Mia Spendrup. Så utvecklas Loka Brunn. Christer Olsson. Handelsresande i sunt förnuft. Carl Klint. Kompetensplattformar

Mia Spendrup Så utvecklas Loka Brunn Christer Olsson Handelsresande i sunt förnuft Carl Klint Kompetensplattformar Lokadagarna 2013

#Loka2013 29 augusti 30 augusti 12.00 13.00 14.30 Lunch och registrering Var står vi/vart ska vi i regionfrågan? Irén Lejegren, regionråd Hur hämtar vi kraft i det nya? En internationell, nationell, regional och lokal utblick Roland Lexén, Public Partner Introduktion till workshoparna Fika 08.30 09.30 10.00 11.30 Inledning Roland Lexén, Public Partner Vart är vi på väg och vill vi dit? Christer Olsson, Utvecklingspoolen Fika Workshopar (frukt finns i konferensrummen) Regionala styrgruppen för Utvecklingsstrategi för Örebroregionen om framtiden 15.00 16.30 19.00 Workshopar (frukt finns i konferensrummen) Dagen avslutas med en macka Middag till efterätten Christer Olsson, Utvecklingspoolen 12.15 Avslutning Magnus Persson, regiondirektör Lunch Information om workshopar och karta över Loka hittar du på mittuppslaget

Välkommen till Lokadagarna 2013 Vision, vilja, verkstad är namnet på ett av seminarierna på Loka 2013, men det är även något som vi vill ska genomsyra hela vårt möte. RUSen är vår vision och i seminarierna får du som deltagare möjlighet att både uttrycka din vilja och sedan göra verkstad av den. På Lokadagarna har vi Utvecklingsstrategi för Örebroregionen RUS i fokus. I maj fick vi en utvärderingsrapport som visar att vi bryter negativa trender och når våra målsättningar på flera områden, men inte på alla. Det här året blir det mycket verkstad då seminarierna handlar om hur vi förverkligar RUSens mål genom arbetet i vår vardag. Frågorna vi ska arbeta med är: kraftsamling på riktigt om att våga prioritera i skolutvecklingen så att vi får bästa resultat på det vi investerar inspel och dialog om handlingsplanen för kompetensförsörjning den ska bidra till att fler får verktyg, för att kunna arbeta med att förbättra matchningen bygga en innovationsstrategi den ska ta oss från tanken på en post-it-lapp till en möjliggörande framgångsstrategi snabb kollektivtrafik och attraktiva bostäder som vägar för fortsatt regionförstoring där RUSen kommer till uttryck i den fysiska planeringen. Sådant vi redan vet Alla vi som är på Lokadagarna håller i vårt färgglada paraply. Det är vi som bär upp det! För att sporra oss att ta ytterligare ett steg framåt har vi bjudit in två personer. Roland Lexén, Public Partner, ska ge oss en internationell, regional och lokal utblick och vad det kan betyda för det regionala utvecklingsarbetet. Och Christer Olsson, Utvecklingspoolen, som ska utmana oss att verkligen göra det vi vet att vi borde. Regionrådet Irén Lejegren ger oss inledningsvis en inblick i arbetet med att bilda region 2015. Varmt välkommen! Magnus Persson och Marjetta Leijonhufvud

