Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18

1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3 1.4 Syfte... 4 2. Metod... 4 2.1 Restaureringsplan... 4 2.2 Inventeringsmetodik... 4 3. Resultat... 5 3.1 Beskrivning... 5 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd... 6 4. Källhänvisning... 8 Bilaga 1... 9 Bilaga 2... 10 Bilaga 3... 10 Bilaga 4... 11 Bilaga 5... 12 Sida 1 (13)

1. Inledning 1.1 Bakgrund Träden i våra städer har stor betydelse för oss. De skapar en trivsel genom att göra staden grön och frodig. En grönare miljö ger psykiskt och fysiskt friskare invånare, träden renar luften, jämnar ut temperaturen och de är årstidsspeglande. Utan vegetation i staden skulle den vara sig lik nästan året om. Träden och speciellt alléer kan berätta så mycket om en plats historia och den är det viktigt att ta hand om och lära av. Idén och strukturen av en allé kommer från början från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det var menat att allén skulle ge ett pampigt och ståtligt intryck och de skulle knyta samman trädgårdar med parker. I Sverige planterades de första alléerna på 1600-talet men det blev mer vanligt på 1700-talet och framåt. Från början anlade man alléer i anslutning till stora huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring sina ägor. Längre in på 1700-talet började man placera ut träd i alléer in mot städerna för att markera dess infarter. Det blev också mer vanligt under 1800-talets sista del att större lantbruksgårdar och prästgårdar fick alléer längs sin infart. En allés historia kan alltså sträcka sig långt bak i tiden och det medför att allén kan vara väldigt viktig för kultur- och naturmiljön. Ifall allén står vid ett kulturminne av något slag så skulle det göra väldigt mycket för platsen ifall allén skulle tas bort eller förändras drastiskt på något sätt. Ofta vill man bevara kulturminnet och omkringliggande marker så bra som bara är möjligt. Om det handlar om en stor allé som är rik på lavar, mossor, insekter och andra levande ting skulle naturmiljön kunna ändra sig väldigt mycket i omkringliggande marker. Det skulle även kunna förändra landskapsbilden. En allé definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, så som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Enligt lagstiftningen gäller biotopskyddsbestämmelserna således för alla alléer längs vägar, längs det som tidigare har varit en väg eller i ett öppet landskap. Det innebär att även alléer längs vägar i skogsmark och tätorter kan omfattas av skydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara mindre biotoper som är livsnödvändiga för hotade djur- och växtarter, eller som på annat sätt är värda att bevaras. Dessa biotoper ska vara avgränsade och inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras, som kan skada biotopen. Alléer i byar, samhällen och städer omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om alléerna står öppet eller längs en väg, och inte är belägna i omedelbar anslutning till byggnader. Alléer i tätorter kan dock omfattas av bestämmelser i detaljplaner som innebär att biotopskyddsbestämmelserna inte gäller. För mer ingående information angående biotopskydd och biotopskydd i detaljplan se bifogade filer, Biotopskydd i detaljplan, från länsstyrelsen i Skåne län och Remissversion, förslag till handbok Biotopskyddsområden från Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken, kapitel 7 11, får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd inom ett biotopskyddsområde som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Sida 2 (13)

Enligt plan- och bygglagen krävs det marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Om allén utgör någon trafiksäkerhetsrisk får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg enligt väglagen, 53. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap I Motala kommun finns det 143 stycken alléer som är inventerade men det finns fler över det men som inte är inventerade. 1995 utfördes en alléinventering av Annica Pettersson. Då gjordes en förteckning över alléerna i Motala kommun som inte ligger i trädgårdar eller inom stadsplanlagt område. Arbetet utfördes som en del i Motala kommuns naturvårdsprogram. Vägverket, nuvarande trafikverket har även gjort en allé inventering på alléerna på deras mark i Motala kommun. Samtidigt som trafikverket inventerade sina alléer gjorde Motala kommun sitt första naturvårdsprogram. Vissa av dessa alléer som deltar i denna restaureringsplan är även inlagda som objekt i kommunens naturvårdsplan. Naturvårdsprogrammet är ett strategiskt dokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med att utveckla och bevara Motalas natur- och kulturmiljöer till glädje för såväl boende som besökare. Enligt naturvårdsverkets råd ska naturvårdsprogrammet bland annat utgöra underlag för den fysiska planeringen på kommunal nivå, ligga till grund för ställningstaganden i olika natur- och miljövårdsfrågor och peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Det har även utförts tidigare inventeringar. Lantmäteriet på kommunen har bland annat gjort inmätningar och då lagt till en del träd med en markering i grundkartan i GIS. Länsstyrelsen har gjort en inventering på grova träd i hela länet. 1.3 Brister och problem De brister och problem man kan stöta på vid restaureringsplanarbetet kan vara att det är oklart vem som står som markägare eller förvaltare, det kan vara oklart om biotopskyddet gäller, om en kostnadsberäknad plan saknas, det kan behövas en tidsplan för åtgärderna eller att naturvärdena som är knutna till alléerna ska klargöras och värnas. Säkerhetsfrågan är en av de största frågorna och den måste prioriteras först. Den frågan styr mycket när man ska se över vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske. Ännu ett problem är trädens sjukdomar. Exempelvis almen och asken har väldigt ofta fått dödliga sjukdomar som tar ut trädet. Ibland kan det gå jättefort och ibland kan trädet vara sjukt en längre tid. I brist på kunskap angående sjukdomarna blir de ett problem när man inte kan avgöra hur länge trädet kan stå kvar innan de blir en risk för sin omgivning och hur sjukdomen sprider sig. Sida 3 (13)

1.4 Syfte Projektet syftar till att inventera utvalda alléer som helt eller delvis står på kommunal mark, både inom och utom detaljplanerat område, samt att göra en kortfattad restaureringsplan för varje allé. Många av kommunens alléer är i dåligt skick och behöver ses över. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede utreder framtida behov av avverkning och återplantering av alléträd. 2. Metod 2.1 Restaureringsplan Målet med restaureringsplanen är att vi ska komma fram till vad vi ska göra med alléerna i Motala kommun. Många alléer i Motala kommun är i dåligt skick, så för att kunna budgetera för kommande åtgärder och dela upp dem på flera år, krävs kontroller för att klassificera alléerna. I inventeringen ska alléerna beskrivas enligt följande metodbeskrivning. Särskilda riskträd ska pekas ut vilka sedan ska undersökas av en trädexpert. Experten ger sedan en rekommendation om åtgärd för varje enskilt riskträd. Restaureringsplanen ska kortfattat beskriva hur alléerna kan restaureras. Den ska vara välgrundad och baserad på en avvägning mellan värden knutna till stads- och kulturmiljö, landskapsbild och biologisk mångfald. Vilka åtgärder som föreslås för en allé kommer att variera, t.ex. beroende på om allén står i en stadsmiljö, gårdsmiljö eller jordbruksmiljö. Restaureringsplanen ska skickas på remiss till länsstyrelsen, med särskild tyngdpunkt på de alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. 2.2 Inventeringsmetodik Bakgrundsinformation För att kunna ta fram och få reda på vilket skick allén är i, vad man skulle kunna göra, vad som borde göras och vem som ska göra det började man med att se till historiken. På det sättet kunde man få reda på hur gammal allén är, har det varit en allé på den platsen en längre tid och i så fall var den även då en dubbelsidig allé exempelvis. För att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle passa just den aktuella allén behövde man se hur allén används idag, vilken funktion den har och vilken trafikbelastning det rör sig om. Det var väldigt viktigt att ta reda på om det generella biotopskyddet gäller för allén också. För att veta vilka områden det rör sig om och vem som ska utföra de åtgärder som krävs och även sköta allén i framtiden måste man vara helt klar över vem markägaren/förvaltare är. I de fall där det rör sig om alléer på kommunal mark behöver man besluta vilken enhet på kommunen som är ansvariga för träden. Fältbesök För uppgiften krävdes platsbesök för att kunna avgöra trädslag, om antalet träd stämmer med tidigare uppgifter och vilken klass det är på träden med hjälp av AHA-metoden. AHA står för Avslöja Hotade park- och Alléträd och är en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Med hjälp av ett fältprotokoll undersöks träden och där trädnummer och art noteras och sedan klassificeras träden i AHA-metoden utifrån påståenden, om de stämmer för det aktuella trädet. Sida 4 (13)

Åtgärdsplan Många frågor kan uppstå i en åtgärdsplan som man ska fundera över och värdera. Exempelvis behöver man avverka träd, ska man återplantera, vilken art det ska vara, ska man förändra alléns utseende, finns det riskträd och så vidare. Det krävs att man ser vad allén gör för landskapsbilden, kultur- och naturmiljön i sin omgivning. Förstör man en historisk plats om man skulle ta ner för mycket eller byta art i allén? En åtgärdsplan ska innehålla svaret på frågorna för att underlätta när åtgärderna ska utföras. I den ska det finnas ett förslag på vilka handlingar som ska utföras, en grov tidplan och kostnadsförslag på åtgärderna. För att få en bra överblick över vilka träd som har vilken klass, enligt AHA-metoden, och i vilka områden det finns flest träd av högt värde, gör man en karta över allén där man märker ut träden och gör en tillhörande tabell för att där skriva vilken klass träden har, art, vilka åtgärder som krävs och om der ett riskträd som experthjälp bör titta närmare på. 3. Resultat 3.1 Beskrivning Söder om Motala, mellan Södra Freberga gård och naturområdet Fålehagen, sträcker sig en lång allé utefter den gamla grusvägen mot Vadstena. Den dubbelsidiga allén består av ungefär 120 träd och av dessa träd är det mest lönn och ask men även alm, björk och ek. De största träden mäter upp till 330 cm i omkrets och de minsta har en omkrets på drygt 20 cm. På alléns östra sida ligger en golfbana och på västra är det naturmarker men som bebyggs med villor till det nya bostadsområdet. Idag används grusvägen som allén omsluter endast som en transportväg för lantbrukaren som har närliggande mark och för de boende som bor längs med allén. Grusvägen kommer inom snar framtid att bli en gång- och cykelväg för bland annat de boende i det redan påbörjade bostadsområdet i Södra Freberga. Endast de träd som kommer att omsluta gång- och cykelvägen är undersökta med hjälp av AHA-metoden. Det rör sig om ett femtiotal träd. Redan på kartor från 1868-1877 kan man se Södra Frebergas allé utritad. Då är den lite tätare och den sträcker sig inte riktigt lika långt men den är tvåsidig som idag. Att den fanns redan då och har en så pass lång historia på platsen kan vara en orsak till att behålla och restaurera allén och försöka hålla den så lik som möjligt. Idag är det en hel del luckor i allén och det lär bli fler om man inte gör något åt allén just för att det finns en hel del almar med almsjuka och askar med askskottsjuka. Det har kommit upp ett antal nya skott av lönn och ask bland annat mellan de äldre träden. Allén, sett från söder till norr Allén är positiv för landskapsbilden men också värdefull ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Eftersom allén består delvis av så kallade rikbarksträd som lönnen, almen och asken, har allén en stor betydelse för lavar och mossor. Träden i allén är gamla och innehåller en del död ved och det medför att de även är värdefulla för vedlevande insekter. Allén uppfyller kriterierna för att vara biotopskyddad. Det är ett öppet landskap och den sträcker sig längsmed en väg. Sida 5 (13)

Allén står delvis på kommunal mark. Delen som är undersökt står på kommunens mark men resten av allén, söder ut, står på andra markägares mark. För mer information om fastigheterna i den södra delen, se bifogad fastighetsinformation. 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd För att bibehålla trädkontinuiteten i allén är det viktigt att plantera nya träd för att ersätta de gamla om det finns någon/några som måste avverkas. Allén måste hållas fri från sly så att trädstammarna förblir solbelysta. När trädstammarna blir solbelysta så blir det en stor kontrast mellan baksidan på stammen som är beskuggad och framsidan som är solbelyst som är till stor fördel för den biologiska mångfalden. Det gynnar insekter och andra små djur. Vägar i alléerna bör inte asfalteras eftersom när damm virvlar upp från vägarna gynnar det moss- och lavfloran på träden genom att de ger näring till lavorna och mossorna. I Södra Freberga krävs det att man röjer sly runt träden. Slyröjning bör speciellt ske runt träden i den bortersta delen, området runt träden nummer 22-29 (se bifogad karta och tabell), där det är som en skogsdunge i bakgrunden. Det står en del små träd som har potential att bli alléträd men förutom dessa ska man röja ganska rejält. De flesta träd i allén fick klassificeringen IV enligt AHA-metoden. Tretton träd fick klass III eller högre. Många av träden som fick en låg bevarandeprioritering har ändå en potential att bli högre klassade inom 20-100 år. Några av askarna som är dåliga, antagligen på grund av askskottsjuka och som inte har något större biologiskt värde, kan man antingen ha kvar och se hur länge de kan stå kvar innan de måste avverkas eller tar man ner ett par av dem nu och planterar nytt. Det finns en del luckor i allén, speciellt på västra sidan. Eftersom allén består mestadels av lönn, ask och alm borde man plantera in lönn i luckorna. Det kommer att passa in i alléns utseende och lönnen har inte några kända dödliga sjukdomar ännu som är ett hot till skillnad från asken och almen. Det finns ett par stycken små ekar som står i kanten mellan träden som man ska ta vara på. Några ekar av större storlek finns i allén så det skulle passa in om man skulle bevara ekarna. Om man vill ha in mer ekar i allén skulle man kunna plantera in även det. Luckan mellan träd nummer 9 och träd nummer 10 (se bifogad karta och tabell), på västra sidan, är en sträcka på ungefär 100 meter och där skulle man kunna sätta in några nya träd. Se bild 1. Ett till område som eventuellt behöver inplantering är mellan träd nummer 17, 18, 19 och 20 (se bifogad karta och tabell). Där är inte riktigt samma behov av nyplantering eftersom sträckorna inte är lika långa och där är träden större och tar då upp större plats med sin krona. Bild 1 en större lucka i allén Även på den östra sidan skulle det göra nytta att plantera in nytt material. Mellan träd nummer 47 och 48 och mellan träd nummer 52 och 53 (se bifogad karta och tabell). Samtidigt gör det inte Bild 2 påfart från bostadsområde jättemycket med ett par luckor i allén som släpper in mer ljus, bara luckorna inte är för stora. Sträckan mellan träd nummer 6 och 7 är också en lite större lucka men det gör inget eftersom där kommer cykelvägens påfart och då kan det vara bra med lite längre sikt när man svänger in och ut från allén. Se bild 2. Sida 6 (13)

Man kan ställa sig frågan om man tycker att vildapeln och rönnen ska stå kvar i allén eftersom de egentligen inte passar in med resten av de stora lönnarna, almarna, askarna och ekarna. Samtidigt är det en blandallé. Jag tycker att de kan stå kvar, de stör ingen och förstör inte alléns utseende. De står nästan mitt för varandra så om man skulle ta bort dem skulle det nog märkas och eventuellt behövas planteras igen. Det är en fråga om tycke och smak. Sammanfattning Det rör sig om att plantera totalt elva stycken lönnar i luckorna. Sex stycken i första luckan, mellan träd nummer nio och tio och sedan en lönn mellan träd nummer 17-18, 18-19, 19-20, 47-48 och 52-53. På flera ställen finns det luckor på ungefär 20 meter men de lämnas öppna för att ge utrymme för de större trädens kronor. Om något träd skulle bli sjukt eller sjukare så att de behöver avverkas kan man plantera in något på de ställena om man tycker så eller ge mer utrymme för andra kronor beroende på vilka utrymmen det handlar om. Om luckan blir större än 25-30 meter vid eventuell avverkning, tycker jag att man ska plantera i något träd för att bibehålla alléns utseende. Ett lämpligt c/c- mått borde vara cirka 15 m. Åtgärder för varje träd kan man se i den bifogade tabellen. Denna allé kommer att restaureras redan hösten 2012 för att vägen ska bli cykelväg inom en snar framtid. Men det finns inte något träd i nuläget som är i akut behov av någon åtgärd. För framtiden är det bra att hålla ett extra öga på allén eftersom det består av ett flertal almar och askar. Med en årlig kontroll kan man nog få en bra koll på allén. Man vet inte hur lång tid det tar för de olika sjukdomarna innan de tar ut träden och om de gör det överhuvudtaget så därför krävs kontroller så tätt. Vid restaurering av den södra delen av allén bör man kontakta mark- och fastighetsägare som ligger intill allén. Se bifogad fastighetsinformation. Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder, se bilaga. Sida 7 (13)

4. Källhänvisning Miljöbalken (1998:808), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#r24, Hämtad 2012-06-26 Väglagen (1971:948), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19710948.htm, Hämtad 2012-06-26 Plan- och bygglagen (2010:900), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm, Hämtad 2012-06-26 Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen (2010) Biotopskydd: -bråkiga begrepp Vollbrecht, Klaus E.F. (2000) Träd: deras biologi och vård, SLU Alnarp Pettersson (1995) Alléinventering i Motala kommun Sörensen, Mikael: AHA- en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden Naturvårdsverket (2012) Remissversion Förslag till handbok, Biotopskyddshandbok Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Biotopskydd i detaljplaner Foto Samtliga foton är tagna av Matilda Johansson Sida 8 (13)

Bilaga 1 Södra Freberga Allé Träd- Art Klass enligt Åtgärd Kommentar nummer AHA-metoden 1 Lönn IV 2 Lönn IV 3 Alm IV 4 Alm II 5 Lönn IV 6 Lönn IV 7 Lönn IV 8 Lönn IV 9 Ask IV 10 Lönn IV 11 Rönn IV 12 Lönn IV En slags skada på stammen en bit upp. 13 Alm II 14 Lönn III 15 Lönn II Beskär en gren är av 16 Alm IV 17 Lönn IV Beskär 18 Lönn IV 19 Ask II Beskär 20 Lönn IV ett halvt träd,halva trädet har spruckigt 21 Lönn I Beskär en del torra grenar över vägen 22 Ek III 23 Ask IV 24 Alm IV 25 Ek IV 26 Lönn II Beskär flera grenar som är av men som sitter kvar i trädet 27 Lönn IV Flera yngre i grupp 28 Ask IV Yngre ask, ser inte ut att vara drabbad av sjukdom 29 Lönn II 30 Ek IV Yngre ek 31 Lönn II 32 Alm IV Flera i grupp eller flerstammig 33 Ek IV 34 Alm IV Flera i grupp eller flerstammig 35 Lönn IV 36 Alm III Högstubbe Lämna kvar högstubbe 37 Alm IV Flera yngre i grupp 38 Lönn IV Flera yngre i grupp 39 Ask IV 40 Lönn IV Mindre, äldre lönn 41 Ask IV Yngre ask, ser inte ut att vara drabbad av sjukdom 42 Lönn IV 43 Vild apel IV 44 Lönn IV Beskär spröda gamla grenar över vägen 45 Lönn IV 46 Lönn IV 47 Lönn IV 48 Lönn IV 49 Lönn IV 50 Lönn II 51 Lönn IV 52 Lönn IV 53 Lönn IV 54 Lönn IV 55 Lönn II 56 Lönn IV Sida 9 (13)

Art Antal Lönn 35 Alm 9 Ask 6 Ek 4 Rönn 1 Vild apel 1 Bilaga 2 Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort - Ersätt - Beskär 6 Högstubbe 1 Ny plantering 11 Acer platanoides - skogslönn Slyröjning Markering Antal Benämning I 1 Klass I, högsta bevarandeprioritet II 9 Klass II, hög bevarande prioritet III 3 Klass III, viss bevarandeprioritet IV 43 Klass IV, ingen bevarande prioritet R - Resursklass, har potential att bli klass I - III Kostnadskalkyl för skötseloch restaureringsåtgärder för Södra Freberga allé Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort Ersätta Beskära 6 Högstubbe 1 Ny plantering 11 Acer platanoides Slyröjning 1 Åtgärdskostnader Åtgärder Antal Kostnad Ta bort Ersätta Beskära 6 16800 Högstubbe 1 2000 Ny plantering 11 78 650 kr Slyröjning 1 10500 Total restaureringskostnad 107 950 kr Ersättning- eller nyplanteringsträd Namn och frökälla Kvalitet Antal Acer platanoides E FK PERNILLA - Skogslönn högstam 3x co/kl 12-14 11 Pris/träd Anläggnings kostnad Skötsel kostnad Total kostnad 1 750 kr 2 400 kr 3 000 kr 78 650 kr Sida 10 (13)

Bilaga 3 Sida 11 (13)