INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Visslingen Närvaro/frånvaro av initialt [s] Närvaro/frånvaro av finalt [s] Initialt [sl] versus [s] Initialt [sp] versus [s] Initialt [sk] versus [s] Initialt [st] versus [s] Siffror 0-10 Siffror 0-20 Siffror 0-100 Talserier (2, 3, 4, 5, 6 siffror) Dagar att minnas Fridtjof Nansen del 1 Närvaro/frånvaro av initialt [n] Närvaro/frånvaro av finalt [n] Initialt [s] versus initialt [n] Finalt [s] versus finalt [n] Minnesvärda dagar 1 (datum + år) Minnesvärda dagar 2 (datum + år) Fiskaren och turisten Närvaro/frånvaro av initialt [t] Närvaro/frånvaro av finalt [t] Finalt [t] versus finalt [n] Initialt [t] versus initialt [n] Finalt [t] versus finalt [s] Initialt [t] versus initialt [s] Kompositörers födelse- och dödsår 1 Kompositörers födelse- och dödsår 2 Spelkort Aboriginernas ursprung Närvaro/frånvaro av initialt [d] Närvaro/frånvaro av finalt [d] Initialt [d] versus initialt [s] Finalt [d] versus finalt [s] Finalt [d] versus finalt [n] Initialt [d] versus initialt [n] Finalt [d] versus finalt [t] Initialt [d] versus initialt [t] Spelkort del 1 Spelkort del 2 Introduktion av [s] Introduktion av [n] Introduktion av [t] Introduktion av [d]

Elev: SESSION 1 Visslingen Lyssna till [s] En man satt på tåget med sin lille son. Gossen stod vid fönstret. Hans far ryckte av honom mössan. Han låtsade, att han kastade ut gossens mössa genom fönstret. Men han hade gömt mössan bakom ryggen. Gossen blev ledsen över att han hade blivit av med mössan. Hans far tröstade honom och sade: Jag ska vissla, och så kommer din mössa tillbaka! - Han visslade. Plötsligt hade han mössan i handen. Detta tyckte pojken var roligt. Kvickt tog gossen sin fars hatt och kastade ut den genom fönstret. Gossen skrek: - Far, vissla nu tillbaka hatten! Men den gången kunde inte far vissla tillbaka hatten. Så nu var det fars tur att bli ledsen. Men alla de andra i vagnen skrattade. Text: Sune Nilsson 1

Elev: SESSION 2 Fridtjof Nansen Del 1 Lyssna till [n] Utanför Oslo ligger en oansenlig grav. Allt som finns skrivet på gravstenen är ett namn Fridtjof Nansen. Det finns ingenting som antyder att den avlidne är speciell på något sätt. Men inget kunde vara mer felaktigt. Fridtjof Nansen föddes i Norge i oktober 1861. Han växte upp på landsbygden strax utanför Oslo. Vintertid intresserade han sig för skidåkning och skridskoåkning. På sommaren tyckte han om fiske och campingutflykter. Han blev duktig skidåkare och vann norska mästerskapen i längdskidåkning, tolv år i sträck. Han var också en utmärkt skridskoåkare, som satte världsrekord som artonåring. Favoritämnena i skolan var fysik och matematik. Ändå valde han att studera zoologi vid universitetet. Därigenom hoppades han att få tillfälle till utomhusarbete i stället för stillasittande arbete på kontor. 1882, medan han fortfarande studerade vid universitetet, sökte han sommarjobb på segelfartyget Viking. Han kom till den nordatlantiska kusten utanför Grönland. Där hade han gott om tid att studera vindförhållanden, havsströmmar, isrörelser och djurliv. Han gjorde anteckningar under resan och fick intryck som skulle följa honom under resten av hans liv. Det livslånga intresset för nordpolsområdet påbörjades. Efter återkomsten till Norge, erbjöds han arbete som intendent vid de naturhistoriska samlingarna på Bergens museum. Där stannade han i 1

Elev: SESSION 3 Fiskaren och turisten Lyssna på [t] I en hamn på Europas västkust ligger en fattigt klädd man vid sin fiskebåt och dåsar. En tjusigt klädd turist promenerar på stranden och njuter av idyllen. Han stannar till vid den dåsande fiskaren som sömnigt rätar på sig och trevar efter sitt cigarettpaket. Innan han funnit det har turisten redan erbjudit honom en av sina. Turisten inleder ett samtal. - Ni kommer att få fin fångst idag. Fiskaren skakar på huvudet. - Men jag har hört att vädret är gynnsamt. Fiskaren nickar. - Ni ska alltså inte fara ut? Fiskaren skakar på huvudet och turisten börjar känna sig lite obekväm. - Å, ni mår inte bra? - Jag mår alldeles utmärkt, säger fiskaren, jag har aldrig mått bättre. - Men varför far ni inte ut och fiskar då?, frågar turisten - Därför att jag redan har varit ute, svarar fiskaren MED-EL: 1 SU/Sahlgrenska, Sune Nilsson 2007

Elev: SESSION 4 Aboriginernas ursprung Lyssna till [d] Jack Nawalil, traditionell landägare, Arnhem Land. Foto: Lars Wallin Den aboriginska kulturen i Australien är mänsklighetens äldsta kvarvarande obrutna kultur. Det är en kultur som trots enorma påfrestningar fortfarande kämpar för sin överlevnad. Deras kultur är äldre än Bibeln, äldre än pyramiderna och betydligt äldre än vår nordiska vikingahistoria. Det är en kultur som förutom att den innehar världens äldsta religion även innehåller en extremt fascinerande uppbyggnad av familjestrukturer och avancerade former av konst och musik mm. Men varifrån kom de? Hur levde aboriginerna innan de vita kom? För att finna svar på dessa frågor får vi inledningsvis backa drygt 65 000 år tillbaka i tiden, så länge bedömer de flesta arkeologerna att de olika aboriginska folken har levt i Australien. Benämningen aboriginer är 1

Elev: SESSION 5 Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt vår kalender). Redan när Carl var två år flyttade familjen till det närbelägna Stenbrohult. Pappa Nils var präst, men hade trädgårdsodling som hobby. Linné blev därför tidigt intresserad av naturen. Trots detta skulle han bli präst och gå i pappas fotspår. Men Linné skolkade från undervisningen för att få vara ute i naturen. Lärarna tappade tålamodet och kallade till sig pappa Nils. Linné skriver senare om händelsen "Lectorerna... med enhällig Röst styrkte Fadren, att i tida sätta sin Son till någon handtvärkare, såsom de voro öfvertygade att han med Boken ingenting kunde uträtta." Linnés far var chockad men fick snart tröst av naturkunskapsläraren, doktor Rothman. Han menade att läkaryrket kunde vara ett alternativ. Då all naturkunskap på 1