Regionalt utvärderingsforum Skolresultaten pekar uppåt Hur går det för regionen? Kommer vi nå målen i utvecklingsstrategin fram till 2015? Det undrade de 100 politiker och tjänstemän som besökte utvärderingsforumet i maj. Anders Niklasson, analytiker på regionförbundet, presenterade sin rapport Hur går det för Örebroregionen? Han gick igenom alla målen i utvecklingsstrategin för att visa en bild av var vi står i den regionala utvecklingen idag. Vi hinner inte allt till 2015. En del mål är för högt satta och på en del områden behöver vi jobba bättre tillsammans, sa Anders. Karlskoga bryter 40-årig trend Befolkningsökningen är positiv i länet och Karlskoga växer för första gången sedan 1972. Hallsbergs kommun har också ökat sin befolkning. Det föds fler än det dör i länet. Vi går back på inrikes flyttnetto, men tar igen det när det gäller inflyttning från utlandet. Tar bilen till jobbet Infrastruktur- och logistikbranschen växer. När det gäller ökningen av antalet anställda ligger regionen på en fjärdeplats i Sverige. Trots stora reseökningar i stråket Kopparberg Örebro, är det fortfarande en väldigt liten andel av arbetspendlingen som sker med kollektivtrafik. Sju procent åker med kollektivtrafiken till jobbet, 36 procent går eller cyklar, resten tar bilen. Vi kommer inte nå målet att 25 procent ska åka kollektivt till jobbet år 2015, men målet är väldigt högt satt, sa Anders. Fler reser till och från Örebro flygplats. Utrikes reguljär trafik var nästan 13 000 år 2012. För att nå målet behövs ytterligare en reguljär flyglinje. Resultaten i skolan pekar uppåt men målen kommer inte nås Resultaten i skolan har vänt i länet. Fler elever slutar från grundskolan och gymnasiet med godkända betyg och fler läser vidare på högskolan. Det är en positiv utveckling inom målområdet kunskap och kompetens, men vi kommer bara nå två av sju mål, menade Anders. Allt fler som tar examen från Örebro universitet får jobb inom 18 månader. De som slutar på arbetsmarknaden är inte lika välutbildade som dem som kommer in nya på arbetsmarknaden. Därför kommer vi att nå målet med 21 procent högutbildade i arbetskraften, berättade Anders. Dubbelt så många företag startas Örebroregionen ligger på fjärde plats när det gäller nyföretagande. Det startas dubbelt så många företag i regionen idag jämfört med för tio år sedan. Rekordmånga företag lever dessutom vidare. 70 procent av de företag som startade krisåret 2009 var fortfarande verksamma tre år senare. Ladda ned rapporten på www.regionorebro.se/rapporter Örebro blir värdstad för SM-veckan vinter 2015 2015 står Örebroregionen värd för ett stort idrottsevenemang, SM-veckan vinter. Det beskedet kom i juni. SM-veckan innehåller allt från traditionella vintergrenar som skidor till kampsporter och bollsporter. Tävlingsområden kommer i första hand att bli Örebro skidstadion i Ånnaboda och Eyrafältet med Behrn Arena och Idrottshuset. Arbete med spårområden, omklädningsrum och anläggning för att säkra snötillgång har redan påbörjats. I utvecklingsstrategin är stora evenemang ett prioriterat område och Alf Lindblad på Örebro kommun är målområdesansvarig. Jag är jätteglad att vi fick SM-veckan, säger Alf Lindblad. Det ger oss verkligen en chans att visa de styrkor vår region har både som mötesplats med bra arenor och som besöksmål. Mitt uppdrag som målområdesansvarig är ju att vår region ska attrahera fler besökare genom: innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang. Örebro kommun har arbetat tillsammans med Örebro läns idrottsförbund, Örebro skidallians och Örebrokompaniet för att få en vinnande ansökan. Foto: Bildbyrån

