Karl-Erik Eriksson och Jan-Olof Dahlin Den 17 maj 2001 på landstingets kansli

Sammanträdesprotokoll 1 (39) LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2001-05-02- -03 Plats och tid Arnljotsalen, Folkets Hus, Östersund den 2 maj 2001 kl 10.30-3 maj 2001 kl 16.45 Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Karl-Erik Eriksson och Jan-Olof Dahlin Den 17 maj 2001 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer 33-69 Ordförande Staffan Granström Justerande Hans Lundqvist Karl-Erik Eriksson Jan-Olof Dahlin Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2001-05-02--03 Datum för anslags uppsättande 2001-05-17 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2001-05-17 Datum för anslags nedtagande 2001-06-07 Underskrift Åsa Norlin

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (39) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Per-Owe Öberg Harriet Svaleryd Gunnar Pettersson Karen Moe Jönsson ( 33-44) Tord Andnor Christer Åkerlind Erik Larsson Sture Olsson Ruth Karlsson Carl-Arne Åhlin Björn Sandal Jöran Hägglund Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson Karl-Erik Eriksson Pia Gabrielsson Bertil Eriksson ( 33-61) Torbjörn Junhov Birgitta Sundqvist ( 33-59) Dan West ( 45-66) Kjell Nilsson Runar Englund Gusten Rolandsson Lena Persson ( 33-44) Anders Silfverdal ( 45-69) May Jörgensen Bodil Jörgensen ( 33-44) Toivo Comén ( 45-69) Börje Frisk Västra valkretsen Thomas Hägg Maidie Wiklund Ann-Marie Johansson Stefan Fax Karin Paulsson Gudrun Belin Alf Astner ( 45-59) Anders Häggqvist Berit Johansson( 45-69) Göte Norlander Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée Jöns Broström Monalisa Norrman ( 45-66) Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Lars L:son Backskog ( 33-44) Kerstin Weimer( 45-69) Östra valkretsen Bojan Edfors Bengt Bergqvist Mona Nyberg Bengt Norman ( 33-61) Hans Lundqvist, ordf Solveig Lövlie Gunnar Geijer Birgitta Eriksson Christer Näsström Catarina Antán Sune Bengtsson

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (39) 33 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 34 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 35 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordförande den 24 april 2001 utfärdat kungörelse samt den 26 april 2001 utfärdat kompletterande kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 36 Fråga från Anders Häggkvist (c) angående Härjedalen (Jll 147/2001) Anders Häggkvist hade till Bengt Bergqvist inlämnat in fråga med följande lydelse: I media har vi kunnat läsa att du med flera anser att kostnaden för hälso- och sjukvården är för hög. Bland annat i Östersundsposten onsdagen den 25 april:

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (39) Det är inte rimligt att sjukvården i Härjedalen ska vara dubbelt så dyr som den i exempelvis Åre eller Hammarstrand. Geografiska förhållanden kan förklara en del av skillnaden, men inte fullt ut, säger Bengt Bergqvist. Om dina uttalanden är rätt återgivna i tidningen vill jag veta: Har ni tagit full hänsyn till turismsjukvård, jämfört stafettläkarkostnader med andra kommuner, jämfört Härjedalingarnas nyttjande av länssjukvård samt andra påverkande faktorer? Hur ser ni på detta och på vilka grunder har ni kommit fram till era konstateranden? Frågan får ställas. 37 Fråga från Owen Laws (mp) angående EU:s jorbruksministermöte (Jll 147/2001) Owen Laws hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en fråga med följande lydelse: Har ministermötet medfört några direkta kostnader för landstinget? Om ja, hur mycket och till vad? Frågan får ställas. 38 Fråga från Göte Norlander (c) angående Offerdals hälsocentral (Jll 147/2001) Göte Norlander hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en fråga med följande lydelse: Hälsocentralen i Änge Offerdal har sedan ett antal år sedan drivits som personalkooperativ med en ekonomisk förening i botten. Verksamheten har, såvitt man kan bedöma, fungerat mycket bra. Men bristen på läkare slår nu hårt i Offerdal på

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (39) samma sätt som i vårdapparaten i övriga landet. Endast genom anlitande av bemanningsföretag kan verksamheten upprätthållas. De kraftigt ökade kostnaderna härför ställer kooperativet i en brydsam situation och nedläggning har diskuteras om inte kompensation för merkostnaderna kan erhållas. Något som hittills avvisats från landstinget med hänvisning till gällande ömsesidiga avtal. Vid en eventuell nedläggning får rimligtvis landstinget det hela ansvaret för Offerdalsbornas primärvård tillbaka. Mot denna bakgrund ställs följande frågor: Är landstingets politiska majoritet beredd medverka i åtgärder som kan underlätta en lösning av den uppkomna situationen? Är ni beredda att för underlättande av framtida avknoppningar ge möjlighet att reglera dylika extrakostnader som har sin grund i den generella bristsituation som råder vid rekrytering av personal? Frågan får ställas. 39 Fråga från Berit Johansson (c) angående resultat från primärvårdens enkätundersökning (Jll 147/2001) Berit Johansson hade till Maidie Wiklund inlämnat en fråga med följande lydelse: Tillgänglighet och bemötande är några av de frågor som funnits med i den enkätundersökning som görs årligen inom primärvården. De senaste åren har resultatet inte varit tillfredsställande och den senaste undersökningen visade på ännu sämre siffror för just tillgänglighet och bemötande inom en del av hälsocentralerna. Vilka åtgärder är insatta för att komma tillrätta med dessa problem? Frågan får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (39) 40 Interpellation från Lars-Olof Eliasson (kd) angående läget i sommar inom sjukvården (Jll 309/2001) Lars-Olof Eliasson hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: I massmedia finns rapporter om sommarstängda hälsocentraler inom primärvården, artiklar om risk för indragen ambulanshelikopter samt brist på personal inom sjukvård om omsorg. Många av de artiklar som finns i länets tidningar har skapat en stor oro bland invånare och framförallt den äldre befolkningen som