Underlagsrapport avseende bemötande av kommentarer från granskning av Oskarshamn 2:s preliminära säkerhetsredovisning



Relevanta dokument
Regeringen, Miljö- och energidepartementet Stockholm

Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system 323

Föreläggande om att prova och utvärdera provstavar

Projekt Clink - Spårbarhet av krav på säkerhetsredovisning i SSMFS 2008:1

Fud-utredning. Innehållsförteckning. Promemoria. Ansvarig handläggare: Carl-Henrik Pettersson Fastställd: Ansi Gerhardsson

Föreläggande om program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador vid Clab

Förbättringar av säkerheten i äldre reaktorer baserat på nya kunskaper och säkerhetsutveckling

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1

Dispens med tillhörande villkor

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

Beslut om senareläggning av åtgärder i Ringhals 2 4

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

Granskning av effekthöjningsärenden

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Granskning av OKG Aktiebolags helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2

DokumentID Författare. Version 1.0. Håkan Rydén Kvalitetssäkrad av Saida Engström Olle Olsson Godkänd av Anders Ström

Byggregler en historisk översikt

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll

Inspektionsrapport - Inspektion av Forsmarks utrymmen (Housekeeping)

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

Ansökan enligt miljöbalken

Föreläggande om åtgärder

9 Ikraftträdande och genomförande

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2

Handläggare Tina Johansson. Er referens Björn Gustafsson. Kvalitetssäkring Kommentar

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Föreläggande om åtgärder

Minnesanteckningar från informationsmöte för remissinstanser utbyggnad och fortsatt drift av SFR

Datum Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

För radiografering i öppet utrymme ska även följande bifogas:

Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

Beslut om åldershanteringsprogram som ytterligare villkor för tillstånd att driva Oskarshamn 3

Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden

Konsekvensutredning H 15

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

1. Bakgrund och problemställning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Datum

Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB

Inspektionsrapport Operativa styrande dokument

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Omställningsstöd för riksdagsledamöter

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Säkerhet vid fasad- och takarbete

Förslag om förbud mot starka laserpekare

Granskning av OKG uppfyllande av 20 SSMFS 2008:17 - RÖP

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Föreläggande gällande helhetsbedömning av AB Svafos anläggningar och verksamhet i Studsvik

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

Föreläggande avseende utbildning av nyanställda läkare och sjukhusfysiker

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Post- och telestyrelsens författningssamling

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre

Vägledning tillståndsansökan brandfarlig vara

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

Granskningsrapport - Ringhals 4 - Anmälan av ändringar till följd av utbyte av backventiler i säkerhetsinsprutningsledningarna

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

VENTILATION. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler (BBR) Hans Severinson

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Riktlinjer för val av geoteknisk klass för bergtunnlar Underlag för projektering av bygghandling.... Lars Rosengren

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV

1 Inledning. 2 Yttrande

Föreläggande om åtgärder för Landstinget

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Förvaltningsplan NyA 2016

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

Överflyttning av ärenden mellan kommuner reglerades tidigare i 16 kap 1 SoL. I och med lagändringen återfinns motsvarande regler i 2 a kap SoL.

(10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap )

Riktlinjer för styrdokument

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat tilldelningsprinciper

CBCT - lagar, förordningar och författningar

Föreläggande gällande helhetsbedömning av Cyclife Sweden AB:s anläggningar och verksamhet i Studsvik

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Föreläggande om åtgärder avseende anläggningsändring DUKA-SILO - SFR

Ställningstagande/svar

Samhällsbyggnadsnämnden

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen

Skapa systemarkitektur

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

Granskning av GE-14 för Oskarshamn 1

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling författningssamling

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

2010:11 Strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken 2009 Rapportnummer: 2010:11 ISSN: Tillgänglig på

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Transkript:

Rapport Datum: 2014-02-14 Handläggare: Tomas Almberger Diarienr: SSM2013-5922 Underlagsrapport avseende bemötande av kommentarer från granskning av Oskarshamn 2:s preliminära säkerhetsredovisning Sammanfattning Denna rapport är ett sammanfattande underlag till det beslut som Strålsäkerhetsmyndigheten behöver fastställa som svar på OKG:s ansökan om undantag från det villkor som framgår av andra stycket i beslutet om godkännande av Oskarshamn 2:s preliminära säkerhetsredovisning som Strålsäkerhetsmyndigheten tidigare har fattat. Underlagsrapporten redogör, kommentar för kommentar, om och när OKG behöver åtgärda Strålsäkerhetsmyndighetens kommentarer på Oskarshamns 2:s preliminära säkerhetsredovisning. För några kommentarer har Strålsäkerhetsmyndigheten ännu inte bestämt om och när kommentarerna behöver vara gåtgärdade. I dessa fall har Strålsäkerhetsmyndigheten enbart bedömt att kommentaren inte behöver vara åtgärdad innan dess ett eventuellt godkännande av Oskarshamn 2s förnyade säkerhetsredovisning. För samtliga av den senare kategorin av kommentarer har Strålsäkerhetsmyndigheten för avsikt att återkomma vid ett senare tillfälle. Sammanfattning... 1 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Generella tidpunkter för genomförande av kommentarer... 4 3 Hantering av kommentarer... 5 3.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 1 inledning... 5 3.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2 Säkerhetskrav... 7 3.2.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.1 - Inledning... 7 3.2.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.2 Kravhierarki... 7 Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (96) 3.2.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.1 Allmänna krav... 8 3.2.4 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.2 Svensk lag... 13 3.2.5 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.3 Gällande föreskrifter och beslut... 14 3.2.6 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.4 US 10CFR50 Appendix A, General Design Criteria, GDC... 17 3.2.7 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.5 - US 10CFR50 och 100 (exklusive Appendix A)... 18 3.2.8 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.6 USNRC Regulatory Guides, Division 1... 19 3.2.9 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.5 Konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier... 19 3.2.10 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.7 Strålskydd... 20 3.2.11 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.9 Brandskyddskrav... 21 3.2.12 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.12 Skydd mot inre händelser 24 3.2.13 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2 avsnitt 2.13 Skydd mot mycket osannolika händelser (H5)... 25 3.2.14 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2 avsnitt 2.16 Vattenkemiska krav 26 3.2.15 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2 avsnitt 2.17 Driftklarhetsverifierande provning av utrustning som krediteras i säkerhetsanalyserna 28 3.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 3 Förläggningsplats... 28 3.4 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 Beskrivning av anläggningens uppbyggnad och funktion samt grundläggande säkerhetsbestämmelser för den kärntekniska verksamheten... 29 3.4.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.1 4.4 - Beskrivning av anläggningens uppbyggnad och funktion samt grundläggande säkerhetsbestämmelser för den kärntekniska verksamheten... 29 3.4.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.6 Anläggningens strålskydd för personal och omgivning... 31 3.4.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.7 Beskrivning av hantering av radioaktiva material... 35 3.4.4 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.12 Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF)... 36 3.4.5 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.15 Beredskap för driftstörningar och haveri... 37 3.4.6 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.20 Grundläggande säkerhetsbestämmelser för den kärntekniska verksamheten avseende kompetens... 37 3.4.7 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.21 Grundläggande säkerhetsbestämmelser för den kärntekniska verksamheten avseende kärnämneskontroll... 38