Elev: SESSION 6 Sverige bröt trist svit Lyssna efter långt i, [i:] GÖTEBORG. Med en riktig drömträff sänkte Kim Källström USA och såg till att Sverige vann sin första träningslandskamp på två år. - En kalasträff. Fick den på yttersidan så bollen skruvade sig perfekt innanför stolpen, säger målskytten efter segern med 1-0. Målet kom efter fem minuter i den andra halvleken efter att en spelare både dribblat och snubblat fram bollen i perfekt läge. Kim Källström sköt senare en frispark som var ännu hårdare och centimetrar från att gå i mål. - Det var en ännu bättre träff. Riktningen på skottet spar jag till matchen mot Danmark. Källström blev trots målet inte matchens huvudperson. Den titeln tog istället Zlatan Ibrahimovic som dominerade fullständigt under de 66 minuter han spelade. Med klacksparkar, snabba skarvningar, utmärkt huvudspel och utsökt bollkontroll. Något mål blev det dock inte den här gången heller. Men trots nio raka landskamper utan mål lär ingen rikta kritik mot anfallsjätten. - Jag kände mig pigg, kände inget av ljumsken. Det var länge sedan jag kände mig så frisk, säger superstjärnan och log stort när han glatt svarade på frågor efter matchen. Han briljerade redan i första minuten då han snyggt spelade fram Kim Källström som dock inte fick rätt träff på bollen. Han hade en dubbelchans efter samspel med Johan Elmander. Utrusande målvakten Tim Howard räddade i första läget. En försvarare på mållinjen klarade returen. 1

Elev: SESSION 7 Välkommet och ovälkommet Lyssna på långt å-ljud, [o:] Telefonsamtal kan vara väntade och oväntade, välkomna och ovälkomna. Klockan 23.00 häromkvällen, när jag sov som djupast kom ett oväntat och ovälkommet telefonsamtal. - Jag vill tala med Bebben, sa den okända och något överförfriskade kvinnorösten i andra ändan av tråden. - Här finns ingen Bebben svarade jag sömnigt, du måste ha slagit fel nummer. - Jag vill tala med Bebben, upprepade hon, varpå jag också upprepade mig. - Jag VILL tala med Bebben, sa kvinnan än en gång, mycket uppfodrande. - Det FINNS INGEN BEBBEN HÄR, sa jag något irriterat och undrade samtidigt vilket telefonnummer hon slagit. DÅ först lyssnade hon på vad jag sa, och nämnde siffrorna i vårt telefonnummer utan att dra efter andan. Det stämde faktiskt. - Jamen, försökte jag, vilket riktnummer har du slagit då? - Inget, sa hon och fortsatte, NU vill jag tala med Bebben. Vid det laget började jag bli ordentligt irriterad. Mitt röstläge fick en högre ton och jag upprepade än en gång; 1

Elev: SESSION 8 PUBKULTUR Lyssna efter kort a-ljud, [a] Den brittiska puben (public house) är en absolut världsunik företeelse. Puben skall ses som brittens andra vardagsrum och det är ofta vanligare att man träffar sina vänner på puben snarare än att man bjuder hem dem. Det finns ett mycket stort antal pubar i landet och de flesta har öppet 11-23, men en ny lag från 2005 gör att flera pubar har öppet längre. De flesta pubarna serverar både mat och dryck, men det finns gott om undantag. När man ändå är i landet skall man passa på att njuta av britternas inhemska öl, kallat real ale. Det finns i mängder av märken och smaker. Gemensamt för real ale är att den skall handpumpas direkt från fatet och att den är betydligt mindre kolsyrad än svensk öl. 1

Elev: SESSION 9 Pappan och havet av Tove Jansson Lyssna till kort i-ljud [I] Omslagsbild till Pappan och havet av Tove Jansson. En obestämd eftermiddag i slutet av augusti gick en pappa omkring i sin trädgård och kände sig onödig. Han visste inte var han skulle göra av sig, för allt som fanns att göra var redan gjort eller också var det nån annan som höll på med det. Pappan tassade omkring på måfå i sin trädgård och efter honom rasslade hans svans melankoliskt över den torra marken. Hettan låg och jäste härinne i dalen, allting var orörligt och tyst och lite dammigt. Det var månaden för stora skogseldar och stor försiktighet. Han hade varnat sin familj. Gång på gång hade pappan förklarat hur försiktig man måste vara i augusti. Han hade beskrivit den brinnande dalen, dånet, de glödande stammarna, elden som kryper under mossan. Lysande pelare av eld som kastar sig uppåt mot natthimlen! Vågor av eld som brusar fram över dalens sidor och vidare nedåt mot havet. Och kastar sig fräsande i havet, avslutade pappan med dyster tillfredsställelse. Allt är svart, allt har brunnit upp. Ett väldigt ansvar vilar över minsta knytt, vartenda litet skrutt som har tillgång till tändstickor! Familjen upphörde att syssla och sa: Javisst ja. Jaja. Sen fortsatte de igen. 1

Elev: SESSION 10 Att skaffa lämplig telefon Olika sätt att överföra ljud från telefon till CI/hörapparat: 1. Genom mikrofon (M-läge) 2. Genom telespole (T-läge) 3. Högtalartelefon (M-läge) Endast vissa telefoner är försedda med utrustning som kan användas för mottagning i T-läge. Be om tips från personal vid hörselvården. Ytterligare finesser: Det finns telefoner som är försedda med volymförstärkning. Med knapptryckning eller med skjutreglage kan ljudet från luren förstärkas. Graden av förstärkning varierar mellan olika typer av telefoner. Ett annat alternativ är en extern volymförstärkare som enkelt kan kopplas till telefonen. På vissa telefoner kan man även påverka ljudklangen genom ökning av diskanteller basljud. Tänk på: - Att inte köpa grisen i säcken. Skaffa dig information om telefoner för hörselskadade redan innan du besöker butiken. Du behöver förmodligen prova flera olika telefoner innan du hittar någon som passar. - Hänvisa till dina hörselbesvär. Försäkra dig om att butiken tillåter dig att kostnadsfritt prova telefonen några dagar. - Försäkra dig om att du får tillbaka pengarna för telefonen om du ångrar köpet. 1

Elev: SESSION 11 Åren går och allt vissnar och dör Lyssna efter långt o [u:] Mina vänner tycker att jag är pessimistisk. Jag tycker jag är realist. Livet är ju faktiskt inte så himla roligt. Åren går, allting vissnar, och allting dör. Till och med den lilla princessbebisen Estelle kommer att bli gammal och rynkig. Få läsglasögon, klimakteriesvettningar och benskörhet för att sedan dö. Jag vet att det låter makabert med det är faktiskt så det ser ut till och med för Princessor. Om dom har tur. Och får leva ett långt liv. Min familj tycker att jag verkar deppig. Klarsynt tycker jag. Visst, vi går mot vår och sommar. Morgnarna är ljusare och småfåglarna läskar jättekatten Ines redan vid 05.30. Men vi vet ju alla att snart är det vinter och mörkt igen. Nej, inte är det så himla roligt inte. Men det finns naturligtvis knep, även för oss klarsynta realister, för att känna om inte glädje så i alla fall någon form av förnöjsamhet. Ett är till exempel att ta en varm dusch och sen lägga sig i en nybäddad säng. Ett annat är att krypa tätt intill en varm och mjuk katt som luktar torra löv och kantareller. Men problemet är att det inte går att planera de njutbara upplevelserna. Dom ska bara hända. Förberedelserna i sig gör att njutningen slinker iväg ur synhåll. Bästa middagen är ju aldrig den på snofsiga finrestaurangen hur vällagad den än är. Bästa middagen äter man på kvällen i stugan när man varit ute i båten hela dagen och missat att affären stängt och man får 1

