V-Dala miljö- och byggförvaltning, tisdag 15 september. ANSLAG Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd



Relevanta dokument
Kallelse/föredragningslista

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, Håkan Schüberg, C Bill Öhnstedt, V Mikael Karlsson,S 31-41

21 Dnr 2015/BN Informationen och redovisningen noteras.

Ingemar Tönnberg (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Anna-Karin Berglund (C) Mikael Edvardsson (SD) Thordis Stålhandske (S) Ola Ekblom (L)

Miljö- och byggnadsnämnden (23)

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl ANSLAG/BEVIS

Miljö- och byggnadsnämnden (17) Filip Gille (M) ordförande Peter Johansson (FP) Mattias Joelsson (KD) Leif Bergman (S) Siv Bjerknes (S)

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 08:30 11:00

Patrik Nilsson (s) ordförande Marta Pettersson (c), ersättare för Lars Bäckström (c) Ove Lindström (s) Per Boström Johansson (s) Kenneth Isaksson (m)

Miljö- och byggnadsnämnden (12) Filip Gille (M) ordförande Mattias Joelsson (KD) Peter Johansson (FP) Leif Bergman (S) Siv Bjerknes (S)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum

MULLSJÖ KOMMUN Byggnadsnämnden. Innehåll SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag

Sammanträdesprotokoll

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (11)

Sammanträdesprotokoll Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Plats och tid Månsbo kl Beslutande

Plan- och bygglovchef David Tornberg Sekreterare Bodil Hellström. Gunnar Grenholm. Bodil Hellström. Olle Borgström.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 22 januari 2013 kl. 08:30 11:45

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef

Sammanträdesprotokoll Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum Sida (11)

Plats och tid Lilla sammanträdesrummet, kommunhuset i Malung, tisdagen den 10 februari 2015, kl Beslutande Erik Andersson (C) ordförande

Sammanträdesprotokoll Bygg- och miljönämnden Sammanträdesdatum Sida (19)

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Sammanträdesdatum

Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhetschef Anna Eliasson

Sammanträdesprotokoll

Per-Arne Hagby (C), Ordförande Jonny Stålknapp (KD) Mattias Petersson (KD) Conny Collberg (S) Joakim Haraldsted (MP)

Tommy Eriksson (s), Erkki Pokela (s), Marianne Ström (fp), Thomas Nyvell (mp), Kurt Jonsson (kd)

Jan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare. Kommunstyrelsekontoret

Plats: Lokal Älven, Kommunförvaltningen, Storgatan 27. Ledamöter: Lars-Gunnar Näsström, s ordförande. Kristina Sandsten, v Inger Lundberg, fp

Datum BYGG- MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Marianne Ström (fp) Tommy Eriksson (s), Carin Garbåge Kylestorp (s), Erkki Pokela (s), Thomas Nyvell (mp)

Miljö- och byggnämnden (15)

Kallelse. Bygg- och Miljönämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, Enhetschef

Underskrifter Sekreterare Paragrafer Monica Bergne. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

MULLSJÖ KOMMUN Byggnadsnämnden. Innehåll SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag

Berit Karlsson Torbjörn Bergström (s) Arne Algothsson Jan Widegren Per Holmström Hans Hedström Lena Andersson

1 Information om de nya arvodesbestämmelserna. 2 Information till nämnden MBN 15/30

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, tisdag 28 april 2015, BESLUTANDE

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Monica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan Paragrafer 31-38

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Jävsnämnden (24)

Protokoll. Bygg- och Miljönämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef

Myndighetsnämnden

Tisdagen den 2 mars 2010 i Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, klockan

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden

Bo Svensson (C), ordf. Lars-Inge Green (S, vice ordf. Håkan Carlsson (M) Anders Sundberg (S) Jaroslav Sranka (KD)

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8)

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

K A LLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Tid och plats Kl Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna

kl 09:00-16:00 (inkl inspektionsresa) Ledamöter: Thor Lindgren, s, ordförande Övriga: Ingrid Karlsson miljö- och byggchef

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden (13)

Gert Berlin. Louise Pettersson. Gert Berlin

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (13)

Jävsnämnden (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bygg och miljönämnden

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Information har skett genom anslag.

Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Lennart Karlsson (M) Mikael Karlsson (KL) Mia Bergkvist (S)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sida Byggnadsnämnden Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt

Protokoll

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Sammanträdesdatum

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Ärendelista Bn 808/2014

Samhällsbyggnadsutskottet

Miljö- och byggnämnden Jonas Andersson (M) ordförande Hans Blomberg (KD) Anders Karlsson (S) Håkan Strotz (MP) Linus Andersson (KD)

K ALLELSE MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Tid och plats Kl Angarnsrummet, Tuna huset, Vallentuna. Kallade tjänstemän

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef

Plats och tid Sabeln, Drabanten plan 2 Tisdag den 14 juni 2011, klockan 19: ,

Protokoll

Torbjörn Holmström (M) Stadsarkitektkontoret, Köping. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Sammanträdesprotokoll (18) Miljö- och byggnadsnämnden

Utskottet för omsorg Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum Hälsön, :

Tobias Hellberg Söderhäll (S) ledamot

Sammanträdesprotokoll

Bygg-, trafik- och räddningsnämnden

Torsdag den 7 februari 2013, kl 14:00 14:45 i Gruesalen, Bjuv

Kenneth Nordberg (V) Agneta Sellholm (M) Torbjörn Holmström (M) Fredrik Andersson (SD)

Grästorps kommun Miljö- och bygg

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (11)

Byggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden (15)

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

Yngve Larsson (FP) Hans Nordlund (M) Kent Carlsson (S) Christer Hammarqvist (C) Kerstin Magnusson (MP)

Delårsrapport, maj 2008, och ekonomisk uppföljning, januari maj 2008, föredras och läggs till handlingarna.

Bo Eddie Rossbol, (S) ordförande Petra Haraldsson, (S) Zeljka Krajinovic, (S)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhetschef Anna Eliasson

Sammanträdesprotokoll

Per-Arne Hagby (C), ordförande Jonny Stålknapp (KD) Mattias Petersson (KD) Conny Collberg (S) Joakim Haraldsted (MP)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammantradesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG Avesta Vatten och Avfall AB

Transkript:

