Bergsvik delområde 4 Munkedals kommun Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM 2011-10-21 Arb.nr: U10064-4
Uddevalla 2011-10-21 Bohusgeo AB Bengt Leking Uppdragsansvarig bengt@bohusgeo.se Tel direkt: 0522-9 52 Bohusgeo AB Bastiongatan 26 1 50 Uddevalla Tel: 0522-9 50 Fax: 0522-359 78 Hemsida: bohusgeo.se Reg.nr: 14-556601-52 Mats Falck Granskat Innehåll Textdel Sida 3-5 Sammanställning av skjuvhållfastheter Sida 6 Skjuvhållfasthet i punkt 603 Sida 7 Konsolideringsförhållanden Sida 8 Bilagor Detaljplaneområde Bilaga 1 Plan undersökningspunkter mm Bilaga 2 Släntstabilitetsberäkningar Bilaga 3:1-3:4 2 (8)
Uppdrag På uppdrag av Munkedals kommun har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredning för en detaljplan för Bergsvik, delområde 4 i Munkedals kommun. Syfte Undersökningen syftar till att utgöra underlag för att redovisa släntstabiliteten och översiktligt bedöma förutsättningarna för grundläggning av enbostadshus. Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en rapport 2011-07-01 (arb.nr U10064-4). Befintlig och planerad byggnation Det undersökta området, vars avgränsning framgår av bilaga 2 är i sin helhet obebyggt. Inom området avses enbostadshus att uppföras. Mark, vegetation och topografi Det undersökta området är ca 200 x 200 m och utgörs av åkermark. Området avgränsas till största delen av bergspartier. I söder finns emellertid ett parti med ängsmark och öster om området finns befintlig enbostadsbebyggelse. Markytan är i det närmaste horisontell. Nivån varierar mellan ca + i sydöst och ca + i nordväst. Geotekniska förhållanden Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 11 och ca 30 m. Jordlagren bedöms under det ca 0.3 m tjocka vegetationsjordlagret från markytan räknat i huvudsak utgöras av: fast ytlager av torrskorpelera lera friktionsjord vilande på berg Torrskorpeleran är siltig och har en tjocklek som varierar mellan ca 1m och ca 2 m. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 30 och ca %. På grund av siltinnehållet bedöms det fasta ytlagret vara mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Lera finns till mellan ca 7 och ca 22 m djup under markytan. Mäktigheten är störst inom den sydöstra och minst inom den västra delen, se bilaga 2. Leran är i regel siltig. Vattenkvoten har i den övre delen uppmätts till ca 75 % och från 7 à 8 m djup till mellan ca 50 och ca 65 %. Konflytgränsen har analogt uppmätts till ca 55 % respektive -50 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och på laboratorium genom konprovning. En sammanställning av skjuvhållfastheterna redovisas i figur 1. Den med hänsyn till konflytgränsen korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 20 och ca 30 kpa. Sensitiviteten varierar i regel mellan ca 100 och ca 1 och leran bedöms till största delen vara kvick. För att undersöka lerans sättningsegenskaper har kompressionsförsök typ CRS utförts. I figur 3 redovisas lerans konsolideringsförhållanden i punkt 9. Leran bedöms kunna påföras en viss belastning utan att långtidssättningar uppkommer. Kompressionsmodulen M L har utvärderats till mellan ca 500 och ca 850 kpa. För grundläggning, dimensionering mm, se rubrik Sättningar och grundläggning. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan ca 0 och ca 10 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden och i flertalet fall har stopp mot sten, block eller berg erhållits. 3 (8)
Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån i friktionsjorden under leran har uppmätts i punkt 9 under perioden december 2010 till maj 2011 med två veckors mätintervall. De uppmätta trycknivåerna redovisas i vår rapport. Eftersom artesiskt tryck medfört att röret runnit över kompletterades det i mars med en portrycksspets i den undre delen av leran. Portrycket bedöms i den övre delen av leran ha nollnivån 0.5 à 1 m under markytan och öka mot djupet mer än vad som motsvaras av en hydrostatisk fördelning. I den undre delen av leran är portrycket artesiskt motsvarande en grundvattennivå ca 2 m över markytan. Släntstabilitet Beräkningar av släntstabiliteten har gjorts i en sektion i slänten nordöst om planområdet enligt bilaga 3. Vid beräkningarna har programmet GeoStudio 2007 (Version7.12) GEO-SLOPE. Beräkningar har utförts med cirkulärcylindriska och optimerade glidytor med c+ analys 1 och kombinerad analys. Valda skjuvhållfastheter framgår av figur 2. Vid beräkning med kombinerad analys har