bor ute i glesbygderna i länet. Enligt en del uppgifter handlar det inte enbart om brist på semesterpersonal utan också om att få ekonomi i balans. Behovet av god sjukvård och omsorg minskar inte under sommarmånaderna. Med anledning av ovanstående vill vi fråga om länet inför sommaren och hösten: Vilka åtgärder kommer att vidtas för klara ambitionen att invånarna i Jämtlands län tillförsäkras en hälso- och sjukvård som är likvärdig med vården i andra delar av landet under sommaren? Vilken information kommer att ges till länets invånare angående sommarens situation inom hälso- och sjukvården? Vilka åtgärder har företagits av landstingsledningen för att minimera problemen så långt som möjligt? Hur kommer landstingsfullmäktige att se till så att politiker ges möjlighet att leva upp till det ansvar som medborgare avkräver av oss när det gäller sådana beslut som är politiska men som tjänstemän ensidigt beslutar om? Interpellationen får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (39) 41 Interpellation från Berit Johansson (c) angående bemanningen inom vården i sommar (Jll 313/2001) Berit Johansson hade till Maidie Wiklund inlämnat en interpellation med följande lydelse: Det som diskuteras mycket både inom kommun och landsting är personalsituationen. Man kan förstå om det blir ett köpslående om sjukvårdspersonal! Till mars månads utgång skall väl personalen ha lämnat in sina semesteransökningar och min fråga till Maidie Wiklund är då: Hur ser det ut inom Jämtlands läns landstings olika enheter; hälsocentraler, tandvårdskliniker, länssjukvårdens olika avdelningar, finns det vikarier så att personalen kan få en välbehövlig semester och utan att verksamheten måste stänga? Interpellationen får ställas. 42 Interpellation från Kerstin Weimer (fp) angående systemet för budgetfördelning inom primärvårdens basenheter (Jll 310/2001) Kerstin Weimer hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Det kärva ekonomiska läget för Jämtlands läns landsting tycks kvarstå trots landstingsledningens försök till att ingjuta förtröstan om budgetbalans så sent som vid landstingsfullmäktige i februari. Både länssjukvården och primärvården har svårt att hålla budgeten. Trots att primärvårdens stora underskott för 2000 varit känt sedan i höstas har man väntat till den 29 mars i år med att besluta om hur underskottet ska hanteras. Landstingsstyrelsen beslutade då om att varje basenhet i primärvården ska ta med sig sitt underskott. Man måste med andra ord spara kraftigt i Östersund, Strömsund och Härjedalen.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (39) Av dessa basenheter har Strömsund och Härjedalen dragits med underskott under många år vilket med tiden skapat både frustration och resignation hos personalen som trots åratal av besparingar och hårt arbete aldrig fått känna att ekonomin går ihop. Detta är förödande för arbetsglädjen och motivationen, ett slöseri med både mänskliga resurser och skattebetalarnas pengar. Jag ställer därför följande frågor: Vilken är orsaken till Strömsunds och Härjedalens mångåriga budgetunderskott? Vilken hänsyn tas i budgettilldelningen till att befolkningen i Strömsunds och Härjedalens basenheter utnyttjar länssjukvården i mindre utsträckning än andra basenheter? Ett lägre utnyttjande av länssjukvården ger lägre kostnader för sjukresor - vilka hänsyn tas till denna faktor i budgettilldelningen? Interpellationen får ställas. 43 Anmälan av inkomna motioner Nedanstående motioner överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning: Från Kerstin Weimer (fp) angående utveckling av länssjukvårdens konsultverksamhet i primärvården (Jll 204/2001) Från Berit Johansson (c) angående anhörigvårdarna inom länet (Jll 342/2001)

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (39) 44 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl 10.45 för att åter sammanträda den 3 maj kl 08.00. ---------------------------------------- Inger Jonasson informerar om landstingets medarbetarenkät. Mikael Cederberg informerar om länskulturen och visar de nya lokalerna på Folkets Hus. ---------------------------------------- 3 maj 2001 45 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 46 Landstingsstyrelsens rapport 1. Kösatsning 2. Planerade sommarstängningar 2001 inom primärvården 3. Åtgärder och rutiner angående Prosit 4. Upphandling av telefonisttjänster

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (39) 47 Utskottens rapporter Hälso- och sjukvårdsutskottet: Harriet Svaleryd informerar om pågående uppdrag: 1. Vid ett välbesökt möte i Sveg den 10 april fick allmänheten möjlighet att ställa frågor till vissa utskottsledamöter. Kritik framfördes mot de planerade begränsningarna av öppet-tiderna under sommaren vid hälsocentralerna i Härjedalen. 2. Föreläsning av Rutger Seth om framtida struktur inom äldreomsorgen den 9 maj på Östersunds sjukhus. Utskottet och omsorgsnämnden i Östersunds kommun står för värdskapet. Demokrati- och organisatonsutskottet Gusten Rolandsson informerar om pågående uppdrag: 1. Ungdomstinget 2. IT-uppföljning 3. EU-frågor och demokrati 4. Politiska organisationen under 90-talet 5. Uppföljning av fullmäktiges beslut utifrån utskottets förslag. Länsutvecklingsutskottet Stefan Fax informerar om en arbetsgrupp inom utskottet som tittar på tillgänglighet av riskkapital i länet.