Sida 3 (96) 3.4.8 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 4 avsnitt 4.22 -... 43 3.5 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 5 Beskrivning av anläggningens säkerhetsfunktioner... 44 3.5.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 5 avsnitt 5.1 - Barriärer... 44 3.5.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 5 avsnitt 5.3 Barriärskyddande funktioner... 45 3.5.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 5 avsnitt 5.5 Stödfunktioner... 47 3.6 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 Säkerhetsanalys och värdering... 50 3.6.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.1 Felfunktioner i reaktorn 50 3.6.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.2 Felfunktioner i matarvattensystem samt avsnitt 6.3 Felfunktioner som berör ångledningarna... 51 3.6.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.5 Rörbrott och andra händelser i primärsystemet i reaktorinneslutningen... 52 3.6.4 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.6 Felfunktioner i hjälpkraftsystem... 59 3.6.5 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.7 Felfunktioner i system för radioaktivt avfall... 61 3.6.6 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.10 Missöden vid bränslehantering... 62 3.6.7 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.12 Brand... 63 3.6.8 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.14 Inre händelser... 64 3.6.9 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.16 Mycket osannolika händelser (H5)... 69 3.6.10 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.17 Analys av relevanta komplexa sekvenser... 69 3.6.11 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 6 avsnitt 6.18 Probabilistiska säkerhetsanalys... 77 3.7 Kommentarer på O2-PSAR-Systembeskrivningar... 81 3.8 Kommentarer på Ombyggnad av CKR och ny ECR samt koncept för bortkoppling av CKR... 82 3.9 Kommentarer på Diversifierad kylkedja System 321/324-728-718... 83 3.10 Kommentarer på Tillämpad metodik för bedömning av infästningar i betong.. 94 3.11 Kommentarer på Konstruktionsförutsättningar för mekaniska anordningar (KFM) 94 Referenser... 95

Sida 4 (96) 1 Bakgrund och syfte OKG:s Projekt PLEX (Plant Life Extension) startade 2004 i syfte att planera och genomföra nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder vid Oskarshamn 2 (O2) fram till och med år 2012 i enlighet med för anläggningen gällande övergångsplaner. Under våren 2006 fick projekt PLEX i uppdrag att även projektera och utreda möjligheten att höja reaktorns termiska effekt. Under våren 2007 beslutade OKG:s styrelse om att en höjning av den termiska effekten vid O2 ska genomföras inom ramen för projekt PLEX. Säkerhetsmoderniseringen och effekthöjningen skulle enligt tidigare plan genomföras 2013. För att säkerställa säkerhetsmoderniseringen år 2013 har dock OKG beslutat att flytta O2:s effekthöjning till år 2015 tillsammans med ett flertal av åtgärderna på turbinsidan. Innan större ändringar genomförs ska enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1, en preliminär säkerhetsredovisning (PSAR) sammanställas. Av samma paragraf framgår också att den ska vara prövad och godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). SSM godkände i juni 2013, med vissa krav på åtgärder, PSAR (1), och därmed att planerade ändringar får genomföras. Den godkända PSAR beskrev O2 vid en framtida tänkt termisk effekt på 2300 MWt. Innan den ombyggda anläggningen därefter får tas i provdrift ska enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 en förnyad säkerhetsredovisning (FSAR) vara prövad och godkänd av SSM. OKG tolkade SSM:s beslut om godkännande av PSAR som att samtliga av SSM:S kommentarer på PSAR behövde vara åtgärdade innan en ansökan om godkännande v FSAR kunde göras. OKG ansåg dock inte att det var relevant för säkerhetsfrågan att åtgärda samtliga av dessa kommentarer utan ansökte istället om undantag från vissa av kommentarerna, (2). Denna rapport beskriver dels hur OKG har för avsikt att hantera strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kommentarer på PSAR som är redovisade i SSMs granskningsrapport, (3), och dels hur SSM ställer sig till denna avsedda hantering. Upplägget är sådant att kommentarer från SSMs bedömningar är inklippta och besvarade av OKG från dokumentet (4). Om kommentarerna har angetts vara åtgärdade till ansökan om förnyad SAR, (5) är svaren som regel kortfattade. I bilaga 1 sammanställs samtliga redovisade kommentarer om de är åtgärdade till förnyad SAR eller om de är planerade att åtgärdas senare. I vissa fall har OKG besvarat att man inte avser att genomföra någon åtgärd i enlighet med redovisad kommentar. För samtliga kommentarer har SSM angett hur man ser på OKG:s hantering av kommentaren samt angivit vad SSM finner är en acceptabel hantering samt när den eventuella hanteringen behöver vara genomförd. Avsikten med föreliggande rapport är att utgöra en transparent och tydligt underlag till det beslut som SSM behöver fastställa som svar på OKG:s ansökan om undantag, (2) från det villkor som framgår av beslutet om godkännande av PSAR som SSM har fattat, (1). 2 Generella tidpunkter för genomförande av kommentarer OKG har i sitt bemötande av SSM:s kommentarer på PSAR valt att dela in kommentarerna i fyra olika bemötandekategorier baserat på deras åtgärdande. SSM anser att detta har varit ett lämpligt förfaringssätt varför samtliga kommentarer tilldelas någon av följande åtgärdskategorier. För vissa av kommentarerna har SSM ännu inte tagit ställning till när kommentarernas åtgärdande behöver ske. Baserat på detta inrättas en femte åtgärdskategori (Å-K-5) som syftar till att adressera dessa kommentarer. Å-K-1. Åtgärden behöver vara genomförd och redovisad i FSAR innan ett godkännande av FSAR kan ske

Sida 5 (96) Å-K-2. Å-K-3. Å-K-4. Å-K-5. Åtgärden behöver vara genomförd innan återstart av O2 kan ske, dock behöver åtgärden inte ingå i omfattningen av den FSAR som SSM beslutar om ett godkännande för. Eventuell separat anmälan till SSM av åtgärdens genomförande bör värderas och ske i enlighet med 4 kap 5 SSMFS 2008:1. Åtgärden behöver vara genomförd senast 30 juni 2015. Eventuell separat anmälan till SSM av åtgärdens genomförande bör värderas och ske i enlighet med 4 kap 5 SSMFS 2008:1. Ingen ytterligar åtgärd bedöms som nödvändig varvid kommentaren kan utgå. SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske. För Å-K-1, Å-K-2 samt Å-K-3 har SSM enbart bedömt när kommentaren ska vara genomförd. Ingen bedömning är ännu gjord om de åtgärder som planeras genomföras är tillräckliga. En sådan bedömning kan komma att göras efter åtgärderens genomförande. För Å-K-4 har en bedömning gjorts om OKGs bemötande av PSAR-kommentaren är tillräcklig för att enbart på grund av detta bemötande anse att kommentaren är besvarad på ett tillfyllest sätt samt att ingen vidare åtgärd därför är nödvändig. 3 Hantering av kommentarer Texter under rubrikerna SSM:s kommentarer och OKGs svar är inklipp från OKGs dokument (4) med vissa justeringar där texten i (4) pekar på en avsnittsnumrering som inte finns i föreliggande dokument. Vid dessa fall har texten justerats så att texten istället pekar på en motsvarande avsnitt (och därmed avsnittsnumrering) i föreliggande dokument. 3.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 1 inledning SSM kommentar 1 SSM skriver på sid. 6 i (3): Identifierade brister och förbättringsmöjligheter är främst av redaktionell karaktär. Brandcell är definierat på ett olämpligt sätt och hänvisning görs till IAEA Safety Series 50-SG-D2 vilken dessutom har ersatts av Safety Standards No. NS-G- 1.7 [6]. SSM anser att fire compartment översatt till svenska krav motsvaras av brandcell. Underliggande dokument till O2:s SAR Oskarshamn 2 Brandcellsindelning [7] använder en annan definition för brandcell. För definition av brandcell bör, såsom underliggande rapport gör, Boverkets byggregler BBR [8] användas: Med brandcell avses en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Brandcellen ska vara avgränsad från byggnaden i övrigt, genom omslutande väggar och bjälklag eller på annat sätt, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under föreskriven tid. OKGs svar på kommentar 1 OKG ändrar definitionen av brandcell så att den bättre överensstämmer med den angivna i [7] och åtgärdar till juni 2014. OKG ser SSMs kommentar som en förbättring av säkerhetsredovisningen. Att införa förbättringen medför en tydligare säkerhetsredovisning men har ingen konsekvens för