Christer Olsson: Alla göteborgare vill inte vara goa gubbar Christer Olsson är handelsresande i sunt förnuft. En fiskarson från Öckerö som jobbar med ledarskap och organisationsutveckling. Ambitionen är att få företag och organisationer att bli tydliga både för sig själva och sin omgivning. Men kan man överföra samma synsätt på en region? Kan man bygga en regional kultur? Det är svårt, men det är klart att det går. Asså, alla har en kultur och om man pratar med folk har de en ganska klar uppfattning att norrlänningar är inte sådana, men skåningar är på det här viset. Alla svenska regioner har fin natur, ett äventyrsbad och justa golfbanor. När erbjudandena liknar varandra är kultur en viktig konkurrensfaktor. En kultur är enligt Christer inte strukturerad men särskiljande. Det finns identiteter kända av andra och ofta av oss själva. Och finns den kan vi påverka den. Vad är vi stolta över i vår region? Vill vi ha den eller vill vi ha en annan. Alla göteborgare vill inte vara goa gubbar. Jag kan tänka mig att alla positiva och kreativa människor i Örebroregionen har svårt med identiteten gnällbältet. Vilka verktyg behöver vi för att långsiktigt ändra bilden av vilka vi är? Ja, det första är att se vad vi har och vad vi vill ha. Finns det ett gap emellan vad gör vi för att ändra på det? Vad är vinsten med en gemensam kultur? Får vi fler att välja oss, ger det oss mer resurser att sköta vår välfärd. Det är vinsten, säger Christer krasst. Det finns ju en latent konflikt i att välja en identitet. Kommunerna i Västra Götaland vill å ena sidan inte hamna i skuggan av Göteborg, men å andra sidan dra nytta av Göteborgs infrastuktur, arbetsmarknad och attraktionskraft. Christer pratar om HM-familjen Persson och Ingvar Kamprad som tydliga symboler för sina respektive företag. En region behöver också ett centrum, en symbol som kan vara ansiktet utåt. Det blir naturligt så att den stora staden i en region blir samlingspunkten. Men centrum kan inte vara centrum om det inte finns en periferi runt om och periferin behöver sitt centrum. Det viktiga är föra en dialog om varför vi väljer att synliggöra en bild. Och sedan att ha en balans i hur vi kommunicerar lokalt och regionalt. Det här är Christer Olsson och Utvecklingspoolen Christer Olsson driver Utvecklingspoolen, ett konsultföretag med inriktning på organisationsutveckling genom individutveckling. Organisationer utvecklas inte. Det är människor som utvecklas. Och när du och jag tar ett kliv framåt i vår utveckling, händer det något i gruppen, säger Christer Olsson. Vår styrka ligger i att hjälpa våra kunder att hitta rätt metoder för att få tänkta strategier, affärsplaner eller organisationsförändringar att hända. Att hitta det rätta ledarskapet eller affärsmannaskapet för att förverkliga planer och förändringar. Att få det att bli så som det var tänkt att det skulle bli. På referenslistan finns Volvo, Arla, Sweco och Manpower. Christer har även jobbat med IKEA och HM. I början av augusti talade Christer på ett lärarkonvent i Lindesberg för lärare från Bergslagens kommuner. Mycket av det vi lär ut är sådant du redan vet. Men frågan är i vilken utsträckning du gör det du vet att du borde göra. För skillnaden mellan veta och göra är enorm. Att gå från ord till handling handlar om att utmana sig själv, att göra annorlunda, att bryta gamla vanor och att arbeta disciplinerat med personlig utveckling. Så frågan är, är du som alltid redo för personlig utveckling, eller har du bestämt dig? Bestäm dig först.

