Examensarbete Bachelor s Thesis Skötsam - En smidig förvaringsask för hörapparater och tillbehör. - A handy storage case for hearing aids and accessories. Ida Henriksson Linn Axelstjerna 870115-2426 850325-2465 Examiner: Leif Nordin Tutor: Gunnar Weber In co-operation with: Hörsam Utvecklingsingenjörsprogrammet. Examensarbete, (Uppsats 61-90 hp), 22,5 högskolepoäng Innovation Engineering Program. (Thesis, Bachelor level) 22,5 credits (22,5 Ects) 2009 Halmstad University, Department of Business and Technology Kristian IV:s väg 3, Box 823, S-301 18 Halmstad, Tel: +46 (0) 35-16 71 00
Sammanfattning Projektet har genomförts i nära samarbete med Hörsam som arbetar inom området hörselteknik. Vid första kontakten med företaget fick Projektgruppen se befintliga förvaringsaskar till hörapparater. Företaget ansåg att de var onödigt stora med mycket outnyttjat utrymme och önskade att en ny, smartare lösning skulle utvecklas. Projektet inleddes med omfattande studier där audionomer, servicetekniker, blivande användare med flera intervjuades. Syftet var att få deras syn på dagens förvaringsaskar och att ta reda på hur väl användarna skötte om sina hörapparater. Det visade sig finnas stor kunskapsbrist hos hörapparatbärarna angående skötseln. Detta leder till att användarna finner nya sätt att rengöra sin hörapparat. Gruppen beslutade sig därför att inkludera extrabatterier och rengöringsartiklar i förvaringsasken. Det skulle på så sätt även ge användaren en trygghet då de kan ha med sig allt de behöver samlat på ett ställe. Ifall det fastnar öronvax eller fukt i hörapparatens gångar försvinner ljudet helt eller delvis. Likaså ifall batterierna tar slut. Hörapparatsbatterier håller endast ca två veckor efter aktivering och de är mycket små och svåra att hantera för personer med stela leder. I dagsläget finns det en mängd olika rengöringsartiklar med olika utformning. Varje hörapparattillverkare har i princip sitt eget kit. Trots detta är det genomgående samma verktyg som rekommenderas av alla. Dessa är en borste, rensögla, torkduk, rensnål och kanylblåsa. I vissa fall används även en stav med en magnet på för att underlätta byten av batterier. Batterierna är magnetiska och fastnar därför på staven, vilket underlättar hanteringen då användaren slipper att hålla batterierna med fingrarna. Efter ett flertal lösningsförslag blev resultatet den förvaringsask som gruppen valt att kalla Skötsam. Den har en mjuk och behändig form som erbjuder användaren ett bra grepp. Skötsam är anpassad för såväl de som endast har en hörapparat som de som har en till varje öra. I batterifacket finns det plats för minst två extrabatterier beroende på dess storlek. Innehållet är placerat på ett smart och finurligt sätt samtidigt som alla funktioner är enkla att använda. Jämfört med dagens förvaringsaskar innehåller Skötsam sju nya funktioner. Den har testats på blivande användare med mycket lyckade reslutat. Även de audionomer och servicetekniker med flera som har testat Skötsam är nöjda med reslutatet. Alla de krav och önskemål som ställdes upp under projektets gång har uppfyllts. SEKRETESS
Abstract The project has been performed in a close collaboration with Hörsam who works in the field of hearing technology. In a first meeting with the company, the Project group was showed a few existing storage boxes for hearing aids. The company thought they were unnecessarily large with plenty of unused space and wanted a new, smarter solution to be developed. The project began with user studies in which audiologists, maintenance technicians, future users and others were interviewed. The purpose was to obtain their views on today's storage boxes and to find out how well the users maintained their hearing aids. It proved to be a large lack of knowledge regarding the management of hearing aids within the users. As a result, new ways to clean their hearing aids were found. The group decided, therefore, to include extra batteries and cleaning articles in the storage box. It would give the user a sense of security, knowing they have everything they need in one place. If earwax or moisture gets stuck in the sound channels to the hearing aid, the sound will disappear completely or partially. It is similarly, if the batteries run out. Hearing aid batteries last only about two weeks after activation and they are very small and difficult to handle for people with stiff joints. In the current situation, there are a variety of cleaning articles with different designs. Each hearing aid manufacturers have basically their own kit. Despite this, it is the same tools that are recommended by all. This is a brush, a loop, a cloth, a long needle and an air blower. In some cases the use of a rod with a magnet helps to facilitate replacement of batteries. The batteries are magnetic and therefore easily stuck on the rod, which help the user to handle the batteries. After several suggestions of solutions the result became a storage box that the group has chose to call Skötsam. It has a soft and handy shape that offers the user a good grip. Skötsam is fitted for both those who only have one hearing aid and for those who have one to each ear. In the battery compartment there is space for at least two extra batteries, depending on its size. The different cleaning articles are located in a smart and clever way, while all functions are easy to use. In a comparison with today's storage boxes Skötsam have seven new features. It has been tested by future users with successful results. Even audiologists and technicians and others who have tried Skötsam are very satisfied with the result. All the requests and demands set out during the project have been met. CONFIDENTIAL