Sida 6 (96) säkerheten i anläggningen eller i verksamheten. OKG avser att genomföra förbättringen gemensamt och samordnat för samtliga block detta planeras vara klart till juni 2014. Att förbättringen inte införs i detta skede med förnyad SAR för O2 bedöms inte ha betydelse för säkerheten. SSMs svar på kommentar 1 Kommentaren tilldelas baserat på denna bedömning kategori, Å-K-2 och behöver därför vara genomförd innan återstart av O2. SSM kommentar 2 SSM skriver på sid. 7 i (3): Enligt SSMs bedömning bör kärnbränsleknippe definieras som: Kärnbränslestavar med tillhörande delar för bärande struktur samt med sådana höljerör (boxar) som i kokvattenreaktorer omsluter kärnbränslestavarna och delarna för bärande struktur. OKGs svar på kommentar 2 OKG instämmer och detta är åtgärdat i förnyad SAR. SSMs svar på kommentar 2 SSMs kommentar 3 SSM skriver på sid. 7 i (3): Passiv komponent definieras som Komponent som för sin funktion inte kräver yttre påverkan, t ex elektrisk signal eller mänskligt ingripande. Definitionen är hämtat från ref [9]. Beskrivningen av aktiv komponent är däremot baserad på IAEA:s definition [10]. Enligt SSMs bedömning bör även beskrivningen av passiv komponent ske enligt IAEAs definition En komponent vars funktion inte är beroende av extern kraftkälla, såsom mekanisk rörelse eller elkraft. Det bör dessutom förtydligas att alla komponenter som inte uttryckligen motiveras vara passiva är aktiva komponenter. OKGs svar på kommentar 3 OKG instämmer inte i att alla komponenter som inte uttryckligen motiveras vara passiva är aktiva komponenter. IAEAs definitionen anger ett flertal exempel på komponenter som är passiva (utan uttrycklig motivering). Däremot säger definitionen (se även AR till 9 SSMFS 2008:17) att vissa komponenter t.ex. sprängbläck, backventiler, säkerhetsventiler etc. har egenskaper som kräver särskilt övervägande innan de bedöms som passiva eller aktiva komponenter. OKG ändrar definitionen för passiva komponent så att den bättre överensstämmer med IAEAs definition och åtgärdar till juni 2014. OKG ser SSMs kommentar som en förbättring av säkerhetsredovisningen. Att införa förbättringen medför en tydligare säkerhetsredovisning men har ingen konsekvens för säkerheten i anläggningen eller i verksamheten. OKG avser att genomföra förbättringen gemensamt och samordnat för samtliga block detta planeras vara klart till juni 2014. Att förbättringen inte införs i detta skede med förnyad SAR för O2 bedöms inte ha betydelse för säkerheten. SSMs svar på kommentar 3

Sida 7 (96) Kommentaren tilldelas baserat på denna bedömning kategori, Å-K-2 och behöver därför vara genomförd innan återstart av O2. SSMs kommentar 4 SSM skriver på sid. 7 i (3): Händelseklassen Speciella händelser med koppling till 22 SSMFS 2008:17 inkluderar de händelser som inte ursprungligen har beaktats i reaktorns konstruktion. Benämningen speciella händelser finns inte i 22 och det är oklart av kapitel 1 vad händelseklassen speciella händelser ska användas till. Redovisningen behöver förtydligas i det avseendet. OKGs svar på kommentar 4 OKG instämmer avseende 22 och detta är redan åtgärdat i förnyad SAR. Avseende vad speciella händelser ska användas till så framgår det i SAR A1 avsnitt 2.5. SSMs svar på kommentar 4 3.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2 Säkerhetskrav 3.2.1 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.1 - Inledning SSMs kommentar 5 SSM skriver på sid. 11 i (3): SSM bedömer att i detta avsnitt bör kortfattat beskrivas syftet med rubriceringar av underavsnitten till kapitel 2 för att underlätta förståelse av struktur och uppbyggande av allmän del av säkerhetsrapporter för O2 PSAR. OKGs svar på kommentar 5 Indelning, struktur och uppbyggnad av säkerhetsredovisningen framgår av SAR A1 kapitel 1. Avsnitt 1.3.1.1 beskriver specifikt SAR allmän del. OKG bedömer att detta är tillräckligt. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 5 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. 3.2.2 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.2 Kravhierarki SSMs kommentar 6 SSM skriver på sid. 11 i (3): SSM bedömer att det aktuella avsnittet är tillräckligt som en inledning till efterföljande avsnitten av PSAR. SSM anser dock att kopplingen mellan svenskt regelverk och tillämpade internationella normer/standarder bör bättre framgå av redovisningen. OKGs svar på kommentar 6 Internationella normer/standarder som tillämpas är i första hand från det amerikanska regelverket. Den efterfrågade kopplingen beskrivs i 2.2.4 Koppling mellan svensk och

Sida 8 (96) amerikansk lagstiftning. I avsnitt 2.2.5 Konstruktionsregler framgår även att andra internationella normer/regler tillämpas när det saknas svenska normer. Vissa av dessa beskrivs som krav i SAR A1 avsnitt 2.3 2.17. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 6 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. 3.2.3 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.1 Allmänna krav SSMs kommentar 7 SSM skriver på sid 11 i (3): Det är oklart vad som avses här, rubriken är extrem yttre påverkan men sedan hänvisas det till bl.a. 14 SSMFS 2008:17 som inkluderar en hel del inre händelser som t.ex. brand och översvämning. OKGs svar på kommentar 7 SAR Avsnitt 2.3.1.2.5 Extrem yttre påverkan citerar direkt första meningen från 2008:17 14 och för att visa varifrån citatet är hämtat hänvisas till 2008:17 14. Avsnitt 2.3.1.2.5 behandlar alltså extrem yttre påverkan och 2008:17 14 behandlar både yttre och inre händelser. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 7 Frågan kvarstår varför extrem yttre påverkan är viktigt som konstruktionsprincip och inte påverkan inte är det. I SAR avsnitt 2.3.1.2.5 behandlas som anges av rubriken Extrem yttre händelse och huvudrubriken för SAR avsitt 2.3.1.2 är Konstruktionsprinciper. Första stycket i SAR avsnitt 2.3.1.2.5 är som följer: 2Kärnkraftsreaktorn ska vara dimensionerad för att motstå naturfenomen och andra händelser som uppkommer utanför eller inne i anläggningen och som kan leda till en radiologisk olycka (SSMFS 2008:17 14 ). Dock framgår inget här, under Konstruktionsprinciper, hur händelser inne i anläggningen tas om hand. SSM instämmer inte i OKG:s bedömning. SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. SSMs kommentar 8 SSM skriver på sid 11 i (3): Av avsnitt 2.3.1.2.4 framgår att i anläggningen ska de olika subarna i säkerhetsutrustning vara fysiskt separerade och placerade i skilda brandceller med undantag för centrala kontrollrummet (CKR) och reaktorinneslutningen. SSM vill dock uppmärksamma att sådana undantag inte medges i SSMFS 2008:17 vid analys och redovisning av eventuella kompensatoriska åtgärder utan måste motiveras från fall till fall. OKGs svar på kommentar 8 OKG anser att den fysiska separationen är fullgod och att något behov av undantag från föreskriftens krav inte erfordras. Det som avses med ordet undantag för centrala