Elev: SESSION 12 Fridtjof Nansen Del 2 Lyssna efter [m] Efter att långsamt ha drivit norrut, infrusna i isen under drygt ett år, insåg Nansen att Fram aldrig skulle komma tillräckligt nära nordpolen. I mars 1895 gav sig därför Nansen och Hjalmar Johansen iväg för att försöka nå nordpolen till fots. De tog med sig hundar, kajaker och slädar. Naturens makter tvingade dem att vända innan de nått nordpolen. Trots detta hade de kommit närmare polen än vad någon tidigare gjort. Nu kunde de dock inte hitta tillbaka till Fram. Vintern närmade sig, och de insåg att de måste hitta ett säkert ställe där de kunde tillbringa vintern. Stannade de kvar på isen skulle de inte överleva. Efter att under fem månaders tid vandrat och paddlat nästan 50 mil nådde de fram till en liten ö. Där byggde de en stenhydda som skulle bli deras hem under de följande nio månaderna. De överlevde vintern genom att äta isbjörnskött från djur som de jagat. 1

Lärare: SESSION 12 KARTA ÖVER ÅLAND

Elev: SESSION 13 Sviter av 70-talet Lyssna efter [b] Måste få dela med mig av mina plågsamma 70 -talsminnen. Allvädersstövlarna kommer jag ihåg för mycket. Jag vill minnas (vill inte minnas, men gör det i alla fall) att jag tyckte att färgen påminde om sviskon. Jag hade ingen riktig koll på vilken färg sviskon hade - och har egentligen fortfarande inte det. Men sviskon lät äckligt, och sviskonfärgade var stövlarna. Bruna och lite onaturligt glansiga. Jag tror jag led mest av mina glasögon. Hornbågade glasögon som hade varit superhypade idag, ty de var trasiga och tejpade i mitten. Men då fanns det inget Harrypotterskt kultvärde i det. Inte heller fanns det något kultvärde i att ha en pottfrisyr. (Pottfrisyr är den frisyr man får när man vänder upp och ner på en potta, sätter den på någons huvud och klipper av allt som sticker ut nedanför pottkanten.) Jag hade en pottfrisyr. Och det var min mamma som klippte den. Anledningen skulle kunna vara: "Ja, ja - din mamma hade väl inte råd" eller "hon tyckte väl hon kunde spara lite pengar". Bara det hade varit både grymt och snålt. Men om det bara hade varit så väl. Faktum var att min mamma var utbildad hårfrisörska... 1

Elev: SESSION 14 Ur Barnbiblioteket Saga Det Gyllene Skinnet. Lyssna efter sh-ljudet [ ] Jason, den avsatte kungens av Jolkos son, skickades redan som liten gosse bort från föräldrahemmet för att uppfostras av den underligaste skollärare ni väl någonsin hört talas om. Denne man tillhörde nämligen det folkslag, som kallas centaurer. Han bodde i en grotta, hade en mans huvud och överkropp samt i övrigt en vit hästkropp. Han hette Kiron, och fast han såg så besynnerlig ut, var han en mycket erfaren och skicklig lärare och hade många lärjungar, som efteråt gjorde honom heder genom att bli ryktbara män. Herkules, som ni alla hört talas om, var en bland dem, likaså Akillevs, Filoktetes samt Eskulapius, som blivit vida ryktbar som läkare. Den gode Kiron lärde sina elever i stället för att skriva, läsa och räkna att spela på harpa, bota sjukdomar, nyttja svärd och sköld samt andra saker, som på den tiden ingingo i en god uppfostran. 1

Elev: SESSION 15 OBS: Detta är ett kåseri och får bara läsas av folk som har humor! Lyssna efter tj-ljudet [ς] Al Gore har tagit efter min metod! Jag säger bara en sak Al Gore! Al Gore! Tänk vilken fin man! Vilken underbar kollega vi har fått, vi miljöarbetare. För oss. som hållit på med miljöfrågor i många år, känns det här med Al Gore och hans film väldigt, väldigt roligt. Som ett stort genombrott i en ogenomtränglig stenmur! Al Gore är för miljöfrågorna vad Gorbatjov var för Berlinmuren. Den som bröt genom muren så att folk kunde röra på sig och sluta köra sina gamla Lador till bilar. Det är alltså så man ska göra för att lyckas i det här arbetet. Man ska skaffa sig ett namn och sedan göra en film. Precis så har jag också gjort. Al Gore och jag, vi har gjort så. Al har tagit efter min metod, kan man säga. Så här var det för mig, nämligen: Först arbetade jag som lokal nyhetsreporter i nära 20 år. Skrev och skrev mest om miljön. Jag serverade många obekväma sanningar om den dåliga stadsluften med alla färjeutsläppen, om den goda jorden, om näringsläckage, om.allt. 1

Elev: SESSION 15

Elev: SESSION 16 Färöarna Nordatlantens paradisöar (Lyssna till [f]-ljuden) I Nordatlanten, någonstans mellan Shetlandsöarna och Island, går m/s Norröna in i en dimbank. Motorerna stryps, går ner i varv till en jämn lunk. Sakta och tyst glider vi fram. Det känns overkligt. Jag står på däck och ser tjockan bädda in fartyget, ser den flyta in över relingen som tjock rök. Uppe på bryggan spejar kaptenen framför sig. Han ser bara några tiotal meter framför den stora vita båten och får lita till sina instrument. En mistlur. Norrönas dova dunk. Tystnaden, eller rättare sagt lyssnandet ut mot Nordatlanten. Och dimman som står där. En vit vägg utanför relingen. Då plötsligt är det som om en väldig stennäve slår sig genom dimman. En hög svart klippa blir synlig. Hög och mäktig som om den lutade sig in över fartyget. Där sticker ännu en svart klippa ut som en nos genom tjockan. Och så en till... och en till. Dimman lättar, skingras som genom ett trollslag och plötsligt ligger Färöarna där framför mig....så är jag hemma igen. Mjölken smakar hö och torvrök. Kitteln sjuder sakligt över elden. Utanför sjunger obeskrivligt många miljoner ton vatten... /William Heinesen/ 1

GREKISKA SAGOR. Elev: SESSION 17 berättade av Hedda (Hedvig Elisabet) Anderson, f Freudenthal (1832-1912). Hon skrev Grekiska sagor 1895. Den har kommit ut i många upplagor. Zevs. Lyssna efter [k] Den förnämste bland alla grekernas gudomligheter var Zevs, ljusets och himmelens gud, vilken härskade över allt i naturen. Hans fader var Kronos, tidens Gud, och Rea hette hans moder. Kronos hade blivit spådd, att en av hans söner en dag skulle beröva honom väldet över världen. På det att denna spådom ej skulle gå i fullbordan, uppslukade han alla de söner, som hans maka Rea födde. Men då Zevs blev född, den sjunde i ordningen, beslöt Rea att genom list rädda denne sin son. Hon tog en sten, inlindade den i den späde gudasonens lindakläder, lämnade den till sin make Kronos och bad honom sluka även denne sin son. Kronos slukade stenen i den tanke, att det var barnet, och Zevs var räddad. Av sin moder sändes nu Zevs hemligen till ön Kreta, där han på Idaberget uppfostrades bland herdarna och deras hjordar. En get närde honom med sin mjölk, och bien matade honom med sin honung. Och på det att barnets skrik ej skulle nå dess faders öra, befallde Rea öns invånare att överrösta barnets stämma genom bullrande vapenklang.