Förord Examensprojektet Skötsam har genomförts av två duktiga utvecklingsingenjörsstudenter, som ett nyproduktutvecklingsprojekt på 22,5 högskolepoäng vid Högskolan i Halmstad. Vi, Linn och Ida vill rikta vårt allra varmaste tack till framförallt vår handledare, Gunnar Weber, som har varit som en vandringsstav på den väg vi har vandrat under projektets gång. Även klasskamraterna på Utvecklingsingenjörsprogrammet har varit ett stort stöd och inspiration. Vi vill rikta ett speciellt tack till Bertil Allard som varit kontaktperson på Hörsam. Tack även de audionomer och servicetekniker på Hörsam som hjälpt oss med information och gett bra Feedback under projektets gång. Det har varit en stor förmån att både kunna intervjua och testa produkten på blivande användare i anslutning till Hörsams butik i Helsingborg. Stort tack till Attendo Care och HRF Måndagsgruppen som ställde upp att medverka i användarstudier. Under projektet har gruppen varit i kontakt med ett stort antal företag angående bland annat materialval och tillverkningsmetoder. Utan er expertis skulle resultatet inte blivit detsamma. Slutligen vill vi även tacka familj, vänner, mentorer samt alla andra som stöttat oss under projektets gång. (Denna offentliga version av rapporten är modifierad för att inte nyhetsvärdet vid en eventuell patentansökan ska gå förlorat. Vissa meningar är ändrade, och vissa bilder och stycken är helt, eller delvis, borttagna och ersatta med ordet SEKRETESS.) Trevlig läsning! Halmstad, 2009-05-25 Ida Henriksson Linn Axelstjerna
Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund till projektet...1 1.2 Bakgrund till problemet...1 1.3 Problembeskrivning...2 1.4 Syfte och mål... 2 1.5 Avgränsningar...2 2 Projektbeskrivning...3 2.1 Intressenter...3 2.2 Krav/önskemål...3 2.3 Projektorganisation...3 2.4 Budget...3 2.5 Tidplan...3 2.6 Risker...4 3 Metoder...5 3.1 BAD Brain Aided Design...5 3.2 PAD Pencil Aided Design...5 3.3 MAD Model Aided Design...5 3.4 CAD Computer Aided Design...5 3.5 Benchmarking...6 3.6 Utvärderingsmatris...6 3.7 SWOT...6 3.8 Veckorapportering...6 3.9 Dagboksdokumentation...6 4 Hörsam...7 5 Utvecklingsprocessen...8 5.1 Studier...8 5.2 Idégenerering - Projektet börjar ta form...9 5.3 Lösningsförslag...9 5.3.1 Öppnings- och stängningsmekanism...9 5.3.2 Utformning...10 5.3.3 Innehåll...10 5.4 Benchmarking vad har marknaden att erbjuda?...11 5.5 Utvärdering av de olika lösningsförslagen...11 5.6 Materialval...11 5.7 Miljö...12
5.8 Tester...12 6 Resultat...13 6.1 Form...13 6.2 Öppning/stängning...13 6.3 Hörapparatutrymme...13 6.4 Kanylblåsa...13 6.5 Batterifack...13 6.6 Magnetstav...14 6.7 Borste, ögla...14 6.8 Torkduk... 14 6.9 Rensnål...14 6.10 Färgval... 14 6.11 Sluttester... 16 7 Produktion och tillverkning...16 7.1 Materialval...17 7.1.1 Polypropen...17 7.1.2 TPE 50 sh...17 7.1.3 Bambu- tyg...17 7.2 Tillverkning... 18 8 Framtiden...19 9 Slutsats och Reflektioner...20 10 Referenser...21 10.1 Böcker... 21 10.2 Internet... 21 10.3 Personliga samtal...23 11 Bilagor...24
1 Inledning I följande kapitel behandlas bakgrunden till projektet och problemet samt syfte, mål och avgränsningar. 1.1 Bakgrund till projektet Båda studenterna i Projektgruppen var överens om att de ville utveckla en produkt som tillfredställde ett befintligt behov och inte en produkt som skapade ett behov. Det ansågs även positivt om produkten kunde hjälpa någon med nedsatt funktion i sin vardag. Hörselteknikföretaget Hörsam och VD:n Kjell Aleniuskontaktades därför, vilken i sin tur hänvisade till ägaren Bertil Allard. Han hade sett att de befintliga förvaringsaskarna till hörapparater var onödigt stora och att utrymmet utnyttjades dåligt. Samtidigt hade han från användarna hört önskemål om att kunna förvara alla tillbehör till apparaten på ett och samma ställe. En lösning på dessa problem söktes. 1.2 Bakgrund till problemet Andelen hörselskadade har i Sverige ökat med ca 25 procent på mindre än 20 år och över en miljon svenskar har idag en hörselskada. Av dessa använder 360 000 personer hörapparat men ännu fler skulle behöva. En vanlig missuppfattning är att hörselskador är något som endast berör äldre människor men i själva verket är den största gruppen hörselskadade mellan 55 och 65 år (HRF, 2008). För att få en lång livslängd på sin hörapparat krävs det att den sköts och förvaras på rätt sätt (Cecilia Jacobsson, Hörsam, Personligt samtal, 09-02-09). Batteriernas livslängd är upp till två veckor beroende på hörapparatens modell och förstärkning. Detta medför att användarna ständigt måste bära med sig extrabatterier för att vara redo när batteriet tar slut. Öronvax eller fukt som täpper till ljudgångarna är ett annat problem som kan uppstå i princip när som helst. När ljudet blockeras i slangen blir det rundgång och hörapparaten börjar tjuta (Elberling, Worsøe, 2005). Användaren behöver då en rensnål, ögla och/eller kanylblåsa för att rensa gångarna. För att öroninsatsen ska hållas fräsch bör även den hållas fri från öronvax med hjälp av en borste och torkduk (GN Resound, 2007). För att sköta sin hörapparat på bästa sätt krävs alltså en mängd olika tillbehör. Det kan vara svårt för användarna att komma ihåg att ta med sig allt. Det är särskilt viktigt i samband med att de ska resa bort en längre tid. Att förvara alla tillbehör på samma ställe skulle därför ge användaren en trygghetskänsla då de vet att de ständigt har med sig alla hjälpmedel för att ta hand om sin hörapparat på bästa sätt. 1
1.3 Problembeskrivning Den frågeställning som Projektgruppen har jobbat emot är: Hur ska en lämplig förvaring av de viktigaste tillbehören till en hörapparat utformas, så att tillbehören dels får plats och dels är enkla att använda samt är tillräckligt liten för att få plats i en kavajficka? 1.4 Syfte och mål Syftet var att utveckla en förvaring till hörapparater där de viktigaste tillbehören fick plats samtidigt som den skulle få plats i en kavajficka. Användarna skulle på så sätt känna sig trygga i vetskapen att de har allt med sig som krävs för en riktig skötsel av hörapparaten. Målet var att ta fram en slutgiltig prototyp till UTEXPO där alla viktiga funktioner kunde redovisas. 1.5 Avgränsningar De avgränsningar som beslutats tillsammans med företaget är följande; Då projektet görs i samarbete med Hörsam ska produkten främst vara anpassad för de hörapparater som finns i Hörsams sortiment. Förvaringen ska endast avse bakom-örat-apparater då en stor majoritet av de hörapparater som provas ut är bakom-örat-apparater. Förvaringen ska inte anpassas efter de allra största modellerna. I takt med att tekniken går framåt blir hörapparaterna mindre. De största modellerna är idag ovanliga och används endast vid kraftiga hörselskador. 2