Sida 9 (96) kontrollrummet och reaktorinneslutningen är att dessa utrymmen inte består av fler än en (1) brandcell och det är därför ett undantag från den generella beskrivningen av att de olika subarna ska vara placerade i skilda brandceller som avses. I reaktorinneslutningen undviks mekanisk påverkan mellan subar genom placering i olika kvadranter och brandseparering åstadkommes genom att förhindra uppkomst av brand genom att inneslutningen är kvävgasfylld under drift. I centrala kontrollrummet är risken för mekanisk påverkan mellan subar liten med tanke på den utrustning som är förlagd där. Risken för brandspridning minimeras genom brandsläckningsutrustning, såväl automatisk som manuell. Dessutom finns uppbackning från reservkontrollrummet som har samma övervakning och manövermöjlighet för utrustning med betydelse för säkerheten som det centrala kontrollrummet. Se även referens till SAR A1 avsnitt 6.12 GSFO2CR utgåva 0.0, Analys av dimensionerande brandförlopp i CKR. I förnyad SAR ingår brandanalyserna i avsnitt 6.12 och redovisningen har därmed utvecklats avsevärt i förnyad SAR. Texten i SAR A1avsnitt 2.3.1 ändras så att ordet undantag inte ger upphov till missförstånd. Detta genomförs till juni 2014. SSMs svar på kommentar 8 SSM instämmer inte i OKG:s bedömning. SSM har dock vid föreliggande besluts fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. SSMs kommentar 9 SSM skriver på sid 11 i (3): Vad gäller OKGs klassning av naturfenomen och andra händelser som uppkommer utanför eller inne i anläggningen och som kan leda till en radiologisk olycka till H4 detta inte i överensstämmelse med SSMs tolkning av berörda krav i SSMFS 2008:17. Enligt SSM kan sådana händelser tillhöra händelseklasserna H2 till H5 samt att var och en av dessa händelser bör vara klassad utifrån händelsens inträffande frekvens. Detta kan således inte anges generellt eller som ett postulat såsom det görs i SAR avsnitt 2.3.1.2.5. Alla bränder, översvämningar eller naturfenomen är inte att betrakta som extrem yttre påverkan och har inte samma händelsefrekvens eller händelseklass. OKGs svar på kommentar 9 Givetvis ska yttre händelser klassas utifrån händelsernas frekvenser. Vad OKG skriver i 2.3.1.2.5 är endast att extrem yttre påverkan klassas som en osannolik händelse H4, inte att alla yttre händelser ska klassas som H4. Se avsnitt SAR A1 avsnitt 2.11 Skydd mot yttre påverkan där beskrivs bl.a. normal yttre påverkan respektive extrem yttre påverkan. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 9 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. SSMs kommentar 10 SSM skriver på sid 12 i (3): Avsnitt 2.3.1.3 Enkelfel och följdfel Punkt d)

Sida 10 (96) SSM bedömer att motiveringen till de undantag som anges i fotnot avseende passivt enkelfel inte är tillräcklig och behöver således kompletteras med ytterligare uppgifter samt vara i överensstämmelse med vad som följer av SSMFS 2008:13. OKGs svar på kommentar 10 System 323 Sprinklersystem för reaktorhärden är konstruerat med överstyrka för trycksidan, (85 Bar, 300 C), och systemets kolstålsrör ska periodiskt undersökas med avseende på korrosionsskador. Överstyrkekriteriet var ett begrepp som förekom på 70- talet och berörde enbart system 323. Överstyrkekriteriet innebär att passivt fel inte behöver förutsättas i kolstålsrören på trycksidan av 323-pumparna i O2, B1och B2 på grund av överstyrka, dock med vissa villkor. Villkoret var att kolstålrören skulle undersökas periodiskt med avseende på korrosionsskador (SPC99-154). Den Mobila rekombinatorn system 359 och 741 Ventilations- och rekombinationssystem för RI, kvävgasfyllning av RI och gasprovtagning i RI arbetar vid låga tryck. För 341 System för radioaktiva gaser liksom för 352 Dränagesystem för reaktorsystem och för 742 Ventilationssystem för övriga kontrollerade utrymmen samt 743 Ventilationssystem för icke kontrollerade utrymmen gäller att dessa system är i drift vid mycket låga tryck. Sannolikheten för passiva enkelfel i dessa system har därför bedömts som mycket låg. Passiva enkelfel postuleras inte för rörledningar mot reaktorinneslutningen och anslutande skalventiler, förutsatt att villkor enligt SRP 3.6.2 och BTP 3-4 är uppfyllda. Förutom de test- och provningskrav som krävs i STF ska givetvis kraven på återkommande kontroller som följer av 2008:13 uppfyllas. SAR A1 avsnitt 2.3.1 kompletteras avseende postulering av passiva enkelfel med hänvisning till SRP 3.6.2 och BTP 3-4 till juni 2014. OKG ser detta som en förbättring av säkerhetsredovisningen. Att införa förbättringen medför en tydligare säkerhetsredovisning men har ingen konsekvens för säkerheten i anläggningen eller i verksamheten. Formulering i fotnot har ändrats i förnyad SAR, endast system 323 kvarstår, övriga system stryks då det inte anses väsentligt att ange dessa som undantag. SSMs svar på kommentar 10 Kommentaren tilldelas baserat på denna bedömning kategori, Å-K-2 och behöver vara SSMs kommentar 11 SSM skriver på sid 12 i (3): Punkt i) Angående att inte beakta avhjälpande underhåll i säkerhetsanalyser så kan otillgängligheten inte förutsättas vara acceptabelt låg utan det bör, såsom 16 SSMFS 2008:17 anger, visats i en säkerhetsanalys ha ett riskbidrag som är mycket litet. OKGs svar på kommentar 11 Enligt OKGs skrivning under punkt i) ska krav enligt 16 i SSMFS 2008:17 beaktas. I OKG rapport 2005 12584 Tolkning och tillämpning av SSMFS 2008:17 framgår bl a följande: Utrustning, som har driftklarhetskrav enligt STF, ska ha valda tider för reparation och provning utvärderade med PSA Nivå 1. PSA Nivå 1 ska visa att otillgänglighet pga långa intervall för provning eller lång tillåten tid för avhjälpande underhåll inte ger ett betydande riskbidrag.

