1(38) 06-09-25 B TR1-08 EFFEKTBRYTARE 12 420 kv INLEDNING Dessa riktlinjer baserar sig i huvudsak på svensk standard SS-EN 62271-100. De anger lämpligt val i de fall där alternativa möjligheter föreligger och innehåller dessutom tillägg och förtydliganden till standarden. Riktlinjerna kan av beställaren göras bindande för leverantören och anger då krav som förutom tillämplig standard ska gälla för utförande och provning av effektbrytare för 12-420 kv. Riktlinjerna gäller inte för generatorbrytare. Denna handling ersätter TR 008:1, TR 013:1 och TR 014:1. Den har tagits fram på uppdrag av Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB. Den har godkänts som lämpligt underlag för upphandling. Vattenfall Eldistribution AB
2(38) Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT...4 2.1 Omgivningstemperaturer...5 2.2 Is och vind...5 2.3 Nedsmutsning...5 3. DEFINITIONER...5 4. MÄRKDATA...6 4.1 Isolationsnivå...6 4.2 Märkfrekvens....7 4.3 Märkström...7 4.4 Märkkortslutningstid...7 4.5 Märkbrytström...8 4.6 Märkmanövercykel...8 4.7 Koppling av kapacitiva strömmar...8 4.8 Koppling av induktiva strömmar....9 4.9 Bryttid...9 4.10 Mekanisk uthållighet...9 4.11 Elektrisk uthållighet...10 4.12 Täthet...10 5. UTFÖRANDE PÅ EFFEKTBRYTARE...10 5.1 Allmänt...10 5.2 Indikering...10 5.3 Gas och gasövervakning...10 5.4 Märkskyltar...10 5.5 Korrosionsskydd...10 5.6 Isolatorer...10 5.7 Anslutningar...13 5.8 Uppställning...14 5.9 Jordning...14 5.10 Tillståndskontroll...14 5.11 Speciella krav på frånskiljande brytare...14 5.12 Underhåll...15 6. UTFÖRANDE AV MANÖVERDON...15 6.1 Mekaniskt utförande...15 6.2 Elektriskt utförande...16 6.3 Speciella krav på motorfjädermanöverdon...19 6.4 Speciella krav på tryckluftsmanöverdon...19 6.5 Speciella krav på hydraulmanöverdon...21 7. SKYLTNING...21 7.1 Indikering...21 7.2 Strömställare för manöverström...21 7.3 Motorskyddsbrytare...21 7.4 Strömställare för värme...22 7.5 Brytarfrånskiljares låsläge...22 8.TRYCKKÄRLSKRAV...22 8.1 Kvalitetssystem...22 8.2 Typgodkännande...22 8.3 Tryckkärlsdokumentation...22 9 DOKUMENTATION...22 9.1 Allmänt...22
9.2 Dokumentation i offert...22 9.3 Dokumentation samtidigt med leverans...23 9.4 Dokumentation och reservdelar efter leverans...24 10 BILAGOR...25 10.1 Bilaga 1 Uttagsplatta och tapp, dimensioner...25 10.2 Bilaga 2 Hänglås...26 10.3 Bilaga 3 Utförande och garantidata...27 10.4 Bilaga 4 Tilläggskrav avseende effektbrytare...28 10.5 Bilaga 5 Huvudkontaktrörelse...31 10.6 Bilaga 6 The dry layer (Dsl) pollution test method...32 10.7 Bilaga 7 Anläggningsdatalista...37 3(38)
4(38) 1. ALLMÄNT Tillämplig svensk standard gäller. När sådan saknas gäller Europeisk Standard (EN) och IEC-publikationer. Senaste utgåva ska gälla. I den mån effektbrytarna inte till alla delar uppfyller gällande standard och dessa riktlinjers tilläggskrav ska avvikelser redovisas. Riktlinjerna innehåller i bilaga 3 uppgifter om huvuddata avsedda att användas vid upphandling. Upphandlaren ska ange krav som ställs på brytaren, både särkrav och val där sådana förekommer i normen. Offertgivaren ska sedan ange de provningar han önskar åberopa som verifikation på angivna data. Tillämpliga normer och riktlinjer: SS 401 03 10 Kopplingsutrustningar - elkopplare och säkringar. Ordlista. SS-EN 60694 Kopplingsapparater för spänning över 1 kv. Gemensamma avsnitt i standarder. SS-EN 62271 Kopplingsapparater för spänning över 1 kv Del 100: Effektbrytare för växelström, samt övriga tillämpliga delar. SS-EN 62271-203 Gasisolerade metallkapslade ställverk med märkspänning högre än 52 kv. SS-EN 60529 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning). SS-EN ISO 1461 Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål Specifikationer och provningsmetoder. SS 3192 Varmförzinkade gängade ståldetaljer SS 14 23 03 Rostfritt stål SS-stål 2303 SS 421 01 67 Dimensionering av utomhusställverk Vind- och islaster. IEC 60059 IEC standard current ratings IEC 60296 Fluids for electrotechnical applications unused mineral insulating oils for transformers and switchgear SS-EN 62271-101 High-voltage switchgear and controlgear - part 101: Syntetic testing. IEC 60815 Guide for the selection of insulators in respect of polluted conditions. IEC 61462 Composite insulators Hollow insulators for use in outdoor and indoor electrical equipment IEC 62271-108 High-voltage alternating current disconnecting circuitbreakers for rated voltages of 72,5 kv and above. IEC TR 62271-310 Electrical endurance testing for circuit-breakers of rated voltage 72,5 kv and above. RN 1978 Rörledningsnormer AFS 1994:53 Arbetarskyddsstyrelsens förordning för enkla tryckkärl AFS 1999:4 Arbetarskyddsstyrelsens förordning för tryckbärande anordningar.
5(38) AFS 2005:2 AFS 2005:3 SS-EN 50052 SS-EN 50064 SS-EN 50068 SS-EN 50069 SMS 1645 SMS 1647 Arbetarskyddsstyrelsens förordning : Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Arbetarskyddsstyrelsens förordning : Besiktning av trycksatta anordningar. Gjutna aluminiumkapslingar för gasisolerade metallkapslade högspänningsställverk. Gasisolerade metallkapslade ställverk Kapslingar av plastiskt bearbetat aluminium. Gasisolerade metallkapslade ställverk Kapslingar av smitt stål. Gasisolerade metallkapslade ställverk Svetsade kapslingar sammansatta av gjutet och plastiskt bearbetat aluminium. Tryckmätare Nålventiler. Utvändigt gängade med fläns för provningsanslutning PN64 Tryckmätare Nålventiler. Utvändigt gängade med fläns för provningsanslutning PN160 2. DRIFTVILLKOR 2.1 Omgivningstemperaturer För brytaren ska anges under vilka betingelser den ska uppställas och vilket temperaturintervall som ska gälla. För inomhusinstallationer gäller generellt +40 C till -25 C. I normalt uppvärmda lokaler kan -5 C accepteras. Lägsta omgivningstemperatur för utomhusuppställning är i syd- och mellansverige -40 C, i norra Sverige - 50 C. 2.2 Is och vind För utomhusuppställning gäller isklass 20, d.v.s. effektbrytaren ska kunna manövreras med ett lager av 20 mm is. För normala applikationer ska vindtrycket 700 Pa mot en cylindrisk yta gälla. Detta motsvarar en vindhastighet på 34 m/s. För utrustning uppställd i utsatta lägen på berg och i kusttrakter kan dock högre vindtryck erfordras. Dimensionering och provning ska då ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS 421 01 67. 2.3 Nedsmutsning Vid uppställning i miljö med smuts och/eller salt anges speciella krav på korrosionsskydd, spolbarhet och isolatorers krypsträcka. Se även punkterna 5.5 och 5.6. 3. DEFINITIONER Definitioner anges i tillämpliga normer. Märkspänning märkspänningen anger den övre gränsen för systemspänning för vilken effektbrytaren är avsedd. (Samma spänning som konstruktionsspänningen)
Märkvärde vanligen av tillverkaren angivet värde för komponents, anordnings eller utrustnings specificerade driftsförhållanden (IEV 151-04-03) 6(38) Konstruktionsspänning högsta huvudspänning (effektivvärde) för vilken utrustningen är konstruerad med hänsyn till såväl isolation som andra egenskaper, vilka i tillämpliga standarder relateras till denna spänning. (IEV 604-03-01) 4. MÄRKDATA 4.1 Isolationsnivå 4.1.1 Konventionella brytare Följande urval av isolationsnivåer ska gälla: Märkspänning kv (eff) Märkhållspänning för kort stöt kv (toppvärde) Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov kv (eff) till jord, mellan poler och över öppen pol över frånskiljningssträcka till jord, mellan poler och över öppen pol över frånskiljningssträcka 12 75 85 28 32 24 125 145 50 60 36 170 195 70 80 52 250 290 95 110 82,5 380 440 150 175 145 650 750 275 315 170 650 750 275 315 245 950 1050 395 460 Märkspänning kv (eff) Märkhållspänning för kort stöt kv (toppvärde) till jord över öppen pol och frånskiljnings -sträcka Märkhållspänning för lång stöt kv (toppvärde) till jord och över öppen pol över frånskiljnings -sträcka Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov kv (eff) till jord över öppen pol och frånskiljnings -sträcka 420 1425 1425 (+240) 1050 900 (+345) 520 610 I tabellen angivna värden inom parentes avser stötvärden på spänningen anbringad på motstående huvudkontakt (kombinerad spänning). 4.1.2 Brytare i gasisolerade ställverk För brytare i gasisolerade ställverk ska följande urval av isolationsnivåer gälla:
7(38) Märkspänning kv (eff) Märkhållspänning för kort stöt kv (toppvärde) Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov kv (eff) till jord, mellan poler och över öppen pol över frånskiljningssträcka till jord, mellan poler och över öppen pol över frånskiljningssträcka 12 75 85 28 32 24 125 145 50 60 36 170 195 70 80 52 250 290 95 110 82,5 325 375 140 160 145 650 750 275 315 170 650 750 275 315 245 1050 1200 460 530 Märkspänning kv (eff) Märkhållspänning för kort stöt kv (toppvärde) till jord över öppen pol och frånskiljning s-sträcka Märkhållspänning för lång stöt kv (toppvärde) till jord och över öppen pol över frånskiljning s-sträcka Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov kv (eff) till jord över öppen pol och frånskiljnings -sträcka 420 1425 1425 (+240) 1050 900 (+345) 650 815 I tabellen angivna värden inom parentes avser stötvärden på spänningen anbringad på motstående huvudkontakt (kombinerad spänning). 4.2 Märkfrekvens. Märkfrekvensen ska vara 50 Hz. 4.3 Märkström Nedan anges ett urval som i första hand ska väljas så att ett stort antal varianter undvikes. Märkström väljes bland följande värden: 630, 800, 1000, 1250, 1600, 2000, 2500, 3150, 4000A. 4.4 Märkkortslutningstid Den normala märkkortslutningstiden för brytare är 1 sekund. I speciella applikationer där en snabb bortkoppling av fel är säkerställd genom redundanta skydd, ljusbågsvakter och dylikt kan en kortare märkkortslutningstid tillåtas. Denna ska då vara 0,5 sekund.
8(38) 4.5 Märkbrytström Märkbrytström är den största ström som brytaren är konstruerad för att kunna bryta under normala betingelser. Märkbrytströmmen väljs ur R10 serien från IEC 60059. 12.5, 16, 20, 25, 31.5, 40, 50, 63, 80, 100 ka. (Det kan vara fördelaktigt att i ett nät begränsa sig till apparater med en brytförmåga av reservdelshållningsskäl). 4.5.1 Kortslutningsströmmens dc-komponent Den procentuella dc-komponenten bestäms enligt IEC 62271:100 4.101.2. I normalfallet är tidskonstanten 45 ms (alt. a). I speciella fall t.ex för brytare i närheten av generatorer, kan högre värden på tidskonstanten krävas. 4.5.2 Transient återvändande spänningar I de flesta fall är de värden som föreskrivs i IEC 62271:100 6.104.5 tillräckliga och ska redovisas av tillverkaren i ett provningsprotokoll vid offerten. För vissa brytare på nedsidan av transformatorer där det är extra höga kortslutnings-strömmar kan högre värden behöva specificeras. 4.6 Märkmanövercykel För brytare avsedda för snabbåterinkoppling ska märkmanövercykeln vara: O - 0,3 s - CO - 1 min - CO. För övriga brytare: O - 1 min - CO - 1 min - CO För vissa brytare exempelvis förbikopplingsbrytare för seriekondensatoranläggningar och reaktorbrytare kan andra manövercykler erfordras. Dessa ska då specificeras i förfrågan. Återhämtningstid för brytare med trycklufts- eller hydraulmanöverdon till förnyad CO efter fullbordad manövercykel ska anges av tillverkaren i offerten. 4.7 Koppling av kapacitiva strömmar Brytare för koppling av kapacitiva strömmar ska vara av klass C2 d.v.s med mycket låg sannolikhet för återtändning. 4.7.1 Märkbrytström tomgående ledning Provning ska normalt ske med värden enligt IEC 62271:100 4.107 tabell 5. Om ledningslängden överstiger: 82,5 kv - 25 km 145 kv, 170 kv - 100 km 245 kv, 420 kv - 300 km gäller följande värden på strömmen: (anges i förfrågan) Märkspänning kv Brytström A Huvudspänning före brytning kv Spänning efter brytning kv 82,5 40 100 77 145 65 170 145 170 70 190 160 245 250 270 220 420 650 500 400
9(38) Anm. Vid enfasig provning ska enligt IEC 62271-100 6.111.7 provspänningen omedelbart före öppning inte vara mindre än U r / 3 x k c där k c är 1,4 för applikation i direktjordat nät och 1,7 i spoljordade nät. 4.7.2 Märkbrytström tomgående kabel Brytning av tomgångsström till kabel ska provas vid spänningar över 24 kv. Provning ska ske med värden enligt IEC 62271:100 4.107 tabell 5 eller det högre värde på strömmen som applikationen kräver. 4.7.3 Koppling av kondensatorbatterier Provning av kondensatorbrytare ska verifiera kapacitet att koppla båda enkla och parallella kondensatorbatterier. Provning ska ske med värden enligt IEC 62271:100 4.107 tabell 5 eller det högre värde på strömmen som applikationen kräver. Data för inkopplingsströmmen kan beräknas med hjälp av IEC 62271:100 Annex H. Märkslutströmmen ska vara 20 ka toppvärde vid en frekvens av 4,25 khz. Högre värden kan erfordras i speciella fall för exempelvis förbikopplingsbrytare för seriekondensatorbatterier. Se IEC 62271-109. Inkopplingströmmen kan bland annat reduceras med hjälp av en separat reaktor eller genom synkroniserad inkoppling. Om reduktion av inkopplingsströmmen sker med hjälp av synkronisering, ska brytaren vara dimensionerad för de värden som bestäms av inkoppling utan reduktion. Speciella krav på brytaren vid synkroniserad inkoppling och därmed följande provning framgår av bilaga 4. 4.8 Koppling av induktiva strömmar. Nätpåkänningar samt spänningsdippar vid in-och urkoppling av stora reaktorer och inkoppling av transformatorer kan reduceras med hjälp av synkroniserad koppling. Utrustning ska installeras för reaktorer för märkspänning 245kV och högre. För transformatorer större än 500 MVA (låg manöver frekvens) eller större än 200 MVA (hög manöverfrekvens) ska uppspänningsbrytaren synkroniseras om detta framgår av förfrågningsmaterialet. Som ytterligare vägledning angående krav på synkroniserad inkoppling beskrivs elkvalitetskraven i TR6. Speciella krav på brytaren vid synkroniserad koppling framgår av bilaga 5. Som alternativ till synkronisering kan om så anges inkopplingsmotstånd användas. För transformatorer över 500 MVA väljs i så fall motstånd med 5000 Ω per fas och med en förinkopplingstid av minst 15 ms. Provning ska ske i enlighet med IEC 62771-110. 4.9 Bryttid Märkbryttiden ska inte överstiga 60 ms. I vissa fall kan kortare tid erfordras. 4.10 Mekanisk uthållighet Effektbrytare ska om inte annat specificeras vara av mekanisk klass M1 (2000 manövercykler). Reaktor- och kondensatorbrytare ska vara av mekanisk klass M2 (10 000 manövercykler).
10(38) 4.11 Elektrisk uthållighet Effektbrytare ska vara av klass E1. 4.12 Täthet SF 6 -fyllda brytare ska ha ett läckage mindre än 0,5% per år. 5. UTFÖRANDE PÅ EFFEKTBRYTARE 5.1 Allmänt Reaktionskrafter vid manöver samt tillåtna svängningar hos stativ ska anges för dimensionering av fundament och stativ. 5.2 Indikering Brytarens läge ska indikeras mekanisk på brytarpoler, länksystem eller manöverdon. Indikeringen ska vara lätt avläsbar under drift. Som lägesindikering ska brytarens ändlägen indikeras. För skyltning se punkt 7.1. 5.3 Gas och gasövervakning Gasfyllda brytare för 245-420kV ska vara så utformade att efterfyllning av gas kan ske på ett personsäkert sätt på spänningssatt brytare som befinner sig i tilläge. All gas (SF 6 och i förekommande fall N 2 ), för första fyllning ska ingå i leveransen. Vid användning av SF 6 bör inblandning av annan gas undvikas. om blandgas används accepteras N 2 men ej CF 4, av miljöskäl. Gasfyllda brytare ska övervakas med densitetsvakt med slutande kontaktfunktion vid två nivåer (påfyllning, blockering). Densiteten ska indikeras på visande instrument. Maximalt accepteras 0,5% gasläckage per år och gasrum. 5.4 Märkskyltar Märkskyltar ska ha svensk text. Märkskylt kan finnas separat på brytare och manöverdon eller kombineras där apparaterna utgör en enhet. Utöver de obligatoriska uppgifterna ska förekommande märktryck för gas och vätska anges på brytare och manöverdon. På manöverdonet anges spänning och frekvens för i donet befintliga kretsar (manöver och hjälpkretsar). 5.5 Korrosionsskydd Yttre detaljer ska vara utförda av korrosionsbeständigt material. Stål ska vara rostfritt eller skyddas genom förzinkning (SS-EN ISO 1461). Bearbetade ytor får skyddas på annat beständigt sätt. Inre detaljer anses betryggande skyddade med målning eller infettning. Då effektbrytare uppställes i korrosiv atmosfär kan förstärkt korrosionsskydd erfordras. Detta anges då i anbudsinfordran. 5.6 Isolatorer Kompositisolatorer ska användas till konventionella och frånskiljande effektbrytare för 245 och 420 kv. För märkspänning < 245 väljes i första hand kompositisolator. Brytkammare av porslin eller kompositmaterial ska vara så konstruerad att sprängning till följd av inre övertryck förhindras.
11(38) 5.6.1 Kompositisolatorer Frånskiljande brytare med märkspänning 245 kv och 420 kv ska ha isolatorer av kompositmaterial. Även konventionella effektbrytare för dessa spänningar ska förses med kompositisolatorer om inte annat anges. Frånskiljande brytare och konventionella effektbrytare för märkspänningar <245 kv bör ha kompositisolatorer. Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC 61462. Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. För normal miljö (klass I enligt IEC 60815) dimensioneras isolatorn av andra krav såsom växelspänningshållfasthet i regn och stöthållfasthet än av smutsprestanda. Krypsträckan ska vara minst 21 mm/kv (fas/jord). För smutsig miljö är inte krypsträckan en relevant parameter för smutsprestanda. Funktionsprov som simulerar smutsförhållandena i kustmiljö är därför mer relevant. Två alternativa provningsmetoder rekommenderas: 1. En modifierad metod med jämnt smutslager enligt IEC 60507 Som förbehandling appliceras torr kaolin med en svamp, bomullsduk eller borste på isolatorn. Överskottet av kaolin blåses bort (med en elektrisk blås) så att ett mycket tunt täckande skikt återstår. Därpå kan en lösning enligt IEC 60507:1991 13.2 appliceras med den metod som beskrivs i 15 i samma standard. Den uppmätta densiteten på det på isolatorn pålagda saltet (SDD) ska vara 0,15 mg/cm 2. Provningen utförs så snart som det förorenande lagret är fullständigt torrt. Tiden innan provningen utförs bör dock inte överskrida 18 timmar efter det att föroreningen slutförts. 2. Dry salt layer metoden Metoden beskrivs i bilaga 6. Saltdensiteten vid provningen ska vara 0,15 mg/cm 2 en nivå som är aktuell för svenska förhållanden. Som ett alternativ till ovanstående funktionsprovning kan man använda samma minimala krypsträckor som specificeras för smutsig miljö i tabellerna i 5.6.3. Kortare krypsträckor kan endast användas om verifierande provning enligt ovan utförts. För isprestanda gäller samma rekommendationer som för porslinsisolatorer d.v.s vertikala isolatorer ska ha en maximal medelfältstyrka på 85 kv/m (fas/jord) i isolatorns axialriktning. För horisontella isolatorer är smutsprestanda dimensionerande. I de fall där det lastbärande isolatorröret är förstärkt med glasfiber kan spaltprodukter från SF 6 -gas angripa glasfibern. I sådana fall ska isolatorn
vara försedd med ett skyddsskikt eller på annat sätt vara utförd så att isolatorns insida inte skadas av förekommande spaltprodukter. 12(38) Kompositisolatorer med optofiber integrerad i isolatorn ska vara utförda och provade enligt vad som i övrigt gäller för kompositisolatorer. Optofibern får inte ha menlig inverkan på isolatorns isolationsprestanda eller övriga egenskaper. Inte heller får de prov som genomförs på kompositisolatorn försämra optofiberns egenskaper. Provning ska ske med optofibern monterad på ett produktionsenligt sätt. Dessutom ska optofiberns egenskaper verifieras efter varje prov, som kan ha en inverkan på fiberns optiska egenskaper. 5.6.2 Porslinsisolatorer Isolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC 60815. I smutsig miljö isolatorer ha förlängd krypsträcka. Isolatorers normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt tabell i 5.6.3. Förlängd krypsträcka i första hand tillämpas inom västkustområdet (ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Som alternativ till dimensionering med krypsträcka i kustklimat kan isolationen verifieras genom ett funktionsprov enligt IEC 60507, saltdimmetoden (section three). Salthalten i provet sätts till 40 g/l vilket motsvarar förhållandena i smutsig miljö vid svenska västkusten. På vertikala isolatorer är krypsträckan mindre relevant för isprestanda än för smutsprestanda eftersom isen överbryggar isolatorns skärmar. Här har isolatorlängd och avstånd mellan skärmarna större betydelse. För vertikala porslinsisolatorer bör medelfältstyrkan längs isolatorn inte överstiga 85 kv/m (fas/jord). För horisontella brytkammarisolatorer och parallella isolatorer hos styrkondensatorer gäller dimensioneringen för smutsprestanda enligt tabellen i 5.6.3. Rekommendationerna för isprestanda gäller utöver dimensioneringen av krypsträcka i områden med risk för isbildning. I vissa speciellt utsatta lägen kan spolbarhet krävas. Detta anges då vid anbudsinfordran. Brytare kan vara spolbara, spolbara med begränsningar eller inte spolbara. Vid begränsad spolbarhet ska begränsningen anges av tillverkaren i anbudet. 5.6.3 Krypsträckor Kraven för krypsträckor för vertikala isolatorer samt brytkammare utan styrkondensatorer i smutsig och ren miljö sammanfattas i nedanstående tabell: Konstruktionsspänning, Min. krypsträcka, mm U m Porslin Komposit kv Smutsig miljö Ren miljö (klass II och III) 1 (klass I) 1 Ren miljö 12 300 200 150 24 600 400 300
36 900 600 450 52 1300 850 650 82,5 2100 1350 1000 145 3700 2350 1750 170 4300 2750 2050 245 6200 3950 3000 420 10650 6800 5100 1 Enligt tabell II i IEC 60815 13(38) För horisontella brytkammare med parallella styrkondensatorer eller inkopplingsmotstånd gäller följande krypsträckor: Konstruktions- spänning, U m kv Min. krypsträcka, mm Min. krypsträcka, mm Smutsig miljö (klass II och III) 1 Ren miljö (klass I) 1 12 400 250 24 750 500 36 1150 750 52 1600 1050 82,5 2600 1650 145 4500 2950 170 5300 3450 245 7650 4950 420 13100 8500 1) Baserar sig på 54 mm/kv respektive 35 mm/kv (fas/jord). 5.7 Anslutningar Brytare med en brytkammare per pol ska ha anslutningsmöjlighet i två motsatta riktningar. Apparatuttag kan bestå av en platta eller tapp. Vald tjocklek på anslutningsplatta ska verifieras genom värmeprovning. Extra påbyggnad av apparatuttag för att uppfylla föreskrivna mått bör undvikas. Dimensioner på apparatuttag framgår av bilaga 1. Apparatuttag av koppar eller kopparlegering ska vara förtent alternativt försilvrat med en skikttjocklek av minst 50 µm respektive 20 µm. Kopparlegering som är känslig för spänningskorrosion får inte användas. Apparatuttag av aluminium eller aluminiumlegering får inte vara ytbehandlat. Aluminiumlegering som är känslig för spänningskorrosion, skiktkorrosion eller korngränsfrätning får inte användas. Uttagsplatta av aluminium eller aluminiumlegering ska ha en hårdhet av min H B 75. Uttagsplatta väljs med utgångspunkt från apparatens märkström enligt följande: Storlek Märkström hos apparat, A
14(38) 4 75 630-1250 9-125 1600-3150 12 165 ) 4000 ) Uttagsplatta 9-125 kan väljas om tillverkaren genom värmeprovning kan visa att otillåten temperaturstegring inte inträffar vid belastning upp till 4000 A. Uttagstapp väljs med utgångspunkt från apparatens märkström enligt följande: Storlek Märkström hos apparat, A Märkström hos apparat, A Tapp av aluminium Tapp av koppar 30 630-1250 630-1600 40 1600 2000-2500 60 2000-2500 3150-4000 5.8 Uppställning Om ej annat anges ska nedanstående polavstånd användas. Märkspänning kv Avstånd mm (c/c) 82,5 1500 145-170 2500 245 4000 420 6500 5.9 Jordning Jordanslutning ska utformas för kabelsko med två hål. 5.10 Tillståndskontroll Det ska finnas lätt åtkomliga mätuttag för tillståndskontroll (läge, rörelse, vibration m.m.). Anordning för tidmätning på spänningssatt brytare ska finnas. (ex. precisionshjälpkontakter). På lämpligt ställe i manöverdonet ska det finnas hål för vibrationsanalys (Diameter 5,5 mm, gänga ¼ 28 -UNF, djup minimum 5 mm). I dokumentationen ska lämplig metod för tillståndskontroll redovisas. Nominella värden och toleranser ska vara angivna för ny och åldrad apparat. 5.11 Speciella krav på frånskiljande brytare Frånskiljande brytare ska vara utförda och provade enligt IEC 62271-108. Brytaren ska kunna låsas mekaniskt i ändläge FRÅN. Låsanordningen ska kunna motstå de krafter som utvecklas vid manövrering av låst apparat. Anordningen ska kunna låsas med hänglås enligt användarens standard. Vid låsning ska elektrisk manövrering förhindras genom att manöverkretsarna blockeras. Låsläge ska skyltas, se punkt 7.6.
Det ställs hårda tillförlitlighetskrav på den frånskiljande brytarens indikeringsanordning. För provning se SS-EN 62271-102. 15(38) Frånskiljande brytare med märkspänning 245 kv och 420 kv ska ha isolatorer av kompositmaterial. Frånskiljande brytare för märkspänningar <245 kv bör ha kompositisolatorer. Frånskiljande brytare ska ej ha styrkondensatorer eller motståndselement. 5.12 Underhåll Leverantören ska ange underhållsbehov som funktion av tid, driftrespektive felströmmar, kopplingsantal och miljö och därvid specificera livslängd, revisionsintervaller, erforderliga hjälpmedel, reservdelar, kostnader för dessa och tidsåtgång för underhållsåtgärder. Tillverkaren ska lämna specifikation över reparationsmateriel för utförande av mindre reparationer. Specifikationen ska innehålla dimensioner, material etc. Standardmateriel bör kunna köpas i svensk fackhandel. Exempel på reparationsmateriel: Tätningsmateriel För konstruktionen speciella, mindre komponenter eller detaljer. Maskinelement såsom låselement, fjädrar, lager m.m. Smörjmedel, oljor, lösningsmedel och andra kemikalier 6. UTFÖRANDE AV MANÖVERDON 6.1 Mekaniskt utförande 6.1.1 Åtkomlighet Väsentliga detaljer ska vara lätt åtkomliga för inspektion och service. Hölje bör vara lätt demonterbart och ska ha minst en enkelt öppningsbar dörr som vid utomhusutförande är låsbar med hänglås enligt bilaga 3. Öppning och stängning ska kunna ske med en enda fast monterad lätt åtkomlig greppdel. Betjäningsplats och dess begränsningar ska redovisas på måttskissen. 6.1.2 Skyddsform Manöverdon ska vara monterat i hölje med skyddsform minst IP54 enligt SS-EN 60529. Då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. Vid inomhusutförande ska skyddsformen vara minst IP51. Hölje för manöverdon ska vara ventilerat och ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metalltrådnät eller liknande. 6.1.3 Jordning Hölje av metall ska vara försett med yttre anslutning för skyddsjordning. Hölje av isolermaterial ska vara försett med motsvarande anslutning till vilken även alla inre osammanhängande metalldelar ska vara kopplade. På höljets insida ska finnas anslutning för skyddsjordning av kabelmantlar.
16(38) 6.1.4 Anordning för långsam till- och frånmanöver Eventuell anordning för långsam till- och frånmanöver ska vara självhämmande. Anordningen ska ha tillräcklig mekanisk hållfasthet för en säker manövrering. 6.2 Elektriskt utförande 6.2.1 Allmänt Manöver- och motorutrustning ska om inte annat anges vara utförd för likström, 110 V eller 220 V. Värmeutrustning ska vara utförd för växelström 230 V, 50 Hz. Spänningsförande komponent nära anordning för betjäning ska vara beröringsskyddad. Hjälpkontakter ska vara lätt åtkomliga för anslutning, inspektion och justering. Komponenter ska förses med särskild märkning för identifikation på elscheman. Kontaktanslutningar ska vara märkta med tydliga och bestående tecken. Förbindningsledningar inom manöverdonet ska ha minst arean 1,5 mm 2 och ha tydlig och bestående märkning i bägge ändar. Kontaktdetaljer och skruvar ska vara korrosionsbeständiga. 6.2.2 Funktion Brytare ska kunna manövreras elektriskt TILL och FRÅN genom avståndsmanöver samt lokalt elektriskt FRÅN. Startat manöverförlopp ska fullföljas oberoende av manöverimpulsens längd eller av motsatt manöverorder. Impuls 50 ms ska kunna fångas. Reläer ska klara kontinuerlig inkoppling. Såväl 1- som 2-polig styrning ska vara möjlig. Undantag gäller för brytare med spänning < 82,5 kv där 1-polig styrning används med manöverimpuls till pluspolen. Motorkrets ska vara utförd för 2-polig styrning från motorskydd, vakter och eventuell kontaktor. 6.2.3 Larm Lågt gastryck Hjälprelä ska genom slutande kontakt ge larm vid: Försvunnen motorspänning Utlöst motorskydd Värme, grundvärme och tillsatsvärme, (bortfall) samt Från motorfjädermanöverdon: Icke fullständigt spänd fjäder Signal för utlöst motorskydd Från tryckluftsmanöverdon: Högt tryck Ej fullt tryck Lång gångtid på inbyggd kompressor Från hydraulmanöverdon:
17(38) Högt tryck Ej fullt tryck i högtrycksystem Lång gångtid på hydraulpump. 6.2.4 Hjälpkontakter Hjälpkontakter ska synkront följa brytarens rörelse och noggrant avspegla dess från- respektive tilläge. Kontaktrörelsediagram framgår av bilaga 7. Aktuellt funktionsdiagram för hjälpkontakterna och brytarens huvudkontakter ska redovisas. Toleranser ska anges. Följande antal kontakter ska finnas: För antipumpningsrelä: - 1 st sluten vid tillslagen brytare. För indikering av brytares läge: - 2 st slutna vid tillslagen brytare - 2 st slutna vid frånslagen brytare. För reläskydd m m.: - 2 st slutna vid tillslagen brytare. - 2 st slutna vid frånslagen brytare. Ev. precisionshjälpkontakter för tillståndskontroll: - 1 st sluten vid tillslagen brytare - 1 st sluten vid frånslagen brytare För manöverkretsar elektriskt räkneverk och för konstruktionen ytterligare erforderliga kontakter. Data för hjälpkontakter ska anpassas till aktuella belastningar. Enligt IEC 60694 bryt- och slutström vara lägst 2 A vid 220 V dc vid strömtidskonstant inte understigande 20 ms. 6.2.5 Motor Motor ska skyddas mot överspänningar orsakade av manöverdonets egen utrustning. Spänningens amplitudvärde får inte överstiga 50% av isolationsnivåns effektivvärde. Motorkrets ska vara galvaniskt skild från manöverkrets. För enpoligt manövrerade brytare ska motorerna styras sekvensiellt med en tidsfördröjning upp till 20 resp 40 sekunder för de manöverdon som inte påbörjar uppladdningen direkt. 6.2.6 Motorskyddsbrytare För beröringssäkerhet vid arbete i manöverdonet ska motorkretsar kunna brytas. Motorskyddsbrytare ska ha tvåpolig kontaktfunktion och bör kunna manövreras till och från för hand. Då frånslag ej kan göras för hand ska tvåpolig strömställare användas. Denna ska ha för motorn erforderlig slut- och brytförmåga vid fastbromsad motor. 6.2.7 Säkring Kortslutningsskydd i manöverdonet erfordras ej. Avsäkring sker i matande central. Tillverkare ska ange minsta användbara och största tillåtna säkringsstorlek för matningen. 6.2.8 Kontaktor Kontaktor ska väljas med lägst manövertäthetsklass 0.3 och för lägst 1 miljon manövercykler.
18(38) 6.2.9 Strömställare för manöverspänning För beröringssäkerhet vid arbete i manöverdonet ska samtliga manöverspänningar kunna brytas med en strömställare. Den ska ha lägen TILL och FRÅN och ha kontakter för 2-polig brytning. 6.2.10 Manöverspolar Det ska finnas 2 st Tillslagsspolar och 2 st Frånslagsspolar, av varandra helt oberoende. Undantag gäller för brytare med spänning < 82,5 kv där endast 1 st Tillslagsspole erfordras. Manöverkrets bör ha en effekt av högst 350 W och vid normal funktion tåla kvarstående inkommande manöverimpuls. 6.2.11 Antipumpningsrelä Antipumpningsrelä ska inkopplas så att obefogat tillslag förhindras vid bestående tillslagsimpuls efter CO-manövercykel. Antipumpningsfunktion ska vara oberoende av funktion hos andra vakter. 6.2.12 Värmeutrustning Manöverdonet ska förses med kontinuerlig grundvärme för erhållande av ventilering. Erfordras tillsatsvärme för säker funktion ska denna vara termostatstyrd. Låg värmeeffekt ska eftersträvas. Detta kan exempelvis uppnås genom värmeisolering av höljet. Effekter och inställningsvärden ska anges. Värmeelement ska vara elektriskt och termiskt beröringsskyddat samt lätt utbytbart. Värmeutrustning får inte förorsaka nedisning av länksystem eller punktuppvärmning som medför forcerad åldring av komponenter. Grundvärme och tillsatsvärme ska övervakas med larmgivande organ. Högst två värmeelement får övervakas av varje larmkrets. Vid fler än två larmkretsar ska varje krets indikeras lokalt och samlingslarm ges för avståndsindikering. För beröringssäkerhet vid arbete i manöverdonet ska värmekretsarna kunna brytas allpoligt med en strömställare 6.2.13 Kopplingsplintar Utifrån kommande ledningar ska anslutas till plintradens ena sida och interna ledningar till den andra. Till varje plintuttag får anslutas högst två ledningar. Antalet kopplingsplintar väljs så att varje yttre ledning kan anslutas till egen plint. För provningsändamål ska det finnas minst 5 st monterade plintar varav 2 st ska anslutas och märkas med + respektive -. Det ska dessutom finnas 5 st extra kopplingsplintar. Kopplingsplint ska ha väl synlig märkning och vara placerad på lätt åtkomlig plats. Kopplingsplint ska vara försedd med frånskiljningsanordning som endast kan betjänas med verktyg. Frånskiljningen ska vara sådan att obefogad öppning till följd av vibrationer el.dyl. av kretsarna förhindras. Frånskiljning ska ske nedåt. Kopplingsplint ska vara utförd för anslutning av enkeltrådig ledning med area 1-6 mm 2 och vara försedd med hylsskruvar för anslutning av banankontakter med diameter 4 mm.
19(38) 6.2.14 Räkneverk manövercykler Antalet manövercykler C-O ska registreras med ett räkneverk som kan summera minst 9999 cykler. Det ska inte kunna nollställas. Räkneverkets funktion får inte påverkas av vibrationer. 6.3 Speciella krav på motorfjädermanöverdon 6.3.1 Manuell spänning av tillslagsfjäder Det ska finnas en anordning för manuell spänning av tillslagsfjädern. Eventuellt löst redskap ska ha en säker och skyddad förvaringsplats. Vid arbetsmomentet ska redskapet automatiskt frikopplas vid motorstart eller motorkretsarna automatiskt frånkopplas 2-poligt. 6.3.2 Sekvens vid enpoligt manövrerade brytare Fjäderuppspänningen av enpoligt manövrerade brytare skall ske i sekvens så ett endast ett manöverdon spänner upp åt gången. Första manöverdonet påbörjar uppspänning direkt efter tillslag medan fjäderuppspänningen av övriga manöverdon fördröjs upp till 20 respektive 40 sekunder. Uppspänningsförloppet för hela brytaren skall vara avslutat inom en minut i överensstämmelse med krav på märkmanövercykeln. 6.3.3 Indikering av fjäderspänning Tillslagsfjäder ska ha korrekt mekanisk indikering för spänt och ospänt tillstånd. Med ospänd fjäder avses tillståndet vid automatisk start av fjäderspänningsmotor. 6.3.4 Hinder mot utlösning av spänd tillslagsfjäder Det ska finnas ett mekaniskt hinder mot utlösning av spänd tillslagsfjäder vid tillslagen brytare. 6.3.5 Gränslägeskontakter Förutom för konstruktionen erforderliga kontakter ska följande gränslägeskontakter finnas: 4 st slutna vid spänd tillslagsfjäder, öppna i mellanläge och i läge ospänd varav 2 st för styrning av tillslagsspole, 1 st för signal och 1 st för ledningsskydd och återuppbyggnadsautomatik. 1 st sluten och 1 st öppen vid spänd tillslagsfjäder för reservändamål. Data för gränslägeskontakterna ska väljas så att full bryt- och slutförmåga erhålls i den krets de ingår, dock ska enligt SS-EN 60694 bryt- och slutström vara lägst 2 A vid 220 V dc vid strömtidskonstant inte understigande 20 ms. Gränslägeskontakternas funktion i förhållande till huvudkontaktens läge framgår av bilaga 5. 6.4 Speciella krav på tryckluftsmanöverdon 6.4.1 Pneumatisk utrustning Komponenter ska förses med varaktig märkning för identifiering mot pneumatisk schema.
20(38) Inmatningsledning från en för flera brytare gemensam tryckluftsanläggning till tryckluftsbehållare ska ytterst förses med handmanövrerad tvåvägsventil varpå följer filter, eventuell reduceringsutrustning och backventil. Återmonterbara kopplingar ska användas. 6.4.2 Styr- och övervakningsutrustning Styr- och övervakningsutrustning ska vara ansluten till tryckluftsbehållaren via ett filter. Det ska finnas en manometer för mätning av trycket i tryckluftsbehållaren. Manometern ska vara utförd enligt gällande svensk standard SMS och vara lätt avläsbar. Manometern ska ha noggrannhetsklass 1,0 och centrisk skala. Mätområdet ska vara 50-67% av skalområdet. Högsta tillåtna drifttryck ska utmärkas med ett rött streck på skalan. Manometern ska vara försedd med eller ansluten till dämpningsdon. För kontroll av manometer ska det i anslutning till manometern finnas en fläns för anslutning av kontrollmanometer. Flänsen ska vara utförd enligt SMS 1645/75 respektive 1647/75. Flänsen vara lättåtkomlig med ett fritt utrymme om minst 200 mm. Det ska förutom för manöverfunktionen och larmfunktionen erforderliga kontakter finnas minst följande tryckvaktsstyrda kontakter: 2 st slutna vid tryck < märktryck, för styrning av motor och/eller magnetventil samt för tidsfördröjd signal. 1 st sluten vid tryck >märktryck för styrning av eventuellt förekommande magnetventil för avlastning av otillåtet högt arbetstryck. 2 st slutna vid tryck > det lägsta tryck som tillåter att funktionen CO kan fullbordas med bibehållna garanterade prestanda hos brytaren. Benämning TL. 1 st sluten vid tryck > det lägsta tryck som tillåter att funktion 0 kan fullbordas med bibehållna garanterade prestanda hos brytaren. Benämning UL. Kontakternas data ska väljas så att full bryt- och slutförmåga erhålls i den krets de ingår. Data ska anges, Trycknivåerna ska vara lätt inställbara och stabila och ge goda funktionsmarginaler. Inställningsvärden och toleranser ska redovisas. Kompressor ska förses med gångtidsmätare och larmfunktion för onormalt lång gångtid vid dubbla normala gångtiden. 6.4.3 Evakuering av tryck Tömning av luft och eventuellt kondensat i tryckluftsbehållaren görs genom en handmanövrerad tvåvägs nålventil. Om behållaren är tillgänglig under drift placeras nålventilen på behållaren. Arrangemanget ska tåla att kondensat fryser. 6.4.4 Tryckavlastning Tryckluftsbehållare och varje avskiljbar trycksatt del ska avlastas från otillåtet högt arbetstryck med säkerhetsventil. Säkerhetsventilens nedblåsning ska vara begränsad till en nivå som säkerställer frånslag av brytaren. Säkerhetsventil för utomhus uppställd brytare ska vara placerad inom manöverdonets hölje med utblåsningen utdragen på donets baksida och riktad så att personfara från utströmmande luft förhindras.
21(38) 6.5 Speciella krav på hydraulmanöverdon 6.5.1 Hydraulutrustning Tillåtna gränsvärden för hydrauloljans egenskaper och föroreningsgrad ska anges. Snabb fyllning och tömning av olja i hydraulsystemet ska vara möjlig genom en handmanövrerad tvåvägsventil. För tillståndskontroll ska med ett diagram anges det lägsta tryck vid vilket manöverdonet kan manövreras inom hela temperaturområdet. Donet ska vara försedd med en motordriven pump. Hydraulpumpen ska förses med en gångtidsmätare. Onormalt lång gångtid för pumpmotorn ska signaleras vid dubbla gångtiden efter en normal manövercykel och automatiskt begränsas vid 5 ggr normal gångtid. Manuell trycksättning ska vara möjlig med en handdriven pump. I sugledning till hydraulpump placeras ett filter som ska vara lätt åtkomligt för inre kontroll. Vid byte av filter ska pumpkretsen kunna stängas av med en handmanövrerad tvåvägsventil. Omedelbart efter pumpen placeras en backventil. Backventil får inte finnas mellan ackumulator och säkerhetsventil. Gasackumulator ska vara fylld med kvävgas eller annan lämplig torr gas och vara försedd med ventil för gaskontroll, fyllning och tömning. Otillåtet högt tryck avlastas med en säkerhetsventil placerad i en icke avstängningsbar förbindelse med ackumulatorn. Säkerhetsventilens tryckavlastning ska vara begränsad till en nivå som säkerställer frånslag av brytaren. Rörkopplingar ska vara återmonterbara. 6.5.2 Styr- och övervakningsutrustning Tryckvaktstyrda kontakter ska finnas med samma inställbara funktioner och i samma antal som ovan föreskrivits för tryckluftsmanöverdonet. Dessutom ska det finnas kontakter för övervakning av min. och max. arbetstryck i lågtryckssystem. Varje trycksystem ska förses med manometer. För kontroll av manometer ska finnas anslutningsmöjlighet för kontrollmanometer. Samma krav på utförande som i tryckluftssystem gäller. 7. Skyltning 7.1 Indikering Lägesindikering enligt punkt 5.2 ska ske med: Till läge - I - svart text på gul botten. Från läge - 0 - vit text på grön botten. 7.2 Strömställare för manöverström Manöverströmställare enligt punkt 6.2.9 ska ha symbolerna O och I samt skylt med text : MANÖVERSPÄNNING 7.3 Motorskyddsbrytare Motorskyddsbrytare enligt punkt 6.2.6 ska ha symbolerna O och I samt skylt med texten: MOTOR
22(38) 7.4 Strömställare för värme Strömställare för värme enligt punkt 6.2.12 ska förses med symbolerna O och I samt skylt med text: VÄRME 7.5 Brytarfrånskiljares låsläge Frånskiljande brytarens låsläge enligt punkt 5.11 ska skyltas LÅSLÄGE FRÅN 8.TRYCKKÄRLSKRAV Nedanstående regler gäller för de tryckbärande delar, som är undantagna från Arbetsmiljöverkets tryckkärlsförordning. För konventionella tryckkärl gäller AFS 2005:2. Svenska avvikelser från EN 50052, Amendment A.2:1993 ska beaktas. 8.1 Kvalitetssystem Leverantör som konstruerar och tillverkar tryckbärande delar i elteknisk utrustning, ska ha etablerat ett kvalitetssystem, som motsvarar SS-ISO 9001. Underleverantörer, som enbart tillverkar och provar, ska ha ett kvalitetssystem som motsvarar SS-ISO 9002 eller SS-ISO 9003, beroende på tillverkningens omfattning och komplexitet. 8.2 Typgodkännande Före tillverkning ska konstruktionsritningar och kontrollplaner, visande den material- och tillverkningskontroll som leverantören avser att genomföra, vara godkända. 8.3 Tryckkärlsdokumentation Konstruktionsritningar och kontrollplaner ska tillställas beställaren i tre exemplar efter godkännande. Kontrollintyg ska finnas tillgängligt vid leveranskontroll och tillställas beställaren i tre exemplar vid leverans. Intyget ska ange: - Beställarens beställningsnummer och position i beställningen. - Typbeteckning, ritningsnummer med aktuell ändringsnot, tillverkningsnummer samt identitetsbeteckning på ingående detaljer. - Att kontroll enligt kontrollplan är utförd med godkänt resultat. 9 DOKUMENTATION 9.1 Allmänt Anvisningar, måttritningar och scheman som översänds i samband med leverans vara på svenska. 9.2 Dokumentation i offert Med offert lämnas följande handlingar: Datablad, måttritningar, scheman, anvisningar för montage, drift och underhåll, typprovningsprotokoll samt övriga handlingar som behövs för den tekniska utvärderingen.
23(38) Underlag för utvärdering av behov och kostnad för underhåll, såsom uppgift om: o Intervall för tillståndskontroll och andra underhållsåtgärder - Tidsåtgång för dessa arbeten o Erforderliga reservdelar, specialverktyg och tillbehör och kostnader för dessa Miljöinformation enligt nedan (se även TR 13-01): o Information om utrustningens huvudsakliga innehåll (materialslag i viktsprocent) o Information om utrustningens innehåll av farliga ämnen (t.ex. tungmetaller, cancerogena ämnen samt svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen) o Information om omhändertagande när utrustningen är uttjänt 9.3 Dokumentation samtidigt med leverans I samband med leverans översänds om inget annat överenskommits följande handlingar elektroniskt och i ett pappersexemplar, om inte annat överenskommits: Förteckning innehållande: - Beställnings- och ordernummer - Fabrikat - Typbeteckning - Tillverkningsnummer - Märkdata - Specifikation över apparatens klassning som tryckkärl - Besiktningshandlingar - Typprovningsprotokoll Uppgift om nedanstående handlingar som ska översändas samtidigt med leveransen: - Sammanställningsritningar med ritningslistor - Anvisningar för transport, lagring, montage, skötsel, provning, tillståndskontroll och justering - Smörjschema - Lista över smörjmedel och kontaktfetter - Lista över övriga kemiska produkter inkl. gas - Lista över varu- och skyddsinformation för alla listade kemiska produkter - Lista över specialverktyg och tillbehör för montage och underhåll - Lista över utrustning för provning och tillståndskontroll - Reservdelslista - Lista över reparationsmateriel - Definitiva måttritningar - Definitiva princip- och kopplingsscheman, pneumatiska, hydrauliska scheman - Allprovningsprotokoll - Ifylld Apparatdatalista (bil 6) För beställarens underhållsverksamhet ska ett för aktuell leverans exakt definierat underlag översändas. Den tekniska dokumentationen ska möjliggöra uppbyggnad av en egen reservdels- och serviceorganisation. Dokumentationen ska även kunna användas vid utbildning av arbetsledare, förråds- och servicetekniker. Dokumentationen ska innehålla förutsättningar för tillståndskontroll och utvärdering samt beredning och
24(38) utförande av erforderligt underhåll med beaktande av ägarens egen målsättning och riskbedömning. I förteckningen ska anges sammanställningar eller underlag som gäller för aktuell apparat. Detaljer i och gällande underlag för specifik apparat eller serie av apparater av samma typ ska genom förteckningen kunna identifieras. Detta innebär att aktuell utgåva av handlingar måste framgå av förteckningen. Standard maskinelement ska kunna identifieras för köp i svensk fackhandel. Se också SS-EN 60694. Vid första leverans ska i förteckningen angivna kopierbara handlingar översändas sammanställt till en enhet som ska ligga till grund för beställarens servicehandbok. För efterkommande leveranser översänds kopierbara ändrade ritningar och anvisningar. 9.4 Dokumentation och reservdelar efter leverans Leverantör ska på uppmaning tillhandahålla för beställaren erforderliga underlag och under minst en tioårsperiod för underhållet erforderliga reservdelar. Förbättringar i konstruktion eller anvisningar som är tillämpbara på levererad utrustning ska även efter leverans redovisas i form av servicemeddelanden. Se också SS-EN 60694.
25(38) 10 BILAGOR 10.1 Bilaga 1 Uttagsplatta och tapp, dimensioner Tapp Längd 125 mm : Diameter : 30, 40, 60 mm Platta Figur Mått (mm) : a b c d e 2-75 1 2-hål 75 17,5 40 14 10 4-75 2 4-hål 75 17,5 40 14 15 9-125 3 9-hål 125 22,5 40 14 35 12-165 4 12-hål 125 22,5 40 14 35
26(38) 10.2 Bilaga 2 Hänglås
27(38) 10.3 Bilaga 3 Uppgifter att lämna i förfrågningsunderlag Huvuddata Driftvillkor: - Uppställning: Inomhus eller Utomhus - Jordning: Direktjordat eller Spoljordat (Isolerat) nät - Faktor för förstbrytande fas: Direktjordat 1,3 eller Spoljordat 1,5 - Lägsta omgivningstemperatur: -5 C eller -25 C eller -40 C eller -50 C - Luftföroreningar: måttliga eller salt eller industri - Spolbara eller inte spolbara - Korrosionsskydd: normalt eller förhöjt - Krypsträcka, isolatorer: normal eller förlängd (se tabell i 5.6.3) - Skyddsform: IP 51 eller IP 54 eller IP 55 Manövercykel: O - 0,3 S CO - 1 min CO eller O - 1 min CO - 1 min CO Mekanisk uthållighet: Klass M1 eller M2 Isolator: Komposit eller porslin Märkspänning: 12, 24, 36, 52, 82.5, 145, 170, 245, 420 kv Märkström: 630, 800, 1000, 1250, 1600, 2000, 2500, 3150, 4000A Märkbrytström symmetrisk: 12,5, 16, 20, 25, 31.5, 40, 50, 63, 80, 100 ka Synkroniseringsutrustning: Inkopplingsmotstånd: Tillslag: Ja eller Nej, Frånslag: Ja eller Nej Ja eller Nej: Brytning av tomgående ledning: A Brytning av tomgående kabel Kapacitiv brytförmåga: Elektrisk uthållighet: A Klass C1 eller C2 Klass E1 eller E2 För kondensatorbrytare: - Kapacitiv brytförmåga: A - Kapacitiv slutförmåga: 5, 10, 16, 20, 25 ka För reaktorbrytare: Reaktiv brytförmåga: A
28(38) 10.4 Bilaga 4 Tilläggskrav avseende effektbrytare försedda med synkroniseringsutrustning för till och/eller frånslag. Synkronisering av brytarpoler kan vara ett medel att minska påfrestningarna på nät omgivande apparater och brytare vid slutning och brytning. De applikationer som är aktuella är: - Reduktion av inkopplingsströmmar och överspänningar vid inkoppling av reaktorer transformatorer och kondensatorbatterier. - Eliminering av återtändningar vid brytning av reaktorströmmar. (reaktorbrytare) Synkronisering ställer krav på brytarens noggrannhet i till eller frånslagstider som ej finns specificerade i IEC 62271-100. Det behövs visas att noggrannheten är tillräcklig över hela brytarens arbetsområde ( temperatur, tid, manövercykler). Dimensionerande noggrannhet är: ±1 ms för kontaktslutning vid inkoppling. ±2 ms för kontaktseparation vid reaktorbrytning. Detta leder till speciella krav på typprovning och leveransprovning av brytaren. Typtester Dessa tester kan utföras under, eller i vissa fall sammanställas ur protokoll från, ordinarie typprovningsprogram för mekanisk uthållighet (Mechanical endurance test) och hög- och lågtemperatur provning. 1. Definitioner: Mätta storheter: För reaktorbrytning: Fråntid: Tiden från det impuls ges till öppningsspolen tills kontaktseparation sker. (t open ) För inkoppling: Tilltid: Tiden från det impuls ges till slutningsspolen tills första kontakt mellan huvudkontakterna sker. (t close ) 2. Noggrannhetstest Mål: Att visa repeterbarheten i brytartider. Test: Minst 10 frånmanövrer ska redovisas, där fråntid (t open ) registrerats, respektive tillmanövrer där tilltid.(t close ) registrerats. Krav: För brytning: Alla registrerade värden (t open ) ska ligga inom T Open ± 2 ms. Där T open är
medelvärdet av samtliga redovisade fråntider (t open ) För inkoppling: Alla registrerade värden (t close ) ska ligga inom T Close ±1 ms. Där T Close är medelvärdet av samtliga redovisade tilltider (t close ) 3. Temperaturberoende Mål: Att visa brytarens kapacitet i hela brytarens temperaturområde. 29(38) Test: Vid brytarens lägsta temperatur och vid temperaturer med ca 10 K mellanrum upp till högsta temperatur ska t open respektive t close redovisas. Krav: För brytare där koppling vid lägsta temperatur anses mindre sannolik eller mindre kritisk: För reaktorbrytning: t open = T Open ±3 för lägsta temperatur = T Open ±2 för övriga temperaturer För inkoppling: t close = T Close ±2 för lägsta temperatur = T Close ±1 för övriga temperaturer t close 4. Tider efter en stilleståndsperiod: Mål: Tidsnoggrannheten efter en stilleståndsperiod måste redovisas för att ge en uppfattning om apparaten har en tendens att kärva eller dylikt. Utförande: För reaktorbrytning: Första manöver efter stillestånd ska vara frånslag varvid t open registreras. För Inkoppling: Första manöver efter stillestånd ska vara tillslag varvid t close registreras Krav: Stilleståndsperioden ska vara minst 48 timmar För reaktorbrytare: t open =T open ±2 ms För Tillslag: t close =T Close ±1 ms 5. Långtidsstabilitet. Ska anges av tillverkaren. 6. Ljusbågs och förljusbågstider För reaktorbrytare: Synkron koppling ska ge nytändningsfria frånslag. För inkoppling: För att ge tillräcklig noggrannhet i tillslaget krävs att förljusbågens tid begränsas. Detta ställer krav på kontakthastigheten vid slutning. Krav: Kontakthastigheten vid slutning måste vara tillräckligt hög för att garantera en maximal förljusbågstid mindre än 3 ms.