2 Projektbeskrivning Nedan följer en förklaring av projektet och viktiga faktorer för projektet såsom tidsplan och finansiering. En utförligare projektplan finns i Bilaga A Projektplan. 2.1 Intressenter Projektgruppen valde att göra en intressentanalys för att identifiera möjliga intressenter. Det är alla de som på ett eller annat sätt kan påverka eller påverkas av projektet (Bilaga B - Intressentanalys). De delas in i olika grupper beroende på hur mycket de påverkas och kan påverka; kärn-, primär-, och sekundärintressenter (Kotler, 2005). 2.2 Krav/önskemål Till att börja med skrevs krav och önskemål ner för produkten som helhet. Efter hand delades produkten även upp i mindre delar och nya krav och önskemål identifierades för varje del. Alla dessa kan läsas i Bilaga C - Krav & Önskemål. De krav som ställts är de delar som Projektgruppen har haft som mål att ha med på produkten och önskemålen är övriga funktioner som ansågs tillfredställande men inte var tvungna att vara med. 2.3 Projektorganisation De personer som deltar i Projektgruppen och närslutna personer och grupper identifierades. Dessa finns att se i Bilaga D Projektorganisation. 2.4 Budget En budget sammanställdes i projektets början med samråd från företaget. I denna fanns inte priset för prototyp med eftersom det kan variera stort beroende på projektets resultat. Det beslutades att företaget skulle tillfrågas innan prototyp beställdes och fakturan skulle skickas direkt till Hörsam (Bertil Allard, Personligt samtal, 08-11-04). I slutet av projektet följdes budgeten upp och resultatet är mycket tillfredställande (Bilaga E - Budget). 2.5 Tidplan En grov tidsplan av Gantt-modell (Ottosson, 1999) gjordes för att de olika aktiviteterna skulle hinnas med under projektets gång (Bilaga F Tidplan). Varje vecka gjordes en mer detaljerad tidsplan över vad som skulle göras varje vecka. I slutet av projektet gjordes en mer detaljerad tidsplan över de återstående aktiviteterna (Bilaga G Detaljerad tidsplan). 3
2.6 Risker När ett projekt genomförs finns det alltid risker för att det önskade resultatet inte kommer att uppnås. Det kan exempelvis vara att någon i Projektgruppen drabbas av sjukdom eller olycka, att företaget drar sig ut eller att beställda varor inte anländer i tid. En riskanalys genomfördes och finns i Bilaga H Riskanalys projekt. 4
3 Metoder Projektgruppen har i olika kurser på utvecklingsingenjörsprogrammet lärt sig att arbeta efter dynamisk produktutveckling. I den arbetsmetoden, som är motsatsen till statisk produktutveckling, är det viktigt att produktkonceptet utvecklas under hela utvecklingsprocessen. Det gäller att inte fastna i detaljlösningar utan att börja med att komma på helhetslösningar genom öppna diskussioner och jobba parallellt med olika delar av projektet under samma tid. Olika idéer bollas med metoder såsom BAD, PAD och MAD m.m. och produkten sätts alltid i centrum. Det är viktigt att alltid ha användarna i fokus och arbeta med användarstudier. För att undvika att stå och stampa på samma plats för länge är det bra att göra ett GANTT-schema, där en bra översikt erhålls över hela projekttiden. Projektdeltagarna kan då lättare hoppa mellan olika moment. De metoder som beskrivs i detta kapitel är alla viktiga delar i dynamisk produktutveckling. (Ottosson, 1999) 3.1 BAD Brain Aided Design För att ett projekt ska komma igång i början krävs det många idéer av alla slag, då är det bra att använda sig av Brain Aided Design. I Brain Aided Design sätter sig gruppen ner med eventuellt inbjudna gäster. Det är ett öppet forum där alla olika idéer är välkomna och ingen ide är en dålig idé! (Ottosson, 2006) 3.2 PAD Pencil Aided Design I samband med BAD används Pencil Aided Design där idéerna skissas ner. Det är ett bra sätt för att skapa förståelse för en idé. Dessa skisser sparas för att utvecklingen till färdig produkt ska kunna följas. Det är ofta lättare att lägga till en detalj på en skiss och se resultatet än att försöka förklara ändringen med ord. (Ottosson, 2006) 3.3 MAD Model Aided Design När skissarbetet är färdigt är Model Aided Design en bra metod att använda för att gå vidare. Projektdeltagarna kan med hjälp av en modell få en uppfattning av storleken. Vid tillverkning av en modell kan ett lättformat material användas så som papper, trä, plast eller metall. Det är alltid bra att testa lösningen i en funktionsmodell innan en prototyp skall byggas för att kunna se om funktionerna finns med och är placerade på bästa sätt. (Ottosson, 2006) 3.4 CAD Computer Aided Design För att få en skiss med mått och vinklar kan man använda sig av datorer och CADprogram. Computer Aided Design heter den metoden. En fördel med att använda sig av CAD är att det är enkelt att gå in och ändra mått eller material (Ottosson, 2006). Om en 5
funktionsmodell skall tillverkas i en FFF-maskin (FriFormsFramställning) krävs det en CAD-ritning. 3.5 Benchmarking För att kunna se konkurrensmöjligheter och se hur produkten skulle klara sig i förhållande till eventuella konkurrenter som finns på marknaden idag kan en Benchmarking göras. Dessutom kan gruppen få tips och idéer på hur produkten kan utformas och vad den ska innehålla. De kan på så vis även undvika att använda samma lösning som någon annan och därmed riskera att hamna i en patenttvist (Nordin, 2005). 3.6 Utvärderingsmatris När olika lösningsförslag har tagits fram är en bra metod att göra en utvärderingsmatris för att se vilken lösning som är bäst och värd att jobba vidare på. Alla de förslag som är någorlunda bra ställs upp i en matris där de olika produkterna utifrån krav och önskemål jämförs på en skala från 1-5 och den som får högst poäng är värd att gå vidare med. (Nordin, 2005) 3.7 SWOT När gruppen har valt ett lösningsförslag de är nöjda med görs med fördel en SWOTanalys. Där analyseras produktens interna styrkor (Strength), svagheter (Weakness), externa möjligheter (Opportunity) och hot (Threat). (Nordin, 2005) 3.8 Veckorapportering Veckovis, vanligast i slutet av veckan skrivs en rapport med det som har gjorts under den gångna veckan och det som skall göras under den kommande veckan. Det skrivs även hur mycket tid som lagts ner och hur stora utgifterna har varit. Veckorapporten sparas hos projektdeltagarna så att uppföljning kan ske. Den skickas även till handledare. 3.9 Dagboksdokumentation För att få en bättre kontroll på vad som händer i projektet skrivs dagbok. I dagboken skrivs tankar, överenskommelser och hur projektet fortskrider. Anteckningarna skrivs ner i en inbunden bok för hand. Det är då lätt att gå tillbaka och se hur orsaken till ett problem eventuellt har uppkommit. Den kan vara avgörande i patenttvister om sådana skulle uppstå. 6
