings kommuns målsättning och riktlinjer avseende planering för biloch cykelparkering. Parkeringspolicyn är inte bindande för kommunen utan anger riktlinjer. En plan för hur parkering ska anordnas säkerställs i detaljplaneskedet och Byggnadsnämnden gör en slutlig bedömning vid bygglovsprövning i varje enskilt fall. Likabehandlingsprincipen ska tillämpas. I vilken omfattning som utrymme för parkering ska krävas vid bygglovsprövningen bör enligt Boverket bestämmas med utgångspunkt i första hand i sådana allmänna riktlinjer för parkering och grunder för beräkning av parkeringsbehov som kommunen har antagit 1. För Falköpings kommun avser det således detta styrdokument. 1 Boverket 2004, Boken om lov, tillsyn och kontroll. ISBN 91-7147-853-1

2 En parkeringsnorm beskriver vilka parkeringstal och acceptabla gångavstånd som ska tillämpas i Falköpings kommun. Parkeringsnormen avser ny- och ombyggnad byggnad av bostäder och andra verksamhetslokaler. Vid om- och tillbyggnader av befintliga fastigheter beräknas efterfrågan på den tillkommande ytan enligt parkeringsnormen. Tillskott av parkeringsplatser ska ske om differensen mellan beräknad efterfrågan innan och efter ombyggnad är större än antalet befintliga outnyttjade parkeringsplatser. Om tillbyggnaden avser en fastighet som saknar parkering ska en särskild parkeringsutredning genomföras. Som bilaga till detta dokument redovisas beräkningsunderlag och handläggarstöd för hur parkeringsnormen kan tillämpas. 1.4 Ansvar för att anordna parkering Parkeringsplatser för bil och för cykel kan antingen ligga på kvartersmark eller på allmän platsmark. Parkeringsplatser på kvartersmark sköts och bekostas av fastighetsägaren, medan Falköpings kommun som väghållare ansvarar för parkeringsplatser på allmän platsmark. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna parkering för sin fastighet. Kommunen har inga skyldigheter att ordna parkering men ansvarar för att ange vilken efterfrågan på parkering som fastighetsägarna ska tillgodose. Kommunen bestämmer de krav som ska gälla angående placering och utformning av parkeringsplatser och vilken mark som får, respektive inte får, användas för parkering. Parkeringsnormen ska användas som stöd för bedömning av den parkeringsefterfrågan som fastighetsägare ska tillgodose. Kostnader för att anordna parkering som uppkommer på grund av exploatering i Falköpings kommun ska bekostas av projektet och får inte lösas genom uppställningsytor på allmän platsmark. Undantag kan vid behov göras för cykelparkering för besökare till centrala målpunkter där alternativ uppställning på kvartersmark riskerar att göra cykelparkeringen oattraktiv att använda. En sådan lösning ska om den tillämpas dock också finansieras av projektet. Lagstöd avseende parkering I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 4 kap. 13 står det om bestämmelserna för krav på parkeringsutrymmen: I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering. I 8 kap. 9 beskrivs var parkering kan placeras: En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att; / / 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. / / Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna

3 både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Avseende ombyggnad står i 8 kap. 10 står att: Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

4 2. Parkeringspolicy I följande kapitel beskrivs riktlinjer för parkering, vilka avser både allmän platsmark och kvartersmark. Riktlinjerna ska tydliggöra kommunens ställningstagande i frågeställningar kopplat till parkering och ge vägledning inför avvägningar mellan olika intressen. 2.1 Parkering för ett hållbart transportsystem I en tätort ska många funktioner samordnas på en gemensam yta. En funktion som är ytkrävande är fordonsparkering. Antalet parkeringsplatser och utrymmet som krävs för dessa inverkar exempelvis på tätortens karaktär, upplevda tillgänglighet, val av färdmedel med mera. Utanför tätorten är ofta markanvändningen annorlunda och det uppstår färre konflikter om vad en yta ska användas till. Som stöd för hur parkering ska planeras för att bidra till en god tillgänglighet samt skapa förutsättning för en ökad andel hållbara resor kan följande riktlinjer tillämpas. Riktlinjer för cykelparkering I Falköpings cykelstrategi har inriktningar fastställts för hur arbetet med att planera för cykel ska genomföras i Falköpings kommun. Följande inriktningar för cykel som delvis omskrivna återfinns i cykelstrategin föreslås gälla som riktlinjer för cykelparkering 2. Vid nybyggnation ska cykelparkeringar anläggas utifrån angivna parkeringstal. Säkra och trygga cykelparkeringar ska finnas vid viktiga målpunkter i hela kommunen. Exempelvis vid resecentrum, tätortscentrum och kollektivtrafikhållplatser. Säkra och trygga cykelparkeringar har betydelse för att öka cyklandet. Särskilt viktigt är trygga och säkra parkeringsplatser vid bostaden och vid arbetsplatser och pendelparkeringar, då cykeln parkeras under en lång tid. Med säkra och trygga cykelparkeringar avses belysning på platsen, att anslutningsvägen fram är upplyst, att parkeringen är överskådlig utan ytor där någon kan gömma sig och att man är sedd från intilliggande bebyggelse/vägar. Dessa åtgärder motverkar också att skadegörelse sker på cykeln. Det ska finnas möjlighet att låsa fast cykeln i ramen som ett minimumkrav, för högre säkerhet bör det även vara möjligt att låsa utrymmet till cykelparkeringen. På dessa typer av cykelparkeringar bör det även finnas väderskydd. 2 Falköpings kommun 2017. Cykelstrategi för Falköpings kommun 2014-2018. Antagen av kommunstyrelsen 2013-09-04 180.

5 Attraktiva och säkra cykelparkeringar ska finnas vid andra större målpunkter såsom centrum, handelsområden, idrottsanläggningar och skolor. Falköpings kommun ska årligen höja standarden på parkeringsplatser för cykel på allmän platsmark. Med attraktiva och säkra cykelparkeringar följer kraven att ramlås ska finnas samt att placeringen ska vara nära målpunkten och lätt tillgänglig från cykelvägnätet. Att planera för cykeltrafik ska vara en naturlig del av allt planarbete som utförs vid Falköpings kommun. Parkeringstalen för cykelparkering skapar långsiktiga förutsättningar för ökat cyklande. Cykelparkeringar kan samordnas till gemensamma platser där man vill undvika många små cykelparkeringar men huvudprincipen är att cykelparkeringen ska anordnas nära målpunkten eftersom cyklister annars väljer annan plats vid uppställning av cykeln. Riktlinjer för bilparkering Följande riktlinjer avseende planering för bilparkering gäller i Falköpings kommun: Vid nybyggnation ska bilparkeringar anläggas utifrån parkeringstal. Det ska finnas möjlighet för exploatörer att i samråd med Falköpings kommun reducera parkeringstalen om åtgärder för att främja hållbara resor genomförs som komplement. Vid större exploateringar bör parkeringsplatser för bil samordnas i en gemensam parkeringsanläggning för att möjliggöra samnyttjande av bilparkering och ett effektivt markutnyttjande. Hur potentialen för samnyttjande räknas ut beskrivs vidare i bilaga II. Falköpings kommun ska verka för att parkeringsköp ska kunna tillämpas i zon 1 och zon 2. Syftet är att exploatörer i samråd med Falköpings kommun ska kunna utnyttja befintliga eller tillkommande kommunala parkeringsanläggningar för att ordna parkering i närheten av tomten. Samnyttjande av bilparkering ska uppmuntras om parkeringsplatser kan nyttjas av olika användargrupper under olika tider på dygnet och veckan. Vid tillskapande av nya parkeringsplatser ska Falköpings kommun verka för att parkeringsplatser inte reserveras för enskilda användare. Riktlinjerna för bilparkering kan bidra till en ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik genom att möjliggöra för att bilparkering till viss del ersätts med investeringar i andra åtgärder. Riktlinjerna ska bidra till att tillgängligheten till kommunens målpunkter ska öka, även för de invånare som inte kör bil. Att planera för ett effektivt marknyttjande i form av större samlade parkeringsanläggningar gör att andra funktioner kan ges större utrymme i stads- och trafikmiljön vilket kan bidra till att göra det tryggare, säkrare och mer attraktivt för