Elev: SESSION 18 VIKINGAR Lyssna till [v] De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär 800-1100 efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Ordet viking tros betyda från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla sig vid vikar och fjordar. I vikingatidens Europa kom ordet att betyda pirat, eftersom nordborna blev mest kända för sina plundringståg. Men vikingarna var också mycket skickliga handelsmän, hantverkare, berättare, diplomater och upptäcksresande. Man talade samma språk, fornnordiska, över hela Skandinavien men det fanns aldrig en enda enad vikinganation. Det var gott om hövdingar och småkungar som skaffat sig makt över större eller mindre landområden genom erövring. Gränserna för sådana riken växlade i omfång eller upphörde allt efter den som hade makten. Den som ena dagen var hövding kunde plötsligt dödas i ett slagsmål eller ett fältslag, och någon annan, ofta just den som dödat hövdingen, tog över. Vikingarna levde ett mycket våldsamt liv, och stora delar av deras tillvaro präglades av våld. Man gjorde gärna upp i dueller man mot man, som inte ansågs avslutade förrän den ene var död. Men då var också konflikten löst, åtminstone för stunden. 1

Elev: SESSION 18

Elev: SESSION 19 Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt. Luften är frisk och klar, den är lätt att andas in. Jag tittar på dimman som rullar över vattnet, och njuter av den svala nattluften. Det enda ljud som hörs är några fåglar och när årorna spräcker vatten ytan. Jag stannar till, drar snabbt fram min mobiltelefon. Den höga signalen tjuter i tystnaden. Jag stänger av telefonen och lägger den tillbaka i fickan. Jag drar en djup suck, lättad över tystnaden, sedan fortsätter jag. Spöet böjs till en båge. Jag släpper snabbt årorna och sträcker mig efter den, men när jag når spöet och gör mothugget så slaknar linan. Jag vevar in och en röd/vit liten wobbler kommer upp till ytan efter en stund. Jag tar upp den och kastar ut igen, hoppas på att den fortfarande simmar runt där någonstans. Men efter en stund av invevningar och utkast så inser jag att den inte kommer att hugga igen. Jag kastar ut och sätter mig ner och fortsätter att ro. Jag passerar en liten, liten ö i mitten på sjön. På ön ryms det knappt två stycken stora tallar och tre små björkar. Man ser fortfarande resterna av kojan jag byggde där när jag var liten. Jag hade använt den till att sova i, på mina långa fisketurer. Jag ler åt minnena och fortsätter att ro. Det känns som jag kan ro hur långt som helst. 1

Cuba Elev: SESSION 19

Elev: SESSION 20 Järnbärarna i Stockholms hamn Kåseri om svensk järnexport av Ture Nerman. (Ur Radions programhäfte för föredrag i skolan, utsänt 8 nov 1937) Lyssna efter [j] Järnbäraren är en arbetartyp, som ungdom nu för tiden inte har någon föreställning om, och även de äldre känner honom bara genom skildringar från gångna tider, t ex av August Blanche, som har skrivit en roman och en teaterpjäs, där en sådan arbetare spelar huvudrollen. Och ändå var järnbärarna på sin tid en mycket viktig arbetarkår här i Sverige, där järnet sedan medeltiden har varit en betydelsefull exportvara. När mot medeltidens slut städerna växte i makt, skaffade sig sjöstäderna kontroll över de varor, som utfördes från deras hamnar, främst då järnet. Det skulle undersökas, att det höll måttet och eljest 1

GÖTEBORGS HAMN Lyssna efter [h] Elev: SESSION 21 Hamnen ligger utmed Göta Älvs stränder, där älven passerar genom Göteborg. Det är en kombinerad flod- och kusthamn. Lilla Bommen i Göteborg. Bild av Mikael Miettinen Göteborg, Sweden (2009) Göteborgs hamn är Sveriges och Skandinaviens största hamn med en handelsvolym på nära 40 miljoner ton (2006). Volymerna domineras av olja följt av containergods och skogsprodukter. Hamnen drivs av det kommunala bolaget Göteborgs Hamn AB. Utöver gods- och färjetrafik kommer varje år cirka 20 kryssningsfartyg på besök i hamnen. Under 2000-talet har det varit 1

Peka på det ljud du hör Elev: SESSION 22 p t k b d g f v h s sh tj j m n ng r l 1

Elev: SESSION 21 en uttalad målsättning av Göteborgs kommun att öka antalet besök av kryssningsfartyg. Numera ligger hamnarna för fraktfartyg på Hisingssidan, utanför Älvsborgsbron. Längst ut ligger hamnen för råolja, Torshamnen. Innanför ligger Skandiahamnen, som hanterar containrar och RoRofartyg. Närmast Älvsborgsbron ligger Oljehamnen, för utskeppning av oljeprodukter, som bensin, diesel och eldningsolja. Två av Sveriges tre raffinaderier ligger alldeles i närheten. På Södra Älvstranden, innanför Älvsborgsbron, ligger bilfärjeterminalerna. Marken tillhör Göteborgs kommun, men hyrs av Stena Line, och är hemmahamn för Danmarks- och Tysklandsbåtarna. Dessutom finns här Amerikaskjulet för kryssningsfartyg, Göteborgs Fiskhamn samt Lilla Bommens hamn för fritids- och skärgårdsbåtar. Flyttar vi blicken till Norra Älvstranden ser vi Frihamnen, och något längre västerut ligger reparationsvarvet, Götaverken Cityvarvet. Här finns dessutom ett antal mindre hamnanläggningar för fritidsbåtar. Fritt ur Wikipedia 2

Elev: SESSION 21 PRESABS13.P.DOC 1. HÖRA ÖRA 2. HAL AL 3. HÅN ÅN 4. HÖK ÖK 5. HELG ÄLG 6. HALM ALM 7. HÅR ÅR 8. HASP ASP 9. HUV UV 10. HAJ AJ 11. HALS ALLS 12. HÄGG ÄGG 13. HAND AND 14. HYR YR 15. HÅLA ÅLA 16. HYRA YRA 17. HÖGA ÖGA 18. HUR UR 19. HULL ULL 20. HÖST ÖST 3

Elev: SESSION 21 PLACE08.P.DOC 1. FELA HELA 2. FORD HÅRD 3. FAMN HAMN 4. FINK HINK 5. FAR HAR 6. FÄLG HELG 7. FET HET 8. FÅNA HÅNA 9. FYR HYR 10. FARM HARM 11. FÖR HÖR 12. FEJA HEJA 13. FOLK HOLK 14. FÄLT HÄLLT 15. FISS HISS 16. FYRA HYRA 17. FACK HACK 18. FEST HÄST 19. FOTA HOTA 20. FÅN HÅN 4

Elev: SESSION 21 PLACE09.P.DOC 1. SAK HAK 2. SÅG HÅG 3. SELA HELA 4. SÖG HÖG 5. SONA HONA 6. SALA HALA 7. SYRA HYRA 8. SEXA HÄXA 9. SUND HUND 10. SAFT HAFT 11. SON HÅN 12. SEJ HEJ 13. SAND HAND 14. SÖK HÖK 15. SOPP HOPP 16. SUS HUS 17. ZINK HIND 18. SATT HATT 19. SES HES 20. SÄL HÄL 5