Plats och tid Månsbo kl 14.00-16.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Susanne Berger (S), ordförande, Avesta Stefan Palm (S), Avesta, 57-63, 65-72 Charlotta Engström (S), Avesta Fredrik Mattsson (M), Avesta Stefan Strandberg (S), Fagersta Anna Hynynen (S), Fagersta Thomas Esterblom(V), Fagersta Lars-Erik Karlsson (S), Norberg Pratima Åslund (V), Norberg Arne Nordqvist (S), Fagersta, ersättare för Stefan Palm (S), Avesta 64 Arne Nordqvist (S), Fagersta Heikki Kärpälä (SD), Norberg Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Ingalis Morfeldt, plan- och byggchef Susanna Hall Karlsson, miljöchef Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef, kl 14:00-14:20, 57 Maria Hedenberg, nämndsekreterare Lars Gråbergs, miljöinspektör Lennart Hammargren, kommunrevisor Leif Markfjärd, miljöinspektör 63 Daniel Lindstein, miljöinspektör 63-64 Fredrik Mattsson (M) justerare och Stefan Palm (S) som ersättare V-Dala miljö- och byggförvaltning, tisdag 15 september Underskrifter Sekreterare Paragrafer 57-72 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp 2015-09-16 Anslag tas ner 2015-10-08 Protokollets förvaring V-Dala miljö- och byggförvaltning, Maria Hedenberg

Sida 2 ÄRENDELISTA 57 Information 3 58 Redovisning av delegationsbeslut 4 59 Ekonomisk månadsrapport för juli 2015 5 60 Verksamhetsplan 2015, halvårsuppföljning 6 61 Digitala utskick av kallelser och handlingar till V-Dala miljö- och byggnadsnämnds sammanträden 7 62 Yttrande remiss Upphävande av cistern-föreskrift 9 63 Yttrande gällande prövotidsfråga om utsläpp av etanol till luft, Seco Tools AB, Hyttbäcken 3, Fagersta kommun. 11 64 Yttrande gällande prövotidsfrågor om slutliga villkor för utsläpp till vatten, Outokumpu Stainless AB, Avesta 5:1, Avesta kommun 15 65 Ändring av taxa gällande verksamhetskod 50.1001 för prövning och tillsyn inom miljöbalken 17 66 Beslut om miljösanktionsavgift, OK-Q8 AB, Frisören 1 i Fagersta kommun 20 67 Yttrande över remiss angående gällande detaljplan för herrgårdsområdet, Andra Sidan, Fagersta kommun 22 68 Ansökan om planbesked för Klacken 1:17 i Norbergs kommun 25 69 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus inom Avesta kommun 26 70 Ansökan om bygglov för uppförande av en stagad mast med teknikbodar inom fastigheten Norbergsby 5:39, Norbergs kommun 28 71 Delgivningar 30 72 Övrigt 32

Sida 3 57 Information Ordförande redovisar nämndens arbete med de av förvaltningen föreslagna prioriteringar inför arbete med verksamhetsplan 2016 och förklarar att nämnden godkänner dessa. Lars Gråbergs, miljöinspektör, ny personal på förvaltningen, presenterar sig. Närvarande nämndsledamöter presenterar sig för Lars Gråbergs. Miljö- och byggnadschefen informerar om INSIKT 2015. Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Miljöchefen informerar om vedeldning, en skrivelse finns nu på kommunens hemsida. Den bör spridas i media och tryckas upp som en enklare broschyr och finnas tillgänglig på förvaltningens reception. Återkoppling till nämnden när detta är utfärdat. Plan- och byggchefen informerar från plan- och bygglagen, om intressanta punkter ur stadsbilden, karaktärsdrag. Ordförande tackar för informationen.

Sida 4 58 Redovisning av delegationsbeslut Enligt delegation från har miljö- och byggförvaltningen beslutat i ärenden enligt bilaga. Beredning - Delegationslistor från plan- och byggenheten och miljöenheten för tiden från sammanträdet 16 juni 2015. Beslut - Delegationsbesluten läggs till handlingarna.

Sida 5 59 Ekonomisk månadsrapport för juli 2015 Dnr 2014 000483 Miljö- och byggandschefen informerar om s ekonomiska läge avseende juli 2015, bilaga. Fortsatt överskott för nämnden, utfallet ojämnt fördelat. Vid juli månads utgång visar nämnden ett överskott med 671 tkr när ett litet underskott för energi- och klimatrådgivning är borträknat från +617 tkr. Högre kostnader med 333 tkr och högre intäkter än förväntat för perioden med 1 004 tkr är grunden. Vid fördelningen mellan kommunerna, exklusive energirådgivning, ligger Avesta på -327 tkr, Fagersta på +901 tkr samt Norberg på +97 tkr. Ekonomiskt utrymme uppstår av lägre personalkostnader på grund av tjänstledigheter och vakanser. Detta ska under året användas för externa insatser med konsulter inom olika områden. Just nu skapar det något högre kostnader. Omfattande bygglovsintäkter skapar tillfälligt överskott. Rekryteringskostnader ingår också i de extra kostnaderna. Personalkostnader dominerar nämndens budget och förändringar i bemanningen märks snabbt på det aktuella resultatet. Rekryteringar pågår. Förvaltningens verksamhet varierar under året mellan olika projekt och också mellan insatser i olika kommuner. Beredning - Miljö- och byggnadschefens tjänsteskrivelse med bilagor. Beslut - Månadsrapportern för juli 2015 godkänns och läggs till handlingarna. Kommunstyrelsen i Avesta, Fagersta och Norberg

Sida 6 60 Verksamhetsplan 2015, halvårsuppföljning Dnr 2014 000758 Miljö- och byggnadschefen och enhetscheferna redovisar förvaltningens verksamheter för första halvåren 2015, bilaga. Beredning - Halvårsredovisning 2015. Beslut - Förvaltningens halvårsredovisning 2015 läggs med godkännande till handlingarna.

Sida 7 61 Digitala utskick av kallelser och handlingar till V- Dala miljö- och byggnadsnämnds sammanträden Dnr 2015 000171 Digitala utskick av kallelser med bilagor till s sammanträden bör införas för att minska pappersmängden och kostnader i form av tryck- och portoavgifter. Samt för att ge bättre tydlighet och skärpa på beslutsunderlag så som kartor och andra handlingar. beslutade 7 april 2015, 41, att ge förvaltningen i uppdrag; - att ta fram kostnader för inköp av läsplattor eller laptop - att ta fram kostnader för tryckeritjänst och porto - att redovisa utredningen på uppdraget för nämnden på planeringsdagen 8 september 2015. Förvaltningens ekonom har tagit fram följande uppgifter; Digitalt Apple ipad Air 2, läsplatta, 3 756 kronor per styck. Om surfplattor väljs som alternativ blir det ingen kapitalkostnad om de köps på driftkonto. Det blir ingen kostnad till IT-enheten för surfplattor. HP ElitBook, laptop, 12 935 kronor per styck Om man däremot väljer laptop så ska de avskrivas på 3 år och då blir det också en licenskostnad till IT-enheten om 10 000 kr/år och laptop. Porto -c:a 350 kronor per sammanträde (3 028 kr 2014 för 9 sammanträden) Tryckkostnader -1200-1500 kronor per sammanträde (10 251 kr 2014). Runt 15 000 kronor uppskattas årskostnaden till för tryckning och porto om 8 sammanträden genomförs. Ordföranden, sekreteraren samt ekonomen har deltagit i en visning av kommunens system Pingpong, en plattform som skolorna i kommunen använder. Ett hjälpmedel som kan användas när vi digitaliserar utskicken. forts.

Sida 8 61 forts Överväganden och frågeställningar Kostnadsbilden och behovet talar för att nämnden väljer läsplatta som teknisk lösning för att kunna hantera digitala kallelser. Den ekonomiska vinsten av detta kommer efter två-tre år eftersom inköp av utrustningen kostar mer än ett års tryckkostnader och porto. Tidsaspekten beror givetvis på hur många läsplattor som ska köpas in. Hanteringsmässigt blir det omedelbara fördelar både för förvaltningen och för nämndsledamöterna. Inför och inom ramen för ett fortsatt utredningsuppdrag behöver vissa frågor förtydligas. -Vilka ska förses med läsplattor? Enbart ordinarie ledamöter eller alla? -Ska kommunen hålla med internetuppkoppling? -Ska det ändå tryckas upp och skickas ut till någon? -Tillgång till digital kallelse för ersättare om de inte får läsplatta? Beredning - Förvaltningens redovisning av framtagna uppgifter på utredningsuppdrag. Beslut - Nämnden ger förvaltningen ett fortsatt utredningsuppdrag avseende digitala kallelser, att ta fram rutin för inskaffande och användning av läsplattor samt en mer detaljerad kostnadsbild. - Uppdraget ska redovisas vid nämndens sammanträde 13 oktober 2015.

Sida 9 62 Yttrande remiss Upphävande av cisternföreskrift Dnr 2015-000525, Naturvårdsverkets ärendenummer NV-06891-14 Naturvårdsverket har skickat en remiss till Avesta kommun angående konsekvensutredning inför upphävande av cisternföreskrift NFS 2003:24. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd har fått i uppdrag att besvara remissen. Bakgrund Naturvårdsverket ser över möjligheten att upphäva Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor. Syftet med konsekvensutredningen är att analysera vilka konsekvenser ett upphävande skulle medföra. Konsekvensutredningen skickades på remiss för att inhämta fler synpunkter och få en bredare bild av situationen i fråga. Det finns många olika typer av cisterner som kan ligga både ovan eller i mark samt utomhus eller inomhus. Cisterner används bl.a. för att lagra brandfarliga vätskor såsom exempelvis diesel, eldnings- och spilloljor eller andra flytande kemiska produkter. Idag har både Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrifter som innehåller krav rörande cisterner. Naturvårdsverkets föreskrifter har den senaste tiden uppfattats av MSB och verksamhetsutövare som otidsenliga och nyttan med två separata föreskrifter har ifrågasatts. MSB har därför efterfrågat ett upphävande av Naturvårdsverkets föreskrifter. Ett upphävande av Naturvårdsverkets föreskrifter ska ske i samverkan med MSB och avsikten är att de cisterner som idag faller under Naturvårdsverkets föreskrifter istället ska omfattas av MSB:s föreskrifter. Naturvårdsverkets föreskrifter syftar till att förhindra att innehållet i cisterner läcker ut och orsakar skador på miljön. MSB:s föreskrifter syftar till att förhindra brand och explosion. Dessa föreskrifter gäller för olika typer av cisterner men gemensamt för båda föreskrifterna är att de innehåller tekniska krav för konstruktion, installation och kontroller för att bl.a. förhindra läckage. forts. registrator@naturvardsverket.se

Sida 10 62 forts Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller också särskilda krav på cisterner inom vattenskyddsområden, krav som försvinner om föreskrifterna upphävs. Frågor gällande vattenskyddsområden är numera Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde. Yttrande Att tillsynen för alla cisterner läggs på en och samma tillsynsmyndighet är positivt då det bland annat blir enklare för cisterninnehavare att veta vilka regler som gäller och vem de ska kontakta. Det bör även vara mer effektivt att endast en myndighet arbetar med frågan. Ur miljösynpunkt bör det generellt inte bli någon försämring då både Naturvårdsverkets och MSB:s föreskrifter innehåller krav på konstruktion, installation och kontroller, vilka syftar till att förhindra läckage. Även om syftet med kraven i de olika föreskrifterna är olika så uppfyller de samma funktion i det avseendet. Den viktigaste förändringen ur miljösynpunkt är att de särskilda krav som gäller inom vattenskyddsområden försvinner då Naturvårdsverkets föreskrifter upphävs. Eftersom tillgången på rent dricksvatten är en mycket viktig fråga för framtiden anser nämnden att i första hand MSB eller i andra hand Havs- och vattenmyndigheten bör ta fram föreskrifter gällande cisterner inom vattenskyddsområden. Det är att föredra om MSB kan ta med detta i sina föreskrifter så att allt ligger under samma tillsynsmyndighet. Ett läckage från en cistern inom vattenskyddsområde kan få stora konsekvenser och det är därför viktigt att dessa cisterner kontrolleras oftare och är försedda med extra skyddsåtgärder i form av t.ex. invallning och dubbelmantlade rör. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2015. Beslut - Nämnden antar miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2015 som sitt eget yttrande registrator@naturvardsverket.se

Sida 11 63 Yttrande gällande prövotidsfråga om utsläpp av etanol till luft, Seco Tools AB, Hyttbäcken 3, Fagersta kommun. Dnr 2012-000876, Mark och miljödomstolens mål nummer: M 2167-13, Avdelning 3 Bakgrund Mark och miljödomstolen lämnade genom deldom 14 maj 2014 (M 2167-13) tillstånd till Seco Tools AB för fortsatt och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Fagersta. I deldomen uppsköts frågan om slutliga villkor avseende utsläpp av etanol till luft under en prövotid och bolaget ålades att utföra följande utredning: Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheten till att reducera de totala utsläppen av etanol till luft från verksamheten vid Hyttbäcken. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra och kostnaderna för dessa samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta. Utredningen med förslag till slutliga villkor ska redovisas till Mark- och miljödomstolen senast ett år efter att denna dom har vunnit laga kraft. I inlämnad prövotidsredovisning har bolaget redovisat reningsmetoder samt kostnader för vissa av de tekniskt möjliga åtgärderna för att minska utsläppen av etanol till luft. Dessutom har bolaget även redovisat vilka åtgärder som bolaget redan genomfört samt vilka bolaget avser att utföra. Vidare har bolaget även föreslagit ett slutligt villkor för utsläppen av etanol till luft. Bolagets kartläggning över etanolutsläpp till luft vid tillståndsgiven produktion har förändrats i jämförelse med vad som angavs vid tillståndsprövningen. Av bolagets redovisning framgår att vid tillståndsgiven produktion kommer utsläppen av etanol att bli 101 ton/år, att jämföra med de 90 ton/år som bolaget redovisade i tillståndsansökan. Anledningen till den förändringen är att bolaget nu genomfört en mer detaljerad beräkning av utsläppen. Bolagets utsläpp av etanol till luft under 2014 var 22 ton. Bolagets grundtillstånd (M11466-06) har i villkor 4 reglerat utsläppen av etanol: Utsläppen till luft av etanol får som riktvärde inte överstiga 45 ton per år. Detta villkor ersattes med ett provisoriskt i deldom (M 2167-13): Utsläppen till luft av etanol får som riktvärde inte överstiga 90 ton per år. forts. mmd.nacka.avdelning3@dom.se

Sida 12 63 forts Reningsmetoder Bolaget har utrett ett stort antal åtgärder och tekniker för att reducera utsläppen av etanol till luft. Bolaget har delat upp åtgärderna i tre grupper: 1. Olämpliga eller mindre lämpliga åtgärder 2. Åtgärder som vidtas omedelbart 3. Kan finnas skäl att utvärdera när produktionen närmar sig tillståndsgivna nivåer I grupp 1 redovisar bolaget åtgärder som både kan vara tekniskt möjliga men även tekniskt tveksamma. I den här gruppen ingår åtgärder som bolaget inte har för avsikt att genomföra, med hänvisning till att åtgärderna är tekniskt tveksamma eller oekonomiska. I grupp 2 finns tre åtgärder som tillsammans reducerar etanolutsläppen med ca 14,7 ton per år vid tillståndsgiven produktion. Bolaget har eller kommer att genomföra dessa åtgärder inom en snar framtid. I grupp 3 finns tre åtgärder som bedömts vara alltför kostsamma vid nuvarande produktionsförhållanden. De här åtgärderna berör pulverfabriken. När produktionen börjar närma sig den tillståndsgivna nivån kan det dock enligt bolagets mening finnas skäl att åter utvärdera behovet av dessa åtgärder. De åtgärder som redovisats ger en etanolreducering på mellan 14,6 och 21,8 ton per år vid tillståndsgiven produktion och mellan 2,6 och 5,2 ton vid nuvarande produktion. Bolaget har i redovisningen för denna grupp visat på hur stora reduktionerna kan bli både vid nuvarande produktion och vid tillståndsgiven produktion. Vidare har bolaget för redo-visade åtgärder i denna grupp även tagit fram kostnader för de olika åtgärderna och redovisat dessa i kr/kg etanol. Kostnaderna för att reducera etanol till luft är vid nuvarande produktion ca 177 303 kr/kg och vid tillståndsgiven produktion ca 42 63 kr/kg. Bolaget anser att det är orimligt att ålägga bolaget att investera i mycket kostsam reningsutrustning ur grupp 3 vid nuvarande produktion, men vid produktionsökning upp mot tillståndsgiven mängd kan det bli aktuellt med någon åtgärd. Detta är också nödvändigt om bolaget ej ska överskrida föreslaget villkor. Villkor Bolaget anser att det föreligger tillräckligt underlag för att prövotiden ska kunna avslutas och ett slutligt villkor föreskrivs. Bolaget har redovisat tre olika reningsmetoder men vill inte i dagsläget åta sig att installera någon av dessa tekniker. Samtliga tekniker har tydliga för- och nackdelar som måste övervägas närmare. Vidare anser bolaget att ingen av teknikerna är kostnadseffektiv vid nuvarande produktion. forts. mmd.nacka.avdelning3@dom.se

Sida 13 63 forts Bolaget föreslår ett begränsningsvärde på nivån 65 ton per år. Detta innebär att det beräkningsmässigt kommer att vara nödvändigt att installera rening när produktionen närmar sig den tillståndgivna. Bolaget menar att den föreslagna villkorskonstruktionen är enkel och genomtänkt. Så länge kostnaderna för ytterligare rening är orimligt hög behöver ingen åtgärd vidtas. I takt med att utsläppen ökar, ökar också kostnadseffektiviteten för de utredda reningsteknikerna samtidigt som nivån på begränsningsvärdet ställer krav på ytterligare åtgärder vid ökad produktion. Vidare anser bolaget att detta är en fördel då de inte idag behöver ta ställning till vilken reningsteknik som ska användas. Dessutom kan teknikutvecklingen innebära att andra teknikval är möjliga än de som har redovisats. Bolaget bedömer att det kommer att vara möjligt att innehålla den föreslagna utsläppsnivån vid normal drift. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppstå situationer då en stor del av utsläppsutrymmet tas i anspråk, t.ex. vid en olycka vid påfyllning av etanol. Bolaget yrkar att prövotiden bör avslutas genom att följande villkor föreskrivs: Utsläppen till luft av etanol får vid normal drift inte överstiga 65 ton per år. Yttrande tillstyrker Seco Tools ABs förslag på slutligt villkor för utsläpp till luft av etanol, samt att nämnden även vill att mark- och miljödomstolen fastställer ett villkor för när installationen av reningsutrustning ska ske. Nämnden tillstyrker också bolagets yrkande att prövotidsfrågan avslutas. Överväganden Nämnden kan konstatera att bolaget redan i dagsläget genomfört åtgärder som reducerar utsläppen av etanol till luft. Detta är positivt. Men eftersom etanolutsläppen från bolagets verksamhet ändå är att räkna som betydande så är det viktigt att bolaget arbetar aktivt med framtida reducerande åtgärder, trots att prövotidsfrågan avslutats. Nämnden vill vidare framföra att det är viktigt att reningsutrustning installeras i god tid innan bolaget uppnår full produktion. Med anledning av detta anser nämnden att det kan vara lämpligt med ytterligare ett villkor som reglerar när bolaget ska installera reningsutrustningen som reducerar utsläpp av etanol till luft. forts. mmd.nacka.avdelning3@dom.se

Sida 14 63 forts Här kan det antigen vara tiden eller mängden utsläpp av etanol till luft som blir reglerande. Nämnden överlåter åt mark- och miljödomstolen att fastställa villkor för när installationen av reningsutrustning ska ske. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 23 juli 2015. Beslut - Nämnden antar miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 23 juli 2015 som sitt eget yttrande mmd.nacka.avdelning3@dom.se