Hallå Carl Klint om kompetensplattformar På Näringsdepartementet finns enheten Regional tillväxt och vi arbetar med fyra prioriterade områden. Ett av dem är kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud och där är jag ansvarig. Varför kompetensplattformar? Uppdraget att etablera kompetensplattformar för bättre utbildning och matchning på lång och på kort sikt gick till dem som har det regionala utvecklingsuppdraget. Det var flera orsaker till att uppdraget formulerades. Carl Klint nämner finanskrisen, de demografiska utmaningarna och Europa 2020. Tidigare fanns regionala kompetensråd, men de försvann med länsarbetsnämnderna 2007. När finanskrisen slog till 2008-2009 såg vi på regeringskansliet att det var flera aktörer som behövde samverka på regional nivå: kommuner, myndigheter och organisationer. Och att regionerna var en bra aktör för att samordna arbetet. Klassiska demografiska utmaning att det är fler som lämnar än som kommer till arbetsmarknaden gjorde också att vi såg att det behövs strategi på regional nivå. I Stockholm är det var femte person som lämnar arbetsmarknaden de närmsta åren, men i Norrland är det var tredje. Utmaningarna skiljer sig alltså åt och därför gav vi uppdraget till regionerna. Fem myndigheter: Arbetsförmedling, Skolverket, Tillväxtverket, Tillväxtanalys och YH-myndigheten fick samtidigt uppdrag att stödja regionerna med analysarbete. Deras uppdrag är slut, men en del finns med i länens referensgrupper på eget initiativ. Vad är viktigt med plattformarna? Vi vill att kompetensplattformarna skapar ett flexibelt och behovsanpassat utbildningsutbud. Då är det viktigt att samverka över kommungränser till exempel för att få bra yrkesutbildningar. Vad har kompetensplattformarna bidragit med hittills? Carl berättar om Tillväxtverkets rapport från slutet av 2011. De län som inte lagt ner kompetensråden 2007 låg så klart längre fram. Inriktningarna på de olika plattformarna följde de regionala prioriteringar, något som regeringen anser är viktigt. Regionerna efterfrågade fortsatt stöd från nationella myndigheter och ett fortsatt uppdrag. Konkret var det arbetssätt och nätverk som var de viktigaste resultaten. Utbildningsanordnare och arbetsgivare samverkade bättre. Plattformarnas analysarbete hade gett en gemensam bild av läget och man hade skapat tydligare strukturer. Regionerna stor helt klart bättre rustade för nästa lågkonjunktur. En del regioner berättade om nya eller anpassade utbildningar. Hur ser det fortsatta uppdraget ut? I december 2012 gav regeringen ett utvecklingsuppdrag för 2013-2016. Nu kan regionerna ansöka hos Tillväxtverket om medel för att fortsätta utveckla plattformen. Det kan gälla metoder, förankring eller arbetssätt. Totalt har Tillväxtverket fått 60 nya miljoner för detta. En del län vill jobba med integration kopplat till kompetensplattformar. Regeringskansliet tittar också på om man ska göra specifika insatser för vissa branscher. Carl nämner gruvnäringen, men i dagsläget är inget beslutat.

Så utvecklar Mia Spendrup Loka Brunn Foto: Christer Pöhner Mia Spendrup, vd har visionen att Loka Brunn skall vara Sveriges främsta mötesplats med vatten i fokus. Jag vill dit, säger Mia Spendrup och pekar ut en väg med båda händerna. Sedan gäller det att ta sig förbi alla hinder på vägen och inte vika av från sin målsättning. Jag är envis och det underlättar. Sedan 2007 då familjen Spendrup tog över Loka Brunn har de renoverat 90 av anläggningens 154 hotellrum, byggt ett nytt spa och investerat mycket i sin personal. Vi jobbar när alla andra har roligt, brukar jag säga. För att få det att fungera gäller det att alla trivs, är trygga i sina arbetsuppgifter och stolta över det vi gör. Skapa framgång Det finns många ställen där du kan äta god mat, dricka gott och sova i en skön säng. På Loka har vi blivit framgångsrika för att vi har ett gott bemötande och är bra på att räkna på vår business. Mia berättar hur de jobbar med att hitta lönsamhet med sina leverantörer, i investeringar i brunnens 54 hus och i prissättningen. Vi säljer ju förtroende och då gäller det att leva upp till det och leverera vad vi lovat. Vi är flexibla och försöker möta alla önskemål, men det är bättre att säga Nej, vi levererar inte det än att få en besviken kund. Styrelsen har en central roll och är det forum där Mia som vd kan ventilera viktiga frågor. Engagemang i samhället För Mia är det viktigt att som näringsidkare ta aktiv del i samhället och utvecklingen. Hon ställer upp som föreläsare och samlar pengar till universitetets forskning. Det hör ju ihop! Jag är engagerad i Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Där finns mina framtida arbetstagare. Jag vill vara en företrädare för branschen och visa dem hur en arbetsplats fungerar. Någon gång i framtiden träffar vi säkert på varandra igen och jag är säker på att mitt engagemang betalar sig. 20 augusti var kungaparet på Loka Brunn och drottningen invigde den nya Önskebrunnen. De slantar som gästerna kastar i brunnen växlar Loka upp och skänker till World Childhood Foundation. Det är också ett sätt att praktiskt vara med och bygga ett bättre samhälle.