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (39) 48 Svar på fråga från Anders Häggkvist (c) angående Härjedalen (Jll 147/2001) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Anders Häggkvist inlämnade under 36 antecknade frågan och anför följande: Denna fråga besvaras till viss del även av svaret på interpellationen som Kerstin Weimer (fp) ställt till detta fullmäktige Anders Häggqvist undrar om vad mitt uttalande om att primärvården i Härjedalen inte ska vara dubbelt så dyr som t ex Åre eller Hammarstrand. Därefter ställer han ett antal följdfrågor om hänsyn tagits till andra faktorer. Budgetfördelningen inom primärvården bygger på en fördelningsgrund som baseras på befolkningsandel, konsumtionsmönster, åldersfördelning, nyttjande av länssjukvård samt avståndsfaktorn. Budgetfördelningen för år 2001 är följande per invånare Härjedalen 2 786 (inklusive korttidsvård 3 254) Strömsund 2 340 (inklusive korttidsvård 2 987) Åre 1 803 Ragunda 1 802 Bräcke 1 777 Berg 1 769 Krokom 1 642 Östersund 1 175 Skillnaderna mellan Härjedalen/Strömsund och övriga kommuner beror främst på att hänsyn tas till konsumtionsmönstret. Dessa kommuner uppvisar lägre konsumtion av länssjukvård än övriga kommuner. Detta är ett poltiskt ställningstagande att kompensera Härjedalen och Strömsunds primärvård utifrån dessa kriterier. Det är utgångsläget. I Härjedalen har det funnits ett mångårigt budgetunderskott i Härjedalen bla beroende på: * tidigare beslutade besparingar är inte genomförda * anställda utöver budgetramarna * jourorganisationen för läkare är inte fullt finansierad * kostnader för bemanning av distriktsläkare/stafettläkare * sjukresebudgeten är inte i balans

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (39) När det gäller turismsjukvården så går det att göra en jämförelse med Åre. Sammantaget innebär det självklart att när inte Härjedalen håller sin budget så sker det på någon annans bekostnad i landstinget. Detta har under flera år, vilket innebär att skillnaderna ökar jämfört med andra primärvårdsområden. Utifrån den kunskap jag har om situationen i primärvården i andra delar av länet så är detta i längden inte rimligt. Anders Häggkvist yttrar sig. 49 Svar på fråga från Owen Laws (mp) angående EU:s jordbruksministermöte (Jll 147/2001) Per-Owe Öberg (s) besvarar den av Owen Laws inlämnade under 37 antecknade frågan och anför följande: Kostnaderna som landstinget haft i samband med EU:s jordbruksministermöte har varit genom framtagandet av en informationsmapp och ca 100 timmars arbetsinsats samt att naturbruksgymnasiet deltog i den s k ungdomens presskonferens. Den slutliga kostnaden för informationsmappen har inte kommit än, men kostnaden är maximerad till 10 tkr. Den arbetsinsats som är gjord av landstingets tjänstemän motsvarar omräknat i pengar 26 tkr kronor. Den tid som lagts ner vid naturbruksgymnasiet ser vi inte som en kostnad, eftersom detta ingick som en del i den ordinarie undervisningen. 50 Svar på fråga från Göte Norlander (c) angående Offerdals hälsocentral (Jll 147/2001) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Göte Norlander inlämnade under 38 antecknade frågan och anför följande: Personalkooperativet i Offerdal är en bra och uppskattad verksamhet. Under lång tid var det den enda personalkooperativa hälsocentralen i Sverige. Problemet för kooperativet blev aktuellt när läkartjänsterna inte hade ordinarie befattningshavare.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (39) Vi har deltagit vid en träff i Offerdal, där även personalen vid Offerdals hälsocentral deltog för att diskutera den uppkomna situationen. Det pågår idag diskussioner på tjänstemannanivå med Offerdals hälsocentral för att hitta framkomliga lösningar för verksamheten. Landstinget är också ytterst ansvarig för verksamheten i Offerdal och skulle kooperativet tvingas att avveckla verksamheten så måste landstinget ta över verksamheten. Därför är det självklart att vi gärna vill medverka i en lösning som är rimlig för båda parter. Den andra frågan som handlar om att i utgångsläget ge generella fribrev inför eventuella framtida avknoppningar är inte möjlig att göra. Det handlar självklart om vilken verksamhet det handlar om. Däremot bör vi vara noggranna i de avtal vi skriver. 51 Fråga från Berit Johansson (c) angående resultat från primärvårdens enkätundersökning (Jll 147/2001) Fullmäktiges ordförande meddelar att Berit Johanssons fråga kommer att besvaras vid nästkommande landstingsfullmäktige. 52 Svar på interpellationer från Lars-Olof Eliasson (kd) angående läget i sommar inom sjukvården samt från Berit Johansson (c) angående bemanningen inom vården i sommar (Jll 309/2001, 313/2001) Maidie Wiklund (s) besvarar de av Lars-Olof Eliasson och Berit Johansson inlämnade under 40 och 41 antecknade interpellationerna och anför följande: Eftersom interpellationerna har likartat innehåll besvarar jag dem tillsammans. Primärvård När det gäller primärvården har verksamheten under de senaste tio åren i stort sett halverats under sommarperioden. Hälsocentralerna stänger växelvis för att det inom

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (39) respektive basenhet skall vara möjligt för personalen att ta ut avtalsenlig semester. Mycket begränsade medel till semestervikarier har sedan besparingarna vid mitten av 90-talet avsatts inom primärvården. Som exempel redovisas här planerade sommarstängningar i Härjedalen: Funäsdalen stängt v 25-29 Normal verksamhet v 30-34. Hede full bemanning v 25-29 med 3 läkare (varav 1 från Sveg 8-17) Jourlinje för västra Härjedalen. Stängt v 30-34. Sveg stängt v 25-29 för planerade besök. Akutberedskap med 1 läkare tillgänglig hela dygnet via SVU samt 1 sköterska, läkarsekeretare, labresurser i beredskap mellan 8-17. Schemalagd tid för besök i särskilt boende finns. Jourlinje för östra Härjedalen (tillsammans med läkare med tjänstgöring i Hede 8-17). Normal verksamhet v 30-34. Inom primärvården i länet garanteras den medicinska säkerheten genom SOS Alarm och ambulans- och helikopterberedskap under sommaren. Samtliga basenheter inom primärvården har distriktsläkare i beredskap under sommarperioden. Situationen i länet under sommaren avviker inte från landet i övrigt. Den ofrånkomliga reduceringen av planerad icke akut verksamhet är inget nytt problem inför år 2001. Länssjukvård Inom länssjukvården förekommer endast akutverksamhet under sommaren med målet bra vårdkvalitet och arbetsmiljö. För närvarande finns ett preliminärt stängningsschema som bygger på beräknat vårdbehov med bibehållen vårdkvalitet. Det blir allt svårare att rekrytera vårdpersonal och framförallt till sommarsemestrarna då behovet av vikarier är störst trots neddragen verksamhet. Målet är att alla som önskar skall få sin sommarsemester under perioden juni-augusti och ansträngningarna för att lösa detta pågår ända fram till dess semestrarna börjar. Folktandvård Inom tandvården kommer en del kliniker att behöva stänga under delar av sommaren. Arbetet med detta pågår just nu inom förvaltningen och beräknas vara klart under första delen av maj månad.