Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Relevanta dokument
Framtiden på värmemarknaden

Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november

Uppdaterade energiscenarier

Framtidsscenarier och målkonflikter

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Framtidsscenarier och målkonflikter

profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

Den svenska värmemarknaden

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Finns det någon framtid för fjärrvärme?

Fjärrvärmen i framtiden - behovet

Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Lokala perspektiv och hållbarhet

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

Energiöversikt Haparanda kommun

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Värmemarknad Sverige. Stockholm, 13 oktober 2016

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

myter om energi och flyttbara lokaler

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Värmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II

Värmemarknad Sverige Möte Kylamarknaden Översiktlig beskrivning

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Basindustrin finns i hela landet

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Varför gjorde vi Klimatomställning Gbg?

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Energiöversikt Kiruna kommun

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Nordic Energy Perspectives

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition Richard Thygesen

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig

Göteborg Energi antar utmaningen

Energiöversikt Överkalix kommun

Elanvändningen i Sverige

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiöversikt Pajala kommun

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Effektivare energianvändning och energitjänster

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Statistik om byggnadsbeståndet, dess energianvändning och egenskaper. Fokus: Kommun. Vad finns? Vad saknas? Utvecklingsidéer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Orsak vid felrapport. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Indikatornamn/-rubrik

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Hållbara byggnader och energi

Referensgruppsmöte Värmemarknad Sverige. Stockholm

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Transkript:

Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari

Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% Basindex 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970

Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% 60% Basindex 40% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good

Utgångspunkt för vårt index WEC Energy Sustainability Index: Indexet baseras på 21 indikatorer ( energy and contextual perfomance indic. ). Tre energidimensioner: Energy security, Energy equity (efficiency), Environmental sustainability GRI Indikatorprotokoll miljöpåverkan : Protokollet omfattar 20 indikatorer om bl.a. energi, utsläpp och naturskydd EU:s och Sveriges energi- och klimat/miljömål Som ett mått på hållbar utveckling Referenser för data och indikatorbeskrivningar Naturvårdsverkets och Energimyndighetens databaser och rapporter Miljöfaktaboken 2011 (Värmeforsk/IVL) Resursindex för energi (Fjärrsyn 2011:7) Och ytterligare ett antal referenser

Vår metod Sex indikatorer Passar väl mot WEC:s energidimensioner och EU:s/Sveriges energi- & miljömål Inkluderar både absoluta och relativa indikatorer Är relevanta för värmemarknaden, men även för andra sektorer (industri och transporter) Indikatorerna viktas samman till index Vi har tagit fram tre olika index: basindex, EU-mål-index, lika viktning (WEC) Värmemarknaden, industrin och transporter Vi har valt att beräkna indikatorer och index för dessa tre sektorer För el- och fjärrvärmesektorn beräknas indikatorer, men inte index Beräkningen görs för genomsnittlig produktion av el respektive fjärrvärme i Sverige Vi tolkar (fritt) vårt index som ett mått på hållbar utveckling

Våra tre olika index Viktning per indikator Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%

Våra tre olika index 120% Värmemarknaden 100% 80% 60% 40% Basindex EU-mål-index Lika viktning 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Industrin historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Sektorjämförelse historisk utveckling Värmemarknaden 120% Industrin 100% 80% 60% 40% 20% 970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Sektorjämförelse historisk utveckling Basindex EU-mål-index 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% Värmemarknad Värmemarknad 60% 40% 60% 40% Industri Transport Industri Transport 20% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Indikatorerna historisk utveckling 200% Transporter 180% Industrin 160% 140% 140% Svavel-utsläpp 120% 100% 80% 60% 40% 120% 100% 80% 60% 40% Svavel-utsläpp CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex CO2-utsläpp Effektivivisering Förnybart Naturresursindex Primärenergi 20% 20% Primärenergi 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Koldioxidutsläppen kton 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Koldioxidutsläppen kton 40000 35000 30000 CO2-utsläpp, specifikt 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 25000 20000 15000 10000 5000 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Koldioxidutsläppen - LCA-perspektiv (CO2ekv) kton 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Värmemarknad Industri Transport Värmemarknad Industri Transport

Naturresursindex 700 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Naturresursindex, specifikt Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 600 500 400 300 200 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 100 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Övriga indikatorer 0,90 Förnybar andel 1,2 Effektivisering, relativ 0,80 0,70 1,0 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0,8 0,6 0,4 0,2 Värmemarknad Industri Transport 0,00 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 4,5 SO2-utsläpp, specifikt 2,5 Primärenergi, specifikt 4,0 3,5 2,0 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 1,5 1,0 0,5 Värmemarknad Industri Transport Elprod FV-prod 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030???