4 Hörsam I detta avsnitt presenteras det företag som gruppen har samarbetat med. Examensprojektet har utförts i nära samarbete med företaget Hörsam. De arbetar med utprovning och service av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel. Företaget är uppdelat i tre delar; Hörsam Audionom, Hörsam Service och Hörsam Shop. I Hörsam Shop säljer de tillbehör och hjälpmedel både i egna butiker, genom återförsäljare och över Internet. Webshopen finns på Hörsams hemsida. I projektets början skrevs ett avtal mellan företaget och projektdeltagarna (Bilaga I - Avtal) bland annat angående de båda parternas åtaganden i projektet och immateriella rättigheter. Hörsam hette tidigare LIC Audio och började arbeta inom området hörselteknik i början av 1950-talet. Sedan dess har företaget haft olika ägare och omsättningen har varierat stort. Det var ett företag i kris som år 2006 köptes upp av Bertil Allard (91 procent) och Kjell Alenius (9 procent). De kom då som en räddning och började investera och få fart på företaget. Den sistnämnda tog samtidigt över rollen som VD då den tidigare, Claes Lund, gick i pension. Bertil och Kjell började genast omstrukturera och bytte varumärkesnamn på den svenska marknaden till Hörsam. För att få en klarare bild av företaget gjordes en noggrannare analys, se Bilaga J SWOT-analys Hörsam. Hörsam har sex egna butiker och deras produkter säljs även genom återförsäljare runt om i södra Sverige, figur 1. År 2007 hade de fyrtio anställda och en omsättning på ca 42 miljoner SEK. (Hörsam, 2009) Figur 1 Hörsams butiker och återförsäljare 7
5 Utvecklingsprocessen För att komma fram till den lösning som valts har Projektgruppen använt de metoder som de har lärt sig under de tre åren på utvecklingsingenjörsprogrammet. De är förklarade mer ingående i kapitel 3, Metoder. Här nedan presenteras resultatet av denna process. 5.1 Studier Under det första mötet med Hörsam gicks projektet och företaget igenom. Med den information som erhållits kunde projektet sättas igång. Dock var kunskapen inom området hörselskador och hörapparatteknik inte så god, så det beslutades att söka mer kunskap i ämnet. Gruppen träffade bland annat en kunnig i ergonomi och en som forskat i de psykologiska konsekvenser som en hörselskada kan ge. Snabbt kunde förbättringsmöjligheter ses på de nuvarande förvaringsaskarna för hörapparatarer. Det finns olika metoder som kan användas för att få fram intressant information. Den metod som ansågs vara mest givande, förutom att träffa kunniga personer Figur 2 Hörapparat inom området, var att föra en dialog mellan oss och de möjliga användarna av produkten. Genom personliga intervjuer får man en nära kontakt med användaren och en tydlig bild över dess krav och önskemål (Ericsson& Wiedersheim-Paul 1999). Gruppen träffade till en början endast pensionärer med hörselnedsättning, då det var lätt att samla en grupp på dagtid. De bidrog med intressanta åsikter och gav bra feedback på olika idéer. Något som projektdeltagarna snabbt förstod var att de artiklar som skulle finnas i produkten inte fick vara för små att handskas med och det vore uppskattat ifall de satt fast i produkten så att de inte skulle tappas bort (HRF Måndagsgruppen, Personliga samtal, 09-01-26). För att få med en större grupp användare besöktes öppen mottagning 1 på Hörsams butik i Helsingborg. Där gavs möjligheten att prata med användare i olika åldrar och även anhöriga till hörselskadade. De yngre användarna visade stort intresse och var villiga att betala mer för produkten än vad de äldre var. Det visade sig att de förvaringar som kommer med hörapparaten var onödigt stora. Dessutom kom det fram att alla användare inte kände till hur hörapparaten ska rengöras på bästa sätt (Hörsams kunder, Personliga samtal, 09-02-09). En sammanfattning av användarstudierna finns som Bilaga K - Användarstudier. 1 Öppen mottagning hålls på Hörsambutiken några dagar varje vecka, dit kan vem som helst gå om de har problem med sina hörapparater eller behöver kontrollera sin hörsel. 8
Utifrån studierna bestämdes det att produkten skulle vara anpassad till alla hörapparatanvändare som har bakom-örat-apparater och är kapabla till att sköta om sin egen hörapparat. Hörapparattillverkarnas egna skötselråd finns i Bilaga L - Skötselråd. De olika kraven och önskemålen på produkten blev fler ju mer kunskap som erhölls. För att bli mer kreativa och få ökad förståelse för hur det är att ha en hörapparat valde gruppen att använda hörapparat en hel dag. Det köptes in olika väskor och askar för att testa och känna på material och olika funktioner. Detta öppnade upp de kreativa sinnena hos projektdeltagarna. 5.2 Idégenerering - Projektet börjar ta form Med den information som erhållits som grund var det dags att börja skapa olika former och innehåll. En problemformulering kunde nu tas fram: Hur ska en förvaring till hörapparater på bästa sätt utformas för att de viktigaste tillbehören ska få plats och vara smidiga att använda samtidigt som den får plats i en kavajficka? Det idégenererades först inom gruppen, men när de fastnade och behövde vidga sina vyer välkomnades andra utomstående människor med sina idéer. För att sedan förstå idéerna bättre skissades de ner samtidigt som brainstormingen pågick. 5.3 Lösningsförslag I detta stycke beskrivs de lösningsförslag som genom projektet har skissats fram. De är uppdelade i öppnings- och stängningsmekanism, utformning och innehåll, då detta var den ordning som valdes för produktframtagningen. 5.3.1 Öppnings- och stängningsmekanism Efter ett antal användarstudier där blivande användare fick testa olika förvaringsaskars öppnings och stängningsmekanismer togs olika förslag fram. De första studierna visade tydligt att dragkedja med ett långt handtag skulle vara enkel att öppna med. Det skulle vara en väska där dragkedjan skulle gå runt om på tre sidor som syns på bilden vid sidan (Attendo care, Personliga samtal, 08-12-09). Ett annat förslag var att använda kardborreband. Det rådde dock Figur 3 Kardborre lite tveksamhet till ifall det skulle hålla bra i längden och ifall asken skulle hållas tät. Förvaringsasken var i dessa förslag tänkt att vara gjord av någon textil. Andra förslag var att använda magneter för att hålla ihop asken. Detta undersöktes och det rådde lite osäkerhet på om magneterna skulle påverka batteriernas kvalitet. Det gavs olika svar, med de starkaste tydde på att det inte skulle vara någon fara för Figur 4 Dragkedja Figur 5 Magnet 9