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (39) För folktandvårdens del är det viktigt ur rekryteringssynpunkt att kunna ge personalen välbehövlig semester och att inte ställa orimliga krav på öppethållande. Några vikarier kommer inte att anställas under sommarperioden. Gemensamt Inom hälso- och sjukvården samverkar primärvård och länssjukvård kring sommarplaneringen för att garantera att det både finns tillgång till primärvård och vårdplatser för att säkerställa den medicinska säkerheten. Samverkan sker naturligtvis också med kommunerna. Länets invånare kommer att bli informerade om hälso- och sjukvårdens öppethållande och funktion genom annonser i pressen och annonsering på annat sätt. Övrigt När det slutligen gäller Lars-Olof Eliassons fråga om sådana beslut som är politiska men som tjänstemän ensidigt beslutar om vill jag hänvisa till den rollfördelning mellan förtroendevalda och förvaltningen som sedan länge gäller i landstingets organisation. Sommarstängningar är verksamhetsfrågor som berörda chefer ansvarar för. Lars-Olof Eliasson och Berit Johansson yttrar sig. 53 Svar på interpellation från Kerstin Weimer (fp) angående systemet för budgetfördelning inom primärvårdens basenheter (Jll 310/2001) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade under 42 antecknade interpellationen och anför följande: Budgetfördelningen inom primärvården bygger på en fördelningsgrund benämnd KBB, konsumtionsbaserad budget. De faktorer som fördelningen baseras på är befolkningsandel, konsumtionsmönster, åldersfördelning, nyttjande av länssjukvård samt avståndsfaktorn. Budgetfördelningen för år 2001 är följande (kronor per invånare)

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (39) Härjedalen 3 254 (exklusive korttidsvård 2 786) Strömsund 2 987 (exklusive korttidsvård 2 340) Åre 1 803 Ragunda 1 802 Bräcke 1 777 Berg 1 769 Krokom 1 642 Östersund 1 175 Som framgår av tabellen föreligger stora skillnader mellan Härjedalen/Strömsund och övriga kommuner. Skillnaden beror främst på att hänsyn tas till konsumtionsmönstret i Härjedalen/Strömsund. Dessa kommuner uppvisar en lägre konsumtion av länssjukvård än övriga kommuner. I absoluta tal kompenseras Härjedalen med 3 295 tkr och Strömsund med 2 572 tkr i 2001 års budget. Orsakerna till det mångåriga budgetunderskottet i Härjedalen är bl a??tidigare beslutade besparingar är inte genomförda??anställda utöver budgetramen??jourorganisationen för läkare är inte fullt finansierad??kostnader för bemanning av distriktsläkare/stafettläkare??sjukresebudgeten är inte i balans. Orsakerna till budgetunderskottet i Strömsund är bl a??intäkterna för högt budgeterade??täckning saknas för alla omkostnader??kostnader för bemanning av distriktsläkare/stafettläkare. Sjukresekostnaderna för primärvården redovisar ett underskott för år 2000 på 748 tkr totalt varav underskottet för Härjedalen var 427 tkr och för Strömsund 234 tkr. Det har genomförts fler sjukresor till Östersund än budgeterat år 2000. Kerstin Weimer och Lars-Olof Eliasson yttrar sig.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (39) 54 Allmänhetens frågestund Maidie Wiklund (s), Lars-Olof Eliasson (kd), Jöran Hägglund (c), Kerstin Weimer (fp) och Anna-Britt Bromée (m) besvarar frågor från allmänheten. Till dagens sammanträde hade frågor inkommit från en frågeställare. Enligt KL 8 kap, 22 samt landstingsfullmäktiges arbetstordning 16 hade allmänheten även inbjudits att ställa frågor om årsredovisningen. Ingen fråga hade anmälts. 55 Årsredovisning 2000 (Jll 779/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt Lag om kommunal redovisning ( SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Årets resultat uppgår till - 72,6 mkr. I resultatet ingår realisationsförlust till följd av försäljningen av fastigheten Frösö Strand om 103,9 mkr. Det uppkomna underskottet skall regleras under de två närmaste åren. Om synnerliga skäl föreligger kan avsteg från regleringen göras genom beslut av fullmäktige ( 8 kap. 5 Kommunallagen ). Enligt förarbetena till lagen kan synnerliga skäl vara om en avyttring som lett till en förlust samtidigt skapar förutsättningar för minskade framtida kostnader. (Proposition 1996/97:52 Den kommunala redovisningen). Försäljningen av fastigheten motiveras med att landstinget har lokaler som mer än väl täcker den egna verksamhetens behov. I och med att en kalkyl på 10 års sikt visar att det är lönsamt att sälja fastigheten anser landstingsstyrelsen det förenligt med god ekonomisk hushållning att sälja fastigheten och därigenom undvika framtida kostnader. Detta även om försäljningen leder till en realisationsförlust som sammantaget ger ett negativt resultat.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (39) Resultatet gentemot balanskravet och med åberopande av särskilda skäl uppgår till 30,1 mkr. Årets resultat har påverkats av omläggning av redovisning av skatteinkomster från kontantprincip till redovisningsmässig princip. I förhållande till budget som i den delen upprättats enligt kontantprincip innebär omläggningen en resultatförbättring om 17 mkr. På grund av tekniska problem i samband med byte av ekonomisystem 1999 tillgodoräknade sig länssjukvården och primärvården intäkter för fakturor som inte gick ut till mottagarna. Dessa fordringar är ej längre möjligt att kräva in varför fordringarna är värdelösa. I föreliggande bokslut har fordringarna förutsatts bli avskrivna. Resultatet har därigenom försämrats med 2,9 mkr. I årets resultat ingår täckning av ett balanserat underskott i Länstrafiken i Jämtland AB. Beloppet uppgår till 0,687 mkr och motiveras med att landstinget enligt konsortialavtalet förband sig att överlämna ett bolag med ett eget kapital om 2 mkr. Åtagandet är inte uppfyllt så länge det balanserade underskottet kvarstår. Styrelsen föreslår att underskottstäckningen sker i form av ett villkorat aktieägartillskott där landstinget förbehåller sig rätten att återfå erlagda medel om utfallet av pågående skattemål skulle ge till resultat att reservationer som länstrafiken gjort för skattekostnader kan upplösas. Länstrafiken får härigenom en skattefri intäkt. Resultatet av den samfällda redovisningen, dvs landstinget samt bolagen och stiftelserna, uppgår till -69,5 mkr. Resultatet förbättras genom att museet avsatt återbäring på pensionspremier om 5,8 mkr till en skattefri reserv. Sådana avsättningar räknas i detta sammanhang som vinstmedel. Med, i huvudsak, hjälp av återbäringar av pensionspremier visar Stiftelsen Zenit och Almi företagspartner positiva resultat medan Länstrafiken, Landstingsbostäder och bostadsrättsföreningen Åkerärtan underskott om ca 0,5 mkr vardera. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige. 3. Årsredovisningen för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (39) 4. Realisationsförlusten till följd av försäljningen av Frösö Strand kommer, med hänvisning till att försäljningen står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, inte att täckas i budget för år 2002. 5. Balanserat underskott i Länstrafiken i Jämtland AB täcks med hänvisning till åtagande i konsortialavtalet för kollektivtrafiken. Täckningen sker genom ett villkorat aktieägartillskott. 6. Landstingets ombud vid årsstämmorna för Länstrafiken i Jämtland AB, ALMI företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000. PATIENTNÄMNDENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Patientnämndens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Thore Holmberg. YRKANDE Göte Norlander (c) yrkar att patientnämndens årsberättelse aktivt skall delges landstingets vårdpersonal. Birgitta Sundqvist, Börje Frisk, Gusten Rolandsson och Maidie Wiklund yttrar sig. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på godkännande av patientnämndens förvaltningsberättelse och finner denna godkänd. Ordföranden ställer proposition på Göte Norlanders yrkande och finner detta antaget.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (39) 1. Patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000. 2. Patientnämndens förvaltningsberättelse godkänns. 3. Patientnämndens förvaltningsberättelse skall aktivt delges landstingets vårdpersonal. REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Revisorernas verksamhetsberättelse föredras av ordföranden Nils-Gunnar Molin. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på godkännande av revisorernas verksamhetsberättelse och finner denna godkänd. Revisorernas verksamhetsberättelse godkänns. LÄNSTRAFIKENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Länstrafikens förvaltningsberättelse redovisas av ordföranden Bo Bergqvist. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. Runar Englund och May Jörgensen yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Landstingets ombud vid årsstämman för Länstrafiken i Jämtland AB bemyndigas att rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 21 (39) LANDSTINGSBOSTÄDERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsbostäders förvaltningsberättelse redovisas av ordföranden Mona Nyberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Landstingets ombud vid årsstämman för Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000. ALMI FÖRETAGSPARTNERS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALMI företagspartners förvaltningsberättelse redovisas av ordföranden Bernt Söderman. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker landstingsstyrelsens förslag om direktiv till landstingets ombud vid årsstämman. Harriet Svaleryd och Karl-Erik Eriksson yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Landstingets ombud vid årsstämman för ALMI företagspartner Jämtland AB bemyndigas att rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 22 (39) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsstyrelsens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Per-Owe Öberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att landstingsstyrelsens beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret samt att årsredovisningen godkänns. YRKANDEN Karl-Erik Eriksson (c) yrkar att årsredovisningen återremitteras med direktiv att balansföra förlusten för Frösö Strand år 2000. Jöran Hägglund (c), Gusten Rolandsson (kd), Anna-Britt Bromée (m) och Per- Owe Öberg (s) yrkar bifall till revisorernas förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Karl-Erik Erikssons yrkande om återremiss och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Undsättningsfondens verksamhetsberättelse och finner att denna godkänns. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag punkterna 4-5 och finner detta antaget. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag att godkänna årsredovisningen för 2000 och finner förslaget antaget. 1. Verksamhetsberättelsen för 2000 för Undsättningsfonden godkänns. 2. Realisationsförlusten till följd av försäljningen av Frösö Strand kommer, med hänvisning till att försäljningen står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, inte att täckas i budget för år 2002.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 23 (39) 3. Balanserat underskott i Länstrafiken i Jämtland AB täcks med hänvisning till åtagande i konsortialavtalet för kollektivtrafiken. Täckningen sker genom ett villkorat aktieägartillskott. 4. Landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000. 5. Årsredovisningen för 2000 godkänns. I beslutet deltar ej Per-Owe Öberg, Maidie Wiklund, Mona Nyberg, Thomas Hägg, Bengt Bergqvist, Karin Paulsson, Jöran Hägglund, Marianne Larm-Svensson, Gunnar Geijer, Anna-Britt Bromée, Monalisa Norrman, Lars-Olof Eliasson och Jan- Olof Dahlin. 