Loka-dagarna 2013 29 augusti 13.00 14.30 15.00 16.30 19.00 Var står vi/vart ska vi i regionfrågan? Irén Lejegren, regionråd Hur hämtar vi kraft i det nya? Roland Lexén, Public Partner Introduktion till workshoparna Fika 30 augusti 08.30 Workshopar (frukt finns i konferensrummen) Dagen avslutas med en macka Middag till efterätten Christer Olsson, Utvecklingspoolen Inledning Roland Lexén, Public Partner Vart är vi på väg och vill vi dit? Christer Olsson, Utvecklingspoolen Hallå Roland Lexén moderator på Loka-dagarna Vad gör du på Loka? Min roll är att bidra med ett internationellt, nationellt och lokalt perspektivt av vad man kan se för utvecklingstendenser. Saker som Örebroregionen behöver ta ställning till när man går in i ett bildande av en region. Jag ger ett antal bilder och medskick till Loka-dagarna. Sedan ska jag moderera. Min ambition är att lyfta fram alla duktiga medverkande. Jag vill att vi alla ska känna delaktihet. Även om vi inte kan vara med på alla workshopar är det intressant att ta del av rusens genomförande på alla områden. 09.30 10.00 11.30 Fika Workshopar (frukt finns i konferensrummen) Regionala styrgruppen för Utvecklingsstrategi för Örebroregionen om framtiden Avslutning Magnus Persson, regiondirektör 12.15 Lunch Workshop 1: Kraftsamling på riktigt om att våga prioritera i skolutvecklingen Peter Morfeldt, målområdesasnsvrig Kunskapslyft för barn och unga, Karina Tilling och Maria Dahlin Sjöstrand, Sjöstrand & Tilling Utvecklingskompetens AB Hur förändrar och utvecklar vi skolverksamheter på riktigt och på bred front bland kommuner i Örebro län? Vad behöver göras för att åstadkomma den nödvändiga långsiktiga utvecklingen av skolverksamheter, hur ska det gå till och hur ska resurser mobiliseras? Workshoparna är en del i regionförbundets förstudie Kraftsamling på riktigt, som genomförs under hösten 2013. Mål med workshoparna är att du ska: få kunskap om hur IDA-projektet bidragit till skolutvecklingen och goda resultat i Västerås veta vad förslaget Kraftsamling på riktigt innebär och aktivt ta ställning till förslagets delar kunna göra inspel till förstudien beskriva vilket stöd din kommun behöver i sitt arbete. Upplägg Dag 1 Vad kan skapa kraftsamling på riktigt? Dag 2 Hur åstadkommer vi kraftsamling och skolutveckling på riktigt i Örebro län? Vad gör kommunerna själva? Vilket stöd behövs? Koppling till andra områden som arbetsmarknad, kompetensförsörjning och kommunutveckling. Lokal Lilla societetshuset Workshop 2: Hur säkrar vi arbetslivets kompetensbehov inför framtiden? Maria Svensson Hallberg, målområdesansvarig för Kunskapslyft i arbetslivet och Anette Granberg, projektledare Regional kompetensarena Inspel och dialog om den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning. Vad behöver vi åstadkomma för att göra skillnad? Workshopen är en av två remisskonferenser av den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning. Den är en viktig del av förankringen som en del i den fortsatta processen för att nå målen inom Kunskap och kompetens. Mål med workshoparna är att du ska: få kunskap och förståelse om regionens utmaningar inom kompetensförsörjning få verktyg att kunna arbeta med att förbättra matchningen. Upplägg Dag 1 Vad är utmaningen? SWOT, för regional kompetensförsörjning Fyra faktorer som påverkar matchningen vilka och varför? Dag 2 Hur kan det lösas? Vilka handlingar/aktiviteter skapar skillnad för en bättre matchning? Hur ska vi göra? Vem ska göra? Vad kan du/jag göra? Lokal Gustav III (Paviljong)