6 invånarna att vistas där. För att möjliggöra parkeringsköp som ett planeringsverktyg behöver särskilda riktlinjer tas fram. Riktlinjer för prioritering mellan användargrupper Ett transportsystem används av personer med olika förutsättningar vilket inverkar på val av transportmedel och ändamål för resan. Exempelvis är Falköpings tätort en attraktiv målpunkt som attraherar både boende, verksamma och besökare som reser med olika färdmedel. När många användargrupper vill ha god tillgång till samma plats med flera olika typer av färdmedel är det nödvändigt att prioritera mellan grupperna. Prioritering i detta fall avser avstånd mellan parkeringsplatser och målpunkter samt typ av reglering och standard på parkeringsplatserna. Följande riktlinjer gäller för prioritering av parkering mellan olika kundgrupper: Parkering för rörelsehindrade ska prioriteras avseende närhet till målpunkt framför andra parkeringsändamål 3. Cykelparkering ska prioriteras avseende närhet till målpunkt framför bilparkering. Cykelparkering för besökare och korttidsuppställning för boende ska prioriteras närmast entréer. Cykelparkering för långtidsuppställning för verksamma och boende ska prioriteras på en trygg och säker yta, nära entréer. Angöring och bilparkering för besökare ska prioriteras avseende närhet till målpunkt, därefter boende och därefter verksamma. Acceptabla gångavstånd för olika användargrupper och färdmedel redovisas i kapitel 3.1. För att skapa omsättning på de parkeringsplatser som ligger närmast en målpunkt och i övrigt enligt prioriteringsordningen ska tidsbegränsning och avgiftsreglering kunna användas. I dag används bara tidsreglering med P-skiva. Parkeringsavgifter på allmän platsmark kan införas av kommunen med stöd av Kommunala avgiftslagen 4 för att ordna trafiken. Avgiftsnivån måste om avgifter införs beslutas av kommunfullmäktige och bör ligga på en sådan nivå att en rimlig omsättning uppnås på avsedda parkeringsplatser. 2.2 Utrustning av parkeringsytor Riktlinjer för oljeavskiljare Vid bygglov är det vanligt att frågan om oljeavskiljare på parkeringsplatser kommer upp. Enligt svenska lagstiftning ska vatten skyddas från föroreningar. Enligt Miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som verksamhetsutövaren är skyldig att följa. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 21 ska en fastighetsägare se till att va-anläggningen inte tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan medföra skada eller olägenhet på ledningsnätets eller anläggningens funktion. 3 Regeringen 2010. Plan och bygglagen, 8 kap. 9. 4 Dess fullständiga namn är Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.

7 Mot bakgrund av lagstiftningen behövs oljeavskiljare eller oljeavskiljande åtgärder för parkeringsanläggningar enligt följande 5 : vid parkeringsanläggningar med plats för 50 eller fler bilar samt vid parkeringsanläggningar med plats för 10 eller fler lastbilar. Bedömning ska göras från fall till fall om det föreligger risk för att parkeringsytan används för långtidsuppställning av fordon eller om bilreparationer ofta utförs. Vid sådana fall kan det vara motiverat med oljeavskiljare eller oljeavskiljande åtgärd även om antalet uppställningsplatser är färre än ovanstående. Det är Falköpings kommun som avgör när en sådan situation uppstår. Avseende privatpersoner finns följande riktlinje: För villagarage, större än 50 kvadratmeter, med golvbrunn behövs oljeavskiljare. Riktlinjer för parkeringsplatser och utrymme för räddningstjänst Vid planering av nya fastigheter ska hänsyn tas i bygglovsskedet till uppställningsplatser för räddningstjänst vid akututryckningar, något som även anges i plan- och bygglagen 6. Fastigheter som planeras med tillhörande markparkering för bil behöver särskilt beakta kravet så att det även vid fullbelagd parkering finns möjlighet för räddningstjänst att ansluta fastigheten. 5 Falköpings kommun 2017. Riktlinjerna beskriver den praxis som tillämpas idag i Falköping kommun 6 Regeringen 2010. Plan och bygglagen, 8 kap. 9.

8 3. Parkeringsnorm I följande kapitel redovisas acceptabla gångavstånd till parkering samt parkeringstal för cykel och för bil i Falköpings kommun. Parkeringsnormen kan tilllämpas vid detaljplanering och vid bygglovsprövning. Parkeringsnormen ska betraktas som vägledning som inte har någon direkt rättsverkan och inte är bindande för kommunen. Falköpings kommun gör genom byggnadsnämnden en slutlig bedömning i varje enskilt fall vad som kan anses som ett skäligt antal parkeringsplatser och var de kan placeras. 3.1 Acceptabla gångavstånd till parkering för cykel och för bil Med acceptabelt gångavstånd avses upp till vilket avstånd det kan anses att biloch cykelparkering finns i en fastighets närhet. Det acceptabla gångavståndet i Falköpings kommun skiljer mellan färdmedel och användargrupper i enlighet med prioriteringsriktlinjen, se tabell 3-1. Avstånden i tabellen är vägledande vid de tillfällen det uppstår konflikt om utrymmet på kvartersmark eller på allmän platsmark. Vid övriga situationer ska parkering för relevanta användargrupper anordnas på lämpligt sätt utifrån fastighetens och omgivningens förutsättningar. Avstånden kan vid sidan av anläggning av parkering också användas vid val av reglering av bilparkering på allmän platsmark. Vid konflikt om utrymme mellan cykelparkering och parkering för rörelsehindrade ska parkering för rörelsehindrade placeras närmast målpunkten. Tabell 3-1 Acceptabla gångavstånd till parkering för bil och för cykel i Falköpings kommun. Cykelparkering Bilparkering Besökare 25 m 200 m Boende 25 m 300 m Verksamma 25 m 400 m Funktionsvariation - 25 m Underlag för hur de acceptabla gångavstånden har valts ut redovisas i bilaga I. 3.2 Parkeringstal för cykel- och för bilparkering Storleken på parkeringstalen beror på olika geografiska områdens tillgänglighet, sett till hur invånarna reser och hur fordonsägandet ser ut. Falköping kommun har delats in i tre olika zoner, se figur 3-1 och figur 3-2.