Sida 15 64 Yttrande gällande prövotidsfrågor om slutliga villkor för utsläpp till vatten, Outokumpu Stainless AB, Avesta 5:1, Avesta kommun Dnr 2007-001099, Mark- och miljödomstolens mål nr M 453-08 Bakgrund Miljödomstolen lämnade genom deldom 27 april 2004 respektive 5 juni 2009 tillstånd till Outokumpu Stainless AB (Bolaget) för uppförande och drift av nytt kallbandverk mm. I den senare deldomen sköts frågan om vilka villkor som ska gälla för utsläpp till vatten av nitratkväve och metaller (nickel, totalkrom och sexvärt krom), upp. Bolaget skulle inkomma med prövotidsredovisning samt förslag på slutliga villkor i prövotidsutredningen. Bolaget har nu inlämnat förslag på slutliga villkor för utsläpp till vatten och ett yrkande på att prövotiden kan avslutas. Till dess annat blir beslutat gäller de provisoriska föreskrifterna P1 och P2 som riktvärden för utsläpp till vatten. Installationen av en syraåtervinningsanläggning har minskat verksamhetens nitratutsläpp till vatten och syraförbrukningen. Utsläppsnivåerna av metaller till vatten har inte påverkats nämnvärt av installationen. Mängden metallhydroxidslam som bildas i verksamheten har minskat sedan syraåtervinningsanläggningen tog i drift. Bolaget anser inte att upparbetning av metallhydroxidslam längre är aktuellt i Avesta. I domen som är daterad 7 februari 2014 tar bolaget på sig att i den slutliga prövotidsredovisningen redovisa samtliga utsläpp till vatten på månads- och årsbasis. Utsläppen kommer även att sättas i relation till gällande BAT-slutsatser. Frågan om möjligheter och kostnader för upparbetning eller annat omhändertagande av slam från neutralisationsverket kommer att ingå i redovisningen. Överväganden För att (nämnden) ska kunna ta ställning till de föreslagna villkoren behöver redovisningen kompletteras. Nämnden anser inte att det finns tillräckligt med underlag för att ta ställning till de föreslagna villkoren om utsläpp av metaller och nitratkväve till vatten. forts. Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, Avdelning 4, Box 1104, 131 26 Nacka Strand

Sida 16 64 forts Nämnden har dock några övergripande synpunkter på formuleringen av villkoren. Nämnden anser inte att det är rimligt att bolaget ska ha möjlighet att under 2 månader per år ha mer eller mindre fria utsläpp. Visserligen förstår nämnden att bolaget vill ha en säkerhetsmarginal och kunna överskrida ett månadsmedelvärde vid vissa tillfällen. Men som förslaget är nu skulle bolaget kunna köra utan rening under två månader. Detta kan enkelt regleras genom att det även finns ett villkor på totalt utsläppt mängd per år. Vidare anser Nämnden att kvävebalansen behöver finnas med i redovisningen. Verksamhetens utsläpp av nitratkväve till Dalälven står för en betydande del av den totala mängden som belastar vattendraget. Enligt domen daterad 7 februari 2014 är riktvärdet för utsläpp av nitratkväve 180 ton/år under prövotiden, men bolaget har som mål att den slutliga villkorsnivån ska kunna sättas betydligt lägre (115 ton/år). Yttrande avstyrker att bolaget kan avsluta prövotidsredovisningen U1, gällande utvärdering av, och lämnande av slutliga villkor för, utsläpp av nitratkväve och metaller (nickel, totalkrom och sexvärt krom) till vatten. att fastställa slutliga villkor för utsläpp till vatten. föreslår att den provisoriska föreskriften för P1 och P2 ska gälla tills det datum som Mark- och miljödomstolen fastställer. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2015. Beslut - Nämnden antar Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2015 som sitt eget yttrande. På grund av jäv delar inte Stefan Palm (S), Avesta i handläggningen i detta ärende. Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, Avdelning 4, Box 1104, 131 26 Nacka Strand

Sida 17 65 Ändring av taxa gällande verksamhetskod 50.1001 för prövning och tillsyn inom miljöbalken Dnr 2015-000367 Bakgrund Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken är fastställd av kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg år 2006 och reviderades under hösten 2014. I arbetet med revidering av taxan 2014 användes Förslag till ny taxa från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som underlag. En tjänstemannagrupp gick igenom förslaget och föreslog vissa ändringar i avgifterna som syftade till att anpassa taxan till de faktiska tillsynsbehov som miljöenhetens erfarenhet visar på. Inför revideringen av taxan 2014 ingick i nämndens beredning ett underlag där föreslagna ändringar i taxan framgick. Nämnden begärde 8 juli 2014 51 att kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg skulle fastställa reviderad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken. Den nya taxan fastställdes av samtliga kommunfullmäktige. I början av 2015 noterade miljöenheten att taxan gällande mindre fordonstvättar med verksamhetskod 50.1001 ändrats till SKL:s förslag trots att avsikten var att den tidigare lydelsen skulle kvarstå. Taxan gäller 6 tillsynstimmar per år för verksamhetskod 50.1001. De tillsynsobjekt som tvättar färre bilar än som anges i taxan kan få tillsyn som debiteras per timme. Detta innebär dock i praktiken att de inte räknas in bland objekt som behöver återkommande tillsyn och riskerar att prioriteras bort då personalresurserna är begränsade. Beskrivning Verksamhetskod 50.1001 omfattar de mindre fordonstvättarna (s.k. U-verksamheter) och har en årlig tillsynstid om 6 timmar. Skillnaden mellan taxorna är antalet tvättar av personbilar och andra motordrivna fordon (t.ex. lastbilar och bussar) per år. Enligt ny reviderad taxa (2015): Anläggning för tvättning av 1. fler än 1 250 personbilar per kalenderår, 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 250 andra motordrivna fordon per kalenderår. forts. Kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg

Sida 18 65 forts Enligt tidigare taxa (2014): Anläggning för tvättning av 1. mer än 500 men högst 5 000 personbilar per kalenderår, 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. mer än 100 men högst 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Miljöenheten anser att det inte var planerat att taxan för fordonstvättarna med verksamhetskod 50.1001 skulle ändras till SKL:s förslag. Detta framgår i miljöenhetens eget dokument med föreslagna ändringar i taxan där det anges att taxan för 50.1001 skulle kvarstå som tidigare. När miljöenheten granskade de handlingar som ingick i nämndens underlag inför revidering av taxan upptäcktes att det blivit en felskrivning i taxebilaga 2 för 50.1001 så att SKL:s förslag angavs istället för den tidigare lydelsen. I det dokument där föreslagna ändringar skulle framgå saknas uppgifter om 50.1001 helt och hållet. Förvaltningen har därmed lämnat felaktigt underlag till nämnden. Miljöenheten anser att den tidigare taxan för fordonstvättar är ändamålsenlig d.v.s. att det är rimligt att de verksamheter som tvättar mer än 500 personbilar eller mer än 100 tyngre fordon per år har en fast taxa och får regelbunden tillsyn. Av de 26 verksamheter som är klassade enligt verksamhetskod 50.1001 uppskattar miljöenheten att majoriteten tvättar färre än 1250 personbilar per år och därmed inte omfattas av den nya taxan. Miljöenheten ser ett tillsynsbehov hos dessa verksamheter som motiverar regelbunden tillsyn. Skillnaden i fördebiterad årlig tillsynstid är, om alla 26 verksamheter räknas in, 156 timmar, vilket i år motsvarar 137 904 SEK. Överväganden Enligt 5 i taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalken har nämnden delegation att göra ändringar i taxan om det motsvarar förändringar som skett i lagstiftningen. I detta fall är det inte en ändring i lagstiftningen som avses och det är då kommunfullmäktige i respektive kommun som ska fatta beslut i frågan. forts. Kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg

Sida 19 65 forts Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2015. Beslut - Nämnden begär att kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg antar en ändring i taxebilaga 2 för verksamhetskod 50.1001, med årlig tillsynstid 6 timmar, till: Anläggning för tvättning av 1. mer än 500 men högst 5 000 personbilar per kalenderår, 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. mer än 100 men högst 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Kommunfullmäktige i Avesta, Fagersta och Norberg

Sida 20 66 Beslut om miljösanktionsavgift, OK-Q8 AB, Frisören 1 i Fagersta kommun Dnr 2015-000883 Bakgrund OK-Q8 har för köldmedieanläggningen på fastigheten Frisören 1 i Fagersta kommun, inte utfört läckagekontroll inom föreskrivet kontrollintervall som avses i artikel 3.2 punkt a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006. Enligt artikel 3.2 punkt a i EU-förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser framgår att aggregat innehållande 3 kg fluorerade växthusgaser eller mer ska kontrolleras för läckage minst var tolfte månad. Efter att miljöenheten påmint OK-Q8 AB om att inkomma med årsrapport för 2014 fick miljöenheten information från Veolia Nordic om att det inte utförts någon årlig kontroll av aggregaten på fastigheten Frisören 1 under 2014. Den senaste kontrollen genomfördes 7 maj 2013. Överväganden En miljösanktionsavgift ska betalas av den som överträtt bestämmelser som finns listade i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Västmanland-Dalarna miljö-och byggnadsnämnd måste utifrån ovanstående redovisning hantera överträdelsen enligt 9 kap 1 i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter samt med hänvisning till artikel 3.2 punkt a i Europarparlamentets och rådets förordning (EG) nr (842/2006). Enligt bestämmelserna i 30 kap 3 miljöbalken ska verksamhetsutövaren ges tillfälle att yttra sig innan tillsynsmyndigheten fattar beslutet. Förslag till beslut har 11 maj 2015 skriftligen kommunicerats med OK-Q8 AB. Inget yttrande har inkommit. Enligt 30 kap 2 miljöbalken ska en miljösanktionsavgift tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till forts. OK-Q8 AB, Box 23900, 104 35 Stockholm, mottagningsbevis, svarskuvert, besvärshänvisning, info om miljösanktionsavgift Kammarkollegiet

Sida 21 66 forts 1. Sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan att göra det som ålegat den avgiftsskyldige 2. Att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftskyldige inte kunnat påverka, 3. Vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller 4. Att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap. Miljöenheten bedömer att inget av ovanstående undantag från att betala miljötillsynsavgift är tillämplig. Endast om det är oskäligt ska tillsynsmyndigheten underlåta att ta ut miljösanktionsavgift. Miljöenheten anser inte att det är uppenbart oskäligt att ta ut miljösanktionsavgift i det aktuella ärendet. Beredning - Miljöenhetens tjänsteskrivelse daterad 23 juli 2015. Beslut - Västmanland-Dalarna miljö-och byggnadsnämnd, regionalkod 1982, beslutar att OK-Q8 AB (556027-3244) ska betala 5 000 kr i miljösanktionsavgift för att inte ha utfört läckagekontroll på köldmedieanläggningen på fastigheten Frisören 1 i Fagersta kommun under 2014. Beslutet är fattat med stöd av 30 kap 3 miljöbalken, 1 kap 1 förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter och 9 kap 1 i samma förordning samt med hänvisning till artikel 3.2 punkt a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006. Upplysningar En miljösanktionsavgift ska betalas inom 30 dagar efter att delgivning av beslutet har skett. Betalning ska, efter särskild betalningsuppmaning, ske till Kammarkollegiet (se vidare bifogat informationsmaterial från Kammarkollegiet). Beslutet får verkställas som lagvunnen dom efter sista betalningsdag. Det innebär att avgiften kan tas ut även om beslutet överklagas. Avgiften tillfaller staten. Detta beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. OK-Q8 AB, Box 23900, 104 35 Stockholm, mottagningsbevis, svarskuvert, besvärshänvisning, info om miljösanktionsavgift Kammarkollegiet

Sida 22 67 Yttrande över remiss angående gällande detaljplan för herrgårdsområdet, Andra Sidan, Fagersta kommun Dnr 2015-000545 Ärende: Fagersta kommun har erhållit en skrivelse med anledning av genomförd avstyckningen av flyglarna till Fagersta herrgård och försäljning av huvudbyggnaden. Bakgrund Boende i närheten av herrgårdsbyggnaden på Andra Sidan i Fagersta har lämnat in en skrivelse med bifogade namnunderskrifter till Fagersta kommun gällande bland annat olika användningar av herrgårdsbyggnaden. Kommunstyrelsens arbetsutskott har i beslut 17 juni 2015 gett Västmanland-Dalarna miljöoch byggförvaltning i uppdrag att yttra sig över skrivelsen. Samtidigt har kommunchefen fått i uppdrag att komplettera skrivelsen med särskilda frågeställningar. Förvaltningen väljer att lämna svar på kommunchefens frågeställningar som sammanfattar innehållet i ursprungsskrivelsen: 1. Medför beteckningen Q krav på vilken typ av verksamhet som kan bedrivas i byggnaden? 2. Detaljplanen upprättades 1988. Därefter har de två flyglarna styckats av från huvudfastigheten. Är det i sig ett skäl till att detaljplanen bör revideras? 3. Kan en förändrad detaljplan förbjuda störande verksamheter och nya typer av verksamheter och skulle i så fall ett HVB-hem kunna utgöra en sådan verksamhet? Yttrande 1. Medför beteckningen Q krav på vilken typ av verksamhet som kan bedrivas i byggnaden? Beteckningen Q KULTURRESERVAT innebär att området är avsett enbart för befintlig, kulturhistorisk bebyggelse. Användningen är således fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. De enda krav planbeteckningen i sig medför när det gäller användningar är att de inte får förvanska den kulturhistoriska miljön och dess byggnader. I vilket fall inte på sådana sätt att förändringar som sker inte kan återställas helt till det ursprungliga. Trots detta är ändå inte alla verksamheter, som inte påverkar de kulturhistoriska värdena negativt, tillåtna på platsen. forts.