Sida 11 (96) PSA Nivå 1 analysen visar att otillgänglighet pga urdrifttagning är acceptabelt låg. I STF kapitel 3 anges bl.a. tillåten tid för avhjälpande underhåll. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 11 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. SSMs kommentar 12 SSM skriver på sid 12 i (3): Punkt m) Enligt SSMs bedömning bör driftklarhetskraven bedömas utifrån vilka säkerhetsfunktioner/system som måste vara driftklara med hänsyn till driftläget. OKGs svar på kommentar 12 I STF kapitel 3 och 7 specificeras vilka säkerhetsfunktioner/ system/komponenter som ska vara driftklara vid olika driftlägen. Vad OKG i sin skrivning för punkt m) vill lyfta fram är att även om möjligheten finns enligt STF, till att utnyttja lättnader i driftklarhetskrav med hänsyn till driftläget, är det endast ifall arbeten ska utföras som de bör utnyttjas. Formuleringen i punkten m) ändras i förnyad SAR för att undvika missförstånd. SSMs svar på kommentar 12 SSMs kommentar 13 SSM skriver på sid 12 i (3): Punkt p) AR till 9 SSMFS 2008:17 anger Vissa komponenter, exempelvis backventiler samt programvara och komponenter på kretskort, har egenskaper som bör bli föremål för säkerhetsbedömning innan de i enskilda fall betraktas som aktiva eller passiva komponenter.. SSM saknar en säkerhetsvärdering avseende bedömning av att batterier och smältsäkringar kan anses vara passiva komponenter. OKGs svar på kommentar 13 IAEAs definition av passiv komponent lyder: A component whose functioning does not depend on an external input such as actuation, mechanical movement or supply of power. - A passive component has no moving part, and, for example, only periences a change in pressure, in temperature or in fluid flow in performing its functions. In addition, certain components that function with very high reliability based on irreversible action or change may be assigned to this category. - Examples of passive components are heat exchangers, pipes, vessels, electrical cables and structures. It is emphasized that this definition is necessarily general in nature, as is the corresponding definition of active component. Certain components, such as rupture discs, check valves, safety valves, injectors and some solid state electronic devices, have characteristics which require special consideration before designation as an active or passive component. - Any component that is not a passive component is an active component.

Sida 12 (96) Med hänvisning till följande stycken av IAEAs definition av passiv component: A component whose functioning does not depend on an external input such as actuation, mechanical movement or supply of power. A passive component has no moving part, and, for example, only experiences a change in pressure, in temperature or in fluid flow in performing its functions. In addition, certain components that function with very high reliability based on irreversible action or change may be assigned to this category. och Certain components, such as rupture discs, check valves, safety valves, injectors and some solid state electronic devices, have characteristics which require special consideration before designation as an active or passive component. gör OKG bedömningen att batterier och smältsäkringar faller in under den första delen av definitionen och inte under den del som behandlar Certain components such as rupture discs etc.. Enligt definitionen är batterier och smältsäkringar passiva komponenter och någon särskild säkerhetsvärdering krävs inte. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 13 SSM instämmer inte i OKG:s bedömning, det är ett tveksamt svar som bara refererar till IAEA som anges ett krav som säger samma som 9 SSKFS 2008:17. OKG bör redovisa en säkerhetsbedömning som visar att batterier och säkringar kan anses vara passiva komponenter så som allmänna rådet till 9 SSKFS 2008:17 anger. SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. SSMs kommentar 14 SSM skriver på sid 12 i (3): Avsnitt 2.3.1.4 - Rådrumsregeln I SSMs tvärgranskning [30] avseende 4c SSMFS 2008:17 har det bedömts finnas brister främst avseende vad som återges i SAR och kanske även i anläggningens utformning. Enligt SSMs bedömning är 4c inte tillräckligt omhändertagen. Som framgår av OKGs tolkning i [34] beaktas endast de första 30 minuterna. SSM ser det som att alla åtgärder, som huvudprincip, ska vara automatiserade oavsett när behov uppstår. Kan inte denna huvudprincip tillgodoses (inte rimligt eller möjligt, kanske inte heller lämpligt) kan en rådrumsprincip tillämpas och där ska den första halvtimman beaktas först. Efter det så ska alla åtgärder (oavsett behovstidpunkt) beaktas så att det alltid finns ett rimligt rådrum. Brandskydd exkluderar automation/rådrum med motiv att det endast gäller manövrering av reaktorns säkerhetsfunktioner. SSM ser det som att en brand kan ställa krav på manövrering av reaktorns säkerhetsfunktioner och därför bör ingå i utvärdering av automation/rådrum. Utöver granskning i Plex SAR sker fortsatt hantering av denna fråga även inom ramen för tvärgranskningsprojektet avseende SSMFS 2008:17. OKGs svar på kommentar 14 OKG delar SSMs uppfattning att rådrumsregeln alltid är tillämplig efter en inledande händelse som medför att säkerhetssystem aktiveras. Syftet med skrivningen var att om t.ex. en brandvakt är placerad med släckutrustning och sedan en brand uppstår så ska man

Sida 13 (96) inte kunna åberopa rådrumsregeln utan släckinsatserna ska genomföras omedelbart när branden uppstår. Samma sak gäller om brand uppstår så kan brandstyrkans insatstid och brandsläckningsinsats vara kortare än rådrumsregeln. OKGs bedömning är att 2008:17 4c är uppfylld, vilket redovisas i SEI10-174. Denna spårbarhetsrapport har uppdaterats och utvecklats i förnyad SAR. Ingen ytterligare åtgärd i SAR A1 avsnitt 2.3.1. SSMs svar på kommentar 14 SSM instämmer inte i OKG:s bedömning, OKG besvarar inte hela frågeställningen begränsar sig till insatstid för släckning av brand. SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. SSMs kommentar 15 SSM skriver på sid 12 i (3): Avsnitt 2.3.1.5 I en fortfarande inte fastställd utredning på SSM avseende händelseklassning (20 SSMFS 2008:17) föreslås att en händelse definieras som En antagen första händelse i en sekvens som kan leda till en drifthändelse, en störning, en olycka eller ett svårt haveri beroende på händelsens art och möjliga förlopp. Enligt SSMs bedömning är detta inte riktigt i överensstämmelse med redovisningens beskrivning. Avsnittet 2.3.1.5 bör därför förtydligas i det avseendet. OKGs svar på kommentar 15 Den definition av inledande händelse som SSM föreslår känns inte helt igen från de diskussioner som tidigare förts med SSM. En definition av en initial händelse (vilket är den benämning som de förda diskussionerna utmynnat i och som stämmer med föreslagen definition ovan) kan och ska införas i OKGs samtliga SARer först när definitionen är fastställd. OKG kan inte godtyckligt införa begrepp i SAR som är föremål för utredning och odefinierade. SSMs svar på kommentar 15 SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. 3.2.4 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.2 Svensk lag SSMs kommentar 16 SSM skriver på sid 13 i (3): Även här, liksom i avsnitt 2.2, bör bättre framgå kopplingen mellan svenskt regelverk och tillämpade internationella normer/standarder. OKGs svar på kommentar 16 Att det i avsnitt 2.2 Kravhierarki bör ingå beskrivning av koppling till internationella normer/standards är naturligt men att i avsnitt 2.3.2 som behandlar Svensk lag även beskriva kopplingar till internationella normer/standards känns inte naturligt. Att myndighetsföreskrifter har kopplingar till internationella normer/standards är inte konstigt, men svenska lagar ska väl rimligtvis inte ha sådana kopplingar. Ingen åtgärd.

Sida 14 (96) SSMs svar på kommentar 16 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. 3.2.5 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.3 Gällande föreskrifter och beslut SSMs kommentar 17 SSM skriver på sid 13 i (3): Krav enligt 9 SSMFS 2008:17 avseende enkelfel Presentationen av kravuppfyllelse för 9 riktas mot de inledande händelserna och dess analyser där enkelfel ansatts, dock finner SSM inget om hur man verifierar att konstruktionen av säkerhetsfunktionerna i sin helhet uppfyller kravet på tålighet mot enkelfel som konstruktionsprincip. SSM kan därför inte bedöma om kravet enligt 9 SSMFS 2008:17 är uppfylld. Säkerhetsredovisningen bör således kompletteras med en verifiering av att enkelfelskriteriet faktiskt gett den nödvändiga redundans som krävs så att varje aktivt respektive passivt enkelfel ger en bibehållen funktionell säker-hetsfunktion. Det bör vidare framgå vad som bedömts som undantag och motiven till detta. Eftersom valet mellan aktivt och passivt enkelfel inte är självklart bör det visas varför passivt enkelfel valts. I den mån några åtgärder inte har bedömts som möjliga eller rimliga så bör detta diskuteras och visas vara så. OKGs svar på kommentar 17 Verifiering av att kraven uppfylls finns framförallt i säkerhetsanalysen i O2 SAR A1, avsnitt 6.1 6.14, 6.16 6.17. Vid analys av händelser i händelseklass H2 H4 har enkelfel beaktats. Vid analys av händelser i händelseklass H5 har enkelfel beaktats för de aktiva komponenterna tillhörande de konsekvenslindrande systemen som behövs inom 8 timmar eller bedömts inte vara åtkomliga på grund av förhöjd strålningsnivå. Vid analys av händelser i händelseklass Speciella händelser har enkelfel ansatts (i de fall det är aktuellt att ansätta enkelfel) för respektive sekvens. Direkta följder av den inledande händelsen (Följdfel) har beaktats, helt oberoende av enkelfel. För respektive händelse i avsnitt redovisas vilka antaganden som gjorts gällande ansatta enkelfel samt följdfel. För varje händelse finns en redovisning av konsekvens och utsläpp, vilket kompletteras med en övergripande sammanfattning för kravuppfyllande på avsnittsnivå. För andra driftlägen än effektdrift ansätts enkelfelskriteriet situations anpassat och att kraven uppfylls verifieras i O2 SAR A1, avsnitt 7.6.2-7.6.12. För varje händelse finns en redovisning av konsekvens och utsläpp, vilket kompletteras med en övergripande sammanfattning för kravuppfyllande på avsnittsnivå. Värsta enkelfel för säkerhetsfunktionerna respektive de aktiva komponenterna tillhörande de konsekvenslindrande systemen ansätts i analys inom respektive område och analyserna visar att konsekvenser och utsläpp innehålls. Därmed verifieras att säkerhetsfunktionerna respektive de aktiva komponenterna tillhörande de konsekvenslindrande systemen är tåliga mot enkelfel och således bedöms SSMFS 2008:17 9 uppfyllas. Detta beskrivs utförligt i A4 rapport SEI10-174, referens till A1 avsnitt 2.3.3 som har utvecklats i förnyad SAR för att redovisa kravspårbarhet gentemot SSMFS 2008:17 och denna referens tar nu ställning till kravuppfyllandet. Detaljer kring antagna och verifierade enkelfel finns dock bara i analys och metodikrapporter som utgör referenser till SAR analysavsnitt i kapitel 6 och 7.

Sida 15 (96) Åtgärdat i förnyad SAR. SSMs svar på kommentar 17 SSMs kommentar 18 SSM skriver på sid 13 i (3): Krav enligt 11 SSMFS 2008:17avseende separation Av 11 SSMFS 2008:1 framgår att säkerhetssystemen och dess redundanta delar ska ha en tillräcklig fysisk och funktionell separation samt att graden av separation ska bestämmas med utgångspunkt från konsekvenserna i anläggningen av de inledande händelserna. SSM finner ingen fullständighet om hur man verifierar att man faktiskt har den separation man antar i analyserna av kravuppfyllelse för 11. Vad som inte har ansetts varit rimligt och möjligt bör också anges samt motiven varför det inte varit så. SSM kan således inte bedöma om kravet enligt 11 SSMFS 2008:17 är uppfylld. Detta innebär att den faktiska separationen bör beskrivas samt hur OKG verifierat att man har tillräcklig separation som krävs och som man sedan antar i analyserna. Till detta bör det även finnas referens till dokumentation över den detaljerade verifiering som visar att tillståndshavaren faktiskt vet att kravet uppfylls. Det bör vidare framgå vad som bedömts som tillräcklig separation, d v s vilken grad av separation har konsekvenserna av de inledande händelserna medfört. När graden av separation inte har bedömts som fullständig vilken grad av separation har då åstadkommits. I den mån några åtgärder inte har bedömts som möjliga eller rimliga så bör detta diskuteras och visas vara så. Sammantaget bedömer SSM att kravredovisningen och dess uppfyllandebeskrivningar behöver innehålla uppgifter om vilken faktisk separation som finns för olika delar av en säkerhetsfunktion, på vilket sätt den bedöms som tillräcklig relaterat till de händelser som säkerhetsfunktion utsätts för, samt med vilken grad separationen utförts. Det behöver således kunna tydligt framgå hur man förvisat sig om att man har den separation som man antar i analyserna. OKGs svar på kommentar 18 I förnyad SAR har redovisningen av 11 utvecklats avsevärt. Systemutformning framgår av respektive A2 Systembeskrivning, vilket ligger till grund för den övergripande beskrivningen av hur anläggningen är utformad vad avser fysisk och funktionell separation i O2 SAR A1 kapitel 5, se avsnitt 5.2.1, 5.4.1, 5.5.1 och 5.5.2. De händelser där störst krav ställs på fysisk och funktionell separation är jordbävning, brand, översvämning samt rörbrott. Ett flertal fördjupade och nya deterministiska/probabilistiska analyser för dessa händelser redovisas i 6.11, 7.6.11, 6.12, 7.6.10, 6.14 samt 6.18. Rörbrott hanteras i samband med 12 och redovisas i avsnitt 6.4 och 6.5. Eventuella ofullständigheter i analyserna säkerhetsvärderas i avsnitt 6.20. A4 rapport SEI10-174, referens till A1 avsnitt 2.3.3 som har utvecklats i förnyad SAR för att redovisa kravspårbarhet gentemot SSMFS 2008:17 och denna referens tar nu ställning till kravuppfyllandet. Detaljer kring hur separation är genomförd och verifiering på detaljnivå finns dock bara i analys och metodikrapporter som utgör referenser till SAR analysavsnitt i kapitel 6 och 7. Vilka avsnitt som gäller 11 anges i SEI10-174. Åtgärdat i förnyad SAR. SSMs svar på kommentar 18

Sida 16 (96) SSMs kommentar 19 SSM skriver på sid. 13-14 i (3): Sammanfattande bedömning avsnitt 2.3.3 Av 4 kap 2 SSMFS 2008:1, bilaga 1, framgår bl.a. det att i säkerhetsredovisningen ska visas hur gällande krav på dess konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda. I allmänna råd anges vidare att i säkerhetsredovisningen ska samlat redovisas dels alla de tillståndsvillkor, föreskrifter och andra krav som gäller för en kärnteknisk anläggning och dess verksamhet, dels hur dessa krav har tolkats och uppfylls. Det anges vidare att säkerhetsredovisningen bör vara logiskt uppbyggd med en överskådlig struktur. I Plex-PSAR saknas en samlad beskrivning av kravuppfyllelsen per paragraf där OKG redovisar hur man anser sig uppfylla kraven. Det hänvisas i mycket stor utsträckning fram och tillbaka till olika avsnitt i säkerhetsredovisningen vilket inte ger en tillräcklig logiskt uppbyggd säkerhetsredovisning med en tillräcklig överskådlig struktur. De refererade avsnitten är inte skrivna i avsikt att ge en tydlig kravuppfyllelse för aktuell paragraf utan innehåller mängder av annan information varför det är ofta omöjligt att entydigt förstå vad syftet med hänvisningen är. Det saknas således en samlad beskrivning av kravuppfyllelsen per paragraf där det framgår hur kravet verifieras och uppfylls i alla sina delar men även där det redovisas i vilka delar man inte gör det och där motiven till detta argumenteras med eventuella kompensatoriska åtgärder. Referenser till andra delar av SAR kan ske på samma sätt som nu, som stöd för det som anges i kravuppfyllelsen. SSM har under ett flertal granskningar och inspektioner under tidigare år påtalat brister i OKG:s redovisning av krav och kravuppfyllelse i säkerhetsredovisningarna, senast i en inspektion avseende kravhantering [21]. Detta förhållande finns även påtalat i föreläggande om särskilda villkor för drift [29]. SSM konstaterar att dessa brister inte åtgärdats i den omfattning som behövs i redovisat -PSAR. SSM kan således inte bedöma om berörda krav uppfylls. Tidigare identifierade brister och funna brister i denna granskning behöver därför åtgärdas i förnyad SAR. OKGs svar på kommentar 19 I avsnitt 2.3.3 har för varje författning angivits hur och var föreskriftskraven har omhändertagits. För att tydligöra uppbyggnaden och öka förståelsen har ett flertal spårbarhetsrapporter tagits fram. I förnyad SAR har dessa utvecklats för att tydliggöra kravredovisningen. Specifikt för 2008:17 har spårbarhetsrapporten SEI 10-174 utvecklats i dialog med SSM. OKG har till förnyad säkerhetsredovisning inför provdrift förbättrat kravspårbarheten i A1 SAR allmän del med referenser genom omarbetningen av spårbarhetsrapport SEI 10-174 och utveckling av O2 SAR A1 kapitel 5 med tydligare beskrivning av kravuppfyllnad främst avseende SSMFS 2008:15, 2008:17 och 2008:23 samt US 10 CFR 50 Appendix A, General Design Criteria (GDC) och USNRC Regulatory Guides, Division 1. Dessutom har redovisningen i kapitel 6 och 7.6 utvecklats avseende redovisningen för t ex analyserade enkelfel. Spårbarhetsrapporterna för US 10 CFR 50 Appendix A, General Design Criteria (GDC) samt USNRC Regulatory Guides, Division 1 har inarbetats i O2 SAR A1 avsnitt 2.3.4 respektive 2.3.6. OKG anser att säkerhetsredovisningen har en logisk struktur baserat på konstruktionen av anläggningen men att den inte helt följer föreskriftsstrukturen. SSMs svar på kommentar 19

Sida 17 (96) SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. SSMs kommentar 20 SSM skriver på sid. 14 i (3): Några systembeskrivningar har inte levererats i PSAR men i det som anges som underlag för systembeskrivningar, d v s projektrapporter. Enligt SSMs bedömning är kravredovisningen i dessa rapporter inte av den omfattning som krävs i systembeskrivningar. SSM förutsätter att detta omhändertas i förnyad SAR. OKGs svar på kommentar 20 Det är korrekt att OKG inte tidigare har levererat systembeskrivningar för Plex, men i projektrapporterna finns ett helt kravkapitel (kapitel 5) och en bilagd kravmatris. Det är motsvarande information som finns i systembeskrivningarna. I förnyad säkerhetsredovisning inför provdrift ingår A2 Systembeskrivningar såväl som övrig systemdelsdokumentation däribland G0.1 Konstruktionskrav. Systemdelsdokumentationen har dock inte heller en struktur som följer föreskriftsstrukturen och flera föreskriftskrav är inte heller möjliga att verifiera på systemnivå eftersom de såväl kravställs som verifieras på anläggnings eller säkerhetsfunktionsnivå. Exempelvis ställs i SSMFS 2008:17 9 krav på tålighet mot enkelfel för säkerhetsfunktionerna. För att verifiera att de specificerade säkerhetsfunktionerna är tåliga mot enkelfel är det i sig inte nödvändigt att samtliga i säkerhetsfunktionen ingående system är tåliga mot enkelfel. OKG bedömer efter avstämningar med SSM att även om SSM kommer att få en mycket komplett beskrivning av konstruktionen på systemnivå för Oskarshamn 2 i förnyad SAR då systemdelsdokumenten ingår så kommer antagligen ytterligare arbete med systemdelen att krävas innan SSM och OKG är överrens och nöjda med kravspårbarheten på systemnivå. OKG bedömer att genomförd dokumentation är utförlig och tillräcklig i detta skede av projektet, men att ett fortsatt arbete med systemdelsdokumentationen måste göras i dialog med SSM. Inför denna dialog är det lämpligt att ta fram goda exempel per 100- system och OKGs beskrivning av hur man kan spåra kravuppfyllandet gentemot föreskriften för de krav som är relevanta på systemnivå. Därefter kan en eventuell uppdatering av dokument påbörjas. Detta måste dock vara ett mer långsiktigt arbete där det finns en överrenskommen tidplan som realistiskt kommer att kräva ett flertal års arbete för att vara genomfört för OKG:s samtliga block. Det är också en kostnadsfråga för OKG som behöver värderas mot säkerhetsnyttan. SSMs svar på kommentar 20 SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. 3.2.6 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.4 US 10CFR50 Appendix A, General Design Criteria, GDC SSMs kommentar 21 SSM skriver på sid. 14 i (3): Kommentarerna i SSMs granskningsrapport för Puls PSAR O3 (SSM 2008/135), avsnitt 2.3.4, bedöms vara relevanta även för Plex PSAR O2. Enligt

Sida 18 (96) SSMs bedömning har dessa kommentarer, se nedan, inte fullt ut beaktats i aktuell redovisning. SSM konstaterar att uppställningen motsvarar den omfattning av General Design Criteria som utges av NRC. SSM bedömer att informationen är tillräcklig vad avser innehållet i GDC. Den tolkning som ges ger dock endast en generell anvisning om hur OKG tillämpar regeln just på O3. Endast i ett fåtal fall kopplas aktuell regel samman med en speciell systemfunktion eller liknade. För att ge en sådan spårbarhet krävs information om i vilket avsnitt i PSAR som regeln omsätts till konstruktionsprincip för aktuell anläggningsdel eller i övrigt tillämpas för anläggningen. SSM är medveten om att OKG från andra ställen i PSAR ger referenser till just GDCer, men för att ge stöd åt verifiering att respektive regel tillämpas för anläggningen behövs spårbarhet med utgångspunkt från denna samlade beskrivning. Detta behöver åtgärdas till förnyad SAR. OKGs svar på kommentar 21 Den efterfrågade spårbarheten har åtgärdats genom att inarbeta spårbarhetsrapporten SEI10-187 direkt i texten för avsnitt 2.3.4 i förnyad SAR. SSMs svar på kommentar 21 3.2.7 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.5 - US 10CFR50 och 100 (exklusive Appendix A) SSMs kommentar 22 SSM skriver på sid. 14 i (3): Kommentarerna i SSMs granskningsrapport för Puls PSAR O3 avsnitt 2.3.5 bedöms vara relevanta även för Plex PSAR O2. Enligt SSMs bedömning har dessa kommentarer, se nedan, inte fullt ut beaktats i aktuell redovisning. Det kan t.ex. nämnas förbättringar som avser spårbarhet till underliggande dokument. I avsnitt 2.3.5 ges ingen uttömmande, inledande förklaring till urvalet av de krav som refereras. I NRC:s innehållsförteckning över motsvarande krav ingår ytterligare paragrafer i 10CFR50 som kan ha relevans för O3. I underliggande dokument anger OKG också krav av denna kategori som ska tillämpas, i vilket fall i viss omfattning, men som saknas i sammanställningen i avsnitt 2.3.5. Ett exempel är 50.48 om brandskydd vilken inte igår i sammanställningen. Där ger OKG i en referens till avsnitt 2.3.5 och vidare i en bilaga informationen att intentionerna i 50.48 tillämpas. Ytterligare information ges sedan vidare kring detta på annat ställe i samma referens. Motsvarande Reg. Guide (1.189) återfinns i listan i avsnitt 2.3.6 av dem som OKG tillämpar. Ett annat exempel är 50.49 om miljökvalificering av elektrisk utrustning. Informationen att regeln ska tillämpas men ingen ytterligare upplysning ges om att detta utvecklas vidare i PSAR.. SSM anger vidare på sid. 15 i (3): För 50.55a om Codes and standards anges i avsnitt 2.3.5 att underparagraf b/ till g/ ska tillämpas vad gäller intentioner och att motsvarande krav återfinns i SKIFS 2005:2. I kapitlet ges ingen information om underparagraf h/ vilken dock anges i ref. som tillämplig. Flera exempel finns där bilden inte kan anses klar över vilka krav hämtade från 10 CFR 50 som OKG tillämpar. Aktualitet och spårbarhet kan inte anses föreligga. SSM vill här också påpeka att SKI upplyste OKG om bristen på överensstämmelse mellan avsnitt 2.3.5 och referens, redan i december 2007, men att OKG underlät att åtgärda detta till PSAR-kompletteringen i april. Detta behöver åtgärdas till förnyad SAR.