batterierna. Med hjälp av magneterna skulle asken smidigt kunna öppnas. Ett alternativ var att placera dem som bilden vid sidan visar. Nackdelen med att ha en lösning med magneter skulle vara att det skulle bli dyrt. Den sista lösningen som Projektgruppen var lite tveksamma till i början, var ett alternativ som uppskattades av användarna i användarstudierna. Lösningen var en typ av snäppfunktion, där en mekanisk klickfunktion låser locket. Det som var viktigt att tänka på var att få det lätt för användaren att öppna och stänga asken. Detta kunde ske med hjälp av någon flik eller att det var lite mjukare på det stället man skulle trycka på för att snäppa upp asken. 5.3.2 Utformning Projektgruppen testade många olika former. För att få plats med det som var tänkt till innehåll, måste detta tas hänsyn till vid utformandet. Det var då några former som lämpade sig mindre bra än andra. Det var lätt att låsas fast vid en rektangulär eller fyrkantig form då innehållet skulle placeras eftersom rengöringartiklarna var raka. När Projektgruppen istället lät kreativiteten flöda och skissade på olika former, så kom det fram runda, ovala och droppformade former. Den runda lades snabbt undan då ingen bra lösning på innehållet hittades, det var svårt att placera artiklarna på ett smidigt sätt. Den ovala formen var intressant, likaså den droppformade, där kunde spännande lösningar tas fram för innanmätet. En annan intressant lösning var en timglasliknande form som kändes väldigt liten i handen och samtidigt hade mycket utrymme för innehållet. 5.3.3 Innehåll SEKRETESS Figur 6 Rundad form Innehållet var den del i utvecklingsprocessen som tog längst tid att utveckla. Först var det tänkt att endast ha ett fack för batterikartan (batterierna sitter i en karta när man köper dem) och ett för engöringsartiklarna. En annan frågeställning som var aktuell under produktframtagandet var om det skulle göras utrymme för redan existerande rengöringsartiklar eller om Gruppen skulle utveckla egna. Olika förslag togs fram på båda alternativen. Då användarstudierna visade att små delar var lätta att tappa bort arbetades det för att komma på en lösning där alla verktygen på ett eller annat sätt satt fast i asken. Efter undersökningar kom projektgruppen fram till att innehållet skulle bestå av en borste, ögla, rensnål, magnet för att underlätta hantering av batterierna, torkduk och två hörapparater. På ett smidigt sätt skulle detta kunna få plats i produkten. Figur 7 Utskjutbara rengöringsartiklar 10
Ett lösningsförslag var att borsten, nålen och magnetstaven skulle sitta fast i locket och de skulle dras ut med hjälp av knappar på utsidan av locket. Det skulle kräva lite mer komplicerade tillverkningsmetoder och skulle bli ett dyrt alternativ. Eftersom rengöringsartiklarna bör sitta fast på något sätt i produkten, har dessa förslag tagits fram; någon typ av gummiband mellan produkten och artikeln, ett annat var att vika ut artiklarna i spår som de kunde vila i utfällt läge. Vid senare skisser på lösningsförslag skissades en kanylblåsa fram. Det skulle vara bra om den kunde integreras i produkten. SEKRETESS SEKRETESS Figur 8 Utvridbara verktyg SEKRETESS Figur 9 Skisser på kanylblåsa 5.4 Benchmarking vad har marknaden att erbjuda? När gruppen hade kommit fram till några lösningar som ansågs vara bra, utvärderades de mot liknande produkter på marknaden. För att hitta dessa söktes det både efter förvaring för hörapparater och på rengöringsprodukter. Det har gjorts olika marknadsundersökningar för att se om det finns liknande produkter. Projektgruppen har inte funnit någon produkt på marknaden med liknande egenskaper. Den produkt som hittats och som är mest lik, är en förvaringsask som har en liknande timglas -form, men med en insida som ser helt olik ut. 5.5 Utvärdering av de olika lösningsförslagen När några lösningsförslag valts ut som gruppen tyckte var intressanta och som de har fått bra feedback på, ställdes en utvärderingsmatris upp, Bilaga M - Utvärderingsmatris. Först ställdes de önskvärda egenskaperna upp som valts ut och de jämfördes mot varandra, vilka som vägde tyngst till de som vägde minst. En viktskala kunde då fås ut på de olika egenskaperna. Sedan ställdes de olika lösningsförslagen upp och utvärderades gentemot egenskaperna på en skala från 1-5. De fick en siffra som i sin tur multiplicerades med vikttalet som egenskapen hade fått. Utifrån utvärderingsmatrisen valdes det koncept/lösningsförslag som gruppen jobbade vidare med. Detta var en bra metod för att lättare kunna se förslagens styrkor och svagheter. 5.6 Materialval För att veta vilka material som skulle passa bra till produkten togs kontakt med kunniga inom olika materialområden. Materialet skulle kunna uppfylla de krav som ställdes på produkten samt de önskemål som fanns. För att få ner kostnaden så undersöktes olika material som både hade ett bra pris att köpa in och kunde användas i effektiva tillverkningsmetoder. Materialvalen var inte alltid självklara och gruppen ändrade 11
material under tidens gång ju mer kunskap som kunde erhållas om olika material och dess egenskaper. Produkten innehåller ett antal komponenter och gruppen har strävat mot att hitta ett material som kunde användas till mer än en komponent. 5.7 Miljö Utvecklingen hos produkter blir allt större och snabbare och mer produkter kommer ut på marknaden. Det är då viktigt att tänka på miljön och för gruppen har det alltid varit aktuellt att ta fram en så miljövänlig produkt som det går. Detta har tagits i beaktning exempelvis när material och tillverkningsmetoder valdes. 5.8 Tester De första funktionsmodellerna tillverkades i Högskolans verkstad i ett material som liknar skumplast. Det var svårt att få till detaljer men det gav en uppfattning om storleken, olika funktioner kunde testas och gruppmedlemmarna fick känsla för storleken. Ytterligare en prototyp gjordes i skolans FFFmaskin. Först ritades hela produkten upp i CAD och sedan kunde en prototyp tillverkas. Denna prototyp var mer verklighetstrogen och kunde testas mer utförligt. Delar av verktygen togs ifrån ett befintligt rengöringskit. Projektgruppen kände sig nöjda med formen och storleken men hade några delar kvar att utveckla till den slutgiltiga prototypen. SEKRETESS Figur 10 Funktionsmodeller skumplast SEKRETESS Figur 11 Funktionsmodeller FFF-maskin 12