Sida 23 67 forts I bygglovet ska alltid prövas om tänkt användning uppfyller de allmänna lämplighetskrav som anges i plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att verksamheter som kan bli störande för omgivningen inte kan erhålla bygglov. Störande verksamheter är därmed inte tillåtna trots att detaljplanens bestämmelser inte hindrar dem. Detaljplanen tillåter idag alltså alla användningar som inte förvanskar den kulturhistoriska miljön och dess byggnader samtidigt som lagstiftningen i övrigt (främst PBL) tillser att störande verksamheter inte tillåts. Även när det gäller åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 2. Detaljplanen upprättades 1988. Därefter har de två flyglarna styckats av från huvudfastigheten. Är det i sig ett skäl till att detaljplanen bör revideras? Nej, det faktum att byggnaderna fortfarande ligger kvar inom ett samlat område för Q medför det ändå möjligheter till ett långsiktigt bevarande av herrgårdsmiljön. Om detaljplanen skulle ändras på ett sätt som gör att områdets olika byggnader får separata planbestämmelser minskar sannolikt möjligheterna att bevara en god helhetslösning. Kommande förändringar prövas i samband med bygglov utifrån vilken inverkan dessa har på helheten i den kulturhistoriska miljön. I ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov ska också bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 3. Kan en förändrad detaljplan förbjuda störande verksamheter och nya typer av verksamheter och skulle i så fall ett HVB-hem kunna utgöra en sådan verksamhet? Vid framtagande av en ny detaljplan finns mycket stora möjligheter att begränsa tillåtna användningar av berörda fastigheter. Noterbart är dock att om detta skulle ske mot någon fastighetsägares vilja kan det utgöra motiv för överklagande av en ny detaljplan. Om det dessutom skulle innebära en inskränkning i någon fastighetsägares nuvarande rättigheter skulle det även kunna medföra att skadeståndsanspråk ställs mot kommunen. Skadeståndsanspråk når dock sällan framgång om genomförandetiden för gällande detaljplan gått ut, vilket den i detta fall gjorde 31 december 2002. HVB-hem är i sig inte en verksamhet enlig plan- och bygglagen utan en form av boende att likställa med övrigt boende, vilket bedöms vara en bra användning av området och dess byggnader. forts.

Sida 24 67 forts Därmed finns ingen anledning till att detta inte skulle komma att bli tillåtet även enligt en ny detaljplan. Om en ny detaljplan skulle tas fram för området skulle den, utöver ett flertal bestämmelse som skydd för den kulturhistoriska miljön och byggnaderna, sannolikt komma att tillåta bland annat användningarna bostad, kontor och vård. Den enda egentliga anledning att ändra något i gällande plan är att mer tydligt säkerställa hur den kulturhistoriska miljön och dess byggnader ska skyddas och bevaras. Detta bedöms dock kunna ske genom införande av några fler bestämmelser som ett tillägg till gällande detaljplan. Beredning - Kommunchefens skrivelse om detaljplanen vid herrgårdsområdet daterad 23 juni 2015 - Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Fagersta daterad 17 juni 2015 - Skrivelse med från boende inom Andra sidan m.fl. daterad 24 maj 2015 Beslut - Nämnden antar Västmanland-Dalarnas miljö- och byggförvaltnings tjänsteskrivelse daterad 21 augusti 2015 som sitt eget yttrande.

Sida 25 68 Ansökan om planbesked för Klacken 1:17 i Norbergs kommun Dnr 2015-000117 Ärende: Ansökan om planbesked för upprättande av ny detaljplan för Åström Hotell och Konferens i Västerås AB i syfte att exploatera fastigheten Klacken 1:17 i Norbergs kommun med ny bostadsbebyggelse. Bakgrund Ägarna till fastigheten Klacken 1:17 i Norbergs kommun har ansökt om planbesked för upprättande av ny detaljplan med syftet att utreda förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse inom fastigheten. Fastighetsägarna har presenterat sina planer på plats och även sammanfattat sina tankar i en skiss med bostadstomter inom fastigheten. Bedömning Norbergs kommun ser positivt på en fortsatt utveckling med enbostadstomter i området. Denna synpunkt delas principiellt av NVK och Norbergs kommunledning och ligger i linje med vad som anges i kommunens översiktsplan, bland annat i fråga om så kallade LISområden. Under förutsättning att hänsyn tas till den allmänna badplatsen som finns i området med tillgänglighet för allmänheten och möjlighet till parkering i närområdet är bedömningen att ett planarbete kan påbörjas för att pröva förutsättningarna för intentionerna. Med kännedom om redan pågående planprojekt och om kommande planprojekt i Norbergs kommun bedöms inte ett planarbete kunna påbörjas under vare sig 2015 eller 2016. Beredning - Ansökan från fastighetsägaren daterad 1 oktober 2014 - Kartskiss med fastighetsägarens tankar daterad 19 maj 2015 Beslut - Nämnden beslutar att genom planarbete pröva förutsättningarna för fastighetsägarens intentioner för området omfattande fastigheten Klacken 1:17 i Norbergs kommun. Arbetet bedöms kunna vara klart, antingen genom antagande av en detaljplan eller konstaterande att planläggning inte är möjlig, under fjärde kvartalet 2017.

Sida 26 69 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus inom Avesta kommun Dnr 2015-000505 Ärendebeskrivning Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus. Den föreslagna tomten ligger i skogen i anslutning till en åker. Sökanden avser borra egen brunn för vatten samt inrätta en enskild avloppsanläggning. Gällande bestämmelser Plan- och bygglagens (PBL) generella bestämmelser. Översiktsplan för Avesta kommun är antagen 2007. Enligt översiktsplanen bör lokaliseringen av ny bebyggelse ske i anslutning till befintliga byar, med hänsynstagande till områdets naturvärden och jordbruksnäringens utvecklingsmöjligheter. Ny bebyggelse i det öppna odlingslandskapet ska även föregås av prövning mot naturvårdens och friluftslivets intressen. Yttranden Miljöenheten hos Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har yttrat sig i ärendet: Vid nybyggnation där WC och BDT (bad, disk, tvätt) ska installeras behöver avloppsfrågan lösas. Ansökan för att inrätta en enskild avloppsanläggning görs till miljöenheten vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Vid anläggande av en enskild avloppsanläggning behöver hänsyn tas till eventuella närliggande enskilda dricksvattentäkter. Avstånd till grundvatten och berg behöver också beaktas. Avståndet till Sävviken bedöms inte utgöra något hinder för att inrätta en avloppsanläggning. Miljöenheten bedömer att avlopp går att anlägga inom det aktuella området på fastigheten. forts.