Sida 19 (96) OKGs svar på kommentar 22 Referens till 2.3.5 är SEI10-208 där omnämns inte 50.48 eller 50.49, någon bilaga som säger att intentioner i dessa paragrafer ska tillämpas finns inte heller. I referensen SEI10-208 finns inget omnämnande av att underparagraf h/ skulle vara tillämplig. Synpunkterna från Puls granskningen är i detta avseende inte relevant för Plex. NRCs regelverk har en stor mängd krav i 10CFR50 av varierande vikt för andra länder, de paragrafer som valts ut är de som bedömts vara väsentligast för svenska förhållanden. Kraven på brand och miljötålighet redovisas i O2 SAR A1 avsnitt 2.9 och 2.14 och att motivet till att inte ta in fler paragrafer från US 10CFR50 och 100 är att de ofta speglar specifika amerikanska förhållanden och inte alltid är applicerbara på svenska verk. Till exempel har dåvarande SKI ansett att 50.49 inte är tillräckligt styrande för miljökvalificering av elkomponenter och tagit fram en svensk rapport om detta (se O2 SAR A1 avsnitt 2.14). För brandskydd har Reg Guide 1.189 blivit vägledande och inte några 10CFR50 paragrafer. SSMs svar på kommentar 22 SSM har vid föreliggande underlagsrapports fastställande ännu inte tagit ställning till om och hur kommentaren behöver åtgärdas eller när i tiden ett åtgärdande behöver ske. SSM anser dock inte att ett åtgärdande av kommentarerna behöver ske innan ett eventuellt godkännande av förnyad SAR kan ske varför den tilldelas Å-K-5. 3.2.8 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.3.6 USNRC Regulatory Guides, Division 1 SSMs kommentar 23 SSM skriver på sid. 15 i (3): SSM bedömer att sammanställningen av tillämpade USNRC Regulatory Guides huvudsakligen är tillfredsställande. SSM noterar dock att ändringsbeskrivningarna i detta avsnitt inte riktigt överensstämmer med införda ändringar (2010-31930 utg. 2, 2011-03-04). Detta behöver åtgärdas i förnyad SAR. OKGs svar på kommentar 23 I förnyad SAR har spårbarhetsrapport SEI10-193 inarbetats i texten i SAR avsnitt 2.3.6 och ändringsbeskrivningarna är införda. Avsnitt 2.3.6 har i förnyad SAR även uppdaterats med ytterligare några Reg. Guider. SSMs svar på kommentar 23 3.2.9 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.5 Konstruktionsstyrande händelseförlopp och acceptanskriterier SSMs kommentar 24 SSM skriver på sid. 16 i (3): SSM konstaterar att OKG tillämpar samma acceptanskriterier för härdkylningen vid rörbrott inom händelseklass H3 som inom H4. Frågan var uppe tidigare i samband med granskningen av PSAR för O3 och där ansåg SSM att detta var ett avsteg från principen att mera frekventa händelser ska ha strängare kriterier. I sitt svar hänvisade OKG att frågan skulle behandlas av NOG (Nordic Owners Group) och att arbetet skulle vara avslutat under 2009, se ref. [41]. SSM konstaterar att

Sida 20 (96) frågan inte är åtgärdad i PSAR för O2 och därför bedömer SSM att avsnitt 2.5 i SAR O2 behöver kompletteras med acceptanskriterier för H3-händelser inför förnyad SAR. Beskrivning och bedömning av acceptanskriterier för tryckavsäkring framgår av avsnitt 5.4.5 i denna granskningsrapport. OKGs svar på kommentar 24 Åtgärdat i förnyad SAR. SSMs svar på kommentar 24 SSMs kommentar 25 SSM skriver på sid. 16 i (3): Vidare bedömer SSM att det krav som OKG tillämpar avseende NPSH-marginal och som anges i O2 PSAR avsnitt 6.5 behöver anges aven i detta avsnitt som innehåller övriga acceptanskriterier för reaktorinneslutningen. OKGs svar på kommentar 25 I SAR A1 avsnitt 2.5 redovisas acceptanskriterier på en övergripande nivå avseende: - Allmänna anläggningskonsekvenser - Dosbelastningen till personal - Radiologiska omgivningskonsekvenser - Barriärernas integritet - Mekaniska påkänningar - Byggnader - Kärnämne För vissa av dessa hänvisas vidare till andra avsnitt i SAR A1. Utvärdering av NPSH går inte att hänföra till någon av dessa kategorier utan är ett systemkrav för system 322 och 323 och som beror på hur konstruktionen av pumparna ska utföras. Det är alltså inte lämpligt att komplettera med NPSH i avsnitt SAR A1 avsnitt 2.5. Det som anges avseende reaktorinneslutningens integritet anses tillräckligt. Tillgänglig NPSH marginal för pumparna redovisas i SAR A1 avsnitt 6.5.6.2 och 6.5.6.4. Ingen åtgärd. SSMs svar på kommentar 25 SSM gör bedömning att OKGs bemötande är tillfyllest och kommentaren tilldelas därför kategori Å-K-4 varför ingen vidare åtgärd är nödvändigt. 3.2.10 Kommentarer på O2-PSAR-Kapitel 2- avsnitt 2.7 Strålskydd SSMs kommentar 26 (Utsläpp) SSM skriver på sid. 38 i (3): När det gäller effektiv årsdos till allmänheten enligt 5 SSMFS 2008:23 anser SSM att OKG är otydliga i sin beskrivning då gränsvärdet 0,1 msv/år gäller för alla anläggningar inom samma geografiska område och inte enbart för O2. SSM bedömer ändå att OKG uppfyller kravet eftersom i såväl realistiska som konservativa fallet är den beräknade dosen med marginal under gränsvärdet 0,1 msv,