Elev: SESSION 21 PLACE10.P.DOC 1. KÖRA HÖRA 2. TJAFS HAFS 3. KÄR HÄR 4. TJATA HATA 5. KIND HIND 6. KYSS HYSS 7. KÄRR HERR 8. TJUGO HUGO 9. KÄCK HÄCK 10. KIVA HIVA 11. TJUSA HUSA 12. TJOG HÅG 13. TJUVA HUVA 14. TJEJ HEJ 15. KELA HELA 16. KÄNGA HÄNGA 17. KINK HINK 18. KÄLLA HÄLLA 19. TJUTA HUTA 20. KÄNT HÄNT 6

Elev: SESSION 21 CONMAP37.P.DOC 1. TOLK HOLK 2. TALA HALA 3. TÅN HÅN 4. TONA HONA 5. TULL HULL 6. TARM HARM 7. TÄCK HÄCK 8. TÅG HÅG 9. TÄR HÄR 10. TICKA HICKA 11. TÖJA HÖJA 12. TEST HÄST 13. TYRA HYRA 14. TUGGA HUGGA 15. TÄLT HÄLLT 16. TAND HAND 17. TORN HORN 18. TÄNT HÄNT 19. TOPP HOPP 20. TUR HUR 7

Elev: SESSION 21 CONMAP45.P.DOC 1. KAJ HAJ 2. KICKA HICKA 3. KOJ HOJ 4. KULL HULL 5. KARM HARM 6. KALA HALA 7. KUR HUR 8. KALL HALL 9. KOL HÅL 10. KÅR HÅR 11. KONA HONA 12. KAR HAR 13. KAST HAST 14. KAN HANN 15. KOPP HOPP 16. KULT HULT 17. KALKA HALKA 18. KUVA HUVA 19. KUND HUND 20. KALV HALV 8

Elev: SESSION 21 Peka på den konsonant du hör /p/ /t/ /k/ /b/ /d/ /g/ /f/ /v/ /h/ /s/ /sh/=[ ] /tj/=[ç] tex. dusch tex. kära /j/ /m/ /n/ /ng/=[η] /r/ /l/ 9

Elev: SESSION 21 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om sport. Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10

Elev: SESSION 21 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen. 2. Säg det igen, långsamt och tydligt. 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt. 4. Ge mig ett nyckelord. 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet? 6. Vad handlar det om det du säger? 7. Skriv ned ett nyckelord. 8. Talar du om.? 11

Elev: SESSION 21 Ludwig van Beethoven 1. När och var föddes Beethoven? 2. Vad arbetade föräldrarna med? 3. Hur många barn hade de? 4. Vem var Beethovens förste musiklärare? 5. Hur gick det med hans övriga skolundervisning? 6. När började han bli känd? 7. Vart reste han år 1787? 12

Elev: SESSION 21 8. Han återvände till Wien 1792. Vad gjorde han där? 9. Hur gick det att försörja sig när det inte längre kom någon lön från Köln? 10. Hur märkte Beethoven att hans hörsel försämrats? 11. Beethovens första symfoni framfördes 2 april 1800. Hur många symfonier skrev han och när framfördes de för första gången? 12. När blev Beethoven döv? Hur kunde omgivningen då kommunicera med honom? 13. Vilka är Beethovens mest kända verk? 14. Vad oroade sig Beethoven mest för, frånsett dövheten? 15. När dog Beethoven? 13

Elev: SESSION 21 Heiligenstadt-testamentet Till mina bröder Carl och [Johann] Beethoven Åh ni, som betraktar mig som en ondsint, envis och fientlig person, ni har fullständigt missförstått mig. Det finns ett skäl till att jag betett mig på detta sätt och som jag dolt för er. Ända sedan barndomen har jag varit godsint. Jag har alltid försökt att vara generös och handlingskraftig. Men betänk att jag under de senaste sex åren varit obotligt drabbad. Tillståndet har förvärrats genom meningslösa insatser från läkare, som ingivit mig hopp om förbättring. Slutligen har jag tvingats inse att sjukdomen möjligen kan vara långvarig (vars botande kommer att ta år eller kanske vara omöjligt). Även om jag i grunden är en aktiv och social människa har jag insett att jag måste dra mig undan, att leva livet ensam. De gånger jag försökt att bortse från min dåliga hörsel har jag kastats tillbaka till verkligheten dubbelt så hårt av de pinsamma konsekvenserna. Men det var omöjligt för mig att säga till folk: "Tala högre, skrik, för jag är döv." Hur skulle jag kunna erkänna en svaghet i ett sinnesorgan, som borde vara mer perfekt hos mig än andra. Det sinne som en gång hade den högsta perfektion, den bästa funktion som en 14

Elev: SESSION 21 musiker någonsin har haft. Nej, jag kan inte göra det, och därför hoppas jag att ni förlåter mig, när ni märker att jag drar mig tillbaka från ert sällskap. Min olycka är extra smärtsam, eftersom jag inser att jag kommer att bli missförstådd. Jag kan inte slappna av i sociala sammanhang, inga raffinerade konversationer, inget ömsesidigt utbyte av idéer. Jag måste leva praktiskt taget ensam, som en som har blivit utstött, tills jag någon gång tvingas tillbaka av samhälleliga krav. När jag är tillsammans med andra människor känner jag mig skräckslagen. Jag är rädd för att avslöja mitt tillstånd. Så har det till och med varit under de senaste sex månaderna i hemlandet. Min intelligente läkare instämmer i mina tankegångar genom att beordra mig att skona min hörsel så mycket som möjligt. Trots detta drivs jag av en längtan att umgås med människor. Men, vilken förödmjukelse det är för mig, när någon bredvid mig hör en flöjt i fjärran och jag hör ingenting, eller någon hör en herde sjunga och jag hör ingenting. Sådana händelser driver mig nästan till förtvivlan, lite mer av det, och jag skulle ta mitt liv - det är bara min konst som håller mig tillbaka. Jag kan inte tänka mig att lämna världen och tvingas överge allt som jag fortfarande har kvar att förverkliga. Så jag uthärdar denna eländiga existens - verkligen eländig för en känslig varelse. Mitt humör växlar i snabb förändring från det bästa skick till det värsta. Ha tålamod, säger de. Det är ett råd jag nu måste följa, och jag försöker. -Jag hoppas att jag orkar behålla min beslutsamhet tills det behagar högre makter att bryta tråden. Kanske jag blir bättre, kanske inte, jag är redo. Tvingas att bli filosof redan i mitt tjugoåttonde år! - Åh det är inte lätt, och för en konstnär är det mycket svårare än för någon annan. Gud, du som ser det innersta av min själ. Du vet att där bor kärlek till mänskligheten och viljan att göra gott. Ack medmänniskor, om ni någon gång läser detta, besinna då att ni har varit orättvisa mot mig. En person, som trots alla begränsningar naturen åsamkat honom, ändå gjorde allt som stod i hans makt för att bli accepterad bland värdiga konstnärer och människor. Ni, mina bröder Carl och [Johann], om Dr Schmidt fortfarande finns i livet när jag dött, så be honom, i mitt namn, att beskriva min sjukdom. Bifoga detta skriftliga dokument till min sjukjournal så att åtminstone världen kan försonas med mig efter min död. Så får det bli! Med glädje skyndar jag mig mot döden. Om detta sker innan jag fått möjlighet att utveckla hela min konstnärliga kapacitet, vore det för tidigt. Jag skulle sörja, trots mitt lidande och förmodligen önska att döden fördröjdes. Men borde jag ändå inte vara glad, för döden kunde befria mig från ett ändlöst lidande? Kom död! Kom när du vill, för jag ska möta dej med tapperhet. Farväl, och glöm mig inte när jag är borta. Jag har förtjänat att finnas kvar i era minnen, för jag har tänkt mycket på er och hur jag skulle kunna göra er lyckliga under min livstid. Må det bli så! Ludwig van Beethoven, Heiglnstadt, [Heiligenstadt], 6 oktober 1802 Egen fri översättning av Heiligenstadttestamentet. 15

