sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön



Relevanta dokument
Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Arbets- och miljömedicin

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomspsykiatri

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Tilläggsspecialiteter

Neuroradiologi 1

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.021

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Personlig pensionsrådgivning

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Kompetensbeskrivning

Handbok för ST Arbets- och Miljömedicin Version 2.04

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av


LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

sätter hallänningen i centrum

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Medicinska kontroller

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

R E H A B I L I T E R I N G

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 2.01

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Obstetrik och gynekologi

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 3.14

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Våra utbildningar våren 2016

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Psykologi 25 yh poäng

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Kurs: Högskolepedagogik för lärare/handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Öron-, näs- och halssjukdomar

Riktlinjer för anhörigstöd

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Psykiatriska specialiteter

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

alkohol- och drogpolitiskt program

Arbets- och miljömedicin Lund

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Vem vårdar vem? Folkhälsan

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.0

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Socialstyrelsen Stockholm

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1980:14 Utkom från trycket den 12 sept PSYKISKA OCH SOCIALA ASPEKTER PÅ ARBETSMILJÖN

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5)

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Transkript:

BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare ha kunskaper och färdigheter i bedömning av fysiska och psykiska påfrestningar i arbetslivet, levnadsvanor och hur de inverkar på hälsa och arbetsförmåga tillämpa förebyggande och hälsofrämjande arbete, bedömning av individuell arbetsförmåga, och planering av arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetet ska vara präglat av en helhetssyn där individens samlade livssituation vägs in. Detta kräver kunskap om vanliga sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar, deras diagnostik och behandling och hur de påverkar arbets- och livssituation Utöver detta ska den specialistkompetenta läkaren ha kunskap om de lagar och andra föreskrifter som gäller för arbetsmiljön och arbetslivet samt förmåga att genomföra lagstadgade medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömningar och övriga förekommande myndighetsuppdrag. kunna fungera som en oberoende och rådgivande expert åt både arbetstagare och arbetsgivare. Förmågan att arbeta med både organisations-, grupp-, och individperspektiv i samverkan med annan expertis, myndigheter och organisationer inom arbetsmiljöområdet är därför central. Det är också viktigt att behärska den specifika medicinsk-etiska problematiken inom området.

Delmål c1 Sambandsbedömning behärska bedömning av sambanden mellan hälsa respektive ohälsa och exponering i arbetsmiljön ha kunskap om sådana samband i den allmänna miljön Delmål c2 Patientutredning behärska klinisk handläggning av patienter med tillstånd som kan vara relaterade till exponering i arbetsmiljön med helhetssyn och beaktande av medicinsk, funktionell, psykologisk och social situation 2

Delmål c3 Gruppundersökningar ha kunskap om utformning av hälsoundersökningar eller andra kartläggningar utifrån aktuell exponering kunna planera och genomföra hälsoundersökningar eller andra kartläggningar utifrån aktuell exponering, och kunna återrapportera till berörda parter Kvalitets- och utvecklingsarbete Självständigt skriftligt arbete Delmål c4 Exponeringsutredning ha kunskap om metoder för utredning av exponeringsförhållanden i olika arbetsmiljöer kunna använda exponeringsutredningar vid handläggning av på individ- och gruppnivå 3

Delmål c5 Arbetets organisation och hälsa ha kunskap om den inverkan som arbetets organisation har på individer och grupper Delmål c6 Riskbedömning ha kunskap om identifiering, värdering och kontroll av riskfaktorer i arbetsmiljön, och åtgärder för att förbättra ogynnsamma förhållanden kunna tillämpa denna kunskap vid handläggning av individoch grupp 4

Delmål c7 Hälsofrämjande ha kunskap om metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete i arbetsmiljön och den allmänna miljön kunna planera, genomföra och följa upp hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Kvalitets- och utvecklingsarbete Självständigt skriftligt arbete Delmål c8 Arbete och sjukdom ha kunskap om vanliga sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar, deras diagnostik och behandling och hur dessa påverkar arbets- och livssituation kunna tillämpa denna kunskap vid handläggningen av individ Deltagande i diagnostikoch behandlingskonferens 5

Delmål c9 Arbetsförmåga och rehabilitering behärska bedömning av individuell arbetsförmåga, och handläggning av arbetslivsinriktad rehabilitering, samt medverkan i medicinsk rehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Delmål c10 Lag och rätt i arbetslivet ha kunskap om arbetsmiljö-, arbetsrätts- samt övrig relevant lagstiftning kunna tillämpa detta i det kliniska arbetet 6

Delmål c11 Medicinska kontroller behärska genomförandet av lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar Delmål c12 Arbetslivets etik kunna identifiera och ta hänsyn till medicinsk-etisk problematik som uppstår i förhållande till individ, grupp, arbetsgivare, tillsynsmyndigheter och andra samhällsaktörer 7

Utbildningsstruktur Tilläggsspecialiteten arbetsmedicin kräver en bred medicinsk grundkompetens och utbildningen bygger på att läkaren har tidigare specialistkompetens inom en klinisk patientnära specialitet. I de fall den tidigare kliniska specialiteten inte motsvarar innehållet i delmålen krävs kompletterande sidotjänstgöring. Utbildningen innefattar tjänstgöring inom företagshälsovård och på arbets-och miljömedicinsk klinik samt och teoretiska studier. Huvuddelen av den kliniska tjänstgöringen sker inom företagshälsovård. Tjänstgöringen bör integreras med de teoretiska studierna under hela utbildningen för att säkerställa bredast möjliga utbildningsbas. Det är angeläget att den tilläggsspecialistkompetens som läkaren erhåller också garanterar att läkaren uppfyller aktuella kompetenskrav från myndigheter, (AFS 2005:06, 2 års heltidstjänstgöring inom företagshälsovård eller vid en yrkes- och miljömedicinsk klinik för att få utfärda tjänstbarhetsintyg). Under tjänstgöringen inom företagshälsovård bör ST-läkaren självständigt handlägga kliniska patientutredningar delta i teamarbete om individ, grupp och organisation delta i arbetsplatsbesök arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga delta i kundföretagens arbetsmiljöarbete aktivt medverka i utbildningsverksamhet delta i arbetet med att genomföra lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar genomföra, sammanställa och redovisa gruppundersökning till kundföretag Inom tjänstgöringen vid arbets- och miljömedicinsk enhet bör ST-läkaren handlägga kliniska patientutredningar delta i arbetsplatsbesök medverka i olika utredningar av exponering och sjuklighet på arbetsplatser, inklusive riskbedömning och riskkommunikation till berörda parter. 8