Vårt index Värmemarknaden framtida utveckling 120% 100% 80% Fortsättning följer 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030???

Scenarioanalyserna - Arbetet pågår för fullt!

Fyra scenario-förslag Business as Usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling av den fysiska uppvärmningsmarknaden Varje scenario har försetts med en beskrivning som förklarar varför utvecklingen i scenariot blir som den blir Ibland kan det finnas mer än en förklaring, dvs en viss utveckling kan ha drivits fram av olika omvärldsdrivkrafter Scenarier, inte prognoser (de skall skilja sig åt ordentligt) Viktiga scenarioparametrar: Bebyggelsens energianvändning Energisnålare hus Business as Usual Kombinerade lösningar Mer individuellt Mixen av uppvärmningsalternativ (inkl. frågan köpt vs egenproducerat) Komplexiteten hos användarna (köp/sälj, kombinationer, nya aktörer, )

Fyra scenario-förslag (forts.) Analysmetoder Business as Usual A. Modellanalyser - Markal, Värmeräknaren, - Excelanalyser, etc. Energisnålare hus Mer individuellt B. Traditionella analyser - Statistikanalys, litteraturstudier, - Intervjuer, - Erfarenhetssammanställningar Kombinerade lösningar C. Fördjupningarna 1. Värmeanvändningen 2. Värmetillförseln 3. Integrerade system 4. Omvärldsanalys, etc.

Scenarioförutsättningar i BaU-scen. nettoenergi för uppvärmning Business as usual Befolkning SCB prognos: Från 9.556.000 (2012) till 11.343.000 (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Nybyggande Energieffektivisering i befintligt bestånd Energiprestanda i nybyggande Varmare klimat Mindre spillvärme el Ger ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsvarande 0,3% årlig ökning av stocken Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Nettovärme idag 80 kwh/m2. Från och med 2017 hela perioden 65 kwh/m2 Påverkar nettovärme-behovet med 0,3% minskning per år. (Skall ses över!) Ger inte mer nettovärmebehov i detta scenario

Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Befolkning SCB prognos: Från 9.556.000 (2012) till 11.343.000 (2050) Areastandard För bostäder som idag hela perioden, 52 m2 Atemp / invånare Ej skilda förutsättningar p.g.a. olika scenarier, men generellt en känslighetsanalys i fallen BAS HÖG LÅG: BAS: SCBs befolkningsprognos medel; areastandard som idag HÖG: SCBs befolkningsprognos hög; areastandard ökad LÅG: SCBs befolkningsprognos låg; areastandard minskar lite Nybyggande Ökning bostäder från 551 till 604 milj.m2. Småhus 45% av arean, flerbostadshus 55%. Storlekar som idag. Lokaler ökar motsv 0,3% årlig ökning av stocken Varmare klimat Minskar nettovärmebehovet med -0,3%/år. (Skall ses över.) Omfattning av nybyggande bestämds av befolkning och areastandard enligt ovan. Eventuellt större andel småhus i Mer individuellt Samma grundantagande i alla scenarier. Känslighetsanalys!

SCB:s befolkningsprognos

Scenarioförutsättningar nettoenergi för uppvärmning (forts.) Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Energieffektivisering i befintligt bestånd Småhus 0% per år Flerb-hus 0,3% per år Lokaler 0,5% per år Lägsta tänkbara Högsta tänkbara, minst 75% av ingenjörspotentialen Avvägd/lagom åtgärdsnivå, individuellt fokus ger viss drivkraft. Komfortökning? Lägre åtgärdsnivå Tillförselfokus ger lägre effektivisering. Komfortökning? Energiprestanda i nybyggande Nettovärme idag 80 kwh/ m2. Från 2017: 65 kwh/m2 BBR-form som idag Mycket stränga nivåer. BBR som använd energi Ganska stränga nivåer. BBR som köpt energi Ganska stränga nivåer. BBR köpt energi (?), med avräkning för såld Mindre spillvärme från elanvändning Ger inte ökat nettovärmebehov i detta scenario Mycket eleffektivisering ger också större nettovärmebehov Viss ökning av nettovärmebehovet i dessa båda scenarier.