Elev: SESSION 20 var fullgott, annars vrakades det. Det skedde genom tjänstemän som kallades järnvräkare. Järnet fördes i hamnstaden genom en stor våg. På sin tid hade ett 30-tal svenska städer järnvågar. Skyldigheten att uppväga järn avskaffades först 1864, i samband med att näringslivet frigjordes från skråväsendet. Den största järnvågen i riket var Stockholms. Hur gammal den var vet man inte, men den omnämnes som en mycket viktig institution redan i rådets privilegiebrev till Stockholms stad år 1436. Först stod den vid Järntorget i Gamla stan, vilket fick sitt namn av järnupplaget utanför vågen. På 1660-talet flyttades den över till Slussgraven, som nu fick namnet Järngraven. Här fanns vågen kvar, tills järnvägen skulle fram 200 år senare, då den flyttade över till Djurgårdsvarvet på 1800-talet och slutligen alldeles upphörde med år 1885. Gamla järnvågen i Slussgraven var under sina 200 år, där den låg i den starkaste trafikleden, en av Stockholms största sevärdheter och dessutom ett mycket hörbart inslag i den svenska huvudstaden liv. Där lade järnskutorna till på Mälarsidan med sitt stångjärn från bruken uppe i landet, där bars järnstängerna av järnbärarna ur skutan in i vågen, vägdes i vågskålarna, bars vidare till fartygen på Saltsjösidan för exporten till utlandet eller ställdes t v undan utmed väggar och särskilda kurar. Det klang och small lång inåt staden och uppåt Söder, när de kraftiga jättarna ty svaga fick järnbärarna inte vara kastade av sina bördor på vågen, och i rostgult stod järnstängerna i 2

Elev: SESSION 20 hundratusental och hela vågen för åskådarens blick, när man vandrade över Slussbron upp mot Södermalm. Järnbärarna voro sedan gammalt ett slutet lag på 100 man, senare flera, slutligen 192, med fullmakt av drätselkommissionen, ett slags kommunalarbetare, f.ö. föregångare till transportarbetarna. Dessas mångårige förtroendeman Charles Lindley är son till en av de gamla järnbärarna. Dessa voro alltså en ganska liten kår, men de äro ändå av stort intresse. Tack vare järnets betydelse för den svenska utrikeshandeln kommo de att spela en stor roll i det svenska arbetets historia, och de kunna sägas på sin tid ha på sina axlar burit upp inte bara exportjärnet utan också i inte ringa mån Sveriges stormaktsställning. SVENSKA FÖREDRAG, Skolradions program, nr 42 Hösten 1937 3

Elev: SESSION 20 PRESABS-J-I.L 1. JAGA AGA 2. GILLA ILLA 3. JOCK OCH 4. DJURET URET 5. JÄKTA ÄKTA 6. DJÄRVA ÄRVA 7. JENKA ÄNKA 8. GETT ETT 9. GIVER IVER 10. LJUNG UNG 11. JUTE UTE 12. HJÄRTA ÄRTA 13. GJORD ORD 14. GENEN ENEN 15. JAMMA AMMA 16. JÄMNA ÄMNA 17. GJORT ORT 18. JAKT AKT 19. LJUNGA UNGA 20. GENAT ENAT 4

Elev: SESSION 20 PRESABS-J-L.L 1. TÄNJ TENN 2. DÖRJ DÖRR 3. VÄNJ VÄN 4. ALG ALL 5. FÖLJ FÖLL 6. SVALG SVALL 7. SVÄLJ SVÄLL 8. MÄRG MÄRR 9. BORG BORR 10. HELG HÄLL 11. HÖLJ HÖLL 12. ÄRG ÄRR 13. TORG TORR 14. TALG TALL 15. FÄLG FÄLL 16. SÄLJ SÄLL 5

Elev: SESSION 20 Initialt [j] vs [l].l 1. JAKT LAGT 2. GEN LEN 3. JIM LIM 4. GIFT LIFT 5. LJUS LUS 6. JÄSA LÄSA 7. GÖS LÖS 8. YOGA LÅGA 9. JAVA LAVA 10. DJUR LUR 11. GER LER 12. GIRA LIRA 13. JOBB LOBB 14. JAZZ LASS 15. GÖK LÖK 16. GJUTA LUTA 17. JOGGA LOGGA 18. LJUVA LUVA 19. JIGG LIGG 20. JAGA LAGA 6

Elev: SESSION 20 Finalt [j] vs [l].l 1. TJEJ KJELL 2. SVAJ SVALL 3. HOJ HÅLL 4. SEJ CELL 5. KOJ KOLL 6. MAJ MALL 7. HÖJ HÖLL 8. KAJ KALL 9. GREJ GRÄLL 10. PAJ PALL 11. HEJ HÄLL 12. BOJ BOLL 13. HAJ HALL 14. MOJ MOLL 7

Elev: SESSION 20 Initialt [j] vs [n].l 1. GER NER 2. JACKA NACKA 3. JOHN NÅN 4. GYNNA NYNNA 5. JORD NORD 6. JÄSA NÄSA 7. GÖDDA NÖDDA 8. JUICE NOS 9. GICK NICK 10. GÄCK NÄCK 11. GÖS NÖS 12. GINA NINA 13. JÄMNA NÄMNA 14. HJALLE NALLE 15. JOBBA NOBBA 16. GÖTA NÖTA 17. GIGA NIGA 18. DJÄRV NERV 19. GÄSTA NÄSTA 20 GERDA NÄRDA 8

Elev: SESSION 20 Initialt [j] vs [d].l 1. JAG DAG 2. GIKT DIKT 3. GET DET 4. LJUVA DUVA 5. JUICE DOS 6. GÖK DÖK 7. JAM DAM 8. JAZZ DASS 9. GÄCK DÄCK 10. JAN DAN 11. LJUS DUS 12. GÖR DÖR 13. LJUM DUM 14. GINA DINA 15. LJUGA DUGA 16. JÄMT DÄMT 17. DJUR DUR 18. GIVA DIVA 19. LJÖG DÖG 20 GÄLD DÄLD 9

Elev: SESSION 20 LSVOW13.P.DOC Du ska få lyssna till fyra ord som presenteras efter varandra. Ett av dem innehåller konsonanten [j] som i orden jul, jobb eller ljus. Försök att hitta ordet med kort [j]. Finns det i FÖRSTA, ANDRA, TREDJE eller FJÄRDE ordet? 1 2 3 4 10