9 Figur 3-1 Zonindelning för tillämpning av parkeringstal.

10 Figur 3-2 Zonindelning för tillämpning av parkeringstal. Zon 1 Zon 1 inbegriper de mest centrala delarna av Falköpings tätort, vilket definieras som området från centrum till Ranten. Tillgänglighet till service, gång och cykelinfrastruktur och kollektivtrafik anses vara högre i dessa områden än i övriga tätorten samt att bebyggelsen i högre utsträckning består av flerfamiljshus. Zon 2 Zon 2 inbegriper tätorterna Falköping (exklusive området för zon 1), Stenstorp och Floby. Zon 3 Zon 3 inbegriper övriga tätorter och landsbygd i övriga Falköpings kommun.

11 Parkeringstal för cykel Bostäder I tabell 3-2 redovisas parkeringstal för cykel avseende flerbostadshus, för småhus finns ingen riktlinje då cykelparkering bedöms kunna ordnas på tomt. Parkeringstalen bygger på ett målstyrt cykelinnehav samt lägenhetsstorlek och boendetäthet. Ingen skillnad görs i parkeringstal mellan zonerna. Parkeringstalen per 1 000 m 2 BTA ska användas i detaljplaneskedet om antalet och storleken på planerade bostäder inte är fastställt. Parkeringstalen per lägenhet ska användas i bygglovsskedet. Tabell 3-2 Parkeringstal för cykel avseende bostäder. Zon 1, 2 och 3 Boendetyp P-tal boende P-tal besökande Flerbostadshus, per 1 000 m 2 BTA (90 m 2 BTA/lgh) 28,3 3,3 Flerbostadshus, per bostad 2,6 0,3 Student- och ungdomsbostäder, per 1 000 m 2 BTA 33 6 Student- och ungdomsbostäder, per bostad 1,7 0,3

12 Verksamheter I tabell 3-3 redovisas parkeringstal för cykel avseende verksamheter. Parkeringstalen baseras på arbets- och besökstäthet 7 samt färdmedelsandel cykelresor. De rekommenderade parkeringstalen är uppdelat på zon 1 och 2 (samma, del av cykelvägnät) och zon 3. Tabell 3-3 Parkeringstal för cykel fördelat på verksamma och besökande till olika verksamheter. Verksamhet P-tal verksamma/ 1 000 m 2 BTA Zon 1 och 2 Zon 3 P-tal besökande/ 1 000 m 2 BTA P-tal verksamma/ 1 000 m 2 BTA P-tal besökande/ 1 000 m 2 BTA Kontor 9,5 0,3 7,7 0,3 Detaljhandel /centrumhandel 2,7 2,8 2,2 2,1 Externhandel 2,7 4,0 2,2 3,0 Industri 5,4 0,2 4,4 0,2 Restaurang 4-12* 3-10* Skola 2,7 18 2,2 14 Förskola 3,2 15 2,6 15 Hotell 5-16* 5-15* Vård Idrottsanläggning Samlingslokal Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Äldreboende 1,1 0,6 0,9 0,6 * En särskild utredning rekommenderas då verksamheten kan variera kraftigt sett till antal besökare och verksamma per ytenhet. 7 Parkeringslexikon samt jämförelse mot andra kommuners parkeringsnormer.

13 Parkeringstal för bil Bostäder I tabell 3-4 redovisas parkeringstal för bil avseende flerbostadshus och enbostadshus. Parkeringstalen bygger på bilinnehav samt lägenhetsstorlek och boendetäthet. För flerbostadshus och för student- och ungdomsbostäder i zon 1 är parkeringstalen sänkt med 0,1 parkeringsplatser för att styra nybyggnation mot ett lägre bilinnehav. Parkeringstalen per 1 000 m 2 BTA ska användas i detaljplaneskedet om antalet och storleken på planerade bostäder inte är fastställt. Parkeringstalen per lägenhet ska användas i bygglovsskedet. Tabell 3-4 Parkeringstal för bil avseende bostäder. Boendetyp P-tal boende Zon 1 Zon 2 Zon 3 P-tal besökande P-tal boende P-tal besökande P-tal boende P-tal besökande Flerbostadshus, per 1 000 m 2 BTA (90 m 2 BTA/lgh) 6,9 1,1 8,4 1,1 10,4 1,1 Flerbostadshus, per bostad 0,6 0,1 0,8 0,1 0,9 0,1 Enbostadshus, egen uppställning 1,5 0,1 1,6 0,1 1,7 0,3 Enbostadshus, gemensam uppställning 1,2 0,1 1,3 0,1 1,4 0,1 Student- och ungdomsbostäder, per 1 000 m 2 BTA 7,2 2 9,8 2 12,1 2 Student- och ungdomsbostäder, per bostad 0,4 0,1 0,5 0,1 0,6 0,1

14 Verksamheter I tabell 3-5 redovisas parkeringstal för bil avseende verksamheter. Parkeringstalen baseras på arbets- och besökstäthet 8 samt färdmedelsandel bilresor. De rekommenderade parkeringstalen är uppdelat på de tre zonerna. Parkeringstalen för kontor, industri och handel är maxtal vilket innebär att parkeringstalen utgör en övre gräns för hur många parkeringsplatser som får anläggas. Maxtalet för berörda verksamheter baseras på ett antagande om arbetstäthet och besökstäthet multiplicerat med andelen arbets- och besöksresorna som idag sker med bil enligt genomförd resvaneundersökning. Om ett kontor eller en handelsetablering byggs med maximalt antal parkeringsplatser, innebär det att lika många som idag kan resa med bil till sådana platser. Maxtalen för berörda verksamheter ska bidra till att nya kontor-, industri- och handelsverksamheter inte bidrar till att öka andelen arbets- och inköpsresor med bil i Falköpings kommun. Tabell 3-5 Parkeringstal för bil fördelat på verksamma och besökande till olika verksamheter. Verksamhetstyp P-tal verksamma/ 1 000 m 2 BTA Zon 1 Zon 2 Zon 3 P-tal besökande/ 1 000 m 2 BTA P-tal verksamma/ 1 000 m 2 BTA P-tal besökande/ 1 000 m 2 BTA P-tal verksamma/ 1 000 m 2 BTA P-tal besökande/ 1 000 m 2 BTA Kontor (max) 18,6 1,8 22,1 2,1 25,6 2,4 Detaljhandel/centrumhandel (max) 5,3 21,0 6,3 24,5 7,3 28,0 Externhandel (max) 5,3 30,0 6,3 35,0 7,3 40,0 Industri (max) 10,6 1,2 12,6 1,4 14,6 1,6 Restaurang 20-50* 20-50* 20-50* Skola 5,3 5 6,3 5 7,3 5 Förskola 6,4 10 7,6 10 8,8 10 Hotell 7-19* 7-19* 7-19* Vård Idrottsanläggning Samlingslokal Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Äldreboende 2,1 2,2 2,5 2,7 2,9 3,2 * En särskild utredning rekommenderas då verksamheten kan variera kraftigt sett till antal besökare och verksamma per ytenhet. Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska utgöra 2-5 % av antalet bilparkeringsplatser vid en fastighet, dock minst en parkeringsplats. Dessa parkeringsplatser är inkluderade i parkeringstalen. Andelen är en riktlinje som kan behöva anpassas vid verksamheter och bostäder där efterfrågan kan antas vara högre, exempelvis vid vårdinrättningar och vid serviceboenden. 8