Använd nettoenergi för uppvärmning år 2030 Business as usual Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år 110 100 90 80 70 60 36,8 37,2 36,4 35,3 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 50 40 30 28,8 27,0 25,7 24,2 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock 20 10 0 24,6 23,1 21,7 20,0 1995 2012 2020 2030 Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

Använd nettoenergi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36,8 37,2 36,4 35,3 33,2 28,8 27,0 25,7 24,2 21,5 24,6 23,1 21,7 20,0 17,1 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

Tillförd energi för uppvärmning - Business as Usual TWh/år 110 100 90 27,2 80 70 60 50 11,3 25,6 2,8 2,3 13,0 12,6 19,5 18,1 1,9 12,4 16,4 0,9 11,8 13,2 Olja+gas Biobränsle El 40 Fjärrvärme 30 20 10 38,2 47,5 46,7 45,6 43,4 0 1995 2012 2020 2030 2050

Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8,5 8,2 8,1 7,7 11,4 9,9 8,2 5,2 18,7 19,8 20,6 22,6 46,6 45,8 44,7 42,6 1995 2012 2020 2030 2050 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme

Använd nettoenergi - per energislag - Business as Usual TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 7,8 7,7 7,5 7,2 8,8 7,7 6,5 4,3 14,2 15,1 16,0 18,1 17,1 16,5 15,7 14,4 23,8 23,4 22,9 21,9 5,7 5,9 6,1 6,2 1995 2012 2020 2030 2050 Övrigt, lokaler Övrigt, flerb-hus Övrigt, småhus Olja+gas, lokaler Olja+gas, flerb-hus Olja+gas, småhus Biobränsle, lokaler Biobränsle, flerb-hus Biobränsle, småhus Elvärme, lokaler Elvärme, flerb-hus Elvärme, småhus Värmepump, lokaler Värmepump, flerb-hus Värmepump, småhus Fjärrvärme, lokaler Fjärrvärme, flerb-hus Fjärrvärme, småhus

Värmemarknadens värde - En vidareutveckling

Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, 2012 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris

Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, 2012 100 mdr/år Service & tjänster Skatter Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris Kostnad exkl. skatt

Värmemarknadens omsättning / värde - Nuläge, 2012 100 mdr/år Olja Övrigt Lokaler Biobränsle Flerbostadshus Småhus Fjärrvärme El

Värmemarknadens omsättning / värde - Business as Usual, 2030 < 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

Värmemarknadens omsättning / värde - Energisnåla hus, 2030 << 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

Värmemarknadens omsättning / värde - Komb. lösningar, 2030 > 100 mdr/år Service & tjänster Anläggningskostnad Endast schablon/skiss Värmekostnad/ pris

Senare ev. även: Investeringsbehovet och kanske något mer marknadsövergripande resultat (Förutom: CO2, SO2, förnybar andel och kwh/kvm)

Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Business as Usual - scenariot

Värmemarknaden utveckling 1970-2030 - Business as Usual-scenariot 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Vårt index Värmemarknaden utveckling 1970-2030 120% - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Värmemarknaden utveckling 1995-2030 - Business as Usual-scenariot 60% 50% 40% 30% 20% Basindex EU-mål-index Lika viktning 10% 0% 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Värmemarknaden utveckling 1995-2030 - Business as Usual-scenariot 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 CO2-utsläpp Förnybart Effektivivisering Naturresursindex Svavel-utsläpp Primärenergi

Vårt index Värmemarknaden utveckling 1970-2030 120% - Business as Usual-scenariot 100% 120% 80% 100% 60% 80% 40% Basindex 20% 60% 40% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 20% Nedre gräns Övr.scen.? 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Värmemarknaden utveckling 1970-2030 - Något av scenarierna?? 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ännu ej hållbart Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Tack Styrgruppsmöte 15 januari 2014