Elev: SESSION 19 Nu är det så mörkt det kan bli på sommaren och jag glider mjukt genom vassen på väg mot stranden. Jag drar upp båten på ön så att jag är säker på att den inte glider ner i vattnet och tar ut sakerna som ligger i båten. Fem stycken blev det på wobblern, tre abborrar och två gäddor. Jag bär upp sakerna uppför en liten kulle med utsikt över sjön. Jag lägger mina saker bredvid eldstaden utav stenar som jag byggde för många år sedan. Jag börjar leta efter torra pinnar och tändmaterial. Det går lätt att tända virket jag samlat ihop. Jag tar upp en Bullenspilsnerkorvburk ur väskan och lägger den på en sten vid elden för att kokas. Jag sitter vid elden, någorlunda mätt och rätt så trött. Jag vrider på mig så jag får värmen i ryggen och kurrar ihop mig i sovsäcken. Jag tittar upp mot himlen en sista gång och tänker: Det här är livet! Publicerad av Tim Eriksson den 15 januari 2008 i Novell.nu http://apollo.fl-net.se/novell/viewtext.do?id=12710 2

Elev: SESSION 19 PRESABS-I-L.E 1. LAV AV 2. LENA ENA 3. LILA ILA 4. LAX AX 5. LÅN ÅN 6. LOK OK 7. LOCK OCH 8. LÖN ÖN 9. LED ED 10. LOJA OJA 11. LUT UT 12. LAPA APA 13. LEVA EVA 14. LORT ORT 15. LÅT ÅT 16. LUR UR 17. LARM ARM 18. LÄT ÄT 19. LAND AND 20. LIDA IDA 3

Elev: SESSION 19 PRESABS-F-L.E 1. BETEL BETE 2. SKAL SKA 3. MEJL MEJ 4. TAGEL TAGE 5. JUL JU 6. GAMMAL GAMMA 7. SKYL SKY 8. IDEL IDE 9. HASSEL HASSE 10. KJOL TJO 11. OXEL OXE 12. KRAKEL KRAKE 13. STOL STO 14. TVÅL TVÅ 15. STÅL STÅ 16. SPEL SPE 17. SKRÅL SKRÅ 18. ANTAL ANTA 19. VRÅL VRÅ 20. KOBBEL KOBBE 4

Elev: SESSION 19 Initialt [l] vs [m].p 1. LAS MAS 2. LOJ MOJ 3. LÄT MÄT 4. LER MER 5. LAT MAT 6. LÅG MÅG 7. LOS MOS 8. LÖN MÖN 9. LED MED 10. LOA MOA 11. LÅR MÅR 12. LAX MAX 13. LUS MUS 14. LIN MIN 15. LOT MOT 16. LÅN MÅN 17. LOD MOD 18. LYR MYR 19. LON MON 20. LUR MUR 5

Elev: SESSION 19 Initialt [l] vs [n].p 1. LYTT NYTT 2. LABB NABB 3. LÄRA NÄRA 4. LIPA NIPA 5. LEKA NEKA 6. LÄTT NÄTT 7. LYSA NYSA 8. LEJD NEJD 9. LAGG NAGG 10. LÅTA NÅTA 11. LINA NINA 12. LOBB NOBB 13. LÄSA NÄSA 14. LITA NITA 15. LOCK NOCK 16. LÖDD NÖDD 17. LYSS NYSS 18. LOVA NOVA 19. LÖJA NÖJA 20. LOLA NÅLA 6

Elev: SESSION 19 Meningsmatris 1 5 9 11 15 7

Elev: SESSION 19 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om skolan Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 8

Elev: SESSION 19 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 9

Elev: SESSION 19 Cuba 1. Var ligger Cuba? 2. Är Cuba ett stort land? 3. Hur många människor bor på ön? 4. Vem var den förste europé som kom till ön? 5. Hur gick det efter revolutionen? 6. Hur klarar sig den vanlige cubanen? 7. Vad kan man göra på Cuba som turist? 8. Vilken tid på året bör man besöka Cuba? 9. Vad heter statschefen? 10. Hur gick det sedan? 10

Elev: SESSION 18 En släkting till den dräpte var i sin fulla rätt att bli upprörd och försöka ge igen. På det här viset kunde hela familjer utplåna varandra genom mord och strider som varade i generationer. Hämnd var en hederssak för vikingarna. Samtidigt var de också kapabla att visa stor tillgivenhet och trohet till sina vänner, hövdingar och familjer. De var antagligen mer kärleksfulla och förlåtande än de kristna medeltidsriddarna, till exempel. Vikingarna hade också stort sinne för humor, och tyckte om att berätta och lyssna på spännande och underhållande historier. En bra historieberättare hade högt anseende i vikingasamhället. Vikingarna dyrkade en sorts gudar som kallas för asar. De var mäktiga och ofta skoningslösa, men hade flera mänskliga drag. Detta gjorde det lätt för vikingarna att tro på sina gudar, och många av dem betraktades nästan som goda kamrater följeslagare på resan, så att säga. Överguden hette Oden. Han valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare Mjölner bars som ett smycke runt halsen, liksom de kristna bar ett kors. 2

Elev: SESSION 18 Under dessa plundringståg tog man sig fram med skepp. Vikingarna var skickliga båtbyggare och sjömän. De reste över hela Europa och en bra bit in i Asien. Så småningom tog de sig också till Nordamerika. Under dessa resor ställde de till med mycket elände, men knöt också nya kontakter och öppnade handelsvägar. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som så småningom växte till hela städer. I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. Slaget vid Hastings 1066 brukar räknas som vikingatidens sista stund. Då invaderade de franska vikingaättlingarna normanderna England och tog makten där. Ungefär 30 år senare gav sig riddare av på det första korståget till Jerusalem, och samhället i hela Europa hade fått en annan uppbyggnad. Ur Vikingarnas historia www.ungafakta.se/ 3

Elev: SESSION 18 PRESABSIV.P 1. VAL AL 2. VID ID 3. VÅR ÅR 4. VÄN ÄN 5. VAGN AGN 6. VEKA EKA 7. VIDA IDA 8. VRAK RAK 9. VÄGG ÄGG 10. VÖRT ÖRT 11. VAX AX 12. VEK EK 13. VIS IS 14. VAKT AKT 15. VETT ETT 16. VINN IN 17. VRÅN RÅN 18. VÄGA ÄGA 19. VÄRM ÄRM 20. VARV ARV 4

Elev: SESSION 18 PRESABSIF.P 1. FAX AX 2. FANN ANN 3. FEL EL 4. FLAT LAT 5. FYR YR 6. FÅS ÅS 7. FARM ARM 8. FLEN LEN 9. FRIS RIS 10. FÅR ÅR 11. FART ART 12. FNÖS NÖS 13. FACK ACK 14. FIKA ICA 15. FOCK OCH 16. FRID RID 17. FETT ETT 18. FANA ANA 19. FINN IN 20. FRAS RAS 5

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVi.P 1. FAR VAR 2. FET VET 3. FIN VIN 4. FÅR VÅR 5. FADD VADD 6. FEGA VEGA 7. FEST VÄST 8. FILA VILA 9. FORD VÅRD 10. FÄLG VÄLJ 11. FAS VAS 12. FIK VIK 13. FALK VALK 14. FEJA VÄJA 15. FILT VILT 16. FÅTT VÅTT 17. FÄLT VÄLT 18. FAX VAX 19. FELA VELA 20. FINK VINK 6

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVma.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 7

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVmu.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 8

Elev: SESSION 18 TACTRAINFVmi.P Repetera ordet och peka på den konsonant du hör: /f/ /v/ 9

Elev: SESSION 18 Meningar med tema Nu ska du få lyssna till ett antal meningar som har ett gemensamt tema. Sånt folk kan säga när det handlar om böcker Försök att upprepa så mycket du kan av varje mening. Det gör inget om det bara blir ett par ord, upprepa bara vad du hört. Om det är svårt så försök att använda några av strategierna på nästa sida. 10

Elev: SESSION 18 Har du inte uppfattat allt? Försök med att använda dessa strategier. 1. Var snäll och säg det igen 2. Säg det igen, långsamt och tydligt 3. Var snäll och säg det på ett annat sätt 4. Ge mig ett nyckelord 5. Vill du vara hygglig och stava det ordet 6. Vad handlar det om det du säger 7. Skriv ned ett nyckelord 8. Talar du om.? 11

Elev: SESSION 18 Carl Nielsen 1. Vem var Carl Nielsen? 2. När föddes han? 3. Var föddes han? 4. Finns det andra berömda danskar som kommer härifrån? 5. Vilka likheter finns mellan de två männen? 6. Kom Nielsen från en musikalisk familj? 7. Vilket instrument spelade han? 8. Vilket var hans första jobb och varför lämnade han det? 9. Hur länge spelade han i Odense militärorkester? 10. Vad studerade han på musikkonservatoriet? 11. När skrev han sina första kompositioner? 12. Kunde Nielsen leva på sina kompositioner? 13. Fortsatte han att komponera som orkestermusiker? 14. Hur många symfonier skrev han och när kom de till? 15. Skrev han flera operor? 16. Vad gjorde han när han lämnat orkestern 1905? 17. Blev Nielsen erkänd under sin livstid? 18. Varför kallades den fjärde symfonin den outsläckliga? 19. Fortsatte Nielsen att komponera hela sitt liv? 20. När dog han? 12

Elev: SESSION 17 På Kreta växte Zevs upp till en kraftig gudayngling. Och snart började han tänka på att störta sin fader från tronen och själv taga hans rike. Från tidernas morgon hade starka makter funnits, vilka voro väldiga medhjälpare vid gudarnas strider. Till dessa makter eller väsen hörde titanerna, giganterna och cykloperna. Dessa sistnämnda voro utrustade med blott ett öga, vilket satt mitt i pannan. Skönheten hade de således ej fått på sin lott, men hjälpsamma och mäktiga voro de, och villigt betjänade de Zevs vid alla hans företag. Då de hörde, att Zevs ämnade bekriga sin fader, smidde de med glädje åt honom det vapen han behövde, nämligen en ljungande blixtstråle. Det var med tillhjälp av denna, som det lyckades Zevs att snart förjaga Kronos från tronen. Sedan detta var gjort, tog Zevs herradömet över världen i sina händer. Men icke ens han fick ensam råda. Rea hade tvingat sin make att återgiva henne tvenne av de söner han hade uppslukat. Med dessa sina bröder måste Zevs dela makten. Poseidon, den äldste, blev herre över havet, och Hades, den yngre, fick härska i underjorden. Texten hämtad från www.lysator.liu.se/~pober/litteratur/ovrigt/greksagor.html

Elev: SESSION 17 De första människorna. Lyssna efter [g] Vid denna tid funnos ännu inga människor på jorden. Prometevs, en av titanerna, danade en gång några människobilder av ler och gjorde dem sedan levande. Men då dessa varelser ingenting hade fått från himmelen, liknade de djur mer än människor och blevo dömda av Zevs att förgås. Prometevs försökte då att bringa ned från himmeln det, som hans skapelser behövde för att bliva verkliga människor. Han steg hemligen dit upp och stal något av den himmelska eld, som där förvarades. Denna gömde han i en ihålig stav, gav den till de jordevarelser han hade danat och lärde dem att bruka den till eget gagn. Men i Zevs' ögon var detta en stor förbrytelse. Och hårt blev titanen straffad därför. På berget Kaukasus lät Zevs vid en klippa fastsmida Prometevs och ditsände sedan en gam, som dagligen hackade i sig hans lever, vilken dock varje natt växte till igen. Därefter utförde Zevs sitt beslut att förgöra de av Prometevs danade människorna. Han lät uppkomma på jorden en så väldig flod, att den fördränkte hela släktet utom Prometevs' egen son, Deukalion, och dennes hustru, Pyra. Dessa makar räddade sig på ett skepp, som Deukalion på sin faders tillsägelse hade byggt, innan floden kom.

Elev: SESSION 17 Nio dagar och nio nätter drev skeppet omkring på böljorna, tills det slutligen stannade på berget Parnassus. Här stego de båda makarna ut ur skeppet, offrade ett tackoffer åt Zevs och bönföllo honom om att han måtte låta ett nytt släkte uppkomma på jorden. Till svar på denna bön befallde Zevs, att Deukalion och hans maka skulle kasta den stora modern jordens ben bakom sin rygg. Deukalion och Pyrra, som förstodo gudens mening, togo då stenar upp av marken och kastade dem över sina skuldror. De stenar, som Deukalion kastade, förvandlades till män, och de, som Pyrra kastade, blevo kvinnor. På detta sätt befolkades jorden med ett nytt människosläkte.

Pallas Atena, vishetens gudinna. Lyssna efter ng-ljudet [η] Elev: SESSION 17 Det var en tid, då Zevs ständigt plågades av en svår värk i sitt huvud. Från denna plåga, ville han bliva fri till vad pris som helst. Han befallde därför sin son Hefaistos att med en bila klyva hans värkande huvud. Hefaistos lydde befallningen, och se, därvid skedde ett under, som kom himmel och jord att bäva, havet att svalla och dagen att fördunklas. Pallas Atena (Minerva), vishetens gudinna, framsprang levande och fullt beväpnad ur Zevs' huvud. Åt denna sin himmelska dotter gav Zevs en gudomlig makt, större än alla hennes medsystrars. Beständigt stod hon sin fader nära, spridande liv och ljus omkring sig. Alla jordens riken beskyddade hon och främjade deras väl i både krig och fred. Hon ledsagade de kämpar, som drogo ut i krig, eldade dem till modig strid, förlänade dem seger och byte och höll sin skyddande hand över deras hem. Pallas Atena gjorde också en mängd uppfinningar till landets bästa. Plogen och räfsan uppfann hon, ävensom konsten att spinna, väva och sy. Dessutom vårdade hon människornas hälsa, skänkte frisk luft, avlägsnade sjukdomar och befordrade de ungas goda utveckling. Ej underligt att stora och högtidliga fester firades varje år i Aten till Pallas Atenas ära.

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [η] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /ack/ /agg/ /ang/

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [η] med [ε]_p.doc Repetera ordet och peka: /äck/ /ägg/ /äng/

Elev: SESSION 17 FINALT [k] och [g].och [η] med [i]_p.doc Repetera ordet och peka: /ick/ /igg/ /ing/

Elev: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [η] med [a]_p.doc Repetera ordet och peka: /acka/ /agga/ /anga/

Elev: SESSION 17 MEDIALT [k] och [g].och [η] med [ε]_p.doc Repetera ordet och peka: /äcke/ /ägge/ /änge/