portrycksfördelningen antagits vara hydrostatisk med nollnivån i markytans nivå. För glidytor som når in i planområdet har säkerhetsfaktorerna beräknats till F c+ = 1.65 och F komb = 1.54, se bilaga 4. Glidytorna når emellertid upp i den övre delen av slänten och lägre säkerhetsfaktorer kan erhållas för glidytor som når upp till fastmarksgränsen, vars läge inte bestämts. Även för glidytor som endast berör slänten och således inte når till planområdet kan säkerhetsfaktorerna vara lägre. Släntstabiliteten inom planområdet bedöms vara tillfredsställande. Sättningar och grundläggning Med ledning av de utförda kompressionsförsöken, skjuvhållfastheterna och vattenkvoter bedöms leran kunna påföras en viss belastning utan att långtidssättningar uppstår. Enbostadshus bedöms därför preliminärt kunna grundläggas med styv platta på mark eller eventuellt med kryprumsgrund. Uppfyllnader under och intill byggnaderna bör undvikas om inte belastningarna kompenseras. Gator och ledningar Nivåsättningen för gator inom området bör göras så att uppfyllnader under och intill husen kan undvikas. Infiltration För att inte minska grundvattenbildningen, erhålla viss rening av dagvattnet, inte påverka omkringliggande vegetation mm, bör infiltration övervägas. Bergras och blocknedfall Risk för bergras och blocknedfall som kan påverka planområdet bedöms inte föreligga. Markradon Jordlagren av torrskorpelera och lera bedöms vara så täta, att området kan klassas som lågradonmark. Inga byggnadstekniska åtgärder bedöms därför erfordras ur radonskyddssynpunkt. Föroreningar Eftersom området utgörs av naturmark bedöms föroreningar inte förekomma. 1 Med c+ analys avses att beräkningarna utförs med odränerade parametrar i kohesionsjord (c) och dränerade i friktionsjord ( ). Analysen är beräkningsmässigt jämförbar med c-analys. 4 (8)
Kompletterande utredning i samband med projektering och byggande I samband med exploateringen bör byggnadernas grundläggning, belastningar av uppfyllnader mm detaljstuderas i varje enskilt fall. 5 (8)
Bergsvik 4 U10064-4 Korrigerade värden Utvärderat av Bengt Leking 2011-10-19 11::12 0 10 20 30 50 60 70 80 90 kpa 0 VB :8 9 VB :9 9 VB :2 9 KV :9 9 Korrigerande Konflytgräns 5 10 15 20 Bohusgeo AB D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\bergsvik4.Tau 2011-10-19 11::12 Djup (m) Figur 1 Korrigerade skjuvhållfastheter, sammanställda mot djup 6 (8)
Bergsvik 603 U101064-4 Korrigerade värden Utvärderat av Bengt Leking 2011-10-19 13:01:10 0 10 20 30 50 60 kpa 0 VB :603 Korrigerande Konflytgräns wl60 2 4 6 Vid släntstabilitetsberäkning använd skjuvhållfasthet. 8 10 Bohusgeo AB D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\Bergsvik 4\603.Tau 2011-10-19 13:01:10 Djup (m) Figur 2 Korrigerade skjuvhållfastheter i punkt 603. 7 (8)
Bergsvik delområde 4 9 Porvattnets densitet är 1.003 t/m3 0 20 60 80 100 120 1 160 180 200 220 2 kpa 0 2 ML=520 4 ML=580 ML=490 c 6 ML=850 ML=650 8 ML=680 10 ML=600 ML=520 totalspänning 12 ML=650 14 Bohusgeo AB, D:\program\KonsDia\9.Dia 2011-10-24 11:25:01 Djup (m) effektivspänning enligt uppmätt/vald portrycksfördelning Figur 3. Konsolideringsförhållanden i punkt 9 De små svarta cirklarna är 80 % av förkonsolideringstrycket (0.8 x ' c ) och markerar vid vilken effektivspänning som man normalt brukar antaga att krypsättningar kan förväntas starta. 8 (8)
Bilaga 1 Detaljplaneområde Bergsvik, delområde 4 Munkedals kommun,detaljplan BL; D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\Bergsvik 4\PM BilagaA3.docx
67 54 51 48 53 52 68 50 42 56 49 64 51 66 53 48 D D C C 1 B B A A +.7 4 +.7 3 +.9 +.4 2 +.8 8 +.5 Bergsvik, delområde 4 Munkedals kommun,detaljplan BL; D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\Bergsvik 4\PM BilagaA3.docx 7 +.7 6 +.9 5 +.6 +.9 603 +.6 +.5 602 604 601 57 54 63 58 +.3 0 +.5 G9 +35.8 2 +.2 1 35 g TÃ t skog Beräkningssektion 66 68 65 67 61 62 60 59 64 55 52 49 50 56 53 51 48 42 16 16 35 Lermäktighet (m) Bilaga 2 Undersökningspunkter mm 21 35 16 3 48 50 49 51 35 50 42 42 49 51 48 11 42 42 11 48 42 11 42 42 42
Bilaga 3:1 Släntstabilitetsberäkning, c+ analys punkt 603 Bergsvik, delområde 4 Munkedals kommun,detaljplan BL; D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\Bergsvik 4\PM BilagaA3.docx
Bilaga 3:2 Släntstabilitetsberäkning, kombinerad analys punkt 603 Bergsvik, delområde 4 Munkedals kommun,detaljplan BL; D:\2010\Uppdrag\U10064 Bergsviksområdet\Bergsvik 4\PM BilagaA3.docx