Sida 27 69 forts Bedömning Ett bostadshus med tillhörande komplementbyggnader kan med hänsyn till landskapsbilden tillåtas på platsen då det inte bedöms vara dominerande i det öppna odlingslandskapet. Hänsyns- och lämplighetskraven avseende allmänna och enskilda intressen bedöms uppfyllda i enlighet med plan- och bygglagens (PBL) 2 kap. 2, 4-6 och 9. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse daterad 17 augusti 2015. - Kartor Beslut - Nämnden beslutar ge förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus inom Avesta kommun, i enlighet med ansökan och med stöd av plan- och bygglagen 9 kap. 17. Upplysningar Förhandsbeskedet gäller i två år från beslutsdatum. Om inte bygglov söks inom den tiden upphör förhandsbeskedet att gälla. Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad. Avgift Enligt fastställd taxa utgör avgiften för Förhandsbesked Summa avgifter (faktureras senare) 6 928 kr 6 928 kr

Sida 28 70 Ansökan om bygglov för uppförande av en stagad mast med teknikbodar inom fastigheten Norbergsby 5:39, Norbergs kommun Dnr 2015-000425 Sökande: Net4Mobility HB, c/o Netel AB, Kaserngården 4, 791 40 Falun Ärendebeskrivning Bygglov har sökts för uppförande av en 72 meter hög stagad mast med tre tillhörande teknikbodar för elektronisk kommunikation för allmänt ändamål. Masten avses uppföras ca 150 meter från riksväg 68 mellan Norberg och Fagersta, inom fastigheten Norbergsby 5:39 i Norbergs kommun. Sökanden har anmält Staffan Henriksson, Netel AB, Florettgatan 12, 254 67 Helsingborg som kontrollansvarig Gällande bestämmelser För området gäller plan- och bygglagens generella bestämmelser. Översiktplan för Norbergs kommun är antagen 2011. Yttrande Fastighetsägaren har beretts tillfälle till yttrande, inga synpunkter har kommit in. Bedömning Ärendet har remitterats till länsstyrelsen, försvarsmakten och luftfartsverket (LFV) som inte har några erinringar angående uppförande av den 72 meter stagade masten på aktuell plats. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse - Orienteringskarta, situationsplan, elevationsplan samt fasadritning Beslut - Nämnden beviljar bygglov för uppförande av en 72 meter hög stagad mest med tre teknikbodar, i enlighet med ansökan, inom fastigheten Norbergsby 5:39, Norbergs kommun, med stöd av PBL 9 kap. 31b. Net4Mobility HB, Kaserngården 4, c/o Netel AB, 791 40 Falun Staffan Henriksson, Florettgatan 12,c/o Netel AB, 254 67 Helsingborg

Sida 29 70 forts Upplysningar Beslutet upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag som beslutet vinner laga kraft enligt PBL 9 kap. 43. Arbetena får inte påbörjas innan miljö- och byggnadsnämnden utfärdat ett startbesked enligt PBL 10 kap. 23-25. Besvärshänvisning bifogas som separat informationsblad. Avgift Enligt fastställd taxa utgör avgiften för Bygglov Summa avgifter (faktureras senare) 11 125 kr 11 125 kr Net4Mobility HB, Kaserngården 4, c/o Netel AB, 791 40 Falun Staffan Henriksson, Florettgatan 12,c/o Netel AB, 254 67 Helsingborg

Sida 30 71 Delgivningar 1. Länsstyrelsen Dalarnas län. Beslut 5 juni 2015. Saken: Tillstånd till sortering och återvinning av avfall för CEAB i Avesta AB inom fastigheten Nordanö 8:97 i Avesta kommun. Beslut: Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Dalarnas län lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken, CEAB i Avesta AB tillstånd till mottagning och hantering av högst 18 000 ton verksamhetsavfall per kalenderår, på fastigheten Nordanö 8:97 i Avesta kommun. Tillståndet omfattar mellanlagring och sortering av avfall, förbehandling av elektronikavfall samt krossning av träavfall. Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap miljöbalken den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Givna villkor i beslutet. 2. Länsstyrelsen Västmanlands län. Beslut 22 juni 2015. Saken: Statsbidrag till kalkning av sjöar inom Fagersta kommun år 2015. Beslut: Länsstyrelsen i Västmanlands län beviljar ansökan avseende kalkning av åtta sjöar i Fagersta kommun 2015. Statsbidrag utgår med 85 % av den totala kostnaden för kalkning. 3. Länsstyrelsen Västmanlands län. Beslut 22 juni 2015. Saken: Statsbidrag till kalkning av sjöar inom Norbergs kommun år 2015. Beslut: Länsstyrelsen i Västmanlands län beviljar ansökan avseende kalkning av femton sjöar i Norbergs kommun 2015. Statsbidrag utgår med 85 % av den totala kostnaden för kalkning. 4. Avesta kommunfullmäktige. 76, 15 juni 2015. Saken: Mål och budget 2016-2018 för Avesta kommun. Beslut: (S), (MP) och (V) förslag till mål och budget 2016-2018 fastställs. Utdebiteringen fastställs till oförändrad nivå, 22:44 kronor. 5. Avesta kommunstyrelsen, 73, 1 juni 2015. Saken: Månadsrapport april 2015 för Avesta kommun. Beslut: Månadsrapport för april 2015 för Avesta kommun godkänns. 6. Fagersta kommunstyrelsen. 172, 2 juni 2015. Saken: Svar på remiss om underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Beslut: Kommunstyrelsen antar Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadschefs tjänsteskrivelse daterad 28 maj 2015 som sitt eget yttrande. 7. Fagersta kommunstyrelsen. 187, 11 augusti 2015. Saken: Svar på remiss från Energimyndigheten om den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Beslut: Kommunstyrelsen antar Västmanland-Dalarna byggnadsnämnds förslag till yttrande som sitt eget. forts.

Sida 31 71 forts 8. Norbergs kommunfullmäktige. 79 8 juni 2015. Saken: Budget 2015, igångsättningsmedgivande m.m. för investeringsprojekt avseende exploatering på del av Klacken 1:25. Beslut: Kommunfullmäktige beslutar enligt följande: 1. Kommunfullmäktige beslutar att i köpehandlingarna som villkor föreskriva att stomresning av huvudbyggnad på minst 120 kvm ska ha skett senast 18 månader efter tillsträdedagen. Om köparen inte uppfyller detta villkor ska köparen till kommunen såsom säljare omgående efter 18-månadersfristelsen erlägga ett vite på 150 000 kronor. 2. Tomterna ska säljas inklusive va-anslutning och att priset för tomtmark inom planområdet vid Norens västra strand ska beräknas utifrån ett pris på 149 kronor per kvm tomtmark jämte anläggningsavgift för vatten och avlopp i enlighet med vid varje tidpunkt gällande taxa, vilket vid försäljning under 2015 innebär de priser som framgår av kalkylen. 3. Om tilläggsanslag i investeringsbudgeten för 2015 anvisa 1 434 000 kronor iordningsställande av exploateringsområdet. 4. Kommunfullmäktige medger omedelbar igångsättning av exploateringen. 9. AB Karl Hedin, 3 augusti 2015. Saken: Anmälan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan husbehovstäkt.

Sida 32 72 Övrigt FAH (Förbundet för allmänt hälsoskydd) Kommunerna och miljön, har höstkonferens 14-15 oktober 2015 i Luleå. Intresseanmälningar görs till sekreteraren. Dala VA och Länsstyrelsen arrangerar tillsammans med Svenskt Vatten, en utbildningsdag och dialog om dricksvattenförsörjning och avloppssystem 5 november 2015 i Tällberg. Intresseanmälningar görs till sekreteraren. Ordföranden tackar de som deltagit under planeringsdagen innan nämndsammanträdet.