15 Mobilitetsåtgärder som påverkar parkeringstalen för bil Parkeringstalen för bil i zon 1 och 2 är till viss del flexibla då en exploatör och Falköpings kommun kan komma överens om att mobilitetsåtgärder ska finansieras och genomföras av fastighetsägaren mot att färre parkeringsplatser för bil behöver anläggas. För Falköpings kommun finns en nytta i om särskilda mobilitetsåtgärder genomförs för boende och verksamma som kan bidra till ett mer hållbart resande i kommunen samt om ytan för bilparkering kan minskas till förmån för fler bostäder i de större tätorterna. Det är exploatören som är ansvarig för att visa hur ett lägre bilinnehav och andel bilresor kan uppnås i ett specifikt projekt. En utförlig beskrivning av vilka åtgärder som planeras och eventuella avtal ska redovisas i bygglovsskedet. Det är Falköpings kommun som avgör om åtgärderna är tillräckliga för att ge en reducering av parkeringstalen. De åtgärder som genomförs avser fastigheten och ansvaret för genomförandet av åtgärder skall föras över till ny ägare om ett ägarbyte sker. Med förfarandet ska även krav ställas på exploatören att följa upp och utvärdera hur mobilitetsåtgärder och parkeringsplatser används samt redovisa detta för Falköpings kommun. Följande steg ska tillämpas vid användandet av flexibla parkeringstal, steg 2-3 kan tillämpas var för sig eller tillsammans i en följd: 1. Beräkna antal parkeringsplatser som behöver tillkomma utifrån parkeringstal och storlek på exploateringen. 2. Om exploatören genomför mobilitetsåtgärder kan avdrag på parkeringstalen göras. 3. Om exploatören kan visa på att samnyttjande kan tillämpas genom rätt förutsättningar i en parkeringsanläggning kan kommunen tillåta att antalet parkeringsplatser som behöver byggas anpassas mot samnyttjandepotentialen. 4. Exploatören ska uppvisa en reservplan för hur de parkeringsplatser som inte behöver byggas till följd av mobilitetsåtgärder (bilpoolspaket och/eller informations- och påverkansinsatser) kan anläggas, utifall exploatören väljer att inte genomföra de åtgärder som avtalats eller att den förväntade effekten uteblir.

16 4. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av parkeringsnormens efterlevnad i exploateringsprojekt sker inom de normala processerna för markanvisningsavtal, detaljplanering och bygglovgivning. Ansvaret för uppföljning av parkeringsnormens effekter i staden och i övriga kommunen, totalt parkeringsutbud och graden av styrning mot ett hållbart transportsystem åligger Samhällsbyggnadsförvaltningen och Stadsbyggnadsavdelningen. I bygglovsskedet ska det kontrolleras att utrymme finns för tillräckligt antal parkeringsplatser för cykel och för bil med tillbörlig kvalité. 4.1 Indikatorer för uppföljning av parkeringspolicyn För att riktlinjerna i parkeringspolicyn ska ge önskad effekt är det viktigt att efterlevnaden och effekten följs upp och utvärderas. Utvärderingen kan då ligga till grund för eventuella justeringar av dokumentet eller arbetsprocessen kring riktlinjerna. Uppföljning kan göras genom att med jämna tidsintervall (var 3:e år) följa upp och sammanställa följande indikatorer: Antal förbättrade cykelparkeringar på allmän platsmark per år. Beläggning på parkeringsplatser för bil i centrum och vid resecentrum. Beläggning på parkeringsplatser för cykel. Antal cykelstölder anmälda i tätorterna. Om reducerade parkeringstal för bil har tillämpats i ett/flera projekt. Om samnyttjande av bilparkering legat till grund för antal parkeringsplatser som måste tillskapas i ett/flera projekt. Om prioritering mellan användargrupper har genomförts vid nybyggnad eller i befintlig miljö. Utöver ovanstående indikatorer rekommenderas att utvärdering av enskilda projekt genomförs avseende hur användningen av parkeringsplatserna ser ut efter färdigställande och inflyttning. En sådan utvärdering är viktig för att säkerställa att parkeringstalen för cykel och för bil ligger på en nivå som bidrar till målsättningen. För att en sådan utvärdering ska vara möjlig behöver krav ställas på exploatörer i bygglovsskedet att vara behjälpliga med datainsamling. Det behövs även avsättas resurser till Samhällsbyggnadsförvaltningen och Stadsbyggnadsavdelningen för att sammanställa underlaget.

Trivector Traffic Bilaga I Underlag parkeringsnorm Underlag målsättning Målsättningen för Falköpings fortsatta parkeringsplanering utgår från nedanstående styrdokument i Falköpings kommun. Dokumenten är omfattande varför utdrag är gjorda utifrån skrivelser där biloch cykelparkering berörs. Flerårsplan 2018-2020 En plan för hållbar utveckling, fastställer att översiktsplan, cykelstrategin, Vision för miljömässighållbarhet, Energioch klimatstrategi ska följas upp inom ramen för arbetet med flerårsplanen 9. Cykelstrategi för Falköpings kommun i cykelstrategin fastställs visionen att Cykeln är ett naturligt val för de flesta resor till skola, arbete och fritidsaktiviteter. Falköping är en attraktiv kommun för cykelturism. Ett av verksamhetsmålen kopplad till visionen är att säkra och trygga cykelparkeringar ska finnas vid större målpunkter, exempelvis resecentrum och centrum. Ett av marknadsföringsmålen är att kommunen ska verka för att tillgängligheten för cyklisterna ökar genom att informera om cykelvägar, cykelparkeringar, och annan service för cyklisterna. 10 Handlingsplan till Energi- och klimatstrategi 2011-2020 föreslår en övergripande inriktning som lyder Åtgärder som gör att invånarna behöver färre bilar/kör mindre bil (cykelvägar, bilpooler, ökad kollektivtrafik, mobilsamåkning) Verksamhetsmål är bland annat att investera i låsbart cykelgarage med automatisk dörr och förvaringsboxar i existerande byggnad. samt fortsatt utbyggnad av låsbara cykelställ och cykeltak. 11 Förtätningsprogram för Falköpings stad fastställer att Cykelstrategin ligger till grund för kommunens arbete med att främja cykeltrafiken och öka andelen cykelresor jämfört med bilresor. Falköpings kommun eftersträvar ett långsiktigt hållbart transportsystem. 12 Ett verksamhetsmål är att Främja cykeltrafik för att göra cykeln till det självklara valet. 9 Falköpings kommun 2017. Flerårsplan 2018-2020, En plan för hållbar utveckling 10 Falköpings kommun 2013. Cykelstrategi för Falköpings kommun 2014-2018 11 Falköpings kommun 2010. Handlingsplan till Energi- och klimatstrategi 2011-2020 12 Falköpings kommun 2017. Förtätningsprogram för Falköpings stad