Hitta på Loka! Victoriasalen här är alla gemensamma samlingar Lokaler där workshopar hålls Bondeska huset Stora Societetshuset Villa von Essen Södra Loken Norra Loken Vattensalongen Kyrkan Lokasalongen Gröna Villan Finnhyttan Restaurang Kungsbyggnaden Kurortsmuseum Parkvillan Lovisa Ulrika Sjövillan Charitéen Hvilan Augusts stuga Bergstrahlska huset Kungsköket Doktorsåsen Kamrersbostaden Vandrarhem Victoriasalen Reception Lilla Societetshuset Gustav III Paviljong Byn Workshop 3: Vision Vilja Verkstad en regional innovationsstrategi ser dagens ljus Sven-Erik Sahlén, målområdesansvarig Innovationer och entreprenörskap, Ingela Ernestam, processledare, Örebro Science Park och Marie Dahlgren, platschef, Loka Brunn. Som en komplettering till den nationella innovationsstrategin kommer vi att tillsammans bygga upp en regional innovationsstrategi (RIS). Den blir ett viktigt redskap i regionens utvecklingsarbete och ska komplettera RUS och Handlingsplan för innovationer och entreprenörskap med våra tankar kring innovationer. Mål med workshoparna är att du ska: vara med och formulera ett antal visionära områden för den regional innovationsstrategin ge input till grunden och konkretisering av den reigionala innovationsstrategin för fortsatt process. Upplägg Dag 1 Vision - inspriation från Marie Dahlgren, platschef, Loka Brunn Bakgrund, sammanhang och dialog som grund till en regional innovationsstrategi. Dag 2 Verkstad Vi gör verkstad av av Visionsresan 2025 genom konkreta inspel fortsatt process med den regional innovationsstrategin. Workshop 4: Snabb kollektivtrafik vägen till regionförstoring och Workshop 5: Bygga för framtiden bostäder för hela regionens behov Fredrik Eliasson, målområdesansvarig för Aktiv regionförstoring, Hans Bergh-Nilsson, projektledare Bättre Bostadsförsörjning i Örebro län, Processledare: Thomas Hjelmkvist, vd Kumlabostäder AB Det finns en ambition i RUSen att länets befolkning ska öka och att inflyttningen ska öka i samtliga kommuner. Vi ser också en fortsatt regionförstoring som en viktig strategi för den regionala utvecklingen. Om länets befolkning ska öka krävs att det byggs fler bostäder. Om vi ska klarar den framtida arbetskraftsförsörjningen behöver vi bättre möjligheter för ett hållbart pendlande. För att realisera dessa ambitioner krävs en fungerande samordning mellan bostadsplanering och planering för kollektivtrafik/transportinfrastruktur. Mål med workshoparna är att du ska: få en överblick över vilka strategier som finns för att utveckla tåg- och expressbusstrafiken (workshop 4 dag 1) få igång en diskussion om hur man kan få igång ett bostadsbyggande i samtliga av länets kommuner (workshop 5 dag 1) få ökade insikter om vilken betydelse samordning mellan bostadsbyggande och utveckling av kollektivtrafik har för den regionala utvecklingen (workshop 4 o 5 dag 2) initiera en diskussion kring hur bostadsplanering kan bidra till fortsatt regionförstoring och en omställning från pendling med bil till kollektiva färdmedel (workshop 4 o 5 dag 2). Lokal Parkvillan Lokal Gustaf III Paviljong Sprengporten workshop 4 dag 1 Sofia Magdalena workshop 5 dag 1, ws 4 o 5 dag 2

De genomsyrande perspektiven Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba regio Ba region Barn och Mångfald unga och integration Ekologiskt Barn och hållbart unga Ekologiskt En god hållbart folkhälsa En god folkhälsa En jämställd En jämställd region region Mångfald Mångfald och och integration integration Ba regio Marie Ceasares Olsson Vakant Thomas Falk Kerstin Lillje Maria Johansson Ba region 019-21 Mångfald 41 40 och integration Barn och unga Ekologiskt 019 602 hållbart 70 50 En god folkhälsa 019 19 35 En 30 jämställd region 019 19 Mångfald 39 55 och integration Ba En 076-551 god folkhälsa 56 76 En jämställd region Mångfald och integration thomas.falk@ Barn och unga 070 624 Ekologiskt 86 04hållbart En 0703 17 god folkhälsa 80 90 En jämställd regio Barn marie.ceasares.olsson@ och unga Ekologiskt hållbart En god folkhälsa En orebroll.se jämställd region Mångfald kerstin.lillje@ och integration Barn maria.t.johansson@ och unga Ekologiskt hållbart region orebro.se Mångfald och integration Barn och unga Ekologiskt hållbart En god folkhälsa lansstyrelsen.se En jämställd region lansstyrelsen.se Mångfald och integration Ba regio Ba region Mångfald Det är och viktigt integration att se till Barn att och de genomsyrande unga Ekologiskt perspektiv hållbart En som god lyfts folkhälsa fram i utvecklingsstrategin En jämställd region Mångfald och integration Ba En god folkhälsa verkligen En jämställd tas tillvara region i allt Mångfald arbete som och är integration kopplat till Barn strategin. och unga Här är Ekologiskt en kort hållbart sammanställning En god folkhälsa En jämställd regio Barn och unga av Ekologiskt några insatser. hållbart En god folkhälsa En jämställd region Mångfald och integration Barn och unga Ekologiskt hållbart regio Ba regio Barn och unga Marie Ceasares Olsson har utsetts till ny granskare för området Barn och unga. Det är viktigt att vi har alla barn och unga för ögonen när vi tänker regional utveckling. Ofta är det barn i utsatta miljöer vi talar och satsar mest på. Marie menar att en god regional utveckling främjar och stödjer barnperspektivet. När utveckingen går framåt får barnen det bättre. På gång: Fredagsakademi 31 januari 2014 om en kartläggning av föräldrar i missbruk och beroende. Talare: Mikaela Starke, Göteborgs universitet. Mångfald och integration Integration som ett medel för tillväxt, det var temat när Örjan Johansson, Tillväxtverket, träffade målområdesansvariga och granskare i juni. Den 25 oktober är det Fredagsakademi med tema Mångfald och integration. Granskaren Maria Johansson redovisar sitt projekt Effektiv etablering i Örebro. Magnus Lodefalk, Örebro universitet, talar om hur mycket andelen utlandsfödda medarbetare ökar företagens export. Jämställdhet I januari ordnade regionförbundet en remisskonferens om Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. Varje målområdesansvarig har satt upp jämställdhetsmål, berättar Kerstin Lillje, granskare för perspektivet jämställdhet. Nu jobbar de med att genomföra aktiviteterna i planen. Handlingsplanen har antagits av regionstyrelsen. Uppföljning Våren 2014 ordnar regionförbundet en konferens för att följa upp genomförandet av handlingsplanen. Här är några exempel på aktiviteter som är på gång: Fler pojkar/män ska delta i kulturaktiviteter: Kulturrådet har beviljat länsbiblioteket 130 000 kronor för en förstudie kring läsfrämjande insatser hos pojkar och unga män. Utbildningar ska vara könsneutrala: Regional handlingsplan för kompetens tas fram. I arbetet finns Regionalt resurcentra med för att jämställdhet ska genomsyra planen. Elitföreingar inom damidrott ges möjlighet till stöd i kontakt med media: Förstudie av Ölifs kartläggning presenteras 27 september på Fredagsakademin. Bekväma expressbussar med tågstandard Buss 802 minskar restiden Hällefors och Örebro med 15-30 minuter. Ekologiskt hållbart Regionförbundet och Länsstyrelsen tog under 2012 fram ett nytt program för energi och klimat i Örebro län 2013 2016. Programmet pekar ut fem vägar för att uppnå vision och mål: energieffektivisera, ersätta fossil energi, producera mer förnybart, konsumera klimatsmart och att se till att den offentliga sektorn är en förebild. Till 2020 ska Örebro län: minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent (jämfört med 2005) bli 20 procent mer energieffektiva (jämfört med 2008) öka andelen förnybar energi till 60 procent (från 51 procent år 2009). En handlingsplan för klimateffektiva godstransporter har också tagits fram.

Utveckling av grönare logistiktjänster är ett av utvecklingsområdena i handlingsplanen. Det handlar om hur transportköpare kan ställa miljökrav vid upphandling av transporter och följa upp kraven så att transportutförare som erbjuder mer klimateffektiva och miljövänliga transporter gynnas. 4 september blir det kick off med 22 företag som anmält sig hittills. Den 23 oktober ordnar Energikontoret, Länsstyrelsen och Örebro klimatarena en stor energi- och klimatkonferens i Örebro En god folkhälsa Hur befolkningen mår är en viktig parameter för det regional utvecklingsarbetet. För det första för att välmående har ett egenvärde och att det därför bör vara en målsättning att invånarna mår så bra som möjligt. För det andra att ohälsa innebär en samhällsekonomisk kostnad både direkt genom kostnader för vård och ersättningar ur trygghetssystem och indirekt eftersom ohälsa minskar utbudet av arbetskraft. I höst drar Reglab igång ett lärprojekt om hur man mäter social hållbarhet och folkhälsa. Från Örebroregionen deltar landstinget och regionförbundet. 4 oktober är Social hållbarhet och en god och jämlik hälsa temat för en utlokaliserad Fredagsakademi. Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Globala politiska studier på Malmö högskola, talar om Vår tids stora samhällsomdaning och den socialt hållbara utvecklingens förutsättningar. RUS-kansliet På regionförbundet finns RUS-kansliet, en stab av medarbetare som arbetar för att stödja målområdesansvariga och granskare/bollplank i deras arbete. Projektledning Marjetta Leijonhufvud, 019-602 63 44 marjetta leijonhufvud@regionorebro.se Kommunikation Sofia Kjörk, 019-602 63 42 sofia.kjork@regionorebro.se Utvärdering/uppföljning RUS Anders Niklasson, 019-602 63 93 anders.niklasson@regionorebro.se Internationella frågor Gordon Hahn, 076-878 76 77 gordon.hahn@regionorebro.se Projekt Lena Kihl, 019-602 63 90 lena.kihl@regionorebro.se Yvonne Haneskog, 019-602 63 13 yvonne.haneskog@regionorebro.se

Alla målen i utvecklingsstrategin Kunskapslyft för barn och unga Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Etappmål för 2015: År 2015 ska minst 90 procent av grundskoleeleverna i länet ha uppnått godkänt betyg i alla kärnämnen. År 2015 har 95 procent av gymnasieeleverna minst godkänt betyg i alla kärnämnen. Vad är min roll i detta? Det här gör vi redan: Vad behöver vi utveckla? År 2015 har minst 45 procent av dem som avslutat gymnasieskolan påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Kunskapslyft i arbetslivet Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning,som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomförsystematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Vilka behöver jag kontakta/kroka arm med? Vad vill jag att målområdesansvarig ska göra? Etappmål till 2015: År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Entreprenörskap och företagande Örebroregionen ska vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området tas tillvara. Antalet nystartade och växande företag ökar. Regionen attraherar kontinuerligt flera nya investeringar från omvärlden. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt. Logistikberoende företag väljer Örebroregionen ur ett hållbart, ekologiskt och ekonomisk perspektiv. Etappmål för 2015 Minst 1500 företag startas varje år. Ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn.