1999:1 F INANSINSPEKTIONENS TILLSYN AV P REMIEPENSIONSMYNDIGHETEN Regeringsrapport den 26 februari 1999 (Dnr. 1216-99-600)
I NNEHÅLL 1. Sammanfattning 1 2. Uppdraget 2 3. PPM:s försäkringsverksamhet 3 3.1 Allmänt om försäkringsmässiga principer 3 3.1.1 Skälighetsprincipen 3 3.1.2 råd om försäkringstekniska avsättningar och grunder för försäkringsverksamheten 4 3.2 Redovisning 4 3.3 Information 4 3.4 Aktuarie 5 4. Finansinspektionens tillsyn 6 4.1 Finansinspektionens allmänna roll 6 4.2 Tillsynen av PPM 6 4.2.1 Finansinspektionens föreskrifter om tillsyn 7 4.3 Beredskapsplanering 8 Bilaga 9
1. S AMMANFATTNING Finansinspektionen skall utöva tillsyn av vissa delar av Premiepensionsmyndighetens verksamhet. Tillsynen omfattar Premiepensionsmyndighetens kapitalförvaltning och tillämpningen av de näringsrättsliga reglerna utifrån inspektionens försäkringstekniska kompetens. Tillsynen kommer därför att huvudsakligen innefatta finansiell och aktuariell analys efter granskning av rapporter och bokslut. Myndighetens redovisning har utformats på ett sådant sätt att följsamhet till tillämpliga rörelseregler kan kontrolleras. Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall bedrivas utifrån principen om premieoch kostnadsskälighet även om principen utmönstras i försäkringsrörelselagstiftningen. Finansinspektionen anser att huvudansvaret för att skälighetsprincipen upprätthålls måste åvila ledningen för Premiepensionsmyndigheten. Finansinspektionen har i sin nuvarande allmänna tillsynsuppgift att tillämpa skälighetsprincipen. Detta innefattar även tillsyn över ett försäkringsbolags omkostnader och effektivitet. För att möjliggöra en effektiv tillsyn har Finansinspektionen givits rätten att använda vissa sanktioner mot tillsynsobjekten. Någon sådan rätt föreligger inte gentemot Premiepensionsmyndigheten, annat än i mycket begränsad omfattning. Inspektionen ifrågasätter möjligheten att i dessa avseenden bedriva en meningsfull tillsyn då skälighetsprincipen slopas i samband med att nya regler införs i försäkringsrörelselagen. Finansinspektionen föreslår därför att Premiepensionsmyndighetens verksamhet i detta hänseende kontrolleras på samma sätt som andra myndigheter genom t ex effektivitetsrevisioner. i den information som myndigheten skall lämna till sina livförsäkringstagare. Med beaktande härav anser inspektionen att denna fråga måste ligga utanför inspektionens tillsynsansvar. Vid de kontakter som förevarit mellan tillsynsmyndigheterna har det framkommit att varken Riksförsäkringsverket eller inspektionen kommer att utöva någon tillsyn beträffande myndighetens drift, interna kontroll o.dyl. Med hänsyn till att det är fråga om en förvaltningsmyndighet anser inspektionen inte heller att några ändamålsenliga skäl finns för att utsträcka inspektionens tillsynsansvar till dessa områden. Detta är annars en väsentlig del i inspektionens tillsynsverksamhet beträffande försäkringsbolag i allmänhet. Inspektionen noterar emellertid, att premiepensionsmyndighetens styrelse skall bestå av personer med god kunskap och bred erfarenhet av försäkring och de finansiella marknaderna samt även av företrädare för allmänintresset, att myndigheten i flera avseenden rapporterar direkt till regeringen, att myndigheten med största sannolikhet kommer att granskas av massmedia. Med den bakgrunden anser Finansinspektionen att regeringen kommer att ha förutsättningar att utöva en adekvat kontroll utan inspektionens medverkan i dessa avseenden. I regleringsbrevet för innevarande budgetår har Finansinspektionen fått i uppdrag att i samråd med Riksförsäkringsverket klargöra vilken gränsdragning som skall gälla mellan de båda myndigheterna. Samråd har ägt rum mellan myndigheterna. Finansinspektionen fick vidare i uppdrag att redovisa sina erfarenheter av regleringen. Genom denna rapport har uppdragen slutförts. I rapporten redogör Finansinspektionen för vilka av inspektionens författningar som gäller i tillämpliga delar. Vad gäller Premiepensionsmyndighetens informationsskyldighet konstateras att inspektionens föreskrifter om information till livförsäkringstagare endast är tillämpliga i mycket begränsad omfattning. Inspektionen har därför i stort sett inga legala möjligheter att påverka innehållet 1
2. U PPDRAGET Den nybildade Premiepensionsmyndigheten (PPM) skall fungera som försäkringsgivare för premiepension i det reformerade ålderspensionssystemet. Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen skall utöva tillsynen av PPM. Tillsynsmyndigheterna erhöll i regleringsbreven för innevarande budgetår i uppdrag att i samråd klargöra vilken gränsdragning som skall gälla mellan myndigheterna avseende tillsynen av PPM. Vidare har Finansinspektionen fått i uppdrag att redovisa sina erfarenheter av regleringen. Rikförsäkringsverket och Finansinspektionen avlämnar var sin rapport. Arbetet med denna rapport har föregåtts av kontakter inte bara med Riksförsäkringsverket, utan även med Riksrevisionsverket. Vid dessa kontakter har utformningen av tillsynen diskuterats varvid myndigheterna gemensamt kunnat konstatera att det råder oklarheter om hur tillsynen av delar av PPM:s verksamhet skall utövas. Ett sådant område är den interna kontrollen. Finansinspektionen anser att det ligger inom uppdragets ram att även belysa denna fråga. Även en del andra, för inspektionen, oklarheter kommer att beröras. 2
REGERINGSRAPPORT FINANSINSPEKTIONEN 26 FEBRUARI 1999 3. PPM:S FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Den nybildade PPM är försäkringsgivare för premiepensionen. PPM:s verksamhet kan i stor utsträckning jämföras med ett fondförsäkringsbolag. I den mån de enskilda väljer efterlevandeskydd eller att ta ut sin pension i form av livränta med garanterade belopp och överlåta den finansiella risken för placeringarna på myndigheten, kommer verksamheten i stället att överensstämma med verksamheten i ett traditionellt livförsäkringsbolag. Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. Detta innebär att centrala bestämmelser i försäkringsrörelselagen, FRL, skall gälla för PPM. Även föreskrifter som meddelats med stöd av sådana bestämmelser skall gälla. En stor del av Finansinspektionens föreskrifter är därför tillämpliga på PPM. 3.1 ALLMÄNT OM FÖRSÄKRINGSMÄSSIGA PRINCIPER Grunden för premiepensionssystemet är att det skall vara ett slutet ekonomiskt system, vilket får till följd att de försäkringstekniska avsättningarna och beräkningen av premiereserven enligt 7 kap 1 och 2 FRL är tillämpliga i PPM:s verksamhet. Solvensreglerna i FRL skall däremot inte gälla. PPM har i stället givits en möjlighet att täcka underskott med kredit hos Riksgäldskontoret. Efterhand kommer PPM att bygga upp ett överskott som kan fungera som kapitalbuffert. Även bestämmelserna om försäkringstekniska grunder skall gälla för PPM (7 kap 3-8 a FRL). De försäkringstekniska beräkningsantagandena som ingår i premiegrunderna kan användas för att beräkna hur stora pensionsförmåner en viss premie skall berättiga till. Bestämmelserna om premiereservgrunder är också tillämpliga. Principen för premie- och kostnadsskälighet skall tillämpas även om den formellt i sin nuvarande form kommer att utmönstras ur lagstiftningen. Även en del ytterligare bestämmelser är tillämpliga på PPM, t ex reglerna om skuldtäckning (7 kap. 9-11 och 17 b, vissa bestämmelser gäller bara den del av verksamheten som avser tillhandahållande av livränta eller efterlevandeskydd). Verksamheten skall i stora delar betraktas som ett ömsesidigt livförsäkringsbolag, vilket bl a innebär att någon vinstutdelning till ägare inte skall förekomma, även om kommande lagstiftning ändras i detta avseende. De överskott som kan uppkomma skall tillföras de enskilda. 7 kap FRL är endast delvis tillämplig för PPM. Därför finns i 11 lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten möjlighet att medge undantag. 3.1.1 SKÄLIGHETSPRINCIPEN Premie- och kostnadsskälighet anses utgöra en betydelsefull del av det som kallas försäkringsmässiga principer och som skall vara vägledande för Premiepensionsmyndighetens verksamhet. Det är 7 kap 4 FRL som reglerar premie- och kostnadsskälighet. Principen är omfattande och genomsyrar flera områden av ett försäkringsbolags hantering av försäkring. Här skall göras en kortfattad genomgång av vad som kan vara tillämpligt för PPM. Skälighetsprincipen uttrycks i paragrafen på så sätt att grunderna skall avse att meddela försäkringar till en kostnad som är skälig med hänsyn till försäkringens art. Skälighetskravet leder till att premierna skall begränsas till vad som är rimligt. Uppkommande överskott återgår i form av återbäring till försäkringstagarna. En avvägning måste ske med hänsyn till olika grupper av försäkringstagare så att kostnaderna på ett skäligt sätt fördelas mellan dem. Premie- och kostnadsskälighet anses även innefatta att försäkringsverksamheten skall bedrivas effektivt och att försäkringsbolaget måste hålla nere administrationskostnaderna. De skäl som motiverar borttagandet av premie- och kostnadsskälighet har inte någon 3
relevans när det gäller Premiepensionsmyndighetens verksamhet; myndigheten kommer att ha monopol på verksamheten, och produktutformningen är i allt väsentligt bestämd i lag. Det primära ansvaret för att skälighetsprincipen upprätthålls torde ligga på ledningen för PPM. 3.1.2 FINANSINSPEKTIONENS FÖRE- SKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR OCH GRUNDER FÖR FÖRSÄKRINGS- VERKSAMHETEN Inspektionen har enligt 49 försäkringsrörelseförordningen (1982:790) rätt att utfärda föreskrifter. I en bilaga till denna rapport följer en uppräkning av föreskrifter och allmänna råd som utfärdats bl a med beaktande av försäkringstekniska avsättningar och grunder för försäkringsverksamheten och som i tillämpliga delar gäller för PPM. 3.2 REDOVISNING Av tidigare redovisning framgår att de viktigaste rörelsereglerna i FRL skall gälla för PPM. En av förutsättningarna för att tillämpningen av dessa regler skall bli meningsfull är att myndighetens redovisning utformas på ett sådant sätt att följsamheten till rörelsereglerna kan kontrolleras. PPM skall därför upprätta årsredovisning enligt de särskilda regler som gäller för livförsäkringsbolag enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Eftersom den lagen i stor utsträckning består av hänvisningar till den allmänna årsredovisningslagen (1995:1554) är även denna lag i stora delar tillämplig för PPM. I förordningen (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag har Finansinspektionen bemyndigats att utfärda föreskrifter i anslutning till lagen. Finansinspektionen har med stöd av förordningen utfärdat föreskrifter och allmänna råd, varvid följande är i tillämpliga delar gällande även för PPM. råd (1998:28) om årsredovisning i försäkringsföretag. Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag är endast delvis tillämplig för myndigheten. Därför finns en bestämmelse i 11 lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten som ger möjlighet att medge undantag. Den statliga redovisningen för myndigheter skiljer sig på flera punkter från redovisningen för försäkringsföretag. Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag skall enligt prop 1997/98:151 sid 339 ff tillämpas för att bl a myndighetens ledning skall kunna bedöma verksamhetens resultat och ställning. Redovisningen behövs även för tillsynen och för att statsmakterna och allmänheten skall kunna bilda sig en uppfattning om hur verksamheten bedrivs. För den revision som behövs med hänsyn till statens behov av kostnadskontroll o d skall Riksrevisionsverket kunskap utnyttjas, enligt prop a a sid 442. 3.3 INFORMATION Huvudansvaret för informationen om premiepensionen till de enskilda ligger på PPM. Fördelningen av det rent praktiska informationsarbetet avgörs inom socialförsäkringsadministrationen. Premiepensionsmyndigheten skall en gång om året lämna information om utvecklingen av den enskildes tillgodohavande i form av ett årsbesked. Informationen kan enligt prop 1997/98:151 sid 639 utformas efter förebild av de årsbesked som försäkringsbolagen lämnar till sina kunder. I försäkringsbolagens årsbesked redovisas ingående saldo, inbetalningar, avkastning och kostnader under året samt utgående saldo. Om den enskilde har valt mer än en fond, skall varje fond redovisas för sig. I beskedet bör också lämnas en prognos uttryckt i kronor beträffande den enskildes kommande pension. Bestämmelserna om information förekommer allmänt i de näringsrättsliga reglerna 4
för finansiella företag. De näringsrättsliga reglerna har i stor utsträckning gjorts tillämpliga även i premiepensionssystemet. Med hänsyn till detta och till den särskilda vikt som lagts vid informationskraven har en särskild informationsbestämmelse tagits in med sikte på PPM. Detta innebär samtidigt att informationsreglerna i FRL inte till alla delar gäller för PPM. Myndigheten skall enligt bestämmelserna i 7 kap 10 g, andra stycket FRL lämna information om placeringsriktlinjer. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 1998:9) om information till livförsäkringstagare blir därför i mycket begränsad omfattning tilllämpliga. (Någon skyldighet för styrelsen att utfärda riktlinjer enligt 8 kap 7 FRL föreligger inte, se vidare 4.1 Finansinspektionens allmänna roll.) Begränsningen innebär även att inspektionen i stort sett kommer att sakna legala möjligheter att påverka innehållet i den information som PPM skall lämna till sina livförsäkringstagare. Mot den bakgrunden anser inspektionen att denna fråga måste ligga utanför inspektionens tillsynsansvar. 3.4 AKTUARIE För PPM:s försäkringsverksamhet skall vissa centrala bestämmelser i FRL gälla. En stor del av de bestämmelser som skall gälla för PPM:s verksamhet innehåller aktuariella bestämmelser. I konsekvens härmed finns också en bestämmelse om att PPM skall ha en ansvarig aktuarie med samma kompetens som i ett livförsäkringsbolag. Finansinspektionen har med stöd av 49 försäkringsrörelseförordningen meddelat föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie (Försäkringsinspektionens kungörelse SFS 1984:290 om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie vid försäkringsbolag som meddelar livförsäkring). 5
4. F INANSINSPEKTIONENS TILLSYN 4.1 FINANSINSPEKTIONENS ALLMÄNNA ROLL Finansinspektionens övergripande mål är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet, samt att verka för ett gott konsumentskydd. Den övergripande tillsynsuppgiften är att verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet. Tillsynen har på detta område i stor utsträckning kommit att innebära en kontroll av att ett bolags ledning och organisation är tillfredsställande och att uppställda mål och strategier följs upp genom konkret utarbetade riktlinjer för olika delar av verksamheten. I sammanhanget kan framhållas Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 1994:36) avseende styrning, intern information och intern kontroll inom försäkringsbolag och understödsföreningar. Inspektionen följer i sitt operativa arbete upp försäkringsgivarnas centrala riskområden som intern kontroll, försäkringsrisker, placeringsrisker och operativa risker. Av 8 kap 7 FRL framgår bl a att styrelsen svarar för bolagets organisation, förvaltningen av bolagets angelägenheter, att organisationen innefattar en tillfredställande kontroll i fråga om bokföringen och medelsförvaltningen, fastställande av riktlinjer för placering av medel för skuldtäckning, att uppgifter enligt 7 kap 9 fjärde stycket om de försäkringstekniska avsättningarnas storlek lämnas till inspektionen och att informationsskyldigheten enligt 7 kap 10 g andra stycket fullgörs. Dessa bestämmelser gäller inte för PPM. Vid genomgången med bl a Riksförsäkringsverket har det framkommit att varken Finansinspektionen eller Riksförsäkringsverket utövar tillsyn på detta område. Med hänsyn till att det är det är fråga om en myndighet finns, utifrån inspektionens synsätt, inte heller några ändamålsenliga skäl för sådan tillsyn. Inspektionen noterar, att premiepensionsmyndigheten har en styrelse med folkvalda representanter som utsetts av regeringen, att myndigheten i flera avseenden rapporterar direkt till regeringen, att myndigheten med största sannolikhet kommer att granskas av massmedia. Mot den bakgrunden anser Finansinspektionen att det torde föreligga en möjlighet för regeringen att utöva en adekvat kontroll utan inspektionens medverkan. Genom de föreslagna ändringarna i försäkringsrörelselagstiftningen kommer Finansinspektionens tillsyn att förändras. Förslaget innebär att skälighetsprincipen slopas och ersätts med andra skyddsregler. Såsom framgått tidigare kommer dock skälighetsprincipen att gälla för PPM. Sundhetsprincipen ersätts av en tydligare handlingsregel med krav på tillfredställande stabilitet, god information om försäkringens villkor och värdeutveckling samt god försäkringsstandard på verksamheten. Tillsynen kommer att begränsas till kontroll av stabilitet och genomlysning. Hur dessa eventuella förändringar kommer att påverka PPM är oklart. 4.2 TILLSYNEN AV PPM PPM är en del av socialadministrationen och delar av verksamheten står under tillsyn av Riksförsäkringsverket. Tillsynen avser att bestämmelserna om premiepension tillämpas på ett likformigt och rättvist sätt i förhållande till enskilda. Riksförsäkringsverket skall dessutom ha huvudansvaret för samordningen av informationen till de enskilda. Riksförsäkringsverket ansvarar för ekonomistyrning av hela den nuvarande socialförsäkringsadministrationen och ansvarar som systemägare för de centrala ADB-systemen, vilket innebär att verket skall ställa krav på och utveckla dessa system så att de överensstämmer med regelverket. PPM har ansvaret för ADB-systemet inom sitt område. Såsom framgått tidigare har inspektionen ingen tillsyn i dessa delar. Finansinspektionens tillsyn gäller de delar av verksamheten som rör kapitalförvaltningen och tillämpningen av näringsrättsliga regler. 6
Det har framhållits att det är angeläget att inspektionens försäkringstekniska kompetens kan tas till vara i verksamheten. Också i fråga om myndighetens roll som aktör på finansmarknaden anses inspektionens tillsyn betydelsefull. Omfattningen av inspektionens tillsyn påverkas av att många av de bestämmelser som gäller för försäkringsbolagen inte skall gälla för myndigheten. Enligt prop 1997/98:151 sid 812 skall tillsynen inte vara strängt begränsad till en kontroll av att myndigheten följer de föreskrifter som anges i 2 och 5 lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. Verksamheten bör bli föremål för en allsidig tillsyn, bl a grundad på bestämmelsen i 7 kap 2 lagen (1989:674) om inkomstgrundad ålderspension varav följer att PPM:s verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. I propositionen framhålls emellertid att sådana rapporteringskrav och tillsynsåtgärder som är direkt inriktade på t ex bestämmelserna om kapitalbas, solvensmarginal och liknande kommer naturligtvis att sakna betydelse. Inspektionens tillsyn kommer mot bakgrund härav att inriktas på en allsidig belysning av Premiepensionsmyndighetens försäkringstekniska verksamhet. Därutöver kommer inspektionen att allsidigt belysa myndighetens kapitalförvaltning genom kontroll av dess kompetens och ställningstaganden. Myndighetens redovisning har utformats på ett sådant sätt att följsamhet till tillämpliga rörelseregler kan kontrolleras. I 10 lagen om vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten anges vilka bestämmelser i FRL:s tillsynskapitel som gäller för Finansinspektionen. De i paragrafen uppräknade lagrummen innebär inte att de kan tillämpas i sin fulla vidd; det finns delar som inte har någon relevans för PPM. Uppräkningen innebär således att bestämmelserna skall gälla för inspektionens tillsyn i den mån de är tillämpliga på PPM:s verksamhet. För Finansinspektionens tillsyn slås bl a fast att vissa befattningshavare hos PPM har en skyldighet att lämna upplysningar till inspektionen. Vidare får Finansinspektionen rätt att sammankalla PPM:s styrelse. Dessutom har styrelsen och myndighetens chef skyldighet att hålla räkenskapsmaterial mm tillgängligt för granskning. Grunderna skall enligt 7 kap 8 a tillställas Finansinspektionen och måste anses som bindande för PPM:s verksamhet. Rapportskyldighet kring de försäkringstekniska avsättningarna finns för PPM. I dessa delar kommer Finansinspektionen att följa PPM:s verksamhet löpande genom granskning av olika rapporter och bokslut. Kontroll av att skälighetsprincipen upprätthålls måste anses ligga på PPM:s ledning. Om grunderna inte längre fyller det avsedda ändamålet antar Finansinspektionen att det föreligger en skyldighet för ledningen för PPM att se till att de ändras. Finansinspektionen skall kontrollera att skälighetsprincipen efterlevs. Kontrollen innebär för PPM:s del att en prövning görs av grundernas antaganden och det faktiska utfallet. Genom en sådan kontroll skall Finansinspektionen tillse att försäkringstagarens slutliga kostnader för premiepensionen blir skälig. Finansinspektionen har i annat sammanhang redovisat svårigheterna av en tillsyn kring skälighetsprincipen inom nu anfört område. Med PPM som innehar en monopolställning framstår det som ytterst svårt att t ex kontrollera driftkostnadernas skälighet när jämförelseobjekt helt saknas. Till detta kommer att Finansinspektionens sanktionsmöjligheter i princip är totalt begränsade. Inspektionen ifrågasätter med beaktande härav möjligheten att i dessa avseenden bedriva en meningsfull tillsyn. Finansinspektionen föreslår därför att Premiepensionsmyndighetens verksamhet i detta hänseende kontrolleras på samma sätt som andra myndigheter genom t ex effektivitetsrevisioner. 4.2.1 FINANSINSPEKTIONENS FÖRE- SKRIFTER OM TILLSYN Liksom när det gäller rörelsereglerna kompletteras FRL:s tillsynsregler av föreskrifter som regeringen och Finansinspektionen har utfärdat med stöd av bemyndigan- 7
den i lagen. Bemyndigandet i 19 kap 3 om skyldighet för styrelsen m fl att lämna upplysningar till Finansinspektionen kan föras vidare till inspektionen, och så har skett genom 49 försäkringsrörelseförordningen (1982:790). Med stöd av bemyndigandet har inspektionen bl a utfärdat de i bilagan angivna föreskrifter som i tillämpliga delar är gällande även för PPM. 4.3 BEREDSKAPSPLANERING Enligt beredskapsförordningen (1993:242) framgår att Finansinspektionen är funktionsansvarig myndighet för funktionen Finansiella tjänster och att Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndighet för funktionen Socialförsäkring mm som även omfattar utbetalning av pension. Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen samarbetar för att säkerställa betalningsförmedling avseende socialförsäkringen under svåra påfrestningar och höjd beredskap. Samarbetet fortsätter som förut i avvaktan på att Premiepensionsmyndighetens ställning blir klarlagd avseende funktionstillhörighet. 8
B ILAGA Förteckning över Finansinspektionens föreskrifter som i sin helhet eller i delar är tillämpliga vid tillsynen av PPM. råd (FFFS 1998:38) om definition av utländska stater mm samt hantering av valutarisker, råd (1998:28) om årsredovisning i försäkringsföretag, råd (FFFS 1998:25) om beräkning av premiereserv för livförsäkringsrörelse samt för livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring, råd (FFFS 1998:9) om information till livförsäkringstagare, (i de delar informationen avser de huvudsakliga innehållet i riktlinjerna för placering av de tillgångar som används för skuldtäckning. Delar av denna förskrift har meddelats med stöd av 7 kap 19 FRL och skall i dessa delar inte tillämpas på PPM), 1998:8) om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning (P1A-P1C), 1998:2) om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna redogörelse över balansräkning, resultatredovisning mm, 1998:1) om skyldighet att redogöra för beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, 1997:25) om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om analys av årsresultat, 1997:7) om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om nyteckning och försäkringsbestånd, 1997:5) om svenska försäkringsbolags periodiska rapportering av tillgångar för skuldtäckning, stora exponeringar och exponering för marknadsrisk, råd (FFFS 1996:30) om register avseende de tillgångar som används för skuldtäckning i svenska försäkringsbolag, 1996:7) om rapportering via datamedia, 1996:6) om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter om nyteckning mm, råd (FFFS 1995:28) om redogörelse för konsekvenserna av grunder för livförsäkring, och 1995:11) om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna blanketter för beräkning av premiereserv. Därutöver är Försäkringsinspektionens kungörelse (SFS 1984:290) om villkoren för behörighet att tjänstgöra som akutarie vid försäkringsbolag som meddelar livförsäkring gällande för PPM. råd (FFFS 1997:34) om kollektiv konsolidering, 9