6 Resultat Det slutgiltiga resultatet Skötsam (se Bilaga N Brainstorming namnförslag) presenteras nedan. 6.1 Form För att få Skötsam ergonomisk och att den ska ligga bra i handen har Projektgruppen valt en form som är rundad och som har en midja. Det är viktigt att användaren får ett bra grepp så att den inte glider ur händerna. Ritningar på alla ingående delarna finns i Bilaga O Ritningar 6.2 Öppning/stängning En snäpplösning valdes som öppnings- och stängningsmetod. För att användaren ska veta vilket håll asken ska hållas på har Skötsam:s logotyp placerats horisontellt på locket. Ett gummiband har placerats runt om locket vilket ska underlätta öppning då ett bättre grepp erhålls. 6.3 Hörapparatutrymme Platsen där hörapparaterna förvaras är anpassad för två hörapparater och är inte större än nödvändigt. 6.4 Kanylblåsa SEKRETESS Figur 12 Skötsams utsida SEKRETESS Figur 13 Skötsams insida 6.5 Batterifack Batteriernas livstid är endast upp till två veckor vilket innebär att användarna ständigt måste bära med sig extrabatterier. Skötsam har därför utrustats med ett fack med plats för två batterier. Varje batteri har en skyddsfilm som täcker små hål på batteriet. Så fort denna tagits av, så kommer det in luft i batteriet och förbrukningen startar. Användarna ser på så sätt skillnad på nya och förbrukade batterier. Figur 14 Asken som handtag 13
6.6 Magnetstav Användarstudier visade att många användare uppfattar det svårt och pilligt att hantera batterierna. (Hörsams kunder, Personligt samtal, 09-02-09) Gruppen valde därför att ha med en magnetstav i Skötsam som ska underlätta dessa moment. Magneten har ingen påverkan på batterierna då de endast är i kontakt en kort tid. Magnetstaven sitter fast i asken när den öppnas men går med ett enkelt klick att ta loss vid användning. Möjligheten finns även att fälla ut magnetstaven och använda asken som handtag för att få ett bra grepp. Det krävs då att batteriet tas ut ur facket för hand innan. 6.7 Borste, ögla För att hålla hörapparatens insats fräsch behövs något att rensa bort öronvax med. Borsten är till för att ta bort vax som inte fastnat så hårt och ifall det har fastnat är rensöglan bra att skrapa med. Dessa sitter liksom magnetstaven fast men går enkelt att ta loss. De kan med fördel fällas ut och användas när asken är stängd för ett bra grepp. 6.8 Torkduk Flera användare har enligt Hörsam frågat efter en torkduk att torka hörapparaten torr och ren med (Sven-Ola Olsson, Personligt samtal, 09-02-03). I hörapparaternas bruksanvisning rekommenderas denna rengöringsmetod (GN Resound, 2007). Den torkduk som valts är gjord av regenererad bambu som är naturligt antibakteriell. Tyget kan även tvättas och behöver därför inte bytas ut när det blir smutsigt. Mer om tygets egenskaper finns i avsnittet Materialval. 6.9 Rensnål Mellan insatsen och apparaten går det en ljudslang. Ifall det fastnar öronvax i den räcker det inte att blåsa igenom luft med kanylblåsan. För att få bort det behövs ett långt och smalt verktyg som Projektgruppen valt att kalla rensnål. Den är mycket smal och är därför svår att få grepp om. Ett handtag som går att fästa fast i askens insida har därför placerats i dess ena ände. Handtaget har även formats så att den håller torkduken på plats när asken öppnas. 6.10 Färgval Askens insida är i en ljust beige färg och utsidan har en mörkgrå matt yta. För att batteriluckan och handtaget till rensnålen ska synas valdes samma mörkgråa färg som på askens utsida. Gummibandet som löper runtom asken kommer att tillverkas i fyra olika färger så att användaren kan göra sin ask personlig. 14
Skötsams insida Skötsams utsida Valbara färger på greppbandet: Korall Lime Grå Blå Figur 15 Färgval 15
6.11 Sluttester Vid ett besök i Hörsams butik i Helsingborg testades Skötsam på ett flertal kunder. De fick sitta ner i lugn och ro för att se och känna på produkten medan de delade med sig av sina första reaktioner. Även fem audionomer fick se och testa Skötsam med de nya funktionerna som den innehar. Resultatet visade sig vara mycket lyckat. Någon av kunderna trodde att den fanns till försäljning och ville köpa en med detsamma. Nedan följer några citat från testpersonerna: WOW!! Så många funktioner på så litet utrymme Jag önskar att den kommer ut i butiken, då skulle jag satsa på den direkt! Den jag har nu är bara en förvaringsask och den är dessutom större Jämfört med en av GN Resounds befintliga askar innehåller Skötsam sju nya funktioner. Den har dessutom en mer ergonomisk form och ett mer tilltalande utseende. Bild på Skötsam - SEKRETESS Figur 16 Jämförelse mellan en befintlig förvaringsask och Skötsam 16
7 Produktion och tillverkning Hur Skötsams tillverkning och produktion kommer att se ut förklaras i detta kapitel. 7.1 Materialval Under detta kapitel presenteras de material som valts till produkten. Dessa var inte självklara från början och de olika material som utvärderades under utvecklingsprocessen finns i Bilaga P Val av material. 7.1.1 Polypropen Polypropen är den plast som har valts på själva asken, batteriluckan, handtaget till rensnålen och ventilen. Den har bra egenskaper som passar produkten. Exempelvis går den utmärkt att formspruta, vilket är bra då det är den tillverkningsmetod som har valts. Polypropen har unika utmattningsegenskaper och kan motstå ett stort antal bockningar, vilket utnyttjas i produkter där man vill ha vikbarhet (gångjärn) längs en linje som i Skötsam (Johan Rössel, Personligt samtal, 09-03-02). En annan bra egenskap är att polypropen går att färga. Polypropen tillhör en av de miljövänligaste plasterna (Fermprodukter, 2009). 7.1.2 TPE 50 sh Till kanylblåsan har plasten Dryflex TPE valts. Det är ett gummiliknande material som har det vulkade gummits egenskaper och termoplastens processfördelar. Detta ger materialet fantastiska egenskaper så som att det är effektivt, går att färga, lätt att bearbeta, 100 % återvinningsbart, prisvärt, klarar ett stort temperaturintervall, ger stora designmöjligheter samt har låg vikt m.m. TPE går att få i olika hårdheter, allt ifrån 0 shore A till 65 shore D, den hårdhet som har valts är 50 shore (VTC TPE Group, 2009). Detta material kommer även att användas till grepplinjen runt asken på utsidan av locket. 7.1.3 Bambutyg Det material som ska användas på torkduken är regenererad bambu. Det innebär att bambumassa processeras till fiber som sedan spinns till garn som i sin tur blir tyg. Bambutyget har valts på grund av dess unika egenskaper så som en naturlig antibakteriell verkan som sitter kvar under många tvättar, har absorptionsfaktor, 100 % nedbrytbar. Den är inte giftig för jorden och den kan tvättas i maskinen på 30 C, torktumlas vid låg hastighet och efter kan den strykas på vanligt sätt (Bambrotex, 2007). Det finns ca 1000 olika arter, men det är endast en art som används till textilframställning, Mosobambun, även kallad jättebambu. Jättebambun växer upp till en meter per dygn utan konstgjorda medel och när bambun är 15-30 m kapas den. På 17
grund av dess stora rotsystem så behöver inte bambuplantan planteras på nytt utan växer upp av sig själv igen 7.2 Tillverkning Själva asken kommer att tillverkas med dubbelformsprutning. Det innebär att två olika material sprutas in i en form samtidigt. Eftersom grepplinjen runt produkten kommer att vara i en annan plast än det övriga locket, är en tillverkningsmetod såsom dubbelformsprutning den mest effektiva (Lasse Aronsson VTC TPE Group, Personligt samtal, 09-05-12 ). Handtaget till nålen, luckan och kanylen kommer att tillverkas med hjälp av formsprutning. Kanylblåsan kommer att tillverkas i TPE, en plast som har liknande egenskaper som gummi har. Materialet används mestadels för formsprutning och extrudering men kan även formblåsas, vilket är den tillverkningsmetod som är vald att arbeta med (Rask, Sunnersjö, 1998). Bambugarnet kommer ifrån Kina där fibrerna tas fram från bambuplantorna i Yunnanprovinsen som ligger i sydvästra Kina. Där behandlas även fibrerna till garn. Garnet är ett regenatgarn, vilket betyder att fibrerna är framställda av cellulosa från bambuplantorna. Detta skickas i sin tur vidare till ett väveri (Ekologisk Bambu, 2009). På väveriet vävs garnet till tyg och tyget köps i sin tur in till produktionen, där tyget klipps till torkdukar med storleken 100x100mm som sedan fördelas i askarna. 18
8 Framtiden SEKRETESS 19
9 Slutsats och Reflektioner Projektgruppen har under hela projektet fått ett stort stöd ifrån Hörsam och de har varit en bra samarbetspartner. De har gett fria händer samtidigt som de bistått med bra Feedback. Gruppen har haft möjlighet att komma ner till butiken i Helsingborg ett flertal gånger och träffa audionomer, servicetekniker och kunder som bär hörapparat. Även måndagsgruppen som är en del av HRF (Hörselskadades RiksFörbund) och äldreboendet Attendo Care var till stor hjälp. Att träffa dessa har varit viktigt då hörselskador fortfarande är en känslig fråga och något som det sällan pratas öppet om. Det har varit ett mycket lärorikt projekt och kunskap från ett flertal kurser på Utvecklingsingenjörsprogrammet har tillämpats. Den svåraste med att ta fram Skötsam har varit att få plats med så många funktioner på ett litet utrymme, och samtidigt göra den så användarvänligt som möjligt. Ifall personer på företag som kontaktats hade svarat på frågor inom den tidsrymd som de sagt att de skulle, hade onödigt tidsspill kunnat undvikas. Denna insikt är något som kan komma Gruppmedlemmarna till nytta i andra projekt i framtiden, då det kan avsättas tid i tidsplaneringen för eventuella förseningar. Design och miljö har under hela projektet varit i fokus vilket har passat bra då det intresserat gruppmedlemmarna. Även reslutaten från användarstudierna visade på att designen är en viktig aspekt för att kunderna ska vilja köpa produkten. I dagens samhälle är miljön aktuell och det finns många spännande material att finna på marknaden. Diskussion mellan projektgruppen och Bertil Allard har resulterat i att IP-skydd planeras att sökas. Undersökningar om ekonomiskt stöd till nyhetsgranskning från ALMI har inletts. Avslutningsvis ett citat från Bertil Allard som är kontaktperson på Hörsam: "Linn och Ida har väldigt klart visat att man förstått den grundläggande problemställningen. Därefter har man visat att man har innovativ förmåga på att lösa problemet. Linn och Ida har ambitiöst arbetat med den Feedback som man fått och visat en mycket god förmåga att ta till sig dessa synpunkter. Jag har en god förhoppning om att projektet kan leda till en kommersiell produkt." 20
10 Referenser Gruppen har under projektets gång använt sig av information som hittats i böcker och på Internet och som erhållits genom personliga samtal. 10.1 Böcker Ottosson Stig. 1999. Dynamisk Produktutveckling. Göteborg: Tervix AB Ottosson Stig. 2006. Innovation Management. Göteborg: Tervix AB Elberling Claus och Worsøe Kirsten. 2005. När ljuden blir svagare om hörsel och hörapparater. Danmark: Bording A/S Ericsson, L T och Wiedersheim, P F. 1999. Att utreda, forska och rapportera, 6:e rev uppl. Malmö: Liber ekonomi Kotler et al. 2005. Principles of marketing (Fourth European Edition). Harlow: Pearson Education Limited Rask Ingvar och Sunnersjö Staffan. 1998. Konceptkonstruktion val av material och tillverkningsmetoder. Mölndal: IVF Industriforskning och utveckling AB Klason Carl, Kubát Josef, Boldizar Antal och Righdahl Mikael. 2006. Plaster materialval och materialdata 10.2 Internet Adcohearing, 2008, Hearing aid accessories, Hämtad 08-12-13 http://www.adcohearing.com/haa_hear_aid_acc.html Bambrotex, 2007, BambroTex, Hämtad 09-04-15 http://www.bambrotex.com/ Earstore, 2009, Rengöringsartiklar, Hämtad 08-12-13 http://www.earstore.se/kategori62-tillbehor-horapparater-rengoring.htm Ekologisk Bambu, 2009, Ekologisk Bambu, Hämtad 09-04-05 http://www.ekologisk-bambu.se Fermprodukter, 2009, Polypropen, Hämtad 09-05-03 http://www.fermprodukter.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&it emid=59 21
GN Resound, 2007, Hörapparater och tillbehör, Hämtad 09-01-27 http://www.gnresound.se/produkter.htm GN Resound, 2007, Bruksanvisning Resound Metrix BTE MX70 DVI, Hämtad 08-11-02 http://www.gnresound.se/mx70-dvi.pdf Health Enterprises, 2009, Health Enterprises hemsida, Hämtad 09-05-05 http://www.healthenterprises.com/ Hörselskadades RiksFörbund, HRF, 2008, Adjö Yxskaft Om hörselskadades situation i Sverige, Hämtad 08-11-06 http://www.hrf.se/upload/pdf/rapport08.pdf Hörsam, 2009, Hörsams hemsida, Hämtad 09-05-05 http://www.horsam.se/ Kotchkin Sergei, 2005, MarkeTrak VII: Hearing Loss Population Tops 31 Million, Hämtad 09-05-04 http://www.hearingreview.com/issues/articles/2005-07_01.asp Nordin Leif, 2005, Leif Nordins hemsida, Hämtad 08-10-23 http://www2.hh.se/staff/leno/ Oticon, 2009, Bruksanvisning - Epoq RITE, Hämtad 09-05-12 http://www.oticon.se/se_sv/ourproducts/consumerproducts/epoq/downloads/290864 803epoq2_ifu_rite.pdf Pinkgreen, 2008, Bambu, Hämtad 09-04-05 http://www.pinkgreen.se/material_i_blojtyger.html Plurima, 2009, Vikur, Hämtad 09-02-13 http://www.plurima.se/shop/mikrodukar-staddukar-torkdukar/ Statistiska CentralByrån, SCB, 2003, Ökad livslängd åldrande befolkning, Hämtad 09-05-02 http://www.scb.se/statistik/be/aa9999/2003m00/be90s%c3%859901_04.pdf Siemens, 2009, Bruksanvisning Life, Hämtad 09-05-12 http://www.sennberg.se/admin/uploadfile.aspx?path=/useruploadfiles/siemens/bruk ssiemenslife.pdf Trelleborg, 2007, Gummisorter, Hämtad 09-05-01 http://www.trelleborg.com/sv/koncernen/karriar/polymerskolan/gummisorter/ 22
Unimer, 2008, EPMD, Hämtad 09-04-28 http://www.unimer.se Vink, 2007, PP Polypropylen, Hämtad 09-05-02 http://www.vink.se/files//filer/vink_sweden/industrikatalog/30571_plastguiden_10p A.pdf VTC TPE group, 2009, Vad är TPE?, Hämtad 09-05-03 http://www.vtctpe.com/sv/produkter_vad-ar-tpe.html 10.3 Personliga samtal Attendo care 08-12-09 Bertil Allard, Hörsam 08-11-04 Bertil Allard, Hörsam 08-12-16 Bertil Allard, Hörsam 09-05-05 Bertil Allard, Hörsam 09-05-17 Carina Nilsson, Hörsam 09-11-04 Cecilia Jacobsson, Hörsam 09-02-09 Eja Pedersen 09-03-19 HRF, Måndagsgruppen 09-01-26 Hörsam 09-05-15 Hörsams kunder 09-02-09 Johan Rössel 09-03-02 Johan Sverkersson, National Plast 09-05-19 Lasse Aronsson, VTC TPE Group 09-05-12 Lillemor Hallberg 08-12-11 Marianne Magnusson 08-12-11 Mattias Ryden, Hordagruppen 09-05-19 Sven-Ola Olsson, Hörsam 09-02-03 Tommy Martinsson, Textilhögskolan i Borås 09-04-25 23
11 Bilagor Projektplan Intressentanalys Krav & Önskemål Projektorganisation Budget Tidsplan Detaljerad tidsplan Riskanalys projekt Avtal SWOT-analys Hörsam Användarstudier Skötselråd Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Bilaga H Bilaga I Bilaga J Bilaga K Bilaga L Utvärderingsmatris (SEKRETESS) Bilaga M Brainstorming namnförslag Bilaga N Ritningar (SEKRETESS) Bilaga O Val av material Bilaga P Marknadsplan (SEKRETESS) Bilaga Q Kostnadsberäkningar (SEKRETESS) Bilaga R Riskanalys SWOT-analys Skötsam Bilaga S Bilaga T 24
Bilaga A - Projektplan (2008-11-06) Företag: Hörsam Hälsovägen 1 252 21 Helsingborg Tel: +46 (0)42 400 17 10 Kontaktperson: Bertil Allard Mobil: +46 (0)705 15 77 00 Mail: bertil@allardusa.com Projektorganisation: Projektgruppen består av Ida Henriksson och Linn Axelstjerna. Handledare är Gunnar Weber och handledningar kommer att äga rum en gång i veckan. Bakgrund/Problem: Precis som alla andra tekniska produkter behöver en hörapparat underhåll för att fungera som den ska. Har det kommit in öronvax eller vatten i hörapparatens ljudgångar fungerar den inte som den ska, den måste då rengöras med jämna mellanrum. Batterierna håller endast i ca två veckor vilket medför att de hörselskadade aldrig kan vara helt säkra på exakt när batterierna behöver bytas och måste därför konstant bära med sig extrabatterier. I dagens läge finns det många olika förvaringar till hörapparater och det finns separata rengöringsset. Problemet med dagens rengöringsset är att rengöringsartiklarna är så små att de lätt kan tappas bort eller blir svåra att hantera då man inte riktigt får något bra och stadigt grepp. Det är idag vanligt att kunden får med sig en förvaringsask när de köper sin hörapparat. De är ofta anpassade endast till en eller två hörapparater och om de vill ha rengöringsartiklar så är det i ett separat fodral (Carina Nilsson, Hörsam, Personligt samtal, 09-11-04). Problemformulering: Hur ska förvaring av hörapparat, batterier och rengöringstillbehör på bästa sätt kombineras? Syfte: Studenterna skall under sista året på Utvecklingsingenjörsprogrammet utföra ett examensprojekt med hjälp av de tidigare kunskaper och erfarenheter som programmet
har delgett. Genom att använda de kunskaper studenterna har fått skall de sträva efter att gå från en idé till att ta fram en färdig produkt på marknaden. Mål: Målet är att till UTEXPO ta fram en slutgiltig prototyp där alla viktiga funktioner kan redovisas. Avgränsningar: Studenternas produkt kommer inte att kunna förvara de största hörapparaterna som finns ute på marknaden i dag. Hela batterikartan kommer inte att få plats. Metod: Studenterna har valt att använda sig av Dynamisk produktutveckling, då är det viktigt att produktkonceptet utvecklas under hela produktframtagningsprocessen. Olika idéer bollas med metoder såsom BAD, PAD och MAD m.fl. och produkten sätts alltid i centrum. Studenterna kommer även att skriva veckorapporter och dagbok som följer upp arbetet under projektets gång (Ottosson, 2006). Tidsplan: Projektet startade i början av augusti och skall pågå under höstterminen 2008 samt vårterminen 2009. Speciella hålltider för projektet är en halvtidsredovisning den 16 december 2008 och den slutgiltiga redovisningen den 19 Maj 2009 samt Utexpo som pågår den 28-30 Maj 2009. Projektbudget: I samråd med studenternas kontaktperson på Hörsam kommer en budget tas fram. Kostnader som denna budget ska täcka är bland annat telefon-, material- och resekostnader. Ida Henriksson, Utvecklingsingenjör Linn Axelstjerna, Utvecklingsingenjör Bertil Allard, kontaktperson Hörsam
Bilaga B - Intressentanalys En intressentanalys gjordes för att identifiera alla de som på ett eller annat sätt påverkas eller kan påverka projektet. Kärnintressenter Intressenter med beslutande och/eller drivande roller inom projektet. Projektgruppen Hörsam, Bertil Allard Handledare Gunnar Weber Primärintressenter Intressenter som i hög grad påverkas av projektet och därför vill påverka projektet. Högskolan i Halmstad Hörsams kunder och andra hörselskadade Audionomer och servicetekniker (Carina, Cecilia, Tommy m.fl) Tillverkare