Revidering av preciserad beställning för kursen Examensarbete, 15 hp i Förskollärarprogrammet vid LiU

2016-02-18 PROTOKOLL Delegationsbeslut SUVp 2016-4 1(2) Styrelsen för utbildningsvetenskap Delegationsbeslut Närvarande: Jörgen Nissen Caroline Kelly Sofia Kvist Lindholm dekanus, ordförande fakultetskoordinator, sekreterare t f utbildningsledare, föredragande Revidering av preciserad beställning för kursen Examensarbete, 15 hp i Förskollärarprogrammet vid LiU Dnr LiU-2016-00147 I december 2015 fattade Styrelsen för utbildningsvetenskap ett beslut som innebär att etablera pararbete som norm, med möjlighet till undantag, även för examensarbete med inriktning mot forskningsproduktion (SUV 2015-12-08 Dnr LiU- 2015-01801). I enlighet med detta beslut har den preciserade beställningen för kursen Examensarbet 15 Hp inom Förskollärarprogrammet vid LiU reviderats. Följande 7 principer ligger till grund för utförda revideringar: 1. För såväl konsumtionsarbete (i Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet) som produktionsarbete (samtliga program) ska normen vara pararbete, men kursgivande institution har möjlighet att tillåta individuellt arbete när så är lämpligt, t.ex. vid ojämnt antal studenter. Vad gäller studenter antagna 2011-2015 är det dock viktigt att alltid möjliggöra individuellt arbete för dem som vill eftersom den utbildningsplan de antogs på föreskrev det. 2. För båda formerna av arbete gäller att studenter kan skriva i par om det är möjligt. I annat fall måste arbetet skrivas individuellt. Studenterna är således inte garanterade en möjlighet att skriva i par. 3. Att skriva individuellt betyder att stå som ensam författare. I övrigt kan det självklart ingå i kursen att delta i föreläsningar, seminarier, grupphandledning etc. som institutionen ordnar. 4. I Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 samt Ämneslärarprogrammet förutsätts produktionsarbetet anknyta till det ämnesområde som stod i fokus för konsumtionsarbetet. Det är en fördel om studenterna kan ha samma handledare i de båda arbetena. 5. Institutionen avgör hur kursen organiseras och det välkomnas om den ges med en kursstruktur, t.ex. med fasta träffar, deadlines m.m. Det är också positivt om institutionen anvisar särskilda ämnen och områden för LINKÖPINGS UNIVERSITET SUV

LINKÖPINGS UNIVERSITET S UV 2016-02-18 PROTOKOLL Delegationsbeslut SUV 2016-4 2(2) uppsatsarbetet, så att ekonomiska resurser och personalresurser kan utnyttjas effektivt. 6. Institutionen ska organisera kursen så att individens insatser i pararbeten kan identifieras och examineras, enligt riktlinjer i bilaga till nu gällande preciserade beställningar (Dnr LiU-2013-00546). 7. Examensarbete finansieras genom tilldelning av en viss summa per student enligt särskild prislapp. Institutionen har sedan att fördela medel per arbete så att de som skriver i par respektive individuellt får likvärdiga villkor för handledning och examination. Justeras datum: Caroline Kelly (sekreterare) Jörgen Nissen (ordförande/justerare) Bilaga Reviderad preciserad beställning för examensarbeten inom Förskollärarprogrammet Sändlista Programansvarig för Förskollärarprogrammet Prefekter vid berörda institutioner

Reviderad 2016-02-18 2013-12-19 Dnr LiU-2016-00147 BESLUT Dnr LiU-2013-00546 FÖRSKOLLÄRARPROGRAM M ET Preciserad beställning för kursen Examensarbete, 15 hp 1 Uppdraget att genomföra kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innebär att Styrdokument kursen utformas och genomförs i samklang med de styrdokument som beslutats av LiU centralt och Styrelsen för utbildningsvetenskap (inklusive Grundutbildningsnämnden) för kurser inom förskollärarprogrammet (till exempel utbildningsplan, anvisningar gällande examination, progressionsdokumentet för förskollärarutbildningen, LiU:s kvalitetsplan för grundutbildning). Examensarbetet är ett produktionsarbete och skrivs på avancerad nivå. För studenter antagna fr.o.m. ht 2014 skrivs examensarbetet på grundläggande nivå (Dnr LiU 2014-00072). En mer ingående beskrivning av examensarbeteskursen inom Förskollärarprogrammet ges i bifogad bilaga Organisering och uppläggning av examensarbete inom Förskollärarprogrammet (Bilaga 1). kursplanen utformas med tydligt fokus på det aktuella verksamhetsområdet. en studiehandledning tillhandahålls där kursens innehåll, uppläggning, kursuppgifter, examinationsformer, betygskriterier etcetera presenteras. Studiehandledningen innehåller tydlig information om fusk och plagiat. Innehåll kursen utformas med utgångspunkt från det beslut om studiegångar och kursinnehåll som fastslagits av Styrelsen för utbildningsvetenskap och beskrivs i examensrättsansökningarna. kursen anpassas till det progressionsdokument som gäller för förskollärarprogrammet. Didaktisk och vetenskaplig progression synliggörs i kursplanernas lärandemål och följs därigenom upp i examinerande moment. IKT används som ett pedagogiskt redskap med fokus på produktion, presentation, dokumentation och kommunikation. Lisam (eller motsvarande) används som lärplattform i kursen. 1 Denna preciserade beställning bygger på den rambeställning vad gäller utbildningsuppdrag som Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställdes 29 oktober 2013.

Arbets- och examinationsformer kursen präglas av studentaktiva och studentcentrerade arbetsformer. M ålsättningen är att studenten upplever att kursen kräver heltidsstudier, dvs. 40 h/ arbetsvecka. kursen kännetecknas av tydliga och relevanta kravnivåer. examinationsformer är pedagogiskt motiverade och bidrar till att upprätthålla tydliga kravnivåer. den skriftliga kursinformationen, i form av studiehandledning, innehåller tydliga förväntningar på studentens självstudietid/ gruppstudier. varje examination sker individuellt. Det gäller såväl själva uppsatsen som respondentskap och opponentskap och oavsett om uppsatsen är skriven enskilt eller i par. Se vidare Organisering och uppläggning av examensarbete inom Förskollärar programmet (bilaga 1). Bemanning bemanningen av kurserna utgår från kursens innehåll och inriktning. För att leva upp till målet om en akademisk professionsutbildning med tydlig forskningsgrund och hög yrkesrelevans bör examensarbetet i första hand handledas av lärare med forskningserfarenhet inom förskolepedagogik. handledning och undervisning genomförs av lärare som har disputerat, alternativt av lärare med pågående forskarutbildning. examination genomförs av disputerade lärare. Ledning värdinstitutionen har ett övergripande ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av kursen och för att organisera samverkan med samarbetspartners. utveckling av examensarbeteskursen sker i programrådet som består av FP-ansvariga, UKansvarig, kursmentorer och studeranderepresentant. kurserna leds av kursansvarig, disputerad lärare vilken utses av värdinstitutionen. värdinstitutionen tillhandahåller studievägledning samt studieadministration för den aktuella kursen. 2

Stöd och samverkan kursledningen och medverkande lärare inom området samverkar aktivt med programansvarig och andra kanslifunktioner (t.ex. studievägledare, fakultetsadministratör) i genomförande och uppföljning av kursen. representant för biblioteket inbjuds till för att diskutera samverkansfrågor och hur bibliotekets personal och resurser kan användas i olika kursmoment. kursledningen samverkar med olika typer av stödfunktioner inom förskollärarprogrammet och vid LiU centralt för att stötta den enskilde studenten (t.ex. språkverkstad). kursledningen samverkar kontinuerligt med studenter kring planering, genomförande och uppföljning av kursen. Ekonomi och utvecklingsarbete medel utgår i enlighet med Utbildningsvetenskaps särskilda prislapp för examensarbete. Tilldelade medel till värdinstitutionen varierar eftersom de utgår från det antal studenter per år som ska skriva examensarbete. Värdinstitutionen ansvarar för de samlade kursmedlen och därmed gäller värdinstitutionens beräkningsmodell vid eventuell samverkan med andra institutioner. studenterna skriver i normalfallet examensarbetet i par men kursgivande institution har möjlighet att tillåta individuellt arbete när så är lämpligt, t ex vid ojämnt antal studenter. Vad gäller studenter antagna 2011-2015 är dock viktigt att alltid möjliggöra individuellt arbete för dem som vill eftersom den utbildningsplan de antogs på föreskrev det. Institutionen har sedan att fördela medel per arbete så att de som skriver i par respektive individuellt får likvärdiga villkor för handledning och examination. kursledningen använder det universitetsgemensamma kursvärderingssystemet KURT och andra utvärderingsmodeller efter varje kurs, samt analyserar svaren och utvecklar kursernas utformning och innehåll i dialog med studenterna. utvecklingsarbetet för den nya kursen genomförs utifrån de direktiv som ges av programansvarig och de ekonomiska ramar som upprättas i dialog mellan programansvarig och medverkande institutioner. Direktiv och ekonomiska ramar preciseras inför varje ny fas i utvecklingsarbetet, exempelvis då kursen vidareutvecklas. Information och webbsidor 3

värdinstitutionen samverkar med kansliet för utbildningsvetenskap och programansvarig kring informationsspridning om examensarbeteskursen och utbildningen i stort. Informationen ska rikta sig till såväl studenter, lärare, handledare som presumtiva studenter. värdinstitutionen skapar en kurshemsida utifrån direktiv från och i dialog med webbansvarig inom kansliet för utbildningsvetenskap. Schema, studiehandledning, kursplan (inkl. litteraturlista) finns tillgängligt på hemsidan senast två veckor innan kursstart. Uppföljning och utvärdering värdinstitutionen medverkar till uppföljning och utvärdering av utbildningsuppdraget i relation till den preciserade beställningen. På basis av uppföljning och utvärdering kommer beslut om värdinstitution att förnyas eller omprövas efter tre år, räknat från första gången kurserna ges. Beslut om att revidera denna beställning har fattats vid Styrelsens för Utbildningsvetenskap sammanträde 2015-12-08 (Dnr LiU-2015-01801 ). Se försättsblad för vidare information om vad dessa revideringar innebär. 4

Bilaga 1 Organisering och uppla ggning av examensarbete inom Fo rskolla rarprogrammet I Utredning av examensarbetet syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU-2011-01845) beskrivs examensarbetena på Förskollärarprogrammet med hjälp av nedanstående figur: År 4 Produktionsarbete, 15 hp avancerad nivå grundläggande nivå (studenter antagna fr.o.m. ht 2014) pararbete Värdinstitution inom det förskolepedagogiska området Inom Förskollärarprogrammet skriver studenterna sitt examensarbete inom huvudområdet Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik. Studenterna skriver ett produktionsarbete där de får samla in och bearbeta empiri, vilket tydligt kan kopplas om dokumentation i verksamheten och studenten får därmed också träning i detta. Studenterna skriver i normalfallet examensarbetet i par, men kursgivande institution har möjlighet att tillåta individuellt arbete när så är lämpligt, t.ex. vid ojämnt antal studenter. Vad gäller studenter antagna 2011-2015 är det dock viktigt att alltid möjliggöra individuellt arbete för dem som vill eftersom den utbildningsplan de antogs på föreskrev det. Institutionen har sedan att fördela medel per arbete så att de som skriver i par respektive individuellt får likvärdiga villkor för handledning och examination. Examination All examination är individuell, även i de fall där examensarbetet skrivits i par. Frågan om examination av pararbeten behandlas i Utredning av examensarbetet syfte och roll inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet (Dnr LiU-2011-01845) och preciseras nedan ytterligare. För att säkerställa en individuell examination ska följande delar uppfyllas: 5

1. Examinator ansvarar för att kommunicera med handledaren för att säkerställa att samtliga författare har tagit aktiv del i skrivandet av uppsatsen. 2. Författarna ska skriva en självvärdering som inkluderas i examensarbetets metoddel, alternativt ett separat reflektionsdokument som bifogas till examensarbetet. Oavsett om det inkluderas i arbetet eller bifogas ska det här framgå hur varje persons insats har varit avseende 1) litteratursökningen, 2) analysen, 3) författandet samt 4) samarbetet mellan författarna (jfr. HU, Sjuksköterskeprogrammet i GUN, skrivesle, 2012-05-14). 3. Varje författare ska enskilt kunna försvara alla delar av arbetet. Både opponent och examinator bör ställa frågor kring arbetet till varje enskild författare, utan att den andra författaren får möjlighet att bistå. Detta genomförs enklast genom att författare X får lämna seminariet för en stund då opponent och examinator kan ställa frågor till författare Y och att författarna sedan byter plats då opponent och examinator ställer frågor till författare X. Enligt beslut i Styrelsen för Utbildningsvetenskap (2013-02-05) ska studenter även genomföra en populärvetenskaplig presentation av sitt examensarbete för personal på en förskola. Lämpligen görs detta på en enhet där studenten tidigare har genomfört VFU, exempelvis den längre avslutande VFU-perioden. Presentationen kan genomföras muntligt vid t.ex. ett arbetslagsmöte eller skriftligt t.ex. på en poster som sätts upp i skolans personalutrymme eller en text på intranätet. Examensarbetet måste vara godkänt för framläggning innan den populärvetenskapliga presentationen genomförs (men själva seminariet behöver inte ha ägt rum). Denna redovisning blir ett obligatoriskt moment och en provkod lägg in för detta moment. En särskild blankett fylls i på skolan där det intygas att presentationen är genomförd. Studenternas val av uppsatsområde FP-rådet uppmanas att till studenterna presentera områden som är lämpliga att skriva examensarbeten i. Här utgör områdesbeskrivningen för förskolepedagogik (bilaga 1:1) ett viktigt underlag. I arbetet med att ta fram lämpliga områden tas med fördel hänsyn till den handledningskompetens som finns att tillgå för respektive område samt eventuella forskningsprojekt som studenternas arbeten kan knytas till. Examensarbetenas genomförande Värdinstitutionen rekommenderas att lägga upp examensarbetskursen som en reguljär kurs med schemaläggning och kursinstruktioner med fasta tidpunkter för när olika delmoment inom kursen ska vara klara och presenteras (projektplan, praktiskt genomförande, preliminär första version av uppsatsen, datum för framläggning av uppsatsen etc.). Detta fungerar som stöd både för studenter och inblandade parter från kursgivande institution så att examensarbetet blir färdigt i utsatt tid. Här kan med fördel även grupphandledning och peer review användas för att inom befintliga ekonomiska ramar få ut så mycket stöd till studenten som möjligt. Ekonomi När det gäller Examensarbete inom Förskollärarprogrammet kommer en gemensam prislapp för ersättning till institutionen att gälla. Denna prislapp gäller per student och prestation på 15 hp. 6

Organisering av examensarbete inom Förskollärarprogrammet Det åligger värdinstitutionen att försäkra sig om tillgång på handledare och examinatorer. Värdinstitutionen uppmanas att tänka på att tillvarata LiU:s samlade kompetens och gärna anlita såväl handledare som examinatorer från andra institutioner inom LiU. Programrådet som leds av programansvarig utbildningsledare för förskollärarprogrammet, blir det forum där programgemensamma frågor vad gäller examensarbetena hanteras. Den organisatoriska skissen kommer således att se ut på följande sätt: Programråd - Programansvarig utbildningsledare (ordförande och sammankallande) - FP-ansvariga - UK-ansvarig -Studeranderepresentanter - Kursmentorer (vid behov) Värdinstitutionen - Ansvar för kontakt med samarbetsinstitutioner - Juridiskt ansvarig - Organiserar och genomför handledning - Organiserar, genomför och rapporterar examination - Studiehandledning, kurshemsidor, schema 7

2013-09-26 BESLUT Dnr LiU-2013-01577 Styrelsen för utbildningsvetenskap Grundutbildningsnämnden Bilaga 1:1 Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik vid Linköpings universitet Förskollärarutbildningen är mångvetenskaplig, vilket betyder att utbildningens centrala kunskapsområden belyses utifrån olika vetenskapliga traditioner och omfattar exempelvis pedagogiska, sociologiska, psykologiska och historievetenskapliga perspektiv. Ämnet ger grund för en förståelse av förskolans uppdrag och villkor. Redan inom ramen för de inledande utbildningsvetenskapliga kurserna behandlas förskolans uppdrag som en kombination av omsorg och lärande (educare), förskollärarens uppdrag, förskoledidaktik, pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetsutveckling, barns kunskapsmässiga och sociala utveckling samt förskolans utveckling i relation till samhällsförändringar, förändrade barndomar och olika förskolors olika sociala villkor. På fördjupningsnivån fokuserar utbildningsvetenskapliga kurser på frågor om sociala relationer och förskollärares ledarskap, specialpedagogik, förskoleutveckling och utvärdering samt vetenskaplig teori och metod. Utbildningen för förskollärare syftar till att de studerande skall förvärva grundläggande och fördjupade kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt, konstruktivt och i samverkan med andra arbeta som förskollärare i arbetslag under olika förutsättningar och i olika kontexter. Ett fundament i arbetet som förskollärare är att identifiera, förstå och bemöta barns olika förutsättningar. Centralt i arbetet är också pedagogiskt ledarskap, förmåga att samverka med andra professionella grupper i skola och andra samhälleliga institutioner, samt med föräldrar. Utbildningen syftar särskilt till att de studerande ska förvärva mångvetenskapligt grundade kompetenser såväl teoretiskt som i aktuell empirisk forskning, av relevans för förskoleområdet genom såväl vetenskaplig teori som aktuell empirisk forskning samt verksamhetsförlagd undervisning. Därutöver tränas färdigheter i vetenskapliga forskningsmetoder. Pedagogiskt arbete med inriktning mot förskolepedagogik omfattar kunskapsområden som delvis utvidgar och framför allt fördjupar studenters kunskaper och förmåga så att de kan förstå och förhålla sig till förskola som ett komplex pedagogiskt och socialt sammanhang med ett tematiskt arbetssätt. Inriktningens centrala kunskapsområden skär i vissa avseenden genom olika kurser, och avser: Lärande, utveckling, didaktik och pedagogiskt ledarskap; Socialt samspel, kommunikation och social utveckling; samt Lek och estetiska processer. Inom ramen för kunskapsområdet Lärande, utveckling, didaktik och pedagogiskt ledarskap fördjupas kunnandet om relationen mellan olika didaktiska och pedagogiska teorier rörande, barns utveckling samt omsorg och lärande (educare), i relation till förskolans praktik. Inom kunskapsområdet fördjupas och problematiseras kunskaper om barns atypiska utveckling med hjälp av begreppen normalitet och avvikelse. Olika former av pedagogiskt ledarskap lyfts fram. Området omfattar också kunskaper om skilda miljöers betydelse för barns utveckling med särskilt fokus på utemiljön, naturvetenskap och teknik i förskolekontext, hållbar utveckling, matematiskt lärande i förskolan, barns generella språkutveckling i ett eller flera språk, samt grundläggande läs- och skrivinlärning. Förskolan som institution och pedagogisk verksamhet belyses ur samhällsperspektiv med särskilt fokus på samverkan mellan förskolans aktörer och omgivande samhälleliga institutioner. Kännetecknande för kunskapsområdet Socialt samspel/ social utveckling och kommunikation är frågor som belyser utvecklingen och betydelsen av socialt samspel samt barns gemenskaper, 8

men också uteslutnings- och marginaliseringsprocesser, samt konflikter. Centralt i kunskapsområdet är också fördjupad kunskap i socioemotionell utveckling och betydelsen av barns relationer till andra barn i kamratkulturer. Genomgående löper också kunskapsutveckling om barns livsvillkor och skapande av normer som t ex klass, genus, sexualitet, funktionshinder och etnicitet. Kunskapsområdet Lek och estetiska lärprocesser innefattar två centrala kunskapsområden, området Estetiska lärprocesser samt området Lek. Gemensamt för dessa är fördjupade kunskaper om lekens och de estetiska processernas betydelse för barns lärande, utveckling och sociala samspel från olika teoretiska perspektiv vilka sätts i relation till praktiker på förskolan. De utgör två autonoma kunskapsområden som på olika sätt tangerar varandra. Barn som kulturskapare betonas, liksom användning av olika kulturella uttryck såsom medier samt digitala arenor. Estetiska områden som bild, drama, rörelse och musik är egna kunskapsområden men bidrar även till kunskapsutvecklingen inom alla ovan nämnda kunskapsområden. Lek ses som centralt i sig men också som ett viktigt verktyg för utveckling och lärande. Inriktningens olika delar ligger i linje med den forskning som bedrivs inom Forskningsmiljön Pedagogiskt arbete på Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings Universitet. Här bedrivs bl.a. forskning om normer, inkludering, exkludering och delaktighet, samspel och interaktion som pedagogisk verksamhet samt fiktion och digital teknik i utbildning. Även forskningsmiljön TEKNAD också vid ISV, gällande teknik, naturvetenskap, didaktik bidrar med för huvudområdet relevant kunskap. Utbildningen strävar efter att de studerande under sin utbildning ska ha erövrat förmåga att analytiskt och reflekterat förhålla sig till den förskolepedagogiska verksamheten i sin yrkesutövning. Detta sker genom dialog och reflektion över verksamheten grundad i olika teoretiska perspektiv. Sådan analytisk förmåga ger förutsättningar för utveckling av förskoleverksamhet. Helheten i förskollärarutbildningen syftar till att den förskolepedagogiska verksamheten med sin kombination av omsorg och lärande ska bidra till förutsättningar för utveckling av barns kompetenser i flera avseenden som att skapa grundläggande allsidig bildning, kulturell medvetenhet och kommunikativa kompetenser till social och medborgerlig kompetens. Utbildningens helhet bidrar till att förskolans verksamhet kan utformas för att stimulera barns livslånga lärande och att förståelse för relationer mellan människor såväl som mellan människor och natur. Därmed utgör utbildningen en grund för ett hållbart samhälle. Beslut i detta ärende har fattats vid Grundutbildningsnämndens sammanträde 2013-09-26. I beslutet har deltagit undertecknad ordförande, ledamöterna Helena Öström Haugum, Agneta Johansson, Martin Nelzén, Michael Tholander, Cecilia Johansson, Mats Werme och Emil Wigge samt tjänstgörande ersättare Mats Bevemyr. Därutöver har närvarit fakultetskoordinator Caroline Kelly, sekreterare, programansvariga utbildningsledare Ragnhild Löfgren och Monica Sandlund, universitetslektor Ingrid Karlsson och programansvarig utbildningsledare Karin Stolpe, de två sistnämnda föredragande. Catarina Jeppsson Ordförande Karin Stolpe Programansvarig utbildningsledare för Förskollärarprogrammet 9