Trivector Traffic Underlag acceptabla gångavstånd I figur 4-1 har ett område 200 meter i radiellt avstånd från Storgatan markerats. Med ett acceptabelt gångavstånd för besökare på 200 meter är det inom detta område som parkering för besökare till Storgatan kan hänvisas. Illustrationen visar att utifrån riktlinjerna om prioritering mellan användargrupper är det rimligt att besökare till målpunkter vid Storgatan ska kunna hänvisas till den stora parkeringsytan vid Hästbacken eller Prästgårdsgärde om det är fullt på andra parkeringsplatser närmare Storgatan. Figur 4-1 Det skuggade fältet i kartan illustrerar en 200 meters radie (fågelvägen) från Storgatan. Avseende arbetsplatsparkering bör gångavståndet mellan målpunkt och parkeringsplats kunna vara längre än för besöksparkering. Ett sådant ställningstagande behövs för att det ska vara möjligt att prioritera mellan dessa två användargrupper i de fall det är nödvändigt. I figur 4-2 visas vilket område som täcks in av en radie på 400 meter fågelvägen från några större parkeringsytor i Falköping. Exempelvis kan en stor del av arbetsplatserna söder om Odengatan nås inom acceptabelt gångavstånd från parkeringsytorna vid Hästbacken och Prästgårdsgärde.

Trivector Traffic Figur 4-2 Kartan illustrerar 400 meters radie (fågelvägen) från några större parkeringsytor i centrala Falköping. Underlag parkeringstal Boendetäthet Boendetäthet är en grundparameter för att beräkna parkeringstal för bostäder. Antal boende per lägenhet i flerbostadshus i Falköpings kommun är 1,7 och i enbostadshus 2,4 13. 13 SCB, (2016). Statistiska Central Byrån. Tabell hämtat från http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/40057 (2017-12-07)

Trivector Traffic Storlek bostad Genomsnittlig storlek för en lägenhet i flerfamiljshus har antagits till 90 m 2 BTA för vanliga bostäder och 50 m 2 BTA för student- och ungdomsbostäder. För enbostadshus har genomsnittsstorleken antagits till 150 m 2 BTA. Bilinnehav och cykelinnehav Bilinnehav är en grundparameter för att beräkna parkeringstal för bil för bostäder. SCB tillhandahåller statistik avseende bilägande (fysiska och juridiska personer) för geografiska nyckelkodsområdet genom BILPAK. Nyckeltal avseende bilägande i de olika zonerna visas i tabell 4-1. Tabell 4-1 Bilinnehav för de tre zonerna i Falköping kommuns parkeringsnorm, antal bilar per invånare. Bilinnehav bilar/invånare Zon 1 Zon 2 Zon 3 0,42 0,44 0,55 Cykelinnehav finns inte som statistikfört på samma sätt som bilinnehav på kommunnivå. Då Falköpings kommun vill att fler ska cykla är det viktig att planera för att invånare ska kunna äga och parkera cykel i en hög utsträckning. Cykelinnehavet som utgör underlag för parkeringstalen är 1,5 cyklar/invånare. Arbets- och besökstäthet Som underlag för arbets- och besökstäthet har uppgifter från Parkeringslexikon samt underlag till andra kommuners parkeringsnormer används. De indata som ligger till grund för parkeringstalen för verksamma visas i tabell 4-2. Tabell 4-2 Arbets- och besökstäthet redovisat för de olika verksamheterna. Antal anställda/1 000 BTA Antal besökare/1 000 BTA Kontor 35 3 Detaljhandel/centrumhandel 10 35 Externhandel 10 50 Restaurang 10 70 Industri 20 2 Skola 10 100 elever Förskola 22 100 barn Vård Idrottsanläggning Samlingslokal Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Särskild utredning krävs Äldreboende 4 5 Resvanor Andelen biloch cykelresor för de olika zonerna har betydelse för hur biloch cykelparkering vid arbetsplatser, handel och andra målpunkter kan dimensioneras. Hösten 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Falköpings kommun. Syftet med undersökningen var att kartlägga kommuninvånarnas resmönster

Trivector Traffic och inställningar till trafikmiljön i kommunen. Svarsfrekvensen var 43 % vilket utgör ett tillräckligt underlag för att representera befolkningen i stort. I Falköping görs i genomsnitt 69 % av alla resor med bil (58 % som förare) och 10 % med cykel. Även vid kortare resor används bil som huvudsakligt färdmedel i drygt hälften av fallen. Boende i övriga Falköping gör i genomsnitt längre resor än boende i Falköpings tätort 14. Som underlag till parkeringstal är det relevant att titta på färdmedelsandelar för olika typer av ärende och geografiskt område. Nedan följer relevanta utdrag från resvaneundersökningen som delvis ligger till grund för parkeringstal för bil och för cykel i Falköping. Figur 4-3 Färdmedelsfördelning, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. N (resor)=1 415. 15 14 Falköpings kommun 2015. Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014. 2015 Koucky & Partners AB. På uppdrag av Falköpings kommun. 15 Falköpings kommun 2015. Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014. 2015 Koucky & Partners AB. På uppdrag av Falköpings kommun.

Trivector Traffic Figur 4-4 Färdmedelsfördelning vid olika ärenden. n (resor)=1 347. 15 Utifrån informationen i figur 4-3 och i figur 4-4 har antagande gjorts om hur färdmedelsandelarna varierar i de olika zonerna. Det är dessa antagna färdmedelsandelar som ligger till grund för parkeringstalen för verksamheter. De olika värdena redovisas i tabell 4-3 för bilparkering och tabell 4-4 för cykelparkering. Ett antagande har gjorts att det skiljer mellan de tre zonerna hur många som reser med bil och cykel för olika typer av resor. Medelvärdet för kommunen, vilket visas i figur 4-4, antas gälla för zon 2. För zon 1 antas andelen bilresor vara 10 %-enheter lägre och för zon 3 10 %-enheter högre. För cykelparkeringar har ett ställningstagande gjorts att det ska finnas 50 % fler cykelparkeringar jämfört med beskriven färdmedelsandel i zon 1 och 2 och 20 % fler cykelparkeringar i zon 3. Tabell 4-3 Antagen färdmedelsfördelning arbetsresor för olika verksamheter fördelat på anställda och besökare för bilparkering. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Anställda Besökare Anställda Besökare Anställda Besökare Kontor 53 % 60 % 63 % 70 % 73 % 80 % Detaljhandel/ centrumhandel 53 % 60 % 63 % 70 % 73 % 80 % Externhandel 53 % 60 % 63 % 70 % 73 % 80 % Industri 53 % 60 % 63 % 70 % 73 % 80 % Skola 53 % - 63 % - 73 % - Förskola 53 % - 63 % - 73 % - Äldreboende 53 % 43 % 63 % 53 % 73 % 63 %

Trivector Traffic Tabell 4-4 Antagen färdmedelsfördelning arbetsresor för olika verksamheter fördelat på anställda och besökare för cykelparkering. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Anställda Besökare Anställda Besökare Anställda Besökare Kontor 27 % 10 % 27 % 10 % 22 % 10 % Detaljhandel/ centrumhandel 27 % 8 % 27 % 8 % 22 % 6 % Externhandel 27 % 8 % 27 % 8 % 22 % 6 % Restaurang 27 % 8 % 27 % 8 % 22 % 6 % Industri 27 % 10 % 27 % 10 % 22 % 10 % Skola 27 % - 27 % - 22 % - Förskola 27 % - 27 % - 22 % - Hotell 27 % 0 % 27 % 0 % 22 % 0 % Äldreboende 27 % 11 % 27 % 11 % 22 % 8 % Parkeringstal för särskilda verksamheter Hotell Hotellverksamheter kan variera stort i besöks- och personaltäthet beroende på läge och profil samt om verksamheten inrymmer andra målpunkter som exempelvis konferens, restaurang eller spa-anläggning. Som grund ska parkeringstalen i Falköping utgå ifrån ett intervall på 7-19 parkeringsplatser för bil 16. Restaurang Om det framöver ska byggas en restaurang som inte är en del av ett hotell kan ett riktvärde att utgå ifrån vara att det ryms cirka 100 bordsplatser per 1 000 m 2 BTA. Enligt Policy för parkering kan ett parkeringstal för bil för restaurang vara 20-50 parkeringsplatser per 1 000 m 2 BTA 17. Förskola Parkeringstal för förskola kan uttrycks som antal cykel- och bilplatser per förskolebarn eller per 1 000 m 2 BTA. Förskoleverksamhet bör inom området innebära ett parkeringstal på 0,15 cykelplatser per förskolebarn (inbegriper extra utrymme för exempelvis cykelkärror). I Falköping antas en täthet på ca 18 barn per avdelning på 180 kvm. Det innebär att parkeringstalet för besökare blir 15 parkeringsplatser för cykel per 1 000 m 2 BTA. Därtill tillkommer 0,22-0,27 cykelplatser per anställd beroende på zon. Arbetstätheten för förskolor har antagits till 22 anställda per 1000 kvm BTA. För bilparkering gäller att parkeringsefterfrågan bedöms uppgå till en plats per 10 barn. Räknat på 10 kvm BTA per förskolebarn, innebär detta 10 parkerings- 16 SKL 2007. Policy för parkering processinriktad väg till en parkeringspolicy för kommunen. Hotell 7-9 bpl/1 000 m 2 BTA 17 SKL 2007. Policy för parkering processinriktad väg till en parkeringspolicy för kommunen. Restaurang 20-50 bpl/1 000 m 2 BTA

Trivector Traffic platser per 1 000 kvm BTA. Därtill tillkommer 0,53-0,73 parkeringsplatser för bil och anställd. Skola 1000 kvm BTA skola inrymmer ca 100 elever. Parkeringstalen för cykel bygger på målstyrd cykelandel på 14-18 % till skolan för elever och 22-27 % för anställda samt ett genomsnitt på 10 anställda per 100 elever. Parkeringstalen för bil bygger på en bilförarandel på 53-73 % till skolan för anställda och 1 besöksplats per 20 elever. Vård, idrottsanläggning och samlingslokal För verksamheter som vård, idrottsanläggningar och samlingslokaler behöver en särskild utredning göras från fall till fall, då antalet besökare och anställda per yta kan variera kraftigt.

Trivector Traffic Bilaga II Handläggarstöd Utformning av parkeringsnorm En miniminorm innebär att parkeringstalen visar det antal parkeringsplatser kommunen kan kräva vid förhandlingar om bygglov av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. En maximinorm reglerar antalet parkeringsplatser som maximalt får anläggas för en fastighet eller i ett område 18. Om en bedömning görs att det behövs fler parkeringsplatser för att bemöta framtida efterfrågan kan möjlighet erbjudas till parkeringsköp i gemensam parkeringsanläggning. Med flexibla parkeringsnormer kan kommunen göra en enskild bedömning av vilket parkeringstal som är lämpligt vid nybyggnation. Det ger en bättre anpassning av antalet parkeringsplatser, jämfört med att ha en fastslagen parkeringsnorm som alla exploateringar ska följa. Genom att arbeta på detta sätt kan byggkostnader och hyror hållas nere, mark frigöras till andra ändamål, samtidigt som kommunen får ett fastighetsbestånd där hyresgästerna får större möjligheter att resa på ett hållbart sätt. Det är dock viktigt att det finns tydliga och transparanta regler kring flexibiliteten, så att alla byggherrar erbjuds samma möjligheter. Falköpings parkeringsnorm är en kombination av ovanstående utformningar. Anledningen till val av utformning härrör från tätortens och övriga kommunens förutsättningar samt resultat från arbetsmöten med förtroendevalda och tjänstemän på Falköpings kommun. Omräkningstabell parkeringstal Parkeringstalen i kapitel 3.2 baseras på antagande om lägenhetsstorlekar och täthet avseende boende och arbetstagande. Om frågeställningar uppstår hur parkeringstalen ska tolkas om andra förutsättningar uppstår i särskilda projekt kan följande omräkningstabeller användas som stöd. Faktorerna i tabellerna ska multipliceras med parkeringstalen angivna i kapitel 3.2. 18 SKL 2007. Policy för parkering, s 37.

Trivector Traffic Tabell 4-5 Omräkningstabell parkeringstal bil, flerbostadshus Per lägenhet Per 1 000 m 2 BTA Genomsnittslägenhet 90 m 2 BTA, 1,7 inv/bostad Boende + besökare 1,0 1,0 Mindre lägenheter 80 m 2 BTA, 1,6 inv/bostad Boende + besökare 0,9 1,1 Små lägenheter 39 m 2 BTA (motsv 35 m 2 BOA), 1,2 inv/bostad Boende + besökare 0,7 1,7 Större lägenheter 110 m 2 BTA, 2 inv/bostad Boende + besökare 1,2 0,9 Tabell 4-6 Omräkningstabell parkeringstal bil, kontor Per 1 000 m 2 BTA Kontor, 30 verksamma och 3 besökare per 1 000 m 2 BTA 0,9 Kontor, 35 verksamma och 3 besökare per 1 000 m 2 BTA 1,0 Kontor, 40 verksamma och 3 besökare per 1 000 m 2 BTA 1,1 Kontor, 50 verksamma och 3 besökare per 1 000 m 2 BTA 1,4 Exempel: Parkeringstalen för kontor i zon 1 är 20,4 parkeringsplatser för bil (verksamma + besökare). Parkeringstalet bygger på ett antagande om 35 verksamma per 1 000 m 2 BTA. Om en exploatör kan visa på att en planerad fastighet kommer att ha en högre täthet över tid, exempelvis 50 verksamma per 1 000 m 2 BTA kan ett anpassat parkeringstal beräknas: Räkneexempel samnyttjande 20,4 * 1,4 = 28,6 Med samnyttjande avses att en parkeringsplats används av flera fordon under en viss tid. Exempelvis kan en parkeringsplats som dagtid används som verksamhetsparkering utnyttjas av besökare till handel under kvällstid eller under helger. En förutsättning för att samnyttjande ska fungera är att parkeringsplatserna inte är reserverade. För att nå ett effektivt samnyttjade så krävs det att flera olika användargrupper kan använda parkeringsplatserna. För att kunna samnyttja parkering mellan olika användargrupper är det viktigt att ha en god förståelse för vilka tider olika användargrupper efterfrågar parkering. Det har inte genomförts någon specifik studie för Falköping vilket rekommenderas för att öka möjligheterna till ett effektivt samnyttjande av större parkeringsytor i Falköping. Som ett riktvärde och utgångspunkt kan nedanstående tabell användas för att bedöma samnyttjandepotentialen. Samnyttjandetalen är baserade på erfarenheter från ett flertal beläggningsstudier och andra kommuners samnyttjandetal. Samnyttjandetalen för bostäder har en marginal inbyggd för att möjliggöra att boende i högre utsträckning än idag ska kunna välja att lämna bilen hemma dagtid.

Trivector Traffic Tabell 4-7 Förslag på samnyttjandetal att använda vid bedömning av samnyttjandepotential. Procenttalen visar hur stor andel av parkringsefterfrågan som teoretiskt uppstår vid en viss tidpunkt. Exempelvis visar tabellen att 15 % av boendeparkeringarna är lediga under vardagar 10-16. Vardag 10-16 Vardag 16-20 Lördag 10-13 Natt Bostäder, boende 85 % 90 % 90 % 100 % Bostäder, besökande 30 % 70 % 40 % 50 % Verksamma kontor 80 % 20 % 10 % 10 % Kontor besökande 100 % 5 % 0 % 0 % Handel Verksamma 80 % 90 % 100 % 20 % Handel besök 40 % 90 % 100 % 0 % Skolor 90 % 10 % 5 % 0 % Äldreboende 100 % 100 % 100 % 100 % Pendel P 100 % 50 % 20 % 5 % Samnyttjandepotentialen kan beräknas först då flera olika användargrupper samlas i en parkeringsanläggning med ett större antal parkeringsplatser. Om en exploatör ska bygga ett kvarter med exempelvis både bostäder, kontorslokaler och lokaler för handel kan samnyttjandepotentialen beräknas på följande sätt: 1. Beräkna hur många parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp. Tabell 4-8 Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Antal parkeringsplatser enligt parkeringstal Bostäder, boende 70 Bostäder, besökande 10 Kontor Verksamma 90 Kontor besökande 14 Centrumhandel Verksamma 52 Centrumhandel Besökande 154 SUMMA 390 2. Multiplicera antalet parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp med de definierade samnyttjandetalen.

Trivector Traffic Tabell 4-9 Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Vardag 10-16 Vardag 16-20 Lördag 10-13 Natt Bostäder, boende 70*85 %=60 70*90 %=63 70*90% =63 70*100% =70 Bostäder, besökande 10*30 %=3 10*70 %=7 10*40% =4 10*50% =5 Kontor, verksamma 90*80 %=72 90*20 %=18 90*10% =8 90*10% =9 Kontor, besökande 14*100 %=14 14*5 %=1 14*0% =0 14*0% =0 Centrumhandel, verksamma 52*80 %=42 52*90 %=47 52*100% =52 52*20% =11 Centrumhandel, besökande 154*40 %=62 154*90 %=139 154*100% =154 154*0% =0 SUMMA 253 275 281 95 3. Se vid vilken tidpunkt den största efterfrågan på parkering infaller, i detta exempel under dagtid på helgen. Anläggningen behöver således dimensioneras efter 281 parkeringsplatser.

Trivector Traffic

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-02-06 Sida 1 (2) 3 Dnr 2017/00094 805 Cancergala 2018 ansökan från föreningen Cancerdrabbade i Skaraborg Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kultur- och fritidsnämnden avslår föreningen Cancerdrabbade i Skaraborgs ansökan om evenemangsbidrag för Cancergalan 2018. 2 Föreningen hänvisas att ta kontakt med kommunledningskontoret gällande eventuellt sponsringsavtal med Falköpings kommun. Bakgrund Föreningen Cancerdrabbade i Skaraborg har lämnat in en ansökan om evenemangsbidrag om 300 000 kronor för att arrangera Cancergalan den 18 augusti 2018 i Folkets Park, Falköping. Genom cancergalan vill föreningen sprida information om sjukdomen cancer till invånare och föreningar i Falköpings kommun. Under galan kommer artister att uppträda, föreläsare deltar och en minnesstund arrangeras. Lokala körer får möjlighet att uppträda tillsammans med artister och föreningen planerar även att samarbeta med Falköpings Riksteaterförening, Art Dance med flera lokala aktörer. Folkets Park sponsrar årets gala genom att inte ta ut någon hyra för lokalerna. Föreningen vill göra arrangemanget tillgängligt för de som inte kan ta sig fysiskt till platsen och planerar att webbsända galan. Föreningen har planerade kostnader på 419 575 kronor för Cancergalan 2018. Föreningen knyter sponsorer till sig och intäkterna från dessa läggs på evenemangets genomförande. Biljettintäkterna går till en pott som bekostar insatser och aktiviteter för cancerdrabbade i Skaraborg. Inkomsterna består av eget kapital om 100 000 kronor samt beräknade sponsorsintäkter om 50 000 kr. Förvaltningens bedömning Cancerdrabbade i Skaraborg är en ideell förening med säte i Falköping. Föreningen planerar ett offentligt evenemang som är öppet för allmänheten och föreningen har till bidragsansökan bifogat verksamhetsberättelse, senaste årsmötesprotokoll med mera. Därigenom uppfyller föreningen Falköpings kommuns riktlinjer för föreningsbidrag. Dock gör syftet med Cancergalan 2018, att samla in pengar som ska användas till att stötta enskilda cancerdrabbade, det svårt att hantera ansökan inom riktlinjerna för föreningsbidrag eftersom dessa inte tillåter att bidrag ges till privatpersoner eller till föreningar som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. 2017 års cancergala beviljades 50 000 kronor utifrån politiska intentioner att stötta evenemanget. Utifrån denna situation gjorde kommunledningsförvalt- Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-02-06 Sida 2 (2) ningen bedömningen att finansieringen skulle tas ur medlen för kommunstrategiskt bidrag, även om det egentligen gick emot riktlinjerna för föreningsbidrag. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer i samråd med kommunjuristen att om Falköpings kommun ska stötta Cancergalan 2018 bör detta ske genom sponsring och inte genom evenemangsbidrag. En sponsorsersättning ska stå i proportion till det marknadsföringsvärde som Falköpings kommun erhåller beroende på hur kommunen syns i exempelvis annonsering, exponering på evenemangsplatsen med mera. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 januari 2018, har utarbetats av kulturstrategen Karin Hermansson. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2018-01-30 KFN 2017/00094 805 Kultur- och fritidsnämnden Cancergala 2018 ansökan från föreningen Cancerdrabbade i Skaraborg Förslag till beslut 1 Kultur- och fritidsnämnden avslår Cancerdrabbade i Skaraborgs ansökan om evenemangsbidrag för Cancergalan 2018. 2 Föreningen hänvisas att ta kontakt med kommunledningskontoret gällande eventuellt sponsringsavtal med Falköpings kommun. Bakgrund Föreningen Cancerdrabbade i Skaraborg har lämnat in en ansökan om evenemangsbidrag om 300 000 kronor för att arrangera Cancergalan den 18 augusti 2018 i Folkets Park, Falköping. Genom cancergalan vill föreningen sprida information om sjukdomen cancer till invånare och föreningar i Falköpings kommun. Under galan kommer artister att uppträda, föreläsare deltar och en minnesstund arrangeras. Lokala körer får möjlighet att uppträda tillsammans med artister och föreningen planerar även att samarbeta med Falköpings Riksteaterförening, Art Dance med flera lokala aktörer. Folkets Park sponsrar årets gala genom att inte ta ut någon hyra för lokalerna. Föreningen vill göra arrangemanget tillgängligt för de som inte kan ta sig fysiskt till platsen och planerar att webbsända galan. Föreningen har planerade kostnader på 419 575 kronor för Cancergalan 2018. Föreningen knyter sponsorer till sig och intäkterna från dessa läggs på evenemangets genomförande. Biljettintäkterna går till en pott som bekostar insatser och aktiviteter för cancerdrabbade i Skaraborg. Inkomsterna består av eget kapital om 100 000 kronor samt beräknade sponsorsintäkter om 50 000 kr. Förvaltningens bedömning Cancerdrabbade i Skaraborg är en ideell förening med säte i Falköping. Föreningen planerar ett offentligt evenemang som är öppet för allmänheten och föreningen har till bidragsansökan bifogat verksamhetsberättelse, senaste årsmötesprotokoll med mera. Därigenom uppfyller föreningen Falköpings kommuns riktlinjer för föreningsbidrag. Kulturutveckling Karin Hermansson Kulturstrateg karin.hermansson@falkoping.se Falköpings kommun Nygatan 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) Dock gör syftet med Cancergalan 2018, att samla in pengar som ska användas till att stötta enskilda cancerdrabbade, det svårt att hantera ansökan inom riktlinjerna för föreningsbidrag eftersom dessa inte tillåter att bidrag ges till privatpersoner eller till föreningar som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. 2017 års cancergala beviljades 50 000 kronor utifrån politiska intentioner att stötta evenemanget. Utifrån denna situation gjorde kommunledningsförvaltningen bedömningen att finansieringen skulle tas ur medlen för kommunstrategiskt bidrag, även om det egentligen gick emot riktlinjerna för föreningsbidrag. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer i samråd med kommunjuristen att om Falköpings kommun ska stötta Cancergalan 2018 bör detta ske genom sponsring och inte genom evenemangsbidrag. En sponsorsersättning ska stå i proportion till det marknadsföringsvärde som Falköpings kommun erhåller beroende på hur kommunen syns i exempelvis annonsering, exponering på evenemangsplatsen med mera. Beslutet ska skickas till Föreningen cancerdrabbade i Skaraborg Kulturstrategen Karin Hermansson Kulturstrateg

Verksamhetsberättelse för Cancerdrabbade-i-Skaraborg 20 2017

Verksamhetsberättelse för Cancerdrabbade i Skaraborg Org.nr 802506 2574 Föreningen startade sin verksamhet januari 2017 och är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden. Föreningens syfte: Arbetar förebyggande med information, insamlingar. Att öka livsglädjen och gemenskapen för familjer som blivit drabbade av cancer. Vi lägger stor vikt vid såväl ekonomisk som sociala behov som uppstår hos den drabbade när bidrag betalas ut från vår pott. Att synliggöra och sprida kunskap och på så vis upplysa, avdramatisera sjukdomen. Möjlighet att möta andra cancerdrabbade samt anhöriga. Delar ut leksaker, biobiljetter, presentkort på tex smink till tonårstjejer som tappat hår vid cellgiftsbehandlingar som befinner sig på Skaraborgs sjukhus i Skövde. Verksamhet * Vi har genomfört en stor Cancergala och hade ca 1700 besökare i Kalkbrottet. * Run of Hope arrangerade vi på Mössebergs djurpark. Målet var att engagera våra invånare till att träffas och ta en fika och ha en trevlig stund på vårt vackra Mösseberg samtidigt som vi spred information om vår förening. * Vi har varit delaktiga i fest i stad. * Vi har synts i media 20 ggr, jan-nov. * Vi har medverkat i radio Falköping 6ggr 2017. * Vi har en hemsida, vi finns på sociala medier, Facebook, instagram. * Vi arrangerar en talangjakt där vinnare får uppträda på vår nästa cancergala.

Organisation I augusti avgick tre personer i styrelsen efter att medlemmarna kallat till extra årsmöte. Extra årsmöte med våra medlemmar. Tillsatt en interim styrelse den 6 augusti. Extra årsmöte med medlemmarna den 6 september där en ny styrelse valdes. Tillsatt en ny Arbetsgrupp där vi vill att det ska vara en stor spridning på åldern då vi har olika kunskap och erfarenheter av livet. Tillsatt en bidragsgrupp som har hand om cancerdrabbades ansökningar. Medlemmar är 35 st då vi ej har fokuserat oss på att värva fler. Styrelsen består av Eva Björk, Pernilla Teodorsson, Christina Lithén, Jennica Eriksson. Valberedning består av två personer, Martin Johansson och Jennina Eriksson. Den nya styrelsen har haft 8 st protokollförda möten 2017. Vi har utbildat alla våra volontärer som hjälpt oss på cancergalan i HLR samt Brandutbildning. Ekonomi Finansiering Biljettförsäljning. Falköpings kommun. Lotteriförsäljning. Försäljning t-shirts, hälsoarmband. Tjejkväll på Olearys. Försäljning av rosettpins. PR Green petroleum. Cykeltävling. Auktion på två signerade Gitarrer från Doug Seegers. Aktiv handel erbjöd oss en plats på torget att sälja glögg. Revisor Sofia Karlsson, Ekonom byrån.

Samarbetspartners och Sponsorer Föreningen har haft ett brett samarbete med många företag/ näringsidkare i kommunen. Vi är otroligt tacksamma för all respons som kommuninvånarna visat oss under 2017. Tillsammans kan vi påverka och underlätta svåra stunder och händelser. Cancer tar ingen semester!

Styrelsen för Cancerdrabbade i Skaraborg ------------------------------------------ ------------------------------------------------- Eva Björk Pernilla Teodorsson Ordförande Sekreterare -------------------------------------------- --------------------------------------------------- Christina Lithén Jennica Eriksson Kassör Suppleant

Verksamhetsplan för Cancerdrabbade-i-Skaraborg, 2018