56 Analys av förvaltningarnas verksamhet och resultat år 2000 (Jll 779/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt fullmäktiges beslut 103/1999 ska en analys årligen göras av förvaltningarnas resultat. Årets analys är gjord utifrån den resultatdialog som landstingsdirektören haft med respektive förvaltning. Även förvaltningarnas verksamhetsberättelse och de inlämnade kvalitativa verksamhetsmåtten per 30 november 2000 inkluderas. Nedan redovisas föreslagna uppdrag per förvaltning utifrån den gjorda analysen. Länssjukvården Uppföljningen av de effektiviseringar och åtgärder som prioriterades även första och andra hands prioriteringar måste följas upp på ett bättre sätt. Förvaltningen får därför i uppdrag att i samband med delårsbokslut per april redovisa detta. Av det redovisade underskottet föreslås att 1 procent (11,5 mkr) av det under år 2000 erhållna landstingsbidraget överförs till år 2001. Förvaltningen får i uppdrag att i samband med delårsbokslut per april redovisa hur underskottet ska hanteras.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 24 (39) Primärvård Förvaltningen får i uppdrag att i delårsbokslut per april 2001 på ett bättre sätt redovisa hur tillskottet på 13 mkr har använts. Av det redovisade underskottet föreslås att 1 procent (2,7 mkr) av det under år 2000 erhållna landstingsbidraget överförs till år 2001. Förvaltningen får i uppdrag att i samband med delårsbokslut per april redovisa hur underskottet ska hanteras. Tandvård Eftersom verksamhetens överskott till största delen beror på vakanser är detta inget motiv för överförande av medel till nästkommande år. Om det under år 2001 visar sig att investeringarna för T4 kommer igång ordentligt får det under året prövas om ytterligare medel ska tillföras tandvården. Länsutveckling Om överskotten för investeringsstöd till Mitthögskolan och delfinansiering av en professur frånräknas resultatet och utbetalningen av bidraget till IT Jämtland läggs till blir förvaltningens resultat - 707 tkr istället för det redovisade överskottet på 893 tkr. Eftersom detta är åtaganden som ej kunnat verkställas under året föreslås att dessa överskott ej medräknas i resultatet. Av denna anledning föreslås att 700 tkr av det under år 2000 erhållna landstingsbidraget överförs som underskott till år 2001. Förvaltningen får i uppdrag att i samband med delårsbokslut per april redovisa hur underskottet ska hanteras. Emefte Ingen redovisning av hur enheten har klarat resultatkrav finns redovisad. I samband med delårsbokslut per april 2001ska en sådan redovisning lämnas. Förvaltningen får även i uppdrag att redovisa hur underskottet ska hanteras. Upphandlingsverksamheten redovisar ett överskott 282 tkr. Den nya tjänsten som inköparen samt ännu en tjänst har varit vakanta under en stor del av året. En

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 25 (39) uppföljning av hur den nya tjänsten nyttjas ska göras och redovisas i samband med delårsbokslut per april 2001. Investeringsplan För år 2000 redovisas ett överskott i investeringsplanen med 9 069 tkr. I samband med att investeringsplanen för år 2001 revideras får ställning tas till om eventuellt överskott ska överföras till år 2001. Landstingets kansli Landstingets kansli begär att till år 2001 få överföra 3 258 tkr av statsbidrag för särskild tandvård samt 570 tkr som motsvarar överkott inom personalpolitiska området. Inga medel föreslås överföras till år 2001, men om det visar sig att mer särskild tandvård kommer att utföras under år 2001 än det statsbidrag som erhålls under året får detta prövas särskilt. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Till förvaltningarna utlagda uppdrag ska redovisas i samband med april månads delårsbokslut. 2. Av underskott år 2000 överförs till år 2001; 11,5 mkr till länssjukvården, 2,7 mkr till primärvården och 0,7 mkr till länsutveckling (efter justering för åtaganden gentemot Mitthögskolan som ej kunnat genomföras samt tillägg för bidrag till IT- Jämtland). 3. Uppdrag till Emefte att redovisa hur kostnaderna ska anpassas för att finansiera underskottet år 2000. YRKANDEN Gunnar Geijer (c) yrkar: Inga underskott från år 2000 överförs till år 2001 i länssjukvården och primärvården. Offerdals hälsocentral måste ges likvärdiga förutsättningar med övrig primärvård. Börje Frisk (fp), Anna-Britt Bromée (m), Lars-Olof Eliasson (kd) och Jöran Hägglund (c) yrkar bifall till Gunnar Geijers yrkande.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 26 (39) Per-Owe Öberg (s), Gusten Rolandsson (kd), Jan-Olof Dahlin (mp) och Christer Näsström (m) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Gunnar Geijers yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. 1. Till förvaltningarna utlagda uppdrag ska redovisas i samband med april månads delårsbokslut. 2. Av underskott år 2000 överförs till år 2001; 11,5 mkr till länssjukvården, 2,7 mkr till primärvården och 0,7 mkr till länsutveckling (efter justering för åtaganden gentemot Mitthögskolan som ej kunnat genomföras samt tillägg för bidrag till IT- Jämtland). 3. Uppdrag till Emefte att redovisa hur kostnaderna ska anpassas för att finansiera underskottet år 2000. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Gunnar Geijer, Jöran Hägglund, Inger Jonsson, Marianne Larm-Svensson, Karl-Erik Eriksson, Birgitta Eriksson, Berit Johansson och Göte Norlander (samtliga c), Pia Gabrielsson, Bertil Eriksson, Torbjörn Junhov, Birgitta Sundqvist, Annelie Bengtsson och Anna-Britt Bromée (samtliga m), Börje Frisk och Kerstin Weimer (fp) samt Lars-Olof Eliasson (kd) till förmån för Gunnar Geijers yrkande. 57 Reviderad bygginvesteringsplan samt tilläggsanslag år 2001 (Jll 209/2001) ÄRENDEBESKRIVNING Bygginvesteringsplanen är i behov av revidering, dels beroende på att ett nytt projekt har tillkommit - Remonthagen, men även beroende på att några projekt har fått

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 27 (39) ökade kostnader och/eller skjutits framåt i tiden (korttidsvården i Strömsund samt strömförsörjningsprojektet på lasarettet). Några investeringsprojekt har blivit försenade i tiden och anslagna medel år 2000 har därför inte förbrukats i planerad omfattning, vilket innebär att bygginvesteringsplanen är i behov att dessa medel flyttas till år 2001, annars kan inte dessa projekt fullföljas. Den totala planerade investeringsutgiften är 136 500 tkr, vilket innebär att 13 500 tkr finns i reserv för kostnadsökningar eller oförutsedda investeringsprojekt. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Revidering av bygginvesteringsplan, som täcker perioden 2001 till 2003, godkänns och följande investeringsbelopp föreslås per år: År 2001 anslås 29 900 tkr, år 2002 anslås 30 345 tkr och år anslås 15 900 tkr. För de femåriga planeringsförutsättningarna gäller fortfarande 150 000 tkr som utgiftstak under perioden 2001 till 2005. 2. Tilläggsanslag för bygginvesteringsplanen beviljas från år 2000 till år 2001 med totalt 7 567,7 tkr. LANDSTINGSSTYRELSENS BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 58 Internationellt program för Jämtlands läns landsting (Jll 25/2001) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets nuvarande internationella program fastställdes den 23 april 1997. Landstingets internationella arbete har sedan dess intensifierats både genom ökat samarbete som följd av Sveriges medverkan i EU och i vänlänssamverkan. Fullmäktige beslöt därför 1999 att se över programmet och gav länsutvecklingsutskottet (den 23 september 1999, 131) i uppdrag att Utvärdera landstingets internationella program. Utskottet har i samverkan med berörda delar i landstinget tagit fram ett förslag till nytt internationellt program.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 28 (39) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Förslag till Internationellt program fastställs. YRKANDEN Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar att punkt 2 på sidorna 3 och 7 får följande lydelse: Nya engagemang i internationella samarbetsorgan beslutas av landstingsfullmäktige. Thomas Hägg (s), Stefan Fax (s), Börje Frisk (fp), Jöran Hägglund (c) och Monalisa Norrman (v) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingstyrelsens förslag och på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. Förslag till Internationellt program fastställs. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, May Jörgensen och Toiwo Comén till förmån för eget yrkande. 59 Reviderad kommunikationspolicy för Jämtlands läns landsting (Jll 211/2001) ÄRENDEBESKRIVNING I uppdraget för Information/Kommunikationsprocessen ingår att utarbeta en långsiktigt hållbar kommunikationspolicy. Det arbetet har pågått under våren och förankring har skett via processägare, landstingsdirektörens ledningsgrupp och nu föreligger ett förslag till kommunikationspolicy.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 29 (39) Med utgångspunkt från policyn kommer en fördjupad strategisk plan att arbetas fram i direkt anslutning till att fullmäktige fastställer den nu föreslagna policyn. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Förslag till informationspolicy faställs. YRKANDE Jöran Hägglund (c) yrkar följande tillägg efter rad 3 under punkten Demokratiska rättigheter: Landstingets information skall spegla bredden i den politiska debatten och mångfalden av förslag för landstingets utveckling. Thomas Hägg (s) yrkar bifall till Jöran Hägglunds yrkande. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Jöran Hägglunds tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Förslag till informationspolicy fastställs med antaget tillägg enligt ovan. 60 Organisationsutredning Emefté fastighet (Jll 306/1999) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade den 23-24 februari 2000, 29, att uppdra till landstingsstyrelsen att utarbeta ett förslag till en mer ändamålsenlig organisation för driften av landstingets totala fastighetsinnehav.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 30 (39) Inom serviceförvaltningen Emefté har på landstingsdirektörens uppdrag en utredning genomförts. Utredningen har granskats av en konsult, som lämnat två yttranden. Konsultens synpunkter har arbetats in i utredningen. Yttrandena i sin helhet redovisas som bilagor till utredningen. Utredningens styr- och projektgrupper har, i sin totalbedömning, rekommenderat utredningens alternativ 1 med tillägget, att den interna verksamhetsservice som serviceförvaltningen sköter idag även fortsättningsvis skall drivas i egen regi. Förslaget och motiven för detta framgår i sin helhet i utredningens kapitel 7.1.6. Referensgruppen har lämnat två yttranden vilka redovisas separat. Utredningen har förhandlats i Emeftés förvaltningskommitté den 16 mars. Den 4 april genomfördes förhandlingar enligt MBL, 14. Överenskommelse kunde inte träffas. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Fastighetsenheten inom serviceförvaltningen Emefté omorganiseras enligt utredningens alternativ 1, med tillägget att den interna verksamhetsservicen som serviceförvaltningen sköter idag även fortsättningsvis skall drivas i egen regi. YRKANDEN Thomas Hägg (s) och Lars-Olof Eliasson (kd) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jan-Olof Dahlin (mp) och Kjell Nilsson (v) yrkar på 0-alternativet med en översyn av befintlig verksamhet. Monalisa Norrman, Bertil Eriksson och Christer Näsström yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Kjell Nilssons m fl yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 31 (39) VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja. Den som stödjer Kjell Nilssons m fl yrkande röstar nej. Vid voteringen avges 41 ja-röster och 9 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta och 4 ledamöter är frånvarande. (Se bifogade voteringsprotokoll). Landstingsfullmäktige beslutar således i enlighet med landstingsstyrelsens förslag. Fastighetsenheten inom serviceförvaltningen Emefté omorganiseras enligt utredningens alternativ 1, med tillägget att den interna verksamhetsservicen som serviceförvaltningen sköter idag även fortsättningsvis skall drivas i egen regi. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Kjell Nilsson, Monalisa Norrman, Dan West, Runar Englund, Catarina Antán och Sune Bengtsson (samtliga v) samt Jan-Olof Dahlin, May Jörgensen och Toivo Comén (samtliga mp) till förmån för egna yrkanden. 61 Motion från Gusten Rolandsson (kd) m fl angående förebyggande cancerundersökningar (Jll 754 /2000) ÄRENDEBESKRIVNING Gusten Rolandsson (kd) m fl föreslår i en motion att landstinget skall erbjuda allmän screeningundersökning med mammografi för kvinnor redan från 40-års ålder samt PSAprovtagning för män från 45-års ålder. Socialstyrelsen har för PSA-provtagning som prevention vid prostatacancer inga rekommendationer, vilket återspegler den tveksamhet som råder kring värdet av analysen för prevention i detta sammanhang.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 32 (39) För mammografiscreening finns vetenskapliga belägg för effekten i åldersgruppen över 50 år. Socialstyrelsens rekommendation lämnar utrymme för screening även mellan 40 och 50 år. För denna åldersgrupp är dock nyttan mer omtvistad. För närvarande finns inga förutsättningar att åstadkomma resurser inom det berörda verksamhetsområdet (kirurgi) att ta om hand ytterligare kvinnor från screeningundersökning. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen avslås. YRKANDE Gusten Rolandsson (kd) yrkar: Män som är över 40 år och där det finns prostatacancer i släkten skall erbjudas och kallas till PSA-provtagning samt att PSA-provtagning betraktas om en jämställdhetsfråga. Maidie Wiklund (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Gusten Rolandssons yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. Motionen avslås. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal till förmån för eget yrkande.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 33 (39) 62 Motion från Gusten Rolandsson (kd) m fl angående prioritering inom sjukvården (Jll623/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Gusten Rolandsson (kd) m fl föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att ett arbete startas med att skapa goda former inom landstinget för att föra ut information om prioriteringsarbetet inom sjukvården till politiker, sjukvårdspersonal och allmänhet. Man ställer också frågan om vilka prioriteringsregler som gäller inom landstinget. YTTRANDE Prioriteringar inom vården tillhör de mest debatterade vårdpolitiska frågorna under senare år. Den statliga prioriteringsutredningen har haft stor betydelse i det sammanhanget. Dess arbete ledde till riksdagsbeslut våren 1997 med riktlinjer för sådana prioriteringar. Man fastställde först en etisk plattform som skulle ligga till grund för prioriteringarna, tre principer - människovärdesprincipen, behovssolidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen Den etiska plattformen utgjorde grunden för de riktlinjer för prioriteringar som riksdagen fastställde i form av fyra prioriteringsgrupper, varav den första var vård av livshotande akuta sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till invalidiserande tillstånd, vård av svåra kroniska sjukdomar, vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt förmåga till självbestämmande. Den andra var medicinskt förebyggande arbete samt habilitering/rehabilitering. Den tredje var vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar och den fjärde var vård av andra skäl än sjukdom och skada. Riksdagsbeslutet medförde ett par tillägg i 2 Hälso- och sjukvårdslagen, nämligen att den som har det största behovet av vård skall ges företräde till vården samt att varje patient skulle snarast skulle få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik, vars riktlinjer fastställdes av landstingsfullmäktige den 30 november 2000, ägnade stort intresse år prioriteringsfrågorna. I sin rapport förde kommittén följande resonemang: Prioriteringar sker på olika nivåer i sjukvården. På den politiska nivån är prioriteringsbesluten befolkningsinriktade. Där fattas beslut om resursfördelningen

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 34 (39) mellan olika verksamhetsområden, t ex mellan primärvård och annan specialistvård och mellan stora sjukdomsgrupper, t ex mellan njursjukvård och ögonsjukvård. Hos kommunerna kan det gälla t ex resursfördelning mellan äldreomsorg och annan verksamhet, mellan olika former av stöd till den enskilde osv. Medicinskt ansvariga chefer skall däremot prioritera mellan enskilda patienter och patientgrupper inom den egna verksamheten. Ett system med öppna prioriteringar förutsätter att det finns politiskt förankrade riktlinjer för prioriteringarna. Det är endast genom en utvecklad dialog mellan förtroendevalda, administratörer och den medicinska professionen som genomtänkta och förankrade prioriteringar kan få genomslag. Viktiga prioriteringsfrågor berör både den kommunala sjukvården som landstingsvården. Huvudmännen skall samarbeta i dessa frågor. Kommittén föreslog att riksdagens beslut om prioriteringar skulle ligga till grund för prioriteringsarbetet inom vården samt att en etisk grupp/kommitté gemensam för landsting och kommuner skulle etableras med uppdrag att successivt konkretisera riksdagens riktlinjer. Det blev också fullmäktiges beslut. Arbetet med att etablera den etiska gruppen/kommittén pågår. I budget för år 2001 anges som ett krav för länssjukvården att vården ska ges utifrån av prioriteringsutredningens förslag och av riksdagen fastställda riktlinjer avseende prioriteringsgrupper. Av redovisningen framgår att motionens förslag redan är väl tillgodosedda. Några särskilda åtgärder till följd av motionen är därför inte erforderliga. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen föranleder ingen särskild åtgärd. YRKANDE Lars-Olof Eliasson (kd) yrkar bifall till motionen. Maidie Wiklund (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 35 (39) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Lars-Olof Eliassons yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. Motionen föranleder ingen särskild åtgärd. 63 Jämtland-Härjedalens Turism: Val av ledamot och ersättare för tiden från årsstämma 2001 t o m årsstämma 2003 På förslag av valberedningen utses Ledamot Thomas Hägg (s), Box 87, 830 04 Mörsil Ersättare Gunnar Geijer (c), Storgatan 56, 830 70 Hammerdal 64 Landstingets revisorer: Fyllnadsval av ersättare för tiden t o m 2002-12-31 för Jan Bergqvist (s) som valts till ledamot På förslag av valberedningen utses Ersättare Jan Nääs (s), Strandgatan